9789144168029 by Smakprov Media AB

TRÄFF PÅ TEXTEN 4 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

TRÄFF PÅ TEXTEN 4 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt I Träff på texten möter eleverna de texttyper som ingår i kursplanen i svenska: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande text. Arbetsgången utgår från en förenklad cirkelmodell och ger ett tryggt arbetssätt med stöttning som de behöver för att utveckla sitt läsande och skrivande.

LÄRARPAKET

DIGITALA RESURSER

Den tryckta lärarhandledningen presenterar konkreta lektionsplaneringar till elevbokens fem kapitel samt elevexempel på tre nivåer till varje texttyp.

De digitala resurserna innehåller förberedda och filmade genomgångar samt kopieringsunderlag i form av bland annat checklistor, stödstrukturer för elevernas skrivande samt bedömningsunderlag till elevexemplens tre nivåer.

Interaktiv version av lärarmaterialet, där det går att söka, stryka under, anteckna och länka

klicka på bilden och prova

instruerande filmer och digitala övningar.

4 på texten Lärarhandledning

Sara Erebrandt Kristina Lundgren

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se Bildkällor

Textkällor

Anders Lagerdahl: s. 20, Kopieringsunderlag Berättande text: rätt bild på rätt plats ber02

Elevexempel Triangel Beskrivande text, s. 79, Elevexempel Cirkel Beskrivande text, s. 80 samt Elevexempel Kvadrat Beskrivande text, s. 81:

Pernilla Rosander: s. 43 Sara Erebrandt/Kristina Lundgren: s. 58–60 Utter (2019, 8 april). I Wikipedia. Hämtad 2019-06-27 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Utter Av Mark Ehlers – Otter-Zentrum, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index. php?curid=7875021 (s. 79:1, 80:1, 81:1) Solros (2018, 24 november). I Wikipedia. Hämtad 2019-06-27 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Solros Av Poxnar – Eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index. php?curid=10697507 (s. 120:2, 121:2, 122:2) Övriga bilder: Shutterstock.com

Bilder och fakta. (u.å.). Utter. Hämtad 2019-04-20 från https://bilderochfakta.se/djur/marddjur/utter Wikipedia. (2019, 8 april). Utter. Hämtad 2019-04-20 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Utter Elevexempel Triangel Förklarande text, s. 120: Wikipedia. (2018, 24 november). Solros. Hämtad 2019-06-05 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Solros Elevexempel Cirkel Förklarande text, s. 121 samt Elevexempel Kvadrat Förklarande text, s. 122: Wikipedia. (2018, 24 november). Solros. Hämtad 2019-06-05 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Solros Öppet klassrum. (2018, 1 maj). Solrosen. Hämtad 2019-06-05 från http://www.oppetklassrum.se/ wp-content/uploads/2018/04/faktaenkel.pdf

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Grafisk form: Helena Alvesalo Art.nr 40320 ISBN 978-91-44-16802-9 Upplaga 2:2 © 2021, 2019 Författarna och Studentlitteratur AB Printed by Eurographic Group, 2023

Innehåll Arbetsgång 5

Berättande text 20

Arbetsgång i Träff på texten � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 5 1. Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 2. Arbete i par � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� 7 3. Läs/lyssna på tre texter i textbanken � � � � �� 8 4. Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 5. Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 Arbete i par � �� 13 Elever med svenska som andraspråk � � � � � � � � 13 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 Multimodal text � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15 Elevaktiva arbetssätt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 Träff på texten och kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17

Gemensam genomgång �� 20 Arbete i par �� 31 Läs tre berättande texter i textbanken �� 34 Gemensamt skrivande �� 34 Individuellt skrivande �� 37 Elevexempel Triangel (nivå 1) �� 39 Elevexempel Cirkel (nivå 2) �� 40 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) �� 41

Instruerande text 43

Beskrivande text 61

Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 44 Arbete i par � �� 51 Läs tre instruerande texter i textbanken � � � 53 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 54 Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 56 Elevexempel Triangel (nivå 1) � � � � � � � � � � � � � � � � � 58 Elevexempel Cirkel (nivå 2) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 59 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) � � � � � � � � � � � � � � � � � 60

Gemensam genomgång �� 62 Arbete i par �� 71 Läs tre beskrivande texter i textbanken �� 74 Gemensamt skrivande �� 75 Individuellt skrivande �� 77 Elevexempel Triangel (nivå 1) �� 79 Elevexempel Cirkel (nivå 2) �� 80 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) �� 81

Argumenterande text 82

Förklarande text 102

Gemensam genomgång � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 83 Arbete i par � �� 92 Läs tre argumenterande texter i textbanken � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 95 Gemensamt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 96 Individuellt skrivande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 98 Elevexempel Triangel (nivå 1) � � � � � � � � � � � � � � � � � 99 Elevexempel Cirkel (nivå 2) � � � � � � � � � � � � � � � � � � 100 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) � � � � � � � � � � � � � � � � 101

Gemensam genomgång �� 103 Arbete i par �� 113 Läs tre förklarande texter i textbanken �� 116 Gemensamt skrivande �� 116 Individuellt skrivande �� 119 Elevexempel Triangel (nivå 1) �� 120 Elevexempel Cirkel (nivå 2) �� 121 Elevexempel Kvadrat (nivå 3) �� 122

Kopieringsunderlag Berättande text: checklista till elevexempel ber05 Berättande text: checklista till gemensamt skrivande ber07 Berättande text: checklista till individuellt skrivande ber09

Kopieringsunderlagen finns också för nedladdning i de digitala resurserna.

