9789144175621

Bygga en undervisningsgemenskap

STARTA SKOLAN STARKT

Niclas Fohlin & Jennie Wilson

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46528

ISBN 978-91-44-17562-1

Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Omslagslayout: Francisco Ortega

Omslagsbild: Shutterstock.com

Printed by Dimograf, Poland 2023

INNEHÅLL

Förord 5

1 En stark skolstart – vad är det? 7

2 Visa vem du är och lär känna dina elever 13

Aktiviteter 20

Vad är klokt för mig att göra nu? 26

Reflektionsfrågor 27

3 Skapa en gynnsam lärmiljö 29

Aktiviteter 42

Vad är klokt för mig att göra nu? 49

Reflektionsfrågor 50

4 Bygg en trygg klass 51

Aktiviteter 61

Vad är klokt för mig att göra nu? 68

Reflektionsfrågor 69

5 Formulera gemensamma regler och rutiner 71

Aktiviteter 81

Vad är klokt för mig att göra nu? 84

Reflektionsfrågor 85

6 Introducera undervisning och sätt

mål 87

Aktiviteter 95

Vad är klokt för mig att göra nu? 101

Reflektionsfrågor 102

7 Fostra ansvarstagande elever 103

Aktiviteter 120

Vad är klokt för mig att göra nu? 127

Reflektionsfrågor 128

8 Sammanfattning 129

Frågor för en stark skolstart 133

9 Uppdrag 135

Uppdrag 1: Gemensam glädje 138

Uppdrag 2: Lära känna varandra 139

Uppdrag 3: Samtal om regler 140

Uppdrag 4: Samla in elevernas tankar och frågor om innehållet 141

Uppdrag 5: Introducera undervisning på ett nytt och spännande sätt 142

Referenslitteratur 143

3

Skapa en gynnsam lärmiljö

LÄRMILJÖ ÄR ETT BRETT BEGREPP som kan syfta på en kultur, ett sammanhang, ett förhållningssätt till undervisning och lärande eller en fysisk plats där undervisning och lärande äger rum. Även om många människor tänker på ett klassrum som en typisk lärmiljö, kan lärande förekomma i en mängd olika sammanhang och miljöer. Vad som fungerar bra för en elev eller grupp kanske inte ger de bästa arbetsförhållandena för en annan. Effektiva lärmiljöer varierar ofta beroende på individerna som ingår i gruppen. Det finns en mängd faktorer som påverkar både den fysiska och den sociala lärmiljön. Det kan vara allt från hur rummet är möblerat och hur material finns tillgängligt, till hur aktiviteter går till, vilka metoder som används och vilken kultur som råder. Beroende på pedagogen, elevgruppen och skolan kan möjligheten att påverka lärmiljön se väldigt olika ut. En del saker kan påverkas, en del inte. Oavsett förutsättningar är det viktigt att läraren reflekterar över hur lärmiljön påverkar eleverna och deras lärande, och vad som kan göras för att skapa en så gynnsam lärmiljö som möjligt.

Den fysiska lärmiljön signalerar något till eleverna så fort de kommer dit. Den signalerar hur de förväntas bete sig och vad som förväntas ske, och kan ge upphov till olika känslor hos

eleverna. Ytor, möblering, material, bilder och dekorationer kan ge signaler om vad för undervisning som kommer att bedrivas och vilka roller eleverna förväntas ha. Ett lärutrymme signalerar alltid något, även när läraren inte aktivt planerar för det. Läraren behöver därför se över den fysiska lärmiljön och fundera över vad för signaler den skickar ut och vad för slags lärande som möjliggörs. Signalerar den fysiska lärmiljön det jag vill? Vad vill jag att eleverna ska känna när de kliver in i rummet? Försök se utrymmet utifrån en elevs perspektiv. Vad inbjuds jag att göra?

Vad dras jag mot? Var vill jag vara? Var känner jag mig trygg/ otrygg? Vad distraherar? Vad skapar glädje och lust att lära? Var kan jag fokusera? Hur kan jag samarbeta med andra?

