Lära SO
Lära åk 2 SO
Lärarhandledning
Linda Engvall • Annica Hedin
Innehållsförteckning Åk 2 LH
Hej!
Vad roligt att ni har valt att arbeta med Lära SO. Vi har tagit fram det här materialet för att ge alla elever förutsättningar att lyckas.
Vår förhoppning är att Lära SO ska bidra till elevernas lust att utforska och lära. Vi hoppas också att materialet ska fungera som ett stöd för dig som lärare i att individanpassa undervisningen och att det ska underlätta planeringen av SO-lektionerna. Ni kan känna er trygga med att eleverna får de kunskaper de behöver. Lära SO främjar en kreativ, lustfylld och engagerande undervisning med kunskap i fokus.
I arbetet med materialet har det varit viktigt att skapa ett läromedel som väcker nyfikenhet. Vi vill att Lära SO ska bidra med det där lilla extra. Det som gör att eleverna tar med sig det de har lärt sig i skolan vidare ut i världen.
Vi hoppas att ni kommer ha glädje av Lära SO och att ni får det lika spännande på era SO-lektioner som vi haft när vi skrivit dessa böcker!
Linda Engvall och Annica Hedin
Hej! Jag heter Solis och jag kommer att följa med er på resan!
Läromedlets komponenter
Lära SO är ett heltäckande SO-läromedel för lågstadiet helt i linje med Lgr22. Serien är årskursindelad med en grundbok, en arbetsbok och en lärarhandledning samt kompletterande digitala resurser till respektive årskurs. Läromedlet är uppbyggt utifrån en struktur med tydlig progression, både i textmängd och innehåll.
Den föreslagna arbetsgången i lärarhandledningen bygger på att du tillsammans med eleverna arbetar med de gemensamma faktauppslagen i grundboken. Genom denna arbetsgång övar och utvecklar eleverna lässtrategier och studietekniker som underlättar kunskapsinhämtningen här och nu, men också inför högre stadier. Innehållet i varje kapiteltema som eleverna möter är kopplat till skolans uppdrag och de olika övergripande perspektiven i Lgr22 så som det historiska perspektivet, miljöperspektivet, internationella perspektivet samt etiska perspektivet.
Grundboken
Grundboken täcker hela centrala innehållet i SO för lågstadiet med föreslagna teman. Grundboken innehåller texter, illustrationer och bilder som väcker elevernas nyfikenhet och lockar till läsning. Alla uppbyggda enligt samma struktur: en kapitelstart med diskussionsbild och tidslinje, en gemensam textdel och två avslutande spår i olika nivåer.
Kapitelstart med diskussionsbild och tidslinje
Varje kapitel inleds med en detaljrik bild över ett helt uppslag. Bilduppslaget ger ledtrådar till vad kapitlet kommer att behandla och fungerar som en introduktion till arbetsområdet.
Använd bilden som utgångspunkt för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet. Genom samtal och diskussioner om vad ni upptäcker synliggörs elevernas förkunskaper om ämnet. Du hör också vilka ord och begrepp som eleverna använder. Ställ frågor som öppnar upp för diskussion och bygg upp elevernas förförståelse. Introduktionen skapar även förutsättningar för elevaktivitet och elevdelaktighet. Vad är eleverna nyfikna på att lära sig mer om inom det specifika arbetsområdet?
Längst ner på kapitelstarten ligger en tidslinje. Den hjälper till att sätta saker i perspektiv och skapa sammanhang. Det är inte så vanligt att jobba med tidslinjer på lågstadiet men vi tycker att det är bra att introducera den tidigt och skapa en förståelse för tidslinjer, eftersom de förekommer mer och mer ju äldre eleverna blir.
Kapitelstarten med sin stora diskussionsbild följs av en gemensam textdel. Kapitlet avslutas sedan med två olika spår. Det gula spåret “Vad har vi lärt oss?” handlar om att repetera och befästa kunskaper. Det gröna spåret “Läs mera” ger mer kunskapsutmaning. Beroende på var eleverna befinner sig kan du individanpassa den fortsatta kunskapsinhämtningen utifrån dessa två nivåer.