Instruerande text: checklista till elevexempel ins03 Instruerande text: checklista till gemensamt skrivande ins05 Instruerande text: checklista till individuellt skrivande ins07 Beskrivande text: checklista till elevexempel bes04 Beskrivande text: checklista till gemensamt skrivande bes06 Beskrivande text: checklista till individuellt skrivande bes08 Argumenterande text: checklista till elevexempel arg03 Argumenterande text: checklista till gemensamt skrivande arg05 Argumenterande text: checklista till individuellt skrivande arg07 Förklarande text: checklista till elevexempel for03 Förklarande text: checklista till gemensamt skrivande for05 Förklarande text: checklista till individuellt skrivande for07

KOPIERINGSUNDERLAG ENBART FÖR NEDLADDNING: EPA-metoden ber01 Berättande text: rätt bild på rätt plats ber02 Beskrivande text: sortera meningar bes01

Följande symboler leder till lärar handledningens digitala resurser

Elevexempel Berättande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ber03 Instruerande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ins01 Beskrivande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 bes02 Argumenterande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 arg01 Förklarande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 for01 Berättande text: frågor till elevexempel ber04 Instruerande text: frågor till elevexempel ins02 Beskrivande text: frågor till elevexempel bes03 Argumenterande text: frågor till elevexempel arg02 Förklarande text: frågor till elevexempel for02 Gemensamt skrivande Berättande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ber06 Instruerande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ins04 Beskrivande text: stödstruktur för gemensamt skrivande bes05 Argumenterande text: stödstruktur för gemensamt skrivande arg04 Förklarande text: stödstruktur för gemensamt skrivande for04 Individuellt skrivande Berättande text: stödstruktur för individuellt skrivande ber08 Instruerande text: stödstruktur för individuellt skrivande ins06 Beskrivande text: stödstruktur för individuellt skrivande bes07 Argumenterande text: stödstruktur för individuellt skrivande arg06 Förklarande text: stödstruktur för individuellt skrivande for06

FÖRBEREDD GENOMGÅNG FILMAD GENOMGÅNG DIGITAL ÖVNING KOPIERINGSUNDERLAG PLANSCH

Arbetsgång i Träff på texten I Träff på texten möter eleverna de texttyper som ingår i kursplanen i svenska: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande text. Arbetsgången utgår från en förenklad cirkelmodell och ger ett tryggt arbetssätt med stöttning som eleverna behöver för att utveckla sitt läsande och skrivande. Varje texttyp omfattar ett kapitel.

ELEVBOKEN 1. GEMENSAM GENOMGÅNG Du får: • lära dig syftet med texttypen • läsa och analysera en text tillsammans med klassen • arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag • delta i förberedda genomgångar.

DIGITALA LÄROMEDLET Du får: • lyssna på texten som ni har gått igenom gemensamt • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar.

2. ARBETE I PAR Du får: • läsa och analysera en text tillsammans med en klasskamrat • arbeta med språklig uppbyggnad och språkliga drag.

Du får: • lyssna på texten som ni har arbetat med i par • titta på instruktionsfilmer • arbeta med digitala övningar.

3. LÄSA/LYSSNA PÅ TRE TEXTER I TEXTBANKEN Du får: • läsa varje text och svara på frågor på rätt nivå • öva på läsförståelse och kunskap om texttypen.

4. GEMENSAMT SKRIVANDE Du får: • samtala om och bedöma elevexempel • planera och skriva en text tillsammans med klassen • bedöma en text tillsammans med klassen.

Du får: • använda stödstrukturer för planering och bedömning.

5. INDIVIDUELLT SKRIVANDE Du får: • arbeta med ett tydligt syfte och en verklig mottagare • använda stödstrukturer för planering och bedömning • planera och skriva en egen text

• bedöma texten • skapa en multimodal text.

Arbetsgång

1. Gemensam genomgång Varje kapitel inleds med en gemensam genomgång. Här får eleverna lära sig syftet med texttypen samt att läsa och analysera en text gemensamt. De får också arbeta med den språkliga uppbyggnaden och de språkliga drag som kännetecknar texttypen.

Syftet med en berättande text är att underhålla och roa läsaren. Ibland vill den också lära oss någonting. I det här kapitlet ska du

Skriv och markera i texten

Men om de nu var så rika, så var det väl uselt att hon inte hade något gott att bjuda mannen på när han kom hem och var trött och hungrig. Han tyckte mycket om pålägg. Hon hade varit inne hos grannfrun, och där såg hon en stor korv, som de skulle ha till kvällsmat.

få arbeta med sagor. En saga är en berättande text. Läs och arbeta med sagan tillsammans i klassen. Ni ska arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen. Språkliga drag kan också kallas sagans kännetecken.

– Håhåjaja! Om jag hade den korven ändå! sade hon. Och genast låg korven på bordet.

LYSSNA PÅ TEXTEN

I samma stund kom mannen hem.

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

Vips flög korven iväg. De blev så glada så de började hoppa och dansa i stugan. För om en korv är aldrig så god i munnen, så vill man inte ha den på näsan. Att de slarvat bort några önskningar gjorde inte så mycket. De var fortfarande fattiga men det viktigaste var att de hade varandra.

– Far, far! sade gumman. Nu är det slut med att sträva och streta, för jag lånade bort bryggkitteln, och som tack för lånet skulle vi få önska oss tre ting. Så nu får du hjälpa mig att önska något riktigt rart – du som är så påhittig. Ser du en sådan fin korv jag har önskat åt dig redan, sade hon och visade honom korven.

Sagan om korven

– Ja, det kan ni få, sade gumman, fast hon aldrig hade sett kvinnan förr.

Med en gång satte sig korven på hustruns näsa och hon skrek till. Hur hon än ryckte och slet, så satt den lika fast. Gumman grät och kunde inte sluta. Mannen försökte få bort korven och fast han ryckte och drog så gick det inte att rubba den på minsta sätt.

Genast gick hon efter kitteln. Kvinnan tog emot den och tackade; hon skulle betala för lånet, sade hon. Och så gick hon.

Efter en stund kom gumman på att de hade en önskan kvar. Vad skulle de önska?