Elever upplever utrymmen med alla sina sinnen. Barns förmåga att hantera distraktioner är inte lika utvecklad som vuxnas. Det kräver mycket av dem att koncentrera sig och hålla fokus. För att underlätta för eleverna och öka deras chanser att lyckas i skolan kan lärare tydliggöra en del saker i lärmiljön, exempelvis genom att ha bildstöd för dagens schema, skyltar för materialet, tydliga platser för fokuserat arbete och platser för gemenskap och samtal. Genom att visa att lärmiljön tillhör eleverna och att de får och kan använda den på olika sätt signalerar läraren till eleverna att de är viktiga och har en aktiv roll i sin egen lärprocess. Lärare bör därför fundera över hur lärmiljön kan stötta elevernas exekutiva funktioner, såsom planering, organisation och uppmärksamhet, så att eleverna kan bli mer självständiga och göra bra val i sin lärandeprocess. Detta kan inkludera sådana saker som att skapa en strukturerad och tydlig lärmiljö, erbjuda olika verktyg och resurser som stöttar elevernas lärande, och ge eleverna möjlighet att arbeta både enskilt och i grupp.

I fråga om klassrummet bör man tänka på att det inte bara tillhör läraren, utan främst eleverna. De kommer att spendera en stor del av sin tid i klassrummet, så det är viktigt att de känner sig trygga och bekväma där. Ett bra sätt att öka elevernas motivation och känsla av autonomi är att involvera dem i utformningen av Jennie berättar

jag och min kollega i årskurs 1 kände oss låsta vid en viss placering i våra klassrum. rummen var små och trånga, möblerna tog upp allt utrymme och det var svårt att göra annat än att sitta stilla vid sina bänkar. Vi hade många elever som behövde ett annat typ av klassrum, med mer flexibilitet och rörelse och som ofta frågade om de fick sitta på golvet i stället för vid ett bord. Vi testade därför att göra annorlunda för att hitta något som passade oss och våra elever bättre. Vi slängde ut en del av borden och skapade andra typer av platser. Vi flyttade några bord längs väggarna, letade fram några låga bord och pallar och gjorde plats för en matta längst fram. Varje lektion startades på mattan. Vi hade en genomgång och sedan fick eleverna instruktion kring uppgiften. De fick materialet – ibland i par, ibland enskilt – och fick välja var de ville placera sig. Vi hade möjlighet att göra fler övningar där eleverna skulle röra sig i rummet. Vi avslutade varje lektion tillbaka på mattan. De elever som behövde satt närmast mig. Eleverna blev snabbt trygga med hur det fungerade och hade större autonomi kring att göra val som gynnade dem. Det såg lite annorlunda ut än ett traditionellt klassrum, men det fungerade väl för oss.

klassrummet. De kanske inte kan påverka alla saker, men att låta dem tycka till och sätta sin personliga prägel på utrymmet kan betyda mycket för dem. Genom att både läraren och eleverna bidrar till utformningen av den fysiska miljön kan klassrummet bli ett gemensamt utrymme där alla känner sig hemma.

Den sociala lärmiljön påverkar eleverna genom de signaler och budskap som den förmedlar. Det handlar om förväntningar på eleverna, gruppen och läraren, men också om de värden som lyfts fram som viktiga och hur eleverna kommunicerar med varandra. Hur konflikter hanteras och hur elever med olika behov inkluderas i gruppen visar vilka normer och värden som är viktiga i den sociala lärmiljön. Läraren kan bidra till att skapa en bra grund för elevernas lärande i den sociala miljön genom att fundera på hur de kan påverka dessa saker och verka för en positiv och inkluderande lärmiljö. Genom att stötta eleverna i att bygga goda arbetsrelationer med varandra kan dessa relationer bli en språngbräda för utveckling och lärande. Vad behövs för att bygga en trygg och inkluderande undervisningsgemenskap? Om du var elev i ditt klassrum, hur skulle du se på din roll? Många signaler skickas ut omedvetet. En del saker sitter nästan i väggarna och påverkar eleverna innan de ens börjar skolan. Lärare behöver därför fundera på om de verkligen signalerar det de vill. Om läraren hela tiden uppmuntrar eleverna när de blir klara med alla sidor eller skriver mycket är det detta eleverna kommer se som värdefullt – inte hur väl de kämpade, vad de lärde sig eller om de hjälpte en klasskamrat. Elever som ständigt får höra ”var tyst!” och ”stör inte!” lär sig att deras existens är ett störningsmoment och att deras tankar inte är viktiga. Läraren förmedlar då normer som visar eleverna att deras bidrag till lärandet är att vara tysta