Faktatexter för gemensamt arbete
Det inledande bilduppslaget följs av uppslag med faktatexter för gemensamt arbete. Här läggs grunden och baskunskaperna gås igenom. Efter den gemensamma läsningen lägger du upp undervisningen med stöd av lärarhandledningen. Eleverna arbetar därefter i arbetsboken för att befästa baskunskaperna.
Diagnos
Efter detta gemensamma arbete ger du eleverna en diagnos. Utifrån resultatet kan du sedan individanpassa undervisningen. Elever som behöver repetera och befästa baskunskaperna arbetar vidare med “Vad har vi lärt oss?” i såväl grundbok som arbetsbok. Genom grundboken följer eleverna en fiktiv klass och olika grupper av elever från klassen. Dessa elever återkommer under ”Vad har vi lärt oss?” där de på olika sätt repeterar kärninnehållet.
Eleverna som behöver kunskapsutmaning arbetar vidare med “Läs mera” i grundboken och arbetsboken. Innehållet i ”Läs mera” handlar om att skapa möjlighet för eleverna att fördjupa sig i kapitlets tema. Det kan också handla om sådant som eleverna möter längre fram inom de fyra olika SO-ämnena. Innehållet berör de olika övergripande perspektiven i Lgr22 och har en funderarfråga där eleverna får öva olika förmågor, till exempel sin analytiska förmåga.
Arbetsboken
Lära SO s arbetsbok har en tydlig koppling till kapitlets tema i grundboken. Uppgifterna utvecklar elevernas olika förmågor och specifika fakta- och ämneskunskaper. Utifrån varje kapitel innehåller arbetsboken sidor att arbeta med efter den gemensamma läsningen.
I arbetsboken finns även uppgifter kopplat till sidan “Vad har vi lärt oss?” med syfte att befästa baskunskaperna. Övningarna handlar om att utveckla förståelse för, och förmågan att använda, ämnesspecifika begrepp. När eleverna känner igen, förstår och kan använda olika ord och begrepp underlättar det den fortsatta läsningen av faktatexter och ger eleverna förutsättningar att kunna använda sig av ett ämnesspecifikt språk.
Uppgifterna till sidan “Läs mera” är av en fördjupande karaktär kopplat till grundbokens gröna spår. Här får eleverna till exempel öva på att göra jämförelser och motivera sina svar.
Uppgifterna i arbetsboken är markerade med två olika symboler, en glödlampa och en bok. Detta för att underlätta arbetet för eleverna. Glödlampan visar att eleverna själva ska fundera och reflektera. Symbolen för boken visar att svaret finns i grundboken. På så sätt får eleverna öva på att läsa och svara på, mellan och bortom raderna.
Lärarhandledningen
Lärarhandledningen är en central del i materialet. Här kan du läsa om hur materialet är kopplat till Lgr22. Handledningen innehåller också tips på ämnesintegrering och fortsatt arbete med det specifika uppslaget, fördjupande texter, förslag på ord och frågeställningar att arbeta med.
Ett språkutvecklande förhållningssätt genomsyrar hela handledningen. Den innehåller ett rikt kopieringsunderlag med färdighetsövningar, mallar, arbetsblad, utvärderingar och självskattning samt diagnoser. Dessa ligger till grund för både det fortsatta arbetet och den formativa och summativa bedömningen. Läs mer om detta senare i kapitlet.
Läroplanen och de långsiktiga målen
Serien Lära SO bygger som nämnts på Lgr 22 och de olika samhällsorienterande ämnenas kursplaner för geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Varje ämne har en egen syftestext och långsiktiga mål som anger de kunskaper och förmågor som eleverna ska få förutsättningar att utveckla. De samhällsorienterade ämnena har ett gemensamt centralt innehåll för årskurs 1–3 som anger vad undervisningen ska ta upp. Nedan kan du läsa de samhällsorienterande ämnenas långsiktiga mål, kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årkurs tre samt en sammanställning av vilket centralt innehåll som kan kopplas till varje kapitel.
Långsiktiga mål
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner.
Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena.
Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.
