9789144175324

HELIOS NO 4

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS

OCH PROVA ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

HELIOS NO 4

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Helios NO 4 elevpaket består av tre delar: elevbok, övningshäfte och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som de tryckta delarna.

ELEVBOK

Elevboken har ett rikt innehåll med många intresseväckande exempel och förklarande bilder och illustrationer. Kapitlen har tydlig ämnesindelning i biologi, fysik och kemi samt en gemensam introduktion till NO-ämnena.

ÖVNINGSHÄFTE

I övningshäftet finns varierade uppgifter till alla kapitel där eleverna får befästa begrepp, förklara och beskriva naturvetenskapliga fenomen samt resonera och ta ställning i naturvetenskapliga frågor. Här finns även förtryckta labbrapporter och kapitlens mål.

Interaktiv version av elevboken, inläst med autentiskt tal och textföljning

DIGITALT LÄROMEDEL

Det digitala läromedlet består av digital elevbok, självrättande övningar, fördjupningsuppgifter, filmer och experiment till alla kapitel.

Ett urval av digitala övningar

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46457

ISBN 978-91-44-17532-4 Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2024

Sakgranskning:

Ammie Berglund, föreståndare Nationellt resurscentrum för biologiundervisning, Uppsala universitet

Astrid Berg, universitetslektor inriktning kemididaktik, Linköping universitet

Hans Olsson, sakkunnig sexualundervisning, RFSU

Urban Ericsson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala Universitet

Omslag: Camilla Atterby

Formgivning: Åsa Jägergård

Illustrationer: Jonny Hallberg, Ylva Mårtensson, Rita Larje, Staffan Ullström

Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024

Vad är NO?

Hur blir det vind?

Vad består regn av?

Vad gör djuren när det regnar?

NO är tre ämnen

NO står för naturorienterade ämnen. Ämnena är biologi, fysik och kemi. De är alla naturvetenskaper. I dem undersöker man omvärlden för att förstå hur den fungerar.

Två saker är viktiga att känna till om naturvetenskap:

• Det handlar om att genomföra undersökningar.

• Det är något människor gör tillsammans.

Inom biologi undersöks livets former, till exempel djuren i en sjö.

Inom fysik undersöks naturens rörelser och krafter, till exempel kraften i en fors.

Inom kemi undersöks naturens minsta delar, till exempel vad djuren i sjön och vattnet i forsen består av för ämnen.

VAD ÄR NO? 5

Biologi

Fysik

Kemi

Vatten

Innehåll

Del 1: Vad är vatten?

Bara vanligt vatten

Vad vatten består av Ytspänning

Del 2: Vattnets former och faser

Vatten i tre former Fasövergångar

Vatten löser upp

Del 3: Vattnets kretslopp

Jordens vatten

Vattnets kretslopp

Vattenrening

Vattenbrist

Fakta och framtid

Warka Water tower

Begrepp atom

vattenmolekyl ytspänning fast form flytande form gasform avdunsta kondensera smälta stelna sötvatten saltvatten dricksvatten grundvatten avloppsvatten rötslam

Virtuellt vatten KEMI Vatten 9

Elefanter kan känna doften av vatten på mer än 2 mils avstånd.

Vad är vatten?

Bara vanligt vatten

Vatten är grunden för allt liv på jorden. Du har säkert druckit vatten idag.

Tvättat dig i det också. Då vet du hur vatten känns, blött. Det kan också kännas kallt i munnen eller varmt på händerna, beroende på vattnets temperatur.

Vatten har många olika egenskaper. Har du till exempel tänkt på att vatten har en doft? Prova att lukta på vattnet nästa gång du dricker. Rent vatten är genomskinligt, men det är inte osynligt. Vi ser det för att saker ser annorlunda ut om vi tittar genom vatten.

Temperaturen påverkar

Vatten är flytande i rumstemperatur. Det fyller ett glas nerifrån och upp. Vattnet stannar i glaset, om du inte lutar på det förstås. Då rinner vattnet ut. Flytande vatten rinner alltid nedåt.

Vatten är genomskinligt men inte osynligt.

Is och snö är stelnat vatten. Det är fast och håller ihop, men måste ha det kallt, annars smälter och omvandlas det till flytande vatten.