och sitta still. Detta kan göra att eleverna inte längre vill dela med sig av sina tankar eller engagera sig i undervisningen. Om eleverna alltid arbetar enskilt och ska klara sig själva lär de sig Niclas berättar

jag läste en didaktikbok som beskrev att lärare säger ”tyst” till eleverna tio gånger mer än de säger ”prata” i undervisningen. Boken beskrev att mycket vi lärare gör i klassrummen är invanda mönster som är svåra att bryta. Vi kopierar ofta vad lärare från vår egen skolgång gjort oavsett vad vi själva lärt oss på universitetet. jag blev nyfiken och bestämde mig för att prova om detta stämde. jag la ett papper vid tavlan och skrev ”tyst” och ”tala” i två kolumner. Under en skolvecka skulle jag själv dra streck under ”tyst” varje gång jag sa tyst till eleverna och ett streck under ”tala” när de uppmuntrades att prata. på måndagen satte jag igång. 07:55 sa jag ett första tyst till en elev som högljutt kom in i klassrummet. jag drog ett streck under ”tyst”. jag missade ibland och glömde bort mig men kom ihåg nästa lektion. Fortsatte så utan reflektion fram till onsdag lunch. Vad var det jag såg nu, två och en halv dag in i skolveckan? mer än 30 streck på ”tyst” och 4 streck på ”tala”. Varför blev jag en sådan här lärare, tänkte jag. människan är ju skapt för att prata och röra på sig. Varför gör vi lärare allt vi kan för att hindra detta? resterande del av veckan reflekterade jag kring hur jag skulle kunna förändra undervisningen för att ta vara på elevernas behov av prat. Hur ser en undervisning ut som inbjuder eleverna att tänka, resonera, röra på sig och samtala? Vad för innehåll och metoder kan jag använda då?

© För F attarna och Studentlitteratur

att de är ensamma i lärandet. Över tid kan det forma en elevroll där de ska sköta sig själva och strunta i hur det går för andra. Om läraren särar på elever när de har konflikter och säger att de alltid ska gå till en vuxen lär de sig att de inte är kapabla att lösa konflikter själva och att vuxna inte litar på deras förmåga. Lärarnas agerande över tid formar den sociala lärmiljön och elevens syn på sin roll i skolan.

I en inkluderande lärmiljö är det viktigt att eleverna förstår att det inte alltid finns ett entydigt rätt eller fel, och att olikheter mellan människor kan vara en styrka och berika undervisningen.

I en demokrati är en mångfald av röster och idéer central för att samhället ska utvecklas och förbättras. Lärare kan bidra till att stärka denna mångfald genom att se till att undervisningen representerar flera olika synpunkter och perspektiv. Lektionerna bör innehålla texter och innehåll som visar människor med olika etniciteter, kulturer, språk, förmågor och socioekonomisk bakgrund. På så sätt kan läraren bidra till att eleverna får en bredare förståelse för världen och människorna som finns i den. Läraren kan uppmuntra elever att inta olika perspektiv och se saker från olika håll i stället för att få dem att ställa sig bakom en absolut sanning. I en demokrati finns det alltid mer än en åsikt om hur man löser ett problem. Detta kan undervisningen ta avstamp i. Genom att belysa att människor tänker och tycker olika, och att det är precis så vårt samhälle fungerar, kan allas röster få höras och respekteras. Detta kan öka delaktigheten och lära eleverna att kunna arbeta tillsammans även om de har olika åsikter eller svar på hur något ska göras. Eleverna behöver få dela sina tankar med sina klasskamrater och uppmuntras att nyfiket lyssna på varandra och värdesätta att de har olika idéer och lösningar. Det