Lära SOs kapitel och det centrala innehållet
Centralt innehåll i: Kapitel 1 – Vi är en del av naturen
Att leva i världen
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
Centralt innehåll i: Kapitel 2 – Tänka och tro
Att leva tillsammans
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
Att leva i världen
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
Centralt innehåll i: Kapitel 3 – Kartan – en förminskad bild av verkligheten
Att leva i världen
• Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Att undersöka verkligheten:
• Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck.
• Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
Centralt innehåll i: Kapitel 4 – Sverige – landet där vi bor
Att leva i närområdet
• Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
Att leva i världen
• Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Att leva tillsammans
• Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
Centralt innehåll i: Kapitel 5 – Lösningar
för en bättre värld
Att leva i världen
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Kapitel 1
Vi är en del av naturen
Syfte
Syftet med kapitlet är att eleverna ska utveckla förståelse för begreppet hållbar utveckling och kunskaper om hållbarhetsfrågor utifrån ett elevperspektiv. Eleverna utvecklar kunskaper om hur de kan bidra till en mer hållbar värld. Texten i grundboken tar upp miljöfrågor utifrån livsmedel, trafik och energi och ger grundläggande kunskaper inför högre stadier. Kapitlet syftar även till att öka förståelsen för att människor är en del av miljön och genom olika val kan människor bidra till hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Att leva i världen
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
Ord och begrepp
Dessa ord och begrepp möter eleverna i kapitlet: material, säd, el, utvinna, metaller, hållbar utveckling, dela rättvist, utsläpp, avgaser, återbruk, miljö, vegetariskt, ekologisk, källsortering, återvinning, sortera, strömavbrott, energi, energikällor, förnybara, inte förnybara, kol, olja, naturgas, uran, kärnkraft
Förslag på arbetsgång
Kapitelstarten
Grundboken s. 4–5
Skapa förförståelse för kapitlets innehåll genom att undersöka bilduppslaget, tidslinjen och diskutera frågorna.
1. Väck intresse och nyfikenhet genom att tillsammans undersöka den stora bilden.
• Försök att förutspå vad kapitlet kan tänkas handla om genom att läsa rubriken ”Vi är en del av naturen”.
• Vad ser och upptäcker eleverna i bilden? Vad berättar bilden för oss?
2. Läs texten och fundera över frågan på uppslaget: När vi tar hand om naturen, tar vi också hand om oss själva. Hur kan vi göra det?
3. Vad har eleverna för erfarenheter och förkunskaper?
• Känner eleverna igen miljön?
• Har eleverna varit i en liknande miljö?
• Vad använder människor från naturen?
• Vad menas med att allt i naturen hänger ihop?
• Varför är det viktigt att ta hand om naturen och miljön?
• Vad gör eleverna idag som är bra för miljön?
• Vad skulle eleverna vilja bli bättre på?
Känner någon av eleverna igen den gula fågeln? Det är en sommargylling.
Faktauppslagen för gemensamt arbete
Det inledande bilduppslaget följs av några uppslag med faktatext för gemensamt arbete.
På dessa sidor läggs grunden för faktainhämtning och alla baskunskaperna gås igenom. Texten är enkel och tydlig, och när ni tillsammans arbetar med texterna är det viktigt att stanna upp vid bilderna och låta dem hjälpa till att skapa sammanhang och förståelse.
Efter den gemensamma läsningen lägger du upp undervisningen med stöd av diskussionsfrågorna här nedan och de förslag på aktiviteter som finns under rubriken ”Aktiviteter”.
Om någon elev behöver återkomma till de gemensamma sidorna, till exempel om en elev har varit frånvarande från någon lektion, kan hen lyssna på texten i det digitala läromedlet som hör till grundboken. Där finns alla texter inlästa med en autentisk röst.
Grundboken s. 6–7
Förslag på frågor att diskutera:
• Vilka exempel hittar ni på sådant som vi hämtar från naturen?
• Vad använder vi det till?
• Varför är det viktigt att ta hand om miljön, tycker ni?
• Kan ni komma på något annat som vi människor hämtar från naturen och vad använder vi det till?
Aktiviteter
Här följer ett antal olika aktiviteter som ni kan göra tillsammans. Om det ligger en kopieringsunderlagssymbol bredvid aktiviteten betyder det att det finns ett förberett kopieringsunderlag redo att kopieras från den tryckta lärarhandledningen eller skrivas ut från den digitala lärarhandledningen.