I luften finns vattnet som ånga, en gas som sprider ut sig överallt. Det betyder att du går omkring i vatten hela dagarna, utan att ens märka det.

rumstemperatur – ungefär så varmt som det brukar vara inomhus

Vattenånga syns inte, men den går att upptäcka. Till exempel kan du andas på en fönsterruta, då blir den fuktig. Det är vattnet från din kropp som kommit ut som gas och landat på glaset.

När hjorten andas ut bildas små, små vattendroppar som är så lätta att de svävar omkring i luften.

Vad vatten består av

Precis som allting annat runt omkring oss är vatten uppbyggt av väldigt små partiklar som kallas atomer. Ofta sitter atomer ihop i små grupper med kanske två eller tre stycken. Det kallas för en molekyl. I en molekyl kan det vara atomer av samma slag, eller olika slag som sitter ihop. Vatten består av vattenmolekyler.

Vattenmolekylen är uppbyggd av två olika sorters atomer: två väteatomer och en syreatom. I verkligheten går det inte att se atomer. De har heller ingen färg. För att kunna beskriva atomer använder forskare modeller. En del ser ut som små klot och har olika färger.

Modell av en vattenmolekyl.

En enda droppe vatten innehåller 1 000 000 000 000 000 miljoner vattenmolekyler.

KEMI Vatten 11

Vattenmolekylen

I vattenmolekylen sitter väteatomerna på ena sidan av syreatomen. Tillsammans ser det lite ut som huvudet och öronen på en mus. När atomerna sitter på det här viset får vattenmolekylen en positivt laddad sida och en negativt laddad sida. Plussidan på en molekyl dras till minussidan på en annan. På det viset dras vattenmolekylerna till varandra.

Ytspänning

Vattenmolekylerna dras ganska hårt till varandra. Det märks bland annat när du fyller ett glas ända upp till kanten. Om du är försiktig kan du fylla på med mer vatten så att ytan buktar sig uppåt, utan att det rinner över. Den kraft som håller samman vattenmolekylerna vid ytan kallas för ytspänning. Ytspänning gör även att vissa små djur kan leva på vattenytan utan att sjunka ner i vattnet.

Gå på vatten

Ytspänningen gör att vattnet inte rinner över.

Ytspänning minskas av tvål och andra rengöringsmedel. Det är bra när man diskar och tvättar. Men om ämnena kommer ut i sjöar kan det förstöra ytspänningen och för djur som lever där. Skräddare går på vatten tack vare ytspänningen. Miljömärkta rengöringsmedel tar hänsyn till det.

Vad är vatten?

Quiz: Vad är vatten? 1 2

Vad består vatten av?

Vad är ytspänning?

Diskutera! När behöver ni vatten?

Begrepp: atom molekyl vattenmolekyl ytspänning

Vattenånga är osynligt. Det som syns är små lätta vattendroppar.

Vattnets former och faser

Vatten i tre former

Vatten kan vara i tre olika former: fast, flytande och gasform. Temperaturen bestämmer vilken form vattnet är i. Om det är varmt rör sig vattenmolekylerna snabbt. Om det är kallt rör de sig långsammare.

Fast form

När vattnet är kallare än noll grader Celsius sitter vattenmolekylerna fast i varandra. De kan inte byta plats men de kan skaka lite på stället. Vattnet fryser och blir hårt. Det är i fast form, is.

Flytande form

I rinnande vatten är vattenmolekylerna nära varandra, men kan röra sig omkring. De dras till varandra, håller fast en kort stund och lossnar igen. Då rinner vattnet fram och fyller ut behållare, gropar och håligheter.

Gasform

I gasform rör sig vattenmolekylerna fritt. De rör sig jättesnabbt rakt fram tills de krockar med varandra eller något föremål. Då studsar de iväg igen på grund av sin höga fart.

KEMI Vatten

Vattenbrist

Det händer att det blir brist på grundvatten om det varit torrt länge eller inte snöat så mycket under vintern. När det är brist på grundvatten finns det risk för att det kommer in saltvatten i brunnar. Då går vattnet inte att dricka.

När det är vattenbrist är det viktigt att spara på dricksvattnet. Till exempel ska man inte tvätta bilen eller vattna gräsmattan. Det är viktigare att kunna dricka än att bilen är ren. Vattenbrist påverkar också odlingar, växter och djur.

Ibland blir det bevattningsförbud. Straffet för att bryta mot bevattningsförbudet kan bli att ens eget vatten blir avstängt.

Barn i länder med vattenbrist kan få gå långt för att hämta rent dricksvatten. Ofta är det kvinnans uppgift och många kvinnor har därför inte tid att utbilda sig.