Niclas berättar

jag hade en elev som jag alltid kommer att minnas. Han hade ett så annorlunda sätt att tänka att det ofta blev helt tyst i klassen efter att han berättat sina tankar. jag minns frågor som ”Om vår hud skulle vara vårt skelett, hur skulle vi fungera då?” eller ”Om utomjordingar

är smartare och mer utvecklade än oss, skulle de då behandla oss som vi behandlar våra hundar?” En dag kom han till skolan med ett stort dykcyklop på pannan. Han var så lycklig att han hittat en ny look. Ingen retade honom och hans klasskamrater berömde honom för hans coola glasögon. När jag frågade honom om dem sa han ”Ibland känner jag för att dyka. Bäst att vara redo!”

Cyklopet hade han på sig i en hel månad. jag antog att han hade dykt klart till slut!

kommer att hjälpa dem att lära av varandra och respektera samt hylla det som gör dem annorlunda och unika.

Lärarens dagliga handlingar påverkar eleverna och lärmiljön oerhört mycket. Genom det läraren uppmuntrar kan de visa vad som värderas och förväntas i lärmiljön. För att skapa ett inbjudande klassrumsklimat där elever vågar pröva sina tankar behöver lärare visa dem att det är okej att ha fel och att man lär sig av misslyckanden. Genom att redan från början uppmuntra när elever vågar, anstränger sig och försöker visar läraren att eleverna är här för att lära tillsammans, inte för att kunna allt på en gång. Läraren kan med ord och handling lyfta ansträngningen som något positivt och viktigt, och genom det hjälpa eleverna att

våga försöka utan att vara rädda för att misslyckas. Misslyckanden är något positivt som hjälper eleverna att utvecklas. Det är vanligt att elever har svårt att säga vad de tycker inför andra och är rädda att säga något som andra kommer tycka är fel. De letar ofta efter ett absolut rätt svar, vilket gör att de också tänker att det finns ett fel svar. Men hur människor tänker och samtalar kan inte delas upp i rätt och fel. Denna falska dualitet är något som lärare kan påverka, inte bara med hur de reagerar när elever uttrycker sina tankar utan också med hjälp av de frågor de ställer och hur de strukturerar undervisningen. Genom lärarens aktiva val kan de skapa en mer tillåtande lärmiljö där alla elevers röster kommer fram:

■ Genom att ställa öppna, autentiska frågor där det finns många möjliga svar blir det mindre fokus på rätt och fel och mer fokus på att lära av varandras kunskaper och erfarenheter. Läraren kan då hjälpa eleverna att bli nyfikna på varandra och ta emot varandras tankar på ett bra sätt.

■ I stället för att elever alltid ska säga sin tanke inför hela klassen på en gång kan de få pröva sina tankar i par eller smågrupper. När de sedan pratar inför hela klassen är det inte lika sårbart då de redan har prövat tanken en gång. De har också stöd av kamraten eller gruppen då det är deras gemensamma tanke som presenteras.

■ När en elev säger något som kan uppfattas som fel eller något som inte stämmer, kan läraren i stället för att säga ”nej, det är fel” säga ”intressant, hur kom du på den tanken?” eller ”så skulle man kunna tänka, vad tänker du om jag också berättar att …?” Det blir då ett lärtillfälle.

■ Läraren kan uppmuntra elever att svara med orden ”jag tror/tänker att …”, och möta elevens svar med orden ”spännande tanke, vad tror ni andra om detta?” och skicka det tillbaka till eleverna att reflektera kring. Om läraren alltid dementerar eller bekräftar elevsvar är det de som styr vad som är ett korrekt eller fel svar. För att utveckla elevernas tänkande kan lärare ibland låta eleverna vara med och tänka samt värdera det som sägs.