Öva källsortering och återvinning
Låt eleverna öva på källsortering och återvinning. Ta gärna med olika skräpförpackningar för att visa eleverna i klassen. Diskutera hur förpackningarna ska sorteras. Uppmärksamma eleverna på att det på flera förpackningar står hur förpackningen ska sorteras. En mjölkförpackning ska till exempel sorteras som en pappersförpackning. För att minska risken att plastkorkar hamnar som skräp i naturen finns det numera plastkorkar som sitter fast på förpackningen. Om plastkorken sitter på en pappersförpackning t.ex. en mjölkförpackning ska en sådan kork, om det är enkelt att göra, tas loss och lämnas till plaståtervinning. Om det inte är möjligt att ta loss korken, låter man den sitta kvar på pappersförpackningen när den lämnas till återvinning. Det påverkar inte materialåtervinningen av pappersförpackningen. Däremot kommer korken inte att återvinnas som plast.
Låt eleverna i mindre grupper skapa en ”återvinningsstation” i klassrummet med ”containrarna” gjorda av grön pappkartong. Märk varje container med: färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, plastförpackningar, tidningar, pappersförpackningar och metallförpackningar.
När återvinningsstationen är på plats kan eleverna rita bilder på skräp och sortera dessa. Limma då fast skräpet vid rätt container. Under varje container kan eleverna få rita vad skräpet kan återvinnas till. Ta hjälp av grundboken för exempel. Ni kan också läsa mer om källsortering och återvinning på till exempel www.sopor.nu.
Visste du detta om sortering och återvinning?
När ni har arbetat med övningarna om källsortering ovan kan du lyfta några material som lätt kan sorteras fel. Gå igenom förslagen här och ta gärna reda på fler saker. Låt eleverna rita materialen med ett rött kryss över. Det är förpackningsindustrin som finansierar återvinningen av förpackningar.
• Vanliga dricksglas ska inte sorteras i kärlet för glasåtervinning. Dessa insamlingsbehållare är bara till för glasförpackningar, det vill säga flaskor och burkar. Dricksglas har en annan kemisk sammansättning än glasförpackningar.
• Post-its eller kuvert innehåller klister och ska i de flesta kommuner inte sorteras i pappersåtervinningen, utan sorteras som restavfall eller brännbart avfall.
• Glödlampor ska inte lämnas i glasåtervinningen utan sorteras i särskilda behållare. Glödlampor kan innehålla tungmetaller vilka är skadliga för miljön.
• Leksaker av plast ska lämnas till en återvinningscentral. Leksaker av plast räknas inte som plastförpackning.
• Chipspåsar kan likna metall men de ska sorteras i behållaren för plastförpackningar.
Hur ska skräpet sorteras?
Denna övning kan användas efter att ni har läst och arbetat med uppslaget om sortering och återvinning i grundboken.
Du kan också, om du vill, få syn på elevernas förkunskaper genom att använda kopieringsunderlaget Hur ska skräpet sorteras? före läsningen av uppslaget i elevernas grundbok.
Från råvara till produkt till återvinning
Dela ut kopieringsunderlaget Från råvara till produkt till återvinning. Titta tillsammans på bilderna. Berätta att eleverna ska få sortera bilderna och lägga dem i den ordning som de tror att de ska ligga. Vilken bild börjar produktionskedjan med?
Hållbarhetsutmaningen
Den här övningen handlar om att eleverna ska reflektera över hur och vad de kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. Små, enkla vardagshandlingar som gör stor skillnad för miljön. Genom att använda övningen som en läxa synliggör du för vårdnadshavare vad ni arbetar med i skolan. Eleverna kan med fördel utmana alla i hushållet att delta i utmaningen.