– Jag skulle vilja låna er bryggkittel, sade kvinnan, för jag ska hålla bröllop för min dotter och får många gäster, tillade hon.

När det hade gått några dagar, kom kvinnan tillbaka.

1 Leta upp rubrik, inledning med problem, händelser samt upplösning och avslutning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i berättelsen.

Sedan gick hon, och gumman hann inte fråga varken vad hon hette eller var hon bodde. Men nu måste hon fundera på vad hon skulle önska sig.

blå = rubrik grön = inledning med problem röd = händelser svart = upplösning och avslutning

2 En inledning talar om vem eller vilka sagan handlar om. Den talar också om var och när den utspelar sig. Leta upp vem, var och när i inledningen och stryk under texten med grön penna. Vad får man veta om platsen och tiden? ��

3 I inledningen får man oftast reda på huvudkaraktärens problem. Vilket är problemet?

Om de så önskade sig det bästa i världen, vad skulle de ha det till, när korven satt på gummans näsa? Hon skulle aldrig kunna visa sig för folk. Ingen av dem ville önska något, men hur det var, så önskade mannen ändå.

– Som tack för lånet får ni tre önskningar, sade hon.

Språklig uppbyggnad

UPPGIFTER

– Vad säger du, din dåre, sade mannen och blev redigt arg. Har du önskat dig en korv när du hade kunnat få allt fint i världen? Jag önskar att den korven satt på näsan din, när du inte har bättre vett, sade han.

Skriv och markera i texten

et var en gång en vänlig gumma som var ensam hemma i sin stuga en kväll. Hon väntade på mannen som var ute och arbetade i skogen. Varje dag arbetade han hårt, eftersom de var mycket fattiga. Medan hon gick där och plockade, kom det en stilig kvinna in i stugan. Gumman neg så djupt att det knakade i knävecken. En så grann människa hade hon aldrig sett förut.

Skriv och markera i texten

Snart skulle mannen komma hem och det var nog bäst att han fick vara med på ett hörn. Men en fin tomt, den bästa i hela socknen, och en kista överfull med pengar, det var det minsta de kunde önska sig. Tänk så lyckliga de skulle bli! De som alltid varit så fattiga. Uj, uj, uj! Så förvånade grannarna skulle bli.

Berättande text

��

– Jag önskar mor vore av med den usla korven, sade han.

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book.indd 8

2019-04-09 14:24

978-91-44-13190-0_book.indd 9

2019-04-09 14:24

Språklig uppbyggnad

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book.indd 10

2019-04-09 14:24

Språklig uppbyggnad

4 Händelserna i en saga är alltid kopplade till problemet. Diskutera vilka händelser som finns i sagan och hur de hör ihop med varandra och med problemet.

10 Sätt bilderna som du får av din lärare i rätt ordning. Skriv ett sambandsord för tid till varje bild.

5 Diskutera hur problemet löser sig och hur sagan avslutas.

inledning

problem

sambandsord för tid:

Språkliga drag

ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR TID början

6 Händelserna binds samman med sambandsord för tid. Den här sagan har flera sådana sambandsord. Leta upp dem och stryk under dem med röd penna.

ÖVA PÅ VERB I PRETERITUM 7 En saga utspelas för länge sedan. Hur kan man se det på verben i texten? Beskriv och ge exempel. ��

��

händelse 1

händelse 2

händelse 3

��

ÖVA PÅ SKILJETECKEN

ÖVA PÅ DIALOG

mitten

8 Hur syns det i texten att någon säger något? ��

sambandsord för tid:

��

9 En saga har flera typiska kännetecken. Sätt kryss för de kännetecken som finns i sagan.

sambandsord för tid:

��

upplösning

avslutning

sambandsord för tid:

��

Sagan utspelar sig för länge sedan. Sagan har verb i preteritum.

slut

Platsen är obestämd. Talet tre finns med. Overkliga och magiska händelser inträffar. Det goda segrar över det onda. Slutet är lyckligt.

11 Återberätta sagan för en klasskamrat.

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book.indd 11

2019-04-09 14:24

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book.indd 12

2019-04-09 14:24

Det är viktigt att eleverna förstår syftet med texttypen. I elevboken möter eleverna syftet inför arbetet med texten. Detta är för att du som lärare ska kunna inleda med ett samtal kring syftet, det vill säga varför den här typen av texter skrivs. På så sätt skapas en förförståelse inför läsandet och det fortsatta arbetet.

DIGITALA ÖVNINGAR Texten som följer i elevboken går att lyssna till i det digitala läromedlet. Popup-bilder i texten hjälper till med förståelse av textens innehåll. Det finns digitala övningar till varje text som ger möjlighet att träna på ord och uttryck i texten inför läsningen. 6

Arbetsgång

FÖRBEREDD GENOMGÅNG FILMAD GENOMGÅNG Därefter följer arbete med den språkliga uppbyggnaden. Det finns förberedda genomgångar som presenterar den språkliga uppbyggnaden för varje texttyp, vilket underlättar det gemensamma arbetet med att identifiera och förstå textens struktur. Även här finns digitala övningar som ger eleverna rika möjligheter att befästa den språkliga uppbyggnaden. Instruktionsfilmer finns också att tillgå. Lärarhand ledningen ger dessutom flera förslag på hur man kan arbeta utöver uppgifterna i elevboken och de digitala övningarna. Den gemensamma genomgången avslutas med undervisning om de språkliga drag som kännetecknar texttypen. Samma text som tidigare används. Eleverna får tillsammans, och med stöttning av dig, upptäcka, träna på och befästa de språkliga dragen för respektive texttyp. Uppgifterna i elevboken kompletteras och förstärks i det digitala läromedlet med digitala övningar och filmer.