■ När elever svarar ”rätt” eller klarar av något kan läraren i stället för att säga ”ja det är rätt” säga ”spännande tanke, hur kom du fram till det?”. I stället för att säga ”bra, du klarade det” kan de säga ”vad bra du kämpade hela vägen!”. Då lyfter läraren ansträngningen.

■ När något blir fel – antingen för eleverna eller för läraren – kan det bemötas med intresse och nyfikenhet: ”Åh varför blev det så här? Vad spännande! Vi undersöker och ser om vi kan lista ut vad som hände tillsammans!” Då blir varje stund ett lärtillfälle.

För att skapa ett tillåtande klassrumsklimat och en positiv lärmiljö är det bra att utgå från det positiva i återkopplingen. Att säga ”det här gjorde ni bra, nästa gång kan ni också göra det här för att det ska gå ännu bättre” är mer effektivt än att säga ”det här fungerade inte, det måste ni ändra till nästa gång”. Att inför en klass säga ”Jag ser flera grupper som turas om med materialet och ställer frågor till varandra. Det gör att ni lyckas bättre! Varsågoda och fortsätt!” kan hjälpa de grupper som har svårt. De får ett positivt exempel att efterlikna i stället för att bli utpekade för att de gör fel. Läraren behöver stötta elevernas relationsbyggande

samtidigt som de pekar ut en riktning framåt. Ett sätt att göra detta är genom att lyfta positiva exempel inför eleverna så att de vet vad som hjälper dem att lyckas. När läraren lagt en grund genom positiv feedback blir det lättare att också prata om det eleverna kan förbättra. Som lärare kan det vara lätt att fastna i en negativ spiral av ”sluta”, ”nej”, ”gör inte så” – något som kan påverka både läraren och eleverna negativt. Läraren kan i stället försöka hitta positiva sätt att styra gruppen. Det innebär inte att läraren aldrig ska säga till, utan att försöka hitta en balans och styra med positiva exempel och konkreta verktyg för hur eleverna kan göra det bättre. Genom att redan från början lyfta positiva exempel för eleverna visar läraren att hen märker när de gör bra saker, och att detta är något som värderas i klassrummet. Det visar eleverna vilka normer och värden som präglar lärmiljön.

Delad glädje bygger gemenskap och skapar en trygg social lärmiljö. Lärare kan sprida glädje genom att skapa gemensamma upplevelser mellan lektioner, på raster eller efter en hård arbetsdag. Att skratta tillsammans gör att murar bryts ner och man ser varandra med nya ögon. Läraren behöver ta vara på de tillfällen som dyker upp och dela glädjefyllda stunder med varandra för att stärka elevernas känsla av trygghet och tillit. Det kan vara att spela teater, fira gott arbete med en dans, att byta till en tidigare/ senare rasttid mellan två lektioner så att klassen har en egen gemensam rast, att välja en gemensam rastaktivitet, leka en lek eller ordna en fikapaus i klassen. Det kan vara att stanna upp och fundera över de positiva saker som skett de senaste dagarna och sedan uppmuntra och fira detta tillsammans. Att få tillfällen att slappna av, se varandra, visa uppskattning och dela glädje i de små sammanhangen skapar tryggare grupper över tid.

I stället för:

Spring inte omkring!

h ar du inte med penna i dag heller!?

Varför är du sen? d u måste komma i tid!

Testa:

tack för att du sätter dig ner. Gör er redo att börja!

h är får du en penna!

Vad kul att du är här!

Vad glad jag blir att se dig! tack för att du kom.

Vad snabbt du blev klar.

Vad bra du kämpade!

n i är så dåliga på att …

n i var extra bra på att … vad kan vi bli bättre på nästa vecka tycker ni?

d u skrev rätt svar.