Dela in eleverna i mindre grupper, förslagsvis 4 stycken i varje grupp. Dela ut kopieringsunderlaget Hållbarhetsutmaningen – Brev till vårdnadshavare, ett till varje elev. Grupperna ska sedan tillsammans komma på och enas om olika uppdrag som de vill ha med. Uppdragen handlar om vad eleverna i gruppen kan och vill göra för att bidra till en mer hållbar värld. Varje uppdrag genererar ett antal poäng som gruppen bestämmer. Varje grupp kan också hitta på ett gruppnamn. Var och en skriver ner uppdragen samt poängen på sitt papper. Observera att eleverna även måste få med sig kopieringsunderlaget Hållbarhetsutmaningen – Poängtabell hem. Där fyller hushållets alla medlemmar i de uppdrag som de har lyckats göra, antal gånger de har utfört uppdragen samt den totala poängen.
Exempel på uppdrag:
• Vi släcker lamporna när vi lämnar ett rum.
• Vi stänger av kranen medan vi borstar tänderna.
• Vi duschar kortare stund.
• Vi stänger av alla apparater som inte används.
• Vi drar ut laddare ur uttagen om de inte används.
• Vi tar lagom med mat på tallriken.
• Vi äter rester.
• Vi lagar en vegetarisk middag.
• Vi går en skräpplockarpromenad.
• Vi går eller cyklar.
Ordövning: SO ♥ grammatik
Denna ordövning passar att göra i par, i mindre grupp eller som enskild övning. Eleverna ska undersök bilden och leta efter ord som de tycker passar till hållbar utveckling. Därefter ska de skriva orden under rätt ordklass.
Jag är klar!
Detta underlag kan du dela ut till elever som är färdiga med samtliga uppgifter. Det kan också användas för att samla elevgruppen och knyta ihop det avslutande kapitlet och momentet.
Diagnos och självskattning leder till gult eller grönt spår
När ni har arbetat klart med de gemensamma sidorna är det dags för eleverna att göra diagnosen som hör till kapitlet.
Eleverna gör diagnosen individuellt. Sedan fyller de i självskattningen där de får reflektera över sina kunskaper. Utifrån elevernas självskattning, kvaliteten i svaren och din bedömning individanpassar du elevernas fortsatta kunskapsinhämtning.
De elever som behöver ytterligare kunskapsinhämtning fortsätter genom att gå vidare till det gula spåret. Det gula spåret är en repetition av det viktigaste i kapitlet för de elever som behöver repetera och befästa grundkunskaperna.
De elever som har befäst grundkunskaperna fortsätter med det gröna spåret. Det är en fördjupning för de elever som behöver en extra utmaning.
Beroende på var eleverna befinner sig kan du individanpassa fortsatt kunskapsinhämtning utifrån dessa två nivåer.
Lära SO ♥ läsning
Här finner du förslag på litteratur som passar till kapitlets tema. Kan användas vid högläsning och enskild läsning.
Flax och pizzakartongen, (2021) Författare: Johan Anderblad. Illustratör: Lena Forsman. Studentlitteratur
Flax och glassförpackningen, (2021) Författare: Johan Anderblad. Illustratör: Lena Forsman. Studentlitteratur
Flax och syltburken, (2024) Författare: Johan Anderblad. Illustratör: Lena Forsman. Studentlitteratur
Vega upptäcker återvinning (2023) Författare: Ellen Hall. Illustratör: Emily Ryan Rabén och Sjögren
Vega upptäcker elektricitet (2024) Författare: Ellen Hall. Illustratör: Anders Westerberg. Rabén och Sjögren
Kurrans skatt (2016) Författare och illustratör: Lisa Moroni. Bonnier Carlsen
Snart sover du: ett års god natt (2016) Författare: Haddy Njie, Lisa Aisato.
Illustratör: Lisa Aisato. Bonnier Carlsen
Kopieringsunderlag Diagnos – Vi är en del av naturen ...........................................................................
Hur ska skräpet sorteras?
Från råvara till produkt till återvinning
Hållbarhetsutmaningen – Brev till vårdnadshavare
Hållbarhetsutmaningen – Poängtabell ...................................................................
Lista bra saker för miljön 54
Sant eller falskt? 55
Jämför förnybara och inte förnybara energikällor – Venn-diagram (grönt spår) 56
Ordövning: SO ♥ grammatik. 57 Jag är klar! 1
Checka kunskapen
Mål: Jag kan ge exempel på vad skräp kan återvinnas till.