2. Arbete i par Nästa steg är arbete i par. Här arbetar eleverna parvis med texttypen och ges fler tillfällen att träna på och befästa texttypens språkliga uppbyggnad och språkliga drag, det vill säga texttypens struktur och kännetecken. Språklig uppbyggnad

– Är du också ledsen för att skogen ska huggas ner? frågade pojken. – Nej, sade flickan.

12 Läs sagan Pojken som räddade Skogen tillsammans med en klasskamrat och arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med sagans kännetecken.

LYSSNA PÅ TEXTEN

Skriv och markera i texten

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

13 Leta upp rubrik, inledning med problem, händelser samt upplösning och avslutning. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i berättelsen.

Pojken sade att hon kunde rita en bild av sig själv och ge bort. Men flickan började gråta igen och sade att hon ritade så fult.

Pojken som räddade skogen

– Jag kan hjälpa dig, sade pojken.

Skriv och markera i texten

15 Vilket är problemet i sagan? ��

16 Hur löser problemet sig? ��

När pojken hörde detta sprang han till skogen och skrek och var arg. Han satte sig på en stubbe och grät. Efter en liten stund kom en gumma gående. Hon hade en lång, grå kappa och en stor, svart hatt. Hon ville veta varför pojken var ledsen och pojken berättade.

17 Stryk under sambandsorden för tid i sagan med röd penna.

– Här, du får en förtrollad guldpenna. Men du kan bara använda den tre gånger. Så var försiktig med hur du använder pennan om du vill rädda skogen, sade gumman.

18 Skriv sex verb i preteritum från texten.

��

ÖVA PÅ VERB I PRETERITUM

��

Pojken tog emot pennan. Han ville säga tack men gumman var redan borta.

��

Några dagar senare kom skogsarbetare till den rike mannens gård. Det var dags att hugga ner skogen. Pojken gick till gården tillsammans med folk från byn. De hade med sig listor med namn på alla som ville ha skogen kvar. Nu skulle de ge namnlistorna till den rike mannen. Han stod på trappan till sitt hus med händerna på ryggen. Nu fick pojken en idé. Han smög fram och ställde sig bakom den rike mannens rygg. När någon räckte fram namnlistorna stack pojken guldpennan i mannens hand. Den rike mannen såg förvånat på guldpennan i sin hand. Pennan skrev hans namnteckning på listan med texten: Rädda skogen! När människorna såg det klappade de i händerna och det gjorde den rike mannen glad. Alla samlades kring honom för att hissa honom i luften. Då skrattade han högt och sade åt skogsarbetarna att gå sin väg.

Nästa dag gick pojken till skolan. De skulle ha prov i matte. Pojken var inte bra på att räkna. Han stirrade på de svåra uppgifterna. Då kom han att tänka på guldpennan. Han kunde inte låta bli att ta fram den. Guldpennan började skriva och räknade ut alla talen. Han lämnade provet till sin lärare och gick ut på rast. Men han ångrade att han hade fuskat. Så han gick in igen och berättade för läraren. – Det var dumt gjort att du fuskade, men bra att du berättade, sade hans lärare. Pojken var arg på sig själv. Nu hade han använt guldpennan en gång utan att rädda skogen. Ett par dagar senare träffade pojken en liten flicka som bodde i ett hus nära pojken. Hon satt på en sten och han såg att hon hade gråtit.

19 En saga har flera typiska kännetecken. Sätt kryss för de kännetecken som ni hittar i sagan. Sagan:

2019-04-09 14:24

utspelar sig för länge sedan.

Overkliga och magiska händelser inträffar.

har verb i preteritum.

Det goda segrar över det onda.

Platsen är obestämd.

Slutet är lyckligt.

Talet tre finns med.

LÄS TRE BERÄTTANDE TEXTER I TEXTBANKEN Språklig uppbyggnad och språkliga drag 20 Din lärare har elevexempel på sagor och checklistor. Jämför och bedöm texterna tillsammans.

Pojken gick hem genom skogen och levde lycklig i alla sina dagar.

ARBETE I PAR

978-91-44-13190-0_book.indd 13

blå = rubrik grön = inledning med problem röd = händelser svart = upplösning och avslutning

14 En inledning talar om vem eller vilka sagan handlar om samt var och när den utspelar sig. Leta upp vem, var och när i inledningen och stryk under med grön penna.

Flickan tog fram ett ritblock ur sin ryggsäck men hon hade ingen penna. Pojken tog fram sin guldpenna, fast han visste att det var dumt. Men han ville så gärna göra flickan glad. Guldpennan ritade en vacker bild av flickan. Hon blev så glad att hon kramade om pojken. Sedan sprang hon hem med bilden i handen. Pojken var arg på sig själv. Nu hade han använt guldpennan för andra gången utan att rädda skogen.

Språklig uppbyggnad

UPPGIFTER ÖVA PÅ SAGANS DELAR

Sedan berättade hon att hennes mamma fyllde år och att hon inte hade någon present att ge henne.

ARBETE I PAR

978-91-44-13190-0_book.indd 14

ARBETE I PAR · TEXTBANK · SKRIVA

2019-04-09 14:24

978-91-44-13190-0_book.indd 15

2019-04-09 14:24

De möter ytterligare en, något enklare, text och arbetet inleds med att läsa och analysera texten. Eleverna har möjlighet att lyssna på textens innehåll och även den här texten har popup-bilder som underlättar förståelsen av innehållet. I de digitala övningarna får eleverna möjlighet att träna på ord och uttryck inför läsningen. Därefter följer arbete med texttypens struktur och kännetecken. Uppgifterna i elevboken löser eleverna parvis och tillhörande digitala övningar finns i det digitala Arbetsgång

läromedlet. Där finns också instruktionsfilmer om den språkliga uppbyggnaden och de språkliga dragen. Filmerna hjälper eleverna och frigör tid för dig att ägna sig åt de elever som behöver stöttning. Vid arbete i par kan du välja om du vill låta eleverna arbeta i sin egen takt i lärparen eller om du vill stanna upp vid uppgifterna för att gemensamt lyfta deras tankar Innehåll i Träff på texten och svar. Den digitala elevboken kan visas via projektor och eleverna skriver in Texttyper s. 2 Instruerande text s. 18 Förklarande text s. 48 Arbetsgång i Träff på texten s. 7 Beskrivande text s. 28 Upphovsrätt s. 58 sina text svar tryckta Berättande text s. 8 Argumenterande s. 38 i sin Källhänvisning s. 59 bok. Beskrivande text