Vilken spännande tanke du skrev!

Var tysta!

Vilka behöver prata nu för att lära sig?

r äck upp handen när ni vill prata!

Samtala med den som sitter närmast om …

Jennie berättar

jag har många gånger fått höra ”le inte mot eleverna förrän efter höstlovet”. jag förstår tanken kring att sätta ramar och struktur för att skapa tydlighet och lugn, och förstår att själva uttrycket är lite överdrivet. men jag vill göra tvärtom. Skratta första dagen. Le första sekunden. Ha roligt och dela glädje med eleverna. För mig är det en mer naturlig väg, som jag tror skapar trygghet, bygger relationer och lägger en bra grund för lärande.

AKTIVITETER

Positiva tavlan

SYFTE: Att lyfta fram positiva beteenden. Uppmuntra varandra och skapa en positiv identitet i gruppen.

GENOMFÖRANDE:

1. Skriv rubriken ”Positiva tavlan” och sätt upp den på en synlig plats i klassrummet.

2. På regelbunden tid, be eleverna fundera på något positivt de gjort de senaste dagarna som hjälpt dem själva eller andra. De skriver ner det på en post-it-lapp.

3. Låt varje elev gå fram och sätta upp sin post-it-lapp runt rubriken ”Positiva tavlan”. Om de vill kan du eller de själva läsa upp vad de skrivit och klassen kan applådera.

4. Då och då under veckan, lyft något som står på positiva tavlan för att sprida positivitet, gemenskap och delad glädje. Beröm alla i klassen för det individer i gruppen gör.

FÖRBEREDELSER: En plats för tavlan och en rubrik ”Positiva tavlan”. Post-it-lappar, gärna med extra vidhäftning. Sätt rutinen vid första tillfället och fortsätt sedan på regelbunden basis.

ATT TÄNKA PÅ: Lyft positiva beteenden i gruppen. Se till att ni alla firar det en elev gjort som är bra. Skapa även tillfällen för reflektion. Vad vill eleverna sätta upp på tavlan nästa vecka? Vad för positivt kan de bidra med?

Gemensam fikapaus

SYFTE: Att slappna av, utanför alla målinriktade lektioner, och umgås i en ny typ av miljö. Lära känna varandra som något annat än ”elev” och ”lärare” och ha en trevlig stund tillsammans. Bygga en positiv gruppidentitet.

GENOMFÖRANDE:

1. Bestäm en plats och tid för en gemensam fika.

2. Förbered en fikastund genom att ni exempelvis

a) sätter ihop alla bord till ett stort bord i mitten av klassrummet och äter ett enklare mellanmål/frukt tillsammans

b) ber ert skolkök ordna fika eller köpa in fika till hela klassen

c) ber de elever som vill att ta med något litet fika och lägga på ett gemensamt bord för alla som ni delar tillsammans

d) förser klassen med en enkel bakmix eller ingredienser och låter eleverna baka på en rast eller på fritids

STARTA SKOLAN STARKT

Vill du förvandla skolstarten till en inspirerande inbjudan till dina elever? Starta skolan starkt är din handbok för att få eleverna att dyka in i lärandets magiska värld.

Denna bok går på djupet med skolstartens utmaningar och möjligheter, och fungerar som en guide i arbetet att bygga en undervisning där alla elever känner sig trygga, engagerade och delaktiga. Boken berör allt från att skapa meningsfulla relationer och att bygga en trygg klass, till att utforma rutiner och regler, aktivera elever som resurser för varandra och introducera engagerande undervisning med klara mål.

Oavsett om du är ny lärare eller har flera år av erfarenhet, kommer du i denna bok att hitta värdefulla insikter och praktiska tips för att göra skolstarten till en stark och positiv upplevelse för dina elever. Gör dig redo att förändra hur du ser på skolstarten och inspirera dina elever till att omfamna lärandets resa. Starta skolan starkt – för dina elever, för dig själv och för framtiden.

Boken ingår i serien Lärarpraxis.