Rent vatten

Det finns länder där det alltid är vattenbrist. En fjärdedel av jordens befolkning saknar rent dricksvatten. Det mesta avloppsvattnet går dessutom rakt ut i naturen utan rening. Det gör att dricksvattnet får bakterier i sig. 2 miljarder människor riskerar att smittas av allvarliga sjukdomar från vattnet.

Rent dricksvatten och vatten att tvätta sig i är enligt FN en mänsklig rättighet. Ändå dör ungefär tusen barn varje dag från sjukdomar de fått av smutsigt vatten.

FN – Förenta nationerna, en organisation som arbetar med fred och säkerhet

Vattnets kretslopp

1 2

Vad menas med vattnets kretslopp?

Quiz: Vattnets kretslopp

Vad är skillnaden mellan ett vattenverk och ett avloppsreningsverk?

Diskutera! Vad händer om vattnet ur era kranar blir förorenat?

Begrepp: saltvatten sötvatten dricksvatten grundvatten avloppsvatten rötslam

Warka Water tower

Ett sätt att få rent vatten är att utvinna vattenånga ur luften. Det kan passa i länder med vattenbrist.

Warka Water tower är ett projekt som kan hjälpa människor i länder med vattenbrist.

I projektet byggs torn med material som finns i landet, till exempel bambu. Tornen är ungefär tio meter höga och väger runt 80 kilo. Det gör att de är ganska lätta att bygga med vanliga redskap som hammare och såg.

Tornen består av en stomme och täcks av ett nät. Nätet kyler vattenångan från luften så den kondenserar. Vattnet rinner ner i en behållare under tornet.

På ett dygn kan tornet utvinna 100 liter vatten ur luften. Det är mindre än vad en person i Sverige använder en vanlig dag. Men för en människa i till exempel Etiopien är det mycket.

Hopp om framtiden

De här tornen är ganska enkla att bygga. Därför finns det ett stort hopp om att de kan hjälpa många människor att få rent vatten i framtiden.

KEMI Vatten

Begrepp: Vatten

atom

Den minsta byggstenen som all materia består av.

vattenmolekyl Två väteatomer och en syreatom som sitter ihop.

ytspänning

fast form

flytande form

När molekylerna på en vattenyta håller fast i varandra så det blir som en hinna.

gasform

avdunsta

När molekylerna i ett ämne sitter fast i varandra. De kan inte byta plats med varandra men de kan vibrera på stället.

När molekylerna i ett ämne rör sig omkring, men håller ihop som en grupp.

30 KEMI Vatten

kondensera

När molekylerna sprids åt alla håll. De rör sig rakt fram tills de krockar med en annan molekyl och byter håll.

När ett ämne i flytande form omvandlas till gasform, som när flytande vatten omvandlas till vattenånga.

När ett ämne i gasform omvandlas till flytande form, som när vattenånga omvandlas till vatten.

Va_21

Va_21

smälta När ett ämne i fast form omvandlas till flytande form, som när is omvandlas till flytande vatten.

Va_22

Va_22

stelna När ett ämne i flytande form omvandlas till fast form, som när flytande vatten omvandlas till is. Kallas också att vattnet fryser.

Va_21

Va_23

Va_23

Va_24

Grundvatten

Grundvatten

sötvatten Vatten som inte smakar salt, till exempel i en bäck eller sjö.

Va_22

saltvatten Vatten som smakar lite salt, till exempel i havet.

Va_21

Va_24

Va_25

Va_25

Va_26

Va_23

Va_26

dricksvatten Vatten som kommer ur kranen.

Grundvatten

Grundvatten

Va_22

grundvatten Vatten som finns nere i marken.

Va_24

avloppsvatten Smutsigt vatten från hus.

Va_23

Va_25

Va_26

rötslam Geggiga rester från avloppsrening.

Va_24

Diskutera frågorna på kapitlets startsida igen. Använd så många av begreppen som möjligt. Öva begreppen KEMI Vatten 31

Va_25

Djur och natur

Innehåll

Del 1: Livets utveckling

Begrepp cell organism leddjur blötdjur ryggsträngsdjur insekt spindeldjur däggdjur fotosyntes producent konsument nedbrytare näringskedja allemansrätten biologisk mångfald naturreservat Haja hajen Vad ser

Vad är liv?