ELEVBOKEN

Berättande text ELEVBOKEN

s. 8

DIGITALA LÄROMEDLET LYSSNA PÅ TEXTEN

GEMENSAM GENOMGÅNG

3. Läs/lyssna på tre texter i textbanken Skatan

DIGITALA LÄROMEDLET ELEVBOKEN

GEMENSAM GENOMGÅNG Sagan om korven

Instruerande text

s. 28

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

DIGITALA LÄROMEDLET

LYSSNA PÅ TEXTEN GEMENSAM GENOMGÅNG HurORD manOCH knyter en rosett ÖVA PÅ BEGREPP

ÖVA PÅ VERB I PRESENS

LYSSNA PÅ TEXTEN

s. 18

ÖVA PÅ ADJEKTIV

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR TID

ÖVA PÅ LOGISK ORDNING

Förklarande text

ÖVA PÅ VERB I PRETERITUM

Argumenterande text ELEVBOKEN ARBETE I PAR Pojken som räddade skogen s. 13 GEMENSAM GENOMGÅNG Hej rektor Jesper!

s. 38

ÖVA PÅ VERB I IMPERATIV I det ÖVA digitala läromedlet finns en textbank med 45 texter. Till varje kapitel finns ELEVBOKEN DIGITALA LÄROMEDLET PÅ SKILJETECKEN det treÖVAtexter elevernas individuella Varje text finns i tre nivåer. Texten PÅ DIALOG för LYSSNA PÅläsande. TEXTEN GEMENSAM GENOMGÅNG Trollsländans livscykel s. 48 LYSSNA PÅ TEXTEN ARBETE I PAR ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP påDIGITALA rätt LÄROMEDLET nivå tillsammans med en efterföljande övning låter eleverna utveckla både Järven s. 32 ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP LYSSNA PÅ TEXTEN ÖVA PÅ VERB I PRESENS sin läsförmåga, kunskaper om LYSSNA PÅ TEXTEN utifrån sin individuella läsutveckling, och sinaÖVA PÅ ATT SKILJA PÅ FAKTA ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP ÖVA PÅ SAMBANDSORD OCH ÅSIKT FÖR ORSAK ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP texttypen. ÖVA PÅ SAGANS DELAR LYSSNA PÅ TEXTEN ARBETE I PAR ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

ÖVA PÅ ATT ANVÄNDA ÄMNESSPECIFIKA ORD

ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR TRE ORSAK LÄS BERÄTTANDE TEXTER IÖVA TEXTBANKEN PÅ VERB I PRESENS

LÄS TRE INSTRUERANDE TEXTER I TEXTBANKEN

LÄS TRE BESKRIVANDE TEXTER I TEXTBANKEN

Axel och bandet

Instruktion till hur man byter ett batteri

Biet är vårt minsta tamdjur

1 2 PÅ 3 TEXTEN LYSSNA

Instruktion till kortspelet stress GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT

Kebnekaise

HurATT manSKILJA viker en ÖVA PÅ PÅloppa ÅSIKTs. 22 ÖVA PÅ VERB I PRETERITUM OCH ARGUMENT

3 2ARBETE I PAR

Fjärilens livscykel Den magiska bokhyllan

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE ARBETE I PAR

s. 53

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP 1 2 SKRIVANDE 3 ÖVA PÅ ATT en ANVÄNDA Skriva gemensam text s. 35 Recept på fruktsallad ÄMNESSPECIFIKA ORD Planera en egen text s. 35

1 2 PÅ 3 TEXTEN LYSSNA

Skriva en gemensam text s. 16 Till vaktmästare Eva s. 42 Planera en egen text s. 16 Checklista s. 17

Liftkön

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP 1

ÖVA PÅ ATT SKILJA PÅ ÅSIKT GEMENSAMT OCH OCH ARGUMENT INDIVIDUELLT SKRIVANDE ÖVA PÅ VERB PRESENS text s. 25 Skriva en Igemensam

2 2

3 3

Skogen ger mat och värme

3 2 Checklista s. 37

ÖVA PÅ VERB I PRESENS

ÖVA PÅ SAMBANDSORD FÖR ORSAK

Planera en egen text s. 25 Checklista s. 27

978-91-44-13190-0_book.indd 2

LÄS TRE ARGUMENTERANDE TEXTER I TEXTBANKEN

2019-04-09 14:24

Barn hjälper till för lite OCH hemma GEMENSAMT INDIVIDUELLT

3 2SKRIVANDE Skriva en gemensam text s. 55 Äldre människor och mobiler Planera en egen text s. 56 1 2Checklista 3 s. 57

I komposten skapas ny jord

Varför ligger Sveriges städer där de ligger?

Skolmat eller matlåda?

978-91-44-13190-0_book.indd 4

978-91-44-13190-0_book.indd 3

Björnen övervintrar i idet

GEMENSAMT OCH INDIVIDUELLT SKRIVANDE

LÄS TRE FÖRKLARANDE TEXTER I TEXTBANKEN

Skriva en gemensam text s. 45 Planera en egen text s. 45 Checklista s. 47

2019-04-09 14:24

Precis som texterna i elevboken har textbankens texter ett innehåll som ligger nära elevernas vardag alternativt är ämnesområden som ingår i mellanstadiets kursplaner i samhälls- och naturorienterande ämnen. 978-91-44-13190-0_book.indd 6

2019-04-09 14:24

978-91-44-13190-0_book.indd 5

2019-04-09 14:24

Du väljer nivå på de tre texterna till dina elever. Eleverna läser texten individuellt eller lyssnar med textföljning. De har möjlighet att välja storlek på texten med hjälp av knappen sidvisning i menyn till vänster. Det finns två olika lägen för sidvisning av texten, helsida och sidbredd. Om de läser från en surfplatta visas helsida om man håller den i porträttläge och sidbredd om man håller den i landskapsläge.