Skriv eller rita ett exempel på skräp och vad det kan återvinnas till.
Kryssa
Jag kan målet. Jag känner mig osäker på målet. Jag kan inte målet ännu.
Lärarens kommentar:
Namn
Checka kunskapen
Mål: Jag kan ge exempel på vad skräp kan återvinnas till.
Skriv eller rita ett exempel på skräp och vad det kan återvinnas till.
Kryssa
Jag kan målet. Jag känner mig osäker på målet. Jag kan inte målet ännu.
Lärarens kommentar:
Namn
Ordövning: SO ♥ grammatik
Allt i naturen hänger ihop. När vi tar hand om naturen, tar vi också hand om oss själva. Hur kan vi göra det?
Undersök bilden och leta efter ord som du tycker passar. Vad behöver människor, växter, djur och naturen för att må bra? Du kan också skriva egna ord, till exempel sortera.
Skriv orden under rätt ordklass.
Verb
Vad någon gör eller vad som händer i bilden.
Substantiv
Namn på saker, djur, växter. Du kan oftast sätta en, ett eller flera framför.
Adjektiv
Beskriver hur något är eller hur något ser ut.
Jag är klar! 1
Färglägg bilden. Skriv och berätta om vad du tycker om att göra när du är i naturen.
Färglägg bilden och ringa in det som du tycker är bra för miljön.
Reseskildring
Skriv och berätta om en ”resa” som ni i klassen har gjort. Skriv i dåtid och i kronologisk ordning från resans början till slut. Försök att få med känslor och tankar. Ta gärna hjälp av dina sinnen för att göra reseberättelsen mer levande och personlig. Läsaren kan på så sätt “förflytta sig” till den plats som du beskriver och nästan känna att hen är där. Skriv stödord i mallen och använd den när du ska skriva din text.
Vart reste du? När reste du? Varför reste du dit?
Beskriv resan. Vilket färdsätt reste du med?
Hur upplevde du resan? Hur och var bodde du?
Vad gjorde du på resan?
Berätta om någon eller några upplevelser på resan och vad du tyckte om dem. Beskriv med dina sinnen: lukt, syn, känsel och hörsel. “Ta med” läsaren till den plats som du beskriver.
Avsluta texten med att kort beskriva tankar och känslor om resan i stort.
Blev det som du hade tänkt dig? På vilket sätt hade du en rolig eller tråkig resa?
Psst … glöm inte stor bokstav och punkt och att dela in texten i stycken.
Rubrik
Vilket är ordet?
Ordet berättar hur mycket man har förminskat verkligheten på kartan.
Vilket är ordet?
Skala
En förminskad bild av verkligheten.
Vilket är ordet?
Karta
Ett annat ord för ett stort hav.
Vilket är ordet?
Ocean
En del av jordens landyta med många olika länder. Gränserna mellan är gjorda av människor.
Vilket är ordet? Världsdel
En liten modell av jordklotet.
Vilket är ordet? Jordglob
Den nordligaste punkten på jordklotet.
Vilket är ordet? Nordpolen
Den sydligaste punkten på jordklotet.
Vilket är ordet? Sydpolen
En tänkt linje runt jordens mitt.
Vilket är ordet? Ekvatorn
En riktning på kartan som berättar åt vilket håll något finns.
Vilket är ordet? Väderstreck
Tecken på kartan som visar hur det ser ut i verkligheten.
Vilket är ordet? Karttecken
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 46337
ISBN 978-91-44-17073-2
Upplaga 1:1
© Författarna och Studentlitteratur 2025
Klockan tolv
Text: Lorentz Gottfrid Sjöholm Musik: Alice Tegnér © AB Nordiska Musikförlaget
Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB.