Från cell till människa

Gruppera liv

Del 2: Djur och anpassningar

Indelning av arter

Djurens indelning

Anpassningar

Del 3: Näringskedjan och skogen

Solen är motorn

Näringskedja

Näringsväv

Skogen

Biologisk mångfald

Skydd för naturen

Fakta och framtid

Humlor – naturens hjältar

4,6 miljarder

år solsystemet och jorden bildas

3,5 miljarder år

Livets utveckling

Vad är liv?

Du använder energi hela tiden, du andas, äter och växer. När du blir vuxen kanske du får barn. Vi lever och vi dör. Så är det för alla djur. Det är lika för växter, svampar, bakterier och arkéer – alla lever och är organismer. Alla levande organismer på jorden är släkt med varandra. Men släkt på väldigt långt håll.

Liv uppstår i havet 600 miljoner år 500 miljoner år

Celler

En cell är en väldigt liten del som bygger upp organismen. Allt som lever består av en eller flera celler. Organismer som består av en enda cell, till exempel bakterier, kallas encelliga organismer. Djur, växter och de flesta svampar är flercelliga. De består av flera celler som samarbetar. Våra kroppar består av många celler av olika sorter, till exempel hjärnceller, tarmceller och hudceller.

Svampdjur Toffeldjur

Första växterna på land

Arkéer – extrema överlevare

Arkéer är encelliga organismer som liknar bakterierna men fungerar så annorlunda inuti cellen att de tillhör en helt annan grupp av liv. Arkéer kan överleva under extrema förhållanden, på isiga polarområden, i supersalta sjöar eller i extrem hetta. De finns även i vårt tarmsystem.

Ichthyostega

400 miljoner år

Första djuren på land

Första skogarna

Pansarhaj

Dunmossa

Bläckfisk

Nejonöga

Watteza

Från cell till människa

Livet började för ungefär 3,5 miljarder år sedan. Exakt hur det såg ut vet vi inte. Vi vet att de första organismerna var encelliga, och att de genom att dela på sig blev fler och fler. Det tog miljontals år.

Så småningom kom flercelliga organismer. Forskare ha hittat avtryck i berg av celler som suttit ihop. I början var de mjuka, som maskar. Sedan utvecklades en del av dem till att ha skal, som musslor. Med tiden utvecklades djur som hade ryggrad. De första liknade fiskar. Några började ta sig upp på land och utvecklade ben.

Under en lång period levde dinosaurier på jorden. Forskare tror att de dog ut när jorden träffades av en jättestor asteroid. Stoft och aska från nedslaget blockerade solens strålar och det blev kallare. Dinosaurierna klarade inte av de nya miljöförhållandena. Däggdjur och andra arter fick mer plats att utvecklas. De tidigaste spåren av människor från vår art, homo sapiens, kom för 300 000 år sedan.

Om jorden vore 12 timmar gammal är det bara en och en halv timme sedan de allra första djuren började utvecklas. Dinosaurierna skulle ha dött ut för tio minuter sedan och vi människor bara funnits några få sekunder.

Vissa dinosaurier från gruppen theropoder överlevde. Från dem har alla fåglar utvecklats. Kondoren till exempel. Jättetrollslända

miljoner år Första flygande

miljoner år

miljoner år

Leddjur

Leddjur är den största djurgruppen på jorden. Till leddjuren hör insekter, spindeldjur, kräftdjur och mångfotingar.

Insekter

Nästan hälften av alla djurarter på jorden är insekter. Man känner igen en insekt på att den har sex ben och en tredelad kropp. Kroppen består av huvud, mellankropp och bakkropp. Många insekter har facettögon. De flesta insekter har fyra vingar men inte alla.

Förmågan att flyga har gett insekterna många fördelar. Insekter finns i nästan alla miljöer, nere i jorden, uppe i träden och i vatten. Det finns till och med insekter som lever i Arktis.

Spindeldjur

Spindeldjur är också leddjur. Alla spindeldjur har åtta ben och tvådelad kropp, en framkropp och en bakkropp. Spindlar saknar vingar och fasettögon. Istället har de upp till åtta punktögon.

Spindlar är rovdjur och fångar många skadeinsekter som myggor och flugor. De är även mat åt andra djur, som fåglar och grodor. Fästingar och kvalster tillhör båda spindeldjuren.

Hoppspindlarnas punktögon sitter runt huvudet som en krans.

sex ben (insekt)

åtta ben (spindeldjur)

Rovflugans facettögon består av många linser.