Arbetsgång

Därefter svarar eleverna på frågor om textens innehåll, syfte, struktur (språklig uppbyggnad) och kännetecken (språkliga drag). Det finns även frågor till bildernas innehåll. Frågorna är självrättande och ger direkt återkoppling, på samma sätt som övriga digitala övningar. Nivå 1 är den enklaste nivån och de elever som arbetar med den här nivån kan läsa eller lyssna på den i delar. En klickbar symbol i form av en grön pil avgränsar texten och markerar vilken textmängd som behöver läsas för att kunna besvara just de frågorna. Funktionen är till stor hjälp för de elever som av en eller flera anledningar har svårt att ta till sig längre texter. Till texterna på nivå 1 finns det även ordlistor att ladda ned och skriva ut som en förberedelse inför läsandet. På nivå 2 och 3 kommer samtliga frågor efter texten. Du har möjlighet att ge var och en av dina elever tillgång till texten på rätt nivå och vägleda deras övriga arbete med det digitala läromedlet. Skapa ett digitalt ”klassrum” till dig och din klass. Läs mer här: www.studentlitteratur.se/ #skapaklassrum. Du kan enkelt bjuda in eleverna i ”klassrummet” och dela ut uppdrag i form av textbankens texter och de efterföljande digitala övningarna som tränar läsförståelse och kunskap om texttypen på samma nivå som texten. Det finns många fördelar med att arbeta med texter gemensamt och textbanken går också utmärkt att använda vid både explicit läsundervisning och gemensam läsning. Den explicita läsundervisningen och den gemensamma läsningen möjliggör samtal och undervisning om form och funktion, läsupplevelser, innehåll i texterna och lässtrategier. Vid explicit läsundervisning modellerar du, med eller utan elevernas hjälp, för att utveckla elevernas läsfärdighet, läsförståelse och läskompetens. Texterna i textbanken kan med fördel användas till detta. Oavsett vilken nivå du väljer att arbeta på handlar det om att synliggöra hur goda läsare läser texter, hur de tar hjälp av både form och funktion, hur de arbetar med texter före, under och efter läsningen och hur läsförståelsestrategier används i dessa tre faser. Visa texten på tavlan vid den explicita läsundervisningen och använd gärna interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och synliggöra för eleverna. Vid gemensam läsning finns det olika varianter att pröva och använda sig av beroende på syfte och elevgrupp. En god idé, oavsett vilken variant som används, är att före läsningen analysera syftet med texttypen, aktivera kunskaper man har i ämnet och fundera på vilken utgångsstrategi man ska ha vid läsningen. Med utgångsstrategi menas att fundera över hur texten ska läsas, det vill säga i vilken ordning textens delar ska läsas och vilken funktion bilderna har. Alla texter i textbanken presenteras med en ingress i anslutning till de tre nivåerna. Ingressens Arbetsgång

innehåll täcker alla tre nivåer och kan med fördel läsas och diskuteras inför läsningen för att få förförståelse. Ordlistan för texterna på nivå 1 kan också användas för att få en förförståelse av de ord och begrepp som finns med i texterna. Förslag på varianter av gemensam läsning: Låt eleverna börja med individuell läsning på den nivå du avgör att de befinner sig på. Låt dem också svara på tillhörande frågor. Samtala därefter gemensamt om textens innehåll, läsupplevelser och bilder. Låt eleverna arbeta i lärpar på den nivå i textbanken som passar elevgruppen bäst. Läs eller lyssna gemensamt på texten och låt sedan lärparen arbeta med tillhörande frågor. Lyft svaren gemensamt och använd interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och på så sätt synliggöra var svaren eller ledtrådarna till svaren finns. Samtala också om bilderna och texten, vilka läsförståelsestrategier som används och hur, samt reflektera över och sammanfatta innehållet. Låt elevgruppen arbeta med nivå 3. Läs eller lyssna gemensamt på texten och arbeta gemensamt med tillhörande frågor. Använd gärna EPA-metoden och/eller Slumpa frågan. Läs mer om metoderna på sidorna 16 och 16. Använd interaktiv skrivtavla för att stryka under i texten och på så sätt synliggöra var svaren eller ledtrådarna till svaren finns. Samtala också om bilderna och texten, vilka läsförståelsestrategier som används och hur, samt reflektera över och sammanfatta innehållet.

4. Gemensamt skrivande Inför gemensamt skrivande möter eleverna tre elevexempel på olika nivåer. Texterna hjälper eleverna att utveckla förmågan att se kvaliteter i texter för att på så sätt kunna bedöma sina egna och andras styrkor och utvecklingsbehov.

ELEVEXEMPEL Triangel

Berättande text

ELEVEXEMPEL Cirkel

Berättande text

ELEVEXEMPEL Kvadrat

Berättande text

Häxan med trollramsan

Hexan som busade

Trollramsan

Det var en gång en man och en kvinna som bodde i vitt hus med sina barn dom bodde i skogen nära en häxa. Hon gillar att busa en dag när dom kom hem var huset grönt.

Det var en gång en man och en kvinna som bodde med sina tre barn dom bodde i ett stort vitt hus i en skog. Inte långt ifrån bodde en ensam häxa som gillade att busa.