Formgivning: Marit Messing – Go Form AB
Illustrationer: Anders Lagerdahl har gjort alla illustrationer med undantag av (sida och bildnummer) 6.1 DStarky/Shutterstock, 6.2 Chief Design/Shutterstock, 10, 24, 52 Marit Messing, 78.1 PaoloBrt/Shutterstock, 78.2 KostiantynL/Shutterstock, 78.3 ASAG Studio/Shutterstock, 85-89 Linda Engvall/Marit Messing, 100 Alina/Adobe Stock, 114 Dimitrios/Adobe Stock, 124.1, 126, 127 Wikimedia Commons, 133 agrus/Adobe Stock, 136 Lantmäteriet, 137-139 Wikimedia Commons, 140 agrus/Adobe Stock, 175, 185-187 Globala målen.se
Foto inlaga (sida och bildnummer): 42.1 glo/Shutterstock, 42.2 wiroj Roudkhlay/Shutterstock, 42.3 Octavian Lazar/Shutterstock, 42.4 vatolstikoff/Shutterstock, 42.5 Photokava/Shutterstock, 50.1 vatolstikoff/ Shutterstock, 50.2, 50.3, 50.10 Володимир Захаров/Adobe Stock, 50.4 Zee/Adobe Stock, 50.5, 50.13 Photokava/Shutterstock, 50.6 BillionPhotos.com/Adobe Stock, 50.7 martinova4/Adobe Stock, 50.8 Octavian Lazar/Shutterstock, 50.9 Stockistock/Adobe Stock, 50.11 Kenishirotie/Adobe Stock, 50.12 divgradcurl/Adobe Stock, 50.14 wiroj Roudkhlay/Shutterstock, 50.15 Pixelot/Adobe Stock, 50.16 abdelaziz@771/Adobe Stock, 50.17-22 Blackguitar1/Shutterstock, 50.23 RobbinLee/Adobe Stock, 51.1 Blackguitar1/Shutterstock, 51.2 serjiob74/Adobe Stock, 51.3 dimedrol68/Adobe Stock, 51.4 glo/Shutterstock, 54 Roland Magnusson/Adobe Stock, 72 Privat foto, 129 Maria Sidelnikova/Shutterstock, 130 exshutter/Shutterstock, 169.1 dachux21/ Adobe Stock, 169.2 Milosz Maslanka/Adobe Stock, 169.3 Tomas S/Shutterstock, 169.4 Jens/Adobe Stock, 169.5 annaia/Adobe Stock, 169.6 Lars Johansson/Adobe Stock, 169.7 Lasse Johansson/Shutterstock, 169.8 Beata Janeczko/Shutterstock, 169.9 jnelnea/Adobe Stock, 169.10 Gelia/Adobe Stock
Foto omslag grundbok och arbetsbok (bildnummer): 1 dlerick/Getty Images, 2 Henry Thorburn/digital museum, 3 manfredxy/Shutterstock, 4 FooTToo/Shutterstock, 5 Jeppe Gustafsson/Shutterstock, 6 Lasse Johansson/Shutterstock, 7 Marcus Lindström/Getty Images
Printed by Eurographic Group, 2025
Lära SO – ett grundläromedel i SO för åk 1–3
Lära SO är en serie som uppmuntrar till elevaktivitet med många intressanta samtalsbilder och engagerande aktiviteter. Materialet möter eleverna på deras nivå, både innehållsligt och språkligt, och många av uppgifterna i arbetsboken kan lösas genom att antingen skriva eller rita svaret.
Den stora bilden på kapitelstarten ger dig möjlighet att fånga upp elevernas förkunskaper och funderingar om ämnet. Ni arbetar sedan gemensamt med faktauppslagen vilka innehåller alla baskunskaperna och är rika på illustrationer och foton som hjälper till att skapa sammanhang och förståelse.
”Checka kunskapen” ger er möjlighet till regelbundna kunskapsavstämningar och självskattningar. När ni har arbetat klart med de gemensamma faktasidorna gör eleverna en diagnos. Diagnosen tillsammans med självskattningen och din egen bedömning avgör om eleverna går vidare till det gula spåret för repetition och befästande av kunskaperna eller till det gröna spåret för fördjupning och extra utmaning.
Lära SO åk 2 består av en grundbok, en arbetsbok och en lärarhandledning. När du köper den tryckta grundboken ingår det digitala läromedlet där eleverna kan lyssna på texterna inlästa med autentisk röst, samt öva på ord och begrepp. De digitala delarna nås via Min bokhylla på Studentlitteratur.se.