Utveckling på två sätt

Alla insekter och spindeldjur lägger ägg. Ur äggen kommer det sedan en ny liten insekt eller spindel. Eftersom alla leddjur har hudskal måste de som kläcks färdigutvecklade byta skal ibland när skalet blivit för litet.

Andra insekter kläcks först till larver, exempelvis fjärilar och humlor. Larven utvecklas till en vuxen insekt i en puppa. Den nya fullvuxna insekten kallas imago och är i början mjuk, men växer och blir starkare.

Väntar på något gott

Korsspindeln saknar luktsinne och har dålig hörsel. Men den är skicklig nätbyggare. Den väver sitt nät och sätter sig och väntar. När ett offer fastnat i nätet sprutar den in en dödlig dos gift. Sedan suger den ut all näring.

Jordhumlans utveckling från ägg, larv och puppa till färdig humla.

Dags att byta skal.

puppa – utveckling mellan larv och färdig insekt

Ämnet

klorofyll ger växten dess

gröna färg

Näringskedjan och skogen

Solen är motorn

Solens strålar ger energi till jorden. Den är motorn till allt liv. Solens energi är också det som får vattnet att röra sig runt i sitt kretslopp. Vattnet behövs för att transportera näring till och inuti alla levande organismer.

Fotosyntesen

Växter tillverkar sin egen mat. Genom sina blad fångar de in koldioxid och energi från solen med hjälp av ett ämne som heter klorofyll. Det kallas fotosyntes. Sedan tillverkar de druvsocker. Druvsockret används för att bygga upp växten. När växten utför fotosyntesen släpper den ut gasen syre, som vi andas in.

Koldioxid

Druvsocker

Vatten och näringsämnen

BIOLOGI Djur och natur

Fotosyntesen

Syre

Växter har klyvöppningar i sina blad. När de är öppna kan de ta upp koldioxid ur luften och avge syre.

Tack träden och haven

En björk släpper ut ungefär lika mycket syre som en människa andas under ett år. Mer än hälften av allt syre på jorden produceras av organismer i haven.

Solenergi

Näringskedja

Maten du ätit blir näring åt andra. Efter att den passerat din kropp bryter miljarder små bakterier ner de rester du spolat ner i toaletten till slam. Det renade slammet sprids på åkrar och i det kan nya växter börja gro. Kanske blir det gräs till en ko. Kon mjölkas, och så görs det ost av mjölken. Ost som du kan äta.

Näringsämnen och energi flyttas hela tiden mellan olika organismer. Hur de förs vidare brukar kallas för en näringskedja.

producent konsument andrahandskonsument toppkonsument nedbrytare

• Lingon äts av en mus.

• Musen blir uppäten av en orm.

• Ormen kan tas av en uggla.

• Ugglan blir näring åt andra när den dött.

• Asätare, till exempel rävar, tar de största bitarna.

• Smådjur, svampar och bakterier tar han om de de minsta bitarna

Biomassa räv = 10 kg

Näringspyramid

Djur behöver energi för att växa men också för att röra sig och hålla sig varma. För varje steg i näringskedjan går energi förlorad. Ungefär 1 000 kg gräs räcker till ungefär 100 kg hare men bara till 10 kg räv.

Biomassa kanin = 100 kg

Biomassa gräs = 1 000 kg

asätare – djur som äter döda djur

och

Näringsväv

I ett ekosystem påverkar ofta flera växter och djur varandra. Musen äter till exempel lingon men också nötter och frön.

Ormvråken tar gärna en orm men tycker också om grodor och daggmaskar. När flera näringskedjor hänger ihop och påverkar varandra kallas det för en näringsväv.

Producenter

Växter och alger tillverkar sin egen mat med hjälp av solen. De kallas producenter för att de producerar (tillverkar) druvsocker med solens hjälp. En näringskedja börjar alltid med en producent.

Konsumenter

Djur måste äta för att få näring och energi. De är konsumenter. De djur som bara äter växter kallas växtätare eller förstahandskonsumenter. En del djur äter bara kött. De är rovdjur och jagar ofta växtätarna. De djur som blir jagade kallas bytesdjur. Det finns också allätare. Rävar är allätare, men de är även asätare. De äter döda djur. Korpar och sniglar är andra asätare. De som inte är bytesdjur åt något annat djur kallas toppkonsumenter.

BIOLOGI Djur och natur

Död ved lever

En fallen trädstam ser död ut. Ändå lever flera tusen arter i skogen i och av den. I Sverige är över 5 000 arter beroende av död ved. Av 323 arter av skalbaggar som hittats på gran i Sverige fanns endast 17 på levande granar, övriga 306 på döda granar.