Det var en gång en man och en kvinna som hade tre barn. De bodde i stort vackert vitt hus i skogen. I närheten av huset bodde en gammal

Vad har hänt med vårt hus fråga barnen. Mannen och kvinnan förstog att det var häxan hon hade en trollramsa piffi liffi puff. Vad har du gjort med

En dag när de kom hem var huset grönt.

vårt hus. Jag gjorde det bara lite fräschare. Hela familjen målade huset vitt igen sen gick dom på resturang. Sen kom häxan tillbaka och sa sin

– Vad har hänt med vårt hus sa barnen? Mannen och kvinnan förstog att det var häxan som hadde busat. Då använde hon sin trollramsa piffi

En dag när familjen kom hem var huset grönt. – Vad har hänt med vårt hus? frågade alla barnen.

ramsa. Sen fyller hon huset med grodor. Sen kommer familjen hem och öppnar dörren. Sen ramlar grodor ut. Vad har hänt med vårt hus frågar

liffi puff. Mannen gick till hexans hus för att prata med hon. – Vad har du gjort med vårt vita hus? – Jag gjorde det bara lite finare sa hexan.

alla barnen. Mannen och kvinnan förstår att det är häxan igen. kvinnan går till häxan. Varför har du fyllt vårt hus med grodor? Jag gjorde det för att ni inte ska va ensamma. Tur för dig att jag är djurskötare.

– Tur för dig att jag är målare och kan måla om huset igen. Gör inte om det.

På morgonen tog kvinnan med sig grodorna dom andra åkte till sitt jobb

Familjen måla huset vitt igen och de gick på restaurang. När de var

igen blir det synd om dig sa mannen irriterat.

och till skolan. Häxan kom och la dit äpplen. sen när dom kom hem var huset fullt med äpplen. Varför har du lagt äpplen i vårt hus fråga barnen Jag gjorde det för att ni ska ha något att äta. Varför busar du? Jag är

klara. Hexan kom tillbaka och sa sin ramsa hon fyller huset med grodor och går hem igen. När alla kom hem och öppnar dörren ramlar grodor ut. – Vad har hänt med vårt hus sa barnen?

Nästa dag målade hela familjen huset vitt igen. När allt var klart var alla

ensam. Vill du följa med oss och äta äpplen? Får jag det. Hon följer med

Mannen och kvinnan förstog att hon hadde busat igen. Nu går kvinnan

dom hem och slutade säga sin trollramsa.

till hons hus. – Varför har du fyllt vårt hus med grodor? – Jag gjorde det för att ni inte ska vara så ensamma. – Tur för dig att jag är djurskötare. Jag kommer

ensam häxa som gärna hittade på bus.

Mannen och kvinnan förstog med en gång att det var den gamla häxan. Hon brukade använda sin trollramsa piffi liffi puff när hon ville busa. Därför gick mannen med arga steg till häxans hus för att prata med henne. – Vad har du gjort med vårt vita vackra hus? frågade mannen. – Jag gjorde det bara lite fräschare svarade häxan lugnt. – Tur för dig att jag är målare och kan måla om allt igen. Gör du såhär

glada och de firade genom att gå på restaurang. Under tiden kom häxan tillbaka till huset och sa sin ramsa piffi liffi puff. Den här gången fyller hon huset med grodor och gick hem. När de kom hem och öppna dörren ramla det ut ett hav med grodor. – Vad har hänt med vårt hus? frågade alla barnen.

ta med grodorna till mitt zoo. På morgonen samlar kvinnan ihop alla grodorna och åker till sitt jobb. Barnen åkte till skolan och mannen åkte

Mannen och kvinnan förstog att det var den gamla häxan. Denna gången gick kvinnan med arga steg till häxan. – Varför har du fyllt vårt hus med grodor?

till sitt jobb. Då kom hexan igen och sa piffi lillfi puff och vips var huset fullt av äpplen. När alla kom hem och öppnade dörren rullade äpplen ut. – Kan inte vi få gå till hexan frågade barnen?

– Jag gjorde det för att ni inte skulle vara så ensamma. – Tur för dig att jag är djurskötare. Jag kan ta med grodorna till mitt zoo, sa kvinnan och gick.

– Ja sa mannen och kvinnan. Barnen sprang till hexans hus. – Varför är hela vårt hus fult med äpplen? – Jag ville att ni skulle få äta något gott. – Varför busar du med oss hela tiden? Jag känner mig ensam och har inget att göra. Barnen tycker

På morgonen tog kvinnan med sig grodorna. Mannen åkte till sitt jobb och barnen åkte till skolan. När häxan såg att de lämnade sitt stora vita

synd om hexan och frågar om hon vill följa med hem. Det ville hon gärna. Och från den dagen slutade hon att busa.

vackra hus sprang hon dit och sa sin trollramsa piffi liffi puff. Den här gången fyller hon huset med äpplen. sidan 1(2)

Berättande text

978-91-44-13192-4_book.indd 35

Arbetsgång

2019-07-03 09:00

Berättande text

978-91-44-13192-4_book.indd 36

Berättande text

2019-07-03 09:00

978-91-44-13192-4_book.indd 37

2019-07-03 09:00

Lärarhandledningen erbjuder frågor att använda som underlag för dig vid samtal och bedömning av texterna tillsammans med eleverna. Frågorna går från helhet till delar i texterna som ska bedömas. De inleds med frågor om skrivsituationen, det vill säga syfte och tänkt läsare, för att ta sig vidare till innehåll, meningar, ord och tecken. Du har också tillgång till bedömningsunderlag till varje text, som även fungerar som stöd för din egen bedömning av dina elevers texter. Precis som Skolverkets bedömningsmaterial kommenterar de textens innehåll, syfte, tänkta mottagare, struktur, språk och skrivregler samt lyfter textens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Bedömningen utgår ifrån kunskapskraven för årskurs 6 och är anpassade till den aktuella årskursen. Till varje texttyp finns också en checklista som hjälper eleverna vid bedömning av texterna. Eleverna möter samma checklista när de bedömer den gemensamma texten som när de bedömer sin egen text vid det individuella skrivandet. Klassen skriver därefter en gemensam text och använder stödstrukturer för planering av skrivandet och bedömning. Stödstrukturen för planering av en text är densamma som eleverna ska använda vid det individuella skrivandet. Detsamma gäller för bedömning. Led arbetet med att planera och bedöma texten. Läs mer om detta under rubriken Gemensamt skrivande.