Nedbrytare

Skogen är full av djur, men du ser sällan några döda djur på marken. Det är tack vare nedbrytarna. De är smådjur, svampar och mikroorganismer som delar upp resterna som till exempel räven lämnat efter sig. Kvar blir näringsämnen som växterna kan ta upp igen.

Lär dig 100 arter

Skog, park och trädgård

Gran

Picea abies

Har avlånga kottar med mjuka fjäll.

Blåmes

Parus caeruleus

Är blå på huvudet.

Räv

Vulpes vulpes

Har ett skrikande skall.

Blåbär

Vaccinium myrtillus

Nyttigt bär som gör tungan lila.

Tall

Pinus sylvetris

Har runda kottar med hårda fjäll.

Rödhake

Erithacus rubecola

Bygger bo på marken.

Ekorre

Scirurus sciurus

Har lång svans och tofsar på öronen.

Vårtbjörk

Betula pendula Kallas även hängbjörk.

Talgoxe

Parus major

Har gul mage med svart “slips”.

Mindre skogsmus

Apodemus sylvaticus

Blir mat åt många andra arter.

Rönn

Sorbus aucuparia

Får röda bär i stora klasar.

Skata

Pica pica

Har stjärtfjädrar som skimrar i lila och grönt.

Snok

Natrix natrix

Har gula eller vita fläckar i nacken.

Liljekonvalj

Convallaria majalis

Hela växten är giftig.

Stickmygga

Culex irritans

Bara honorna sticks och suger blod.

Gråsugga

Porcellio scaber

Viktig nedbrytare som äter vissna löv.

Ormvråk

Buteo buteo

Ses ofta sittande i träd längs vägarna.

Fälthare

Lepus europaeus

Snabbaste landlevande djuret i Sverige.

Kråka

Corvux cornix

Är lika intelligent som en gorilla.

Mjölkört

Chamaenerion angustifolium

Kallas även rallarros.

Inachis io Skräms med “ögonen” på sina vingar.

Liten blåklocka

Campanula rotundifolia Sveriges nationalblomma.

Citronfjäril

Gonopteryx rhamni

En av Sveriges vanligaste dagfjärilar.

Hästhov

Tussilago farfara

Heter även Tussilago.

Vatten

Fiskmås

Larus canus

Äter lika gärna daggmask som fisk.

Vanlig groda

Rana temporaria

Finns på blöta platser i nästan hela Sverige.

Skrattmås

Larus ridibundus

Har röda ben och röd näbb.

Skräddare / Vattenlöpare

Gerridae, Gerris lacustris

Kan gå på vatten.

Häger

Ardea cinerea

Kan böja sin hals i S­form.

Gräsand

Anas platyrhynchos

Ses ofta i par eller flock.

Knölsvan

Cygnus olor

Sveriges största fågel.

Kabbeleka

Calta palustris

Står alltid med rötterna i vatten.

Helios NO är ett basläromedel i biologi, fysik och kemi som väcker nyfikenhet, förundran och en vilja att lära mer. I Helios NO får eleverna tydliga förklarande texter med stöttande illustrationer.

Boken är indelad i sex kapitel tydligt fördelade mellan de tre NOämnena samt ett uppslag med artkunskap. Till varje del finns fakta- och diskussionsfrågor och begreppsförklaringar med bildstöd. Bakom serien finns ett team av NO-lärare och forskare.

Tillsammans med den tryckta elevboken får eleverna ett digitalt läromedel och ett tryckt övningshäfte. I det digitala läromedlet finns självrättande övningar, begreppslistor, filmer och fördjupningsuppgifter till alla arbetsområden och hela boken inläst.

Det trycka övningshäftet följer elevbokens tydliga struktur. Genom varierade övningar får eleverna repetera ord och begrepp, förklara och beskriva naturvetenskapliga fenomen samt resonera och ta ställning kring naturvetenskapliga frågor.

Helios NO består av Helios elevpaket med övningshäfte samt Helios lärarpaket.

Läs mer om Helios NO på studentlitteratur.se/helios-no studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46518

ISBN 978-91-44-17533-1 Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2024

Omslag: Camilla Atterby

Formgivning: Åsa Jägergård

Illustrationer: Jonny Hallberg 2–8, 15, 17, 24–27, 32, 34, 35, 37, 55, 58, 59; Lena Sparring 13; Naturskyddsföreningen 48; Ylva Mårtensson 42, 44, 45, 48

Bilder: iStock PeterHermesFurian 23; Miva Örnsköldsvik 36; SMHI 60; Övriga bilder: Shutterstock

Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024

Innehåll

Kap 1: Vatten

Kap 4: Kemins grunder

Kap 2:

Kap

Kap 3: Dygn, årstider och år

Kap 6: Väder

Förklaringar till de olika uppgiftstyperna

Repetera Svaren finns i boken.

Beskriv och förklara Svaren finns i boken.

Resonera Svaren finns inte i boken men man behöver kunskaper från boken.

Ta ställning! Svaren finns inte i boken.

Vatten

Vad är vatten?

Repetera

1 Vad är sant om vatten?

Elevboken s. 10–12

Vatten har ingen doft.

Vatten är genomskinligt.

Vatten kan ha olika smak.

2 I vilken form är vatten i rumstemperatur?

fast form

flytande form gasform

3 Vad kallas vatten som har stelnat?

4 Vilka två ämnen är vatten uppbyggt av? Ringa in.

väte och syre luft och gas syre och helium

5 Vad heter kraften som gör att vattnet inte rinner över?

6 Gör klart meningen. Dra streck.

I luften finns vattnet som liv.

Vatten är flytande i ånga.

Vatten är grunden för allt nedåt.

Flytande vatten rinner alltid rumstemperatur.

7 Varför kan rengöringsmedel vara ett hot mot skräddare?

8 Rita en enkel modell av en vattenmolekyl.

9 Varför ritas ofta atomer som små klot?

10 I vilken form är vattnet på fönsterrutan?

Vattnets former och faser

Repetera

1 Vilken form är vattnet i?

Elevboken s. 13–17

2 Vad bestämmer vilken form vattnet är i?

3 Skriv rätt antal grader Celsius.

Då börjar vatten att koka. grader

Temperaturen nära botten i en djup sjö. grader

Då fryser vatten till is. grader

4 Vad kallas det när vattenånga bildas utan att vattnet kokar? avdunstning smältning kondensering

5 Sant eller falskt om vatten? Skriv S eller F.

a) Socker löser sig i vatten.

b) Jord löser sig i vatten.

c) Det är enkelt att få bort fettfläckar med vatten.

d) Näringsämnen följer med vatten upp i växter.

e) Nästan alla människor har tillgång till rent vatten.

f) Sjukdomar kan spridas med smutsigt vatten.

Beskriv och förklara

6 Förklara begreppen.

Smälta

Frysa/stelna

7 Vad händer om man värmer is i en kastrull. Rita och skriv.

8 Varför har flaskan till höger på bilden spruckit?

Vattnets kretslopp

Repetera

Elevboken s. 18–28

1 Bilden visar vattnets kretslopp. Skriv rätt siffra i rutorna.

1. Avdunstning 2. Kondensering 3. Frysning 4. Smältning 5. Grundvatten

2 Vilket eller vilka alternativ stämmer? Ringa in.

a) Nästan allt vatten på jorden är

grundvatten havsvatten sötvatten

b) Vatten under marken kallas

dricksvatten grundvatten rötslam

c) Innan vatten från en vattentäkt har renats kallas den för

dricksvatten regnvatten råvatten

3 a) Vad får man spola ner i toaletten?

b) Varför får ingenting annat spolas ner?

4 Bilden visar hur ett avloppsreningsverk fungerar.

Välj bland orden i rutan och sätt ut siffrorna på rätt plats i bilden.

1. rötslam

2. mekanisk rening

3. avloppsvatten

4. biologisk rening

5. sand och annat

6. kemisk rening

Beskriv och förklara

5 Hur gjorde man innan det fanns toaletter och avloppsreningsverk?

6 Miljontals människor riskerar att smittas av allvarliga sjukdomar från vattnet de dricker. Vad beror det på?

Labbrapport

Experiment

Fråga (Vad ska undersökas?)

Hypotes (Vad tror jag kommer hända?)

Materiel (Vilka saker behövs?)

Genomförande (Hur gjorde jag/vi?)

Resultat (Vad hände? Hur blev det?)

Slutsats (Varför blev det så?)

Väder

Vad är väder

Repetera

Elevboken s. 122–125

vind solstrålning luft nederbörd snöflinga

1 Skriv rätt ord till förklaringarna. Välj bland orden i rutan.

a) Energi från solen.

b) Luft som rör sig.

c) Regn, hagel eller snö.

d) Iskristall med sex hörn.

e) En blandning av olika gaser.

2 Vad stämmer?

Luftvirvlarna rör sig motsols på norra halvklotet.

Länder vid ekvatorn får mer energi från solen än vi får i Sverige.

Inne i landet är temperaturen oftast jämnare än vid kusterna.

Mörka ytor tar upp mer energi från solen än ljusa.

Beskriv och förklara

3 Varför kan asfalt bli brännande het på sommaren?

Stämmer Stämmer inte

Luft, vind och moln

Repetera

1 Luft består av flera osynliga gaser. Skriv in de två vanligaste.

Elevboken s. 126–131

Övriga gaser 1 %

2 Para ihop förklaringen med rätt ord. Dra streck.

a) Lager av luft runt jorden. front

b) Elektrisk urladdning. moln

c) Där varm och kall luft möts. blixt

d) När luftens tryck mot marken är högt. atmosfär

e) Ånga som kondenserat till vattendroppar uppe i luften. högtryck

3 Jordens atmosfär innehåller det syre vi behöver när vi andas. Vad heter atmosfärens olika delar?

Mäta väder

Repetera

Elevboken s. 132–136

1 Vad föreställer bilderna? Vad mäter de?

Föreställer

Mäter

Föreställer

Mäter

2 Vad står symbolerna på väderkartan för?

3 Vad menas med extremväder?

varmfront kallfront lågtryck högtryck temperatur

4 I öknen är det riktigt varmt på dagen, men det blir snabbt kallt på natten. Varför blir det så kallt på natten i en öken?

5 Varför måste man ha med sig syrgastuber när man bestiger så höga berg som Mount Everest?

6 Vad är det för skillnad på växthuseffekt och global uppvärmning?

Resonera

7 SMHI är en svensk expertmyndighet som genomför och sammanställer mätningar om väder, vatten och klimat. I diagrammet nedan visas hur medeltemperaturen i Sverige ändrats från 1800-talet till idag.

a) Vilken slutsats kan man dra utifrån diagrammet?

b) Vad beror förändringen på?

c) Hur gör man för att mäta temperatur?

Ta ställning!

Bilar och industrier släpper ut koldioxid. Det gör att mängden koldioxid i atmosfären ökar och temperaturen på jorden höjs. Vi människor behöver därför hitta sätt att bromsa uppvärmningen.

a) Varför är det så svårt att minska utsläppen av koldioxid?

b) Om du fick bestämma nya lagar för att minska utsläppen, vad skulle du bestämma då?

Luftstyrka från en bok!

Du behöver: En liten papperstuss, några böcker.

Gör så här: Lägg en bok på bordet och en liten papperstuss framför boken.

Öppna boken och stäng den snabbt. Gör om samma sak men prova med en större bok, en mindre bok, en tjockare bok och en tunnare bok.

Ta reda på! Vad händer med papperstussen? Finns det något samband mellan bokens storlek och luftstyrkan från boken?

Förvirrande temperaturer!

Du behöver: Tre skålar som en hand får plats i, vatten.

Gör så här: Fyll en skål med varmt vatten, en med ljummet vatten och en med kallt vatten. Ställ de tre skålarna bredvid varandra. Låt skålen med ljummet vatten stå i mitten. Stoppa samtidigt ner ena handen i det varma vattnet och ena handen i det kalla vattnet. Vänta en minut. Stoppa sedan ner båda händerna i skålen med ljummet vatten.

Ta reda på? Hur känns det? Varför känns det så?

Kan du…

beskriva vad vind är?

beskriva vad luft består av?

förklara hur moln bildas?

förklara skillnaden mellan lågtryck och högtryck?

avläsa en väderkarta?

ge exempel på olika sätt att mäta väder?

förklara skillnaden mellan väder och klimat?

Helios NO är ett basläromedel i biologi, fysik och kemi som väcker nyfikenhet, förundran och en vilja att lära mer. Övningshäftet följer elevbokens tydliga struktur. Genom varierade uppgifter får eleverna repetera ord och begrepp, förklara och beskriva samt resonera och ta ställning i naturvetenskapliga frågor.

Helios NO består av Helios elevpaket med övningshäfte samt Helios lärarpaket.

Läs mer om Helios NO på studentlitteratur.se/helios-no

studentlitteratur.se