Språklig uppbyggnad och språkliga drag

SKRIVA 21 Planera och skriv en saga tillsammans i klassen. Använd stödstrukturen för att planera ert skrivande. Bedöm sagan med hjälp av checklistan. Du får stödstruktur och checklista av din lärare. 22 Planera och skriv en egen saga. Sagan ska passa elever i förskoleklass eller i årskurs 1. Rita bilder till sagan när den är klar. Planera din saga med hjälp av stödstrukturen nedan. rubrik: �� inledning: vem, var, när

problem

sambandsord för tid:

��

händelse 1

händelse 2

sambandsord för tid:

��

händelse 3

upplösning och avslutning

sambandsord för tid:

��

Det finns tre elevexempel till varje texttyp. Ofta är det lagom med tre exempel när eleverna ska upptäcka kvalitet i texter. De får flera exempel att utgå ifrån för att diskutera språklig uppbyggnad, språkliga drag, styrkor och utvecklingsmöjligheter i texterna. Har eleverna liten erfarenhet av att arbeta med elevexempel är en eller två texter ibland att föredra. Då kan du bygga upp en förståelse för elevexempel och sättet att arbeta och successivt utöka med fler exempeltexter. Välj nivå 2 eller 3 om klassen ska bedöma en text. Dessa texter visar ofta på många styrkor och lite färre utvecklingsmöjligheter och blir goda exempel att härma vid gemensamt och individuellt skrivande. 16

SKRIVA

978-91-44-13190-0_book.indd 16

2019-04-09 14:24

Arbetar ni med alla tre nivåer väljer du vilken nivå på text ni ska inleda med. Ibland passar det att inleda med den text som visar på lägst kvalitet och ibland passar det bättre med en av de andra nivåerna. Elever som har svårt att upptäcka språklig uppbyggnad och språkliga drag är ibland behjälpta av att först bedöma en text som har högre kvalitet. När de sen bedömer texten med lägst kvalitet upptäcker de lättare vilka utvecklingsmöjligheter den har. Det är en god idé att variera i vilken ordning du presenterar texterna. Blir eleverna vana vid att alltid bedöma elevexemplet med lägst kvalitet först går ni miste om en del av bedömningens effekt.

Arbetsgång

5. Individuellt skrivande I individuellt skrivande planerar och skriver eleverna en egen text, digitalt eller på papper, till en verklig mottagare. En tydlig stödstruktur för planering hjälper eleverna med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen. Checklistan blir ett stöd både under själva skrivandet och vid bedömning av texten eftersom den innefattar språklig uppbyggnad och språkliga drag. Eleverna får hjälp med att komma ihåg struktur och kännetecken och ser tydligt styrkor i sin text samt utvecklingsmöjligheter. Språklig uppbyggnad och språkliga drag

CHECKLISTA

21 Planera och skriv en saga tillsammans i klassen. Använd stödstrukturen för att planera ert skrivande. Bedöm sagan med hjälp av checklistan. Du får stödstruktur och checklista av din lärare.

Använd checklistan för att bedöma din saga som du planerade på sidan 16.

22 Planera och skriv en egen saga. Sagan ska passa elever i förskoleklass eller i årskurs 1. Rita bilder till sagan när den är klar. Planera din saga med hjälp av stödstrukturen nedan.

SPRÅKLIG UPPBYGGNAD

SPRÅKLIGA DRAG

Sagan:

rubrik: �� inledning: vem, var, när

problem

Eftersom eleverna har mött samma stödstrukturer tidigare i arbetsgången är de förtrogna med dem. Det gör att du kan ägna tid åt de elever som behöver stöttning i den här fasen.

Skrivande och självbedömning

SKRIVA

passar den tänkta läsaren.

utspelar sig för länge sedan.

har en rubrik (som talar om vad sagan handlar om).

har verb i preteritum.

har en inledning (vem, var, när). innehåller ett problem. innehåller tre händelser. har en upplösning.

Platsen är obestämd. Talet tre finns med. Overkliga och magiska händelser inträffar. Det goda segrar över det onda. Slutet är lyckligt.

har en avslutning.

sambandsord för tid:

��

händelse 1

händelse 2

Till det individuella skrivandet finns också förslag på hur eleverna kan göra texten multimodal. Den multimodala texten har samma verkliga mottagare. Här får eleverna möjlighet att arbeta vidare med sin text och lägga till rörliga bilder, stillbilder och ljud, vilket stämmer väl överens med 1 det centrala innehållet för ämnet svenska. I Lgr 22 står det skrivet i det centrala innehållet att eleverna ska få arbeta med skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. innehåller sambandsord för tid. innehåller dialog.

Stor bokstav och skiljetecken används på rätt sätt.

Vad är du mest nöjd med i din text? Välj utifrån checklistan och motivera ditt svar.

��

sambandsord för tid:

��

händelse 3

upplösning och avslutning

��

Vad har du förbättrat i din text?

��

Skapa en film med hjälp av sagan och dina bilder. Den färdiga filmen kan du visa för elever i förskoleklass eller i årskurs 1.

sambandsord för tid:

��

SKRIVA

978-91-44-13190-0_book.indd 16

2019-04-09 14:24

978-91-44-13190-0_book.indd 17

2019-04-09 14:24

Till varje texttyp finns ett multimodalt exempel baserat på en av texterna de mötte i arbetet med bedömning av elevexempel. Exemplet ger inspiration och visar att det är relativt enkelt att arbeta med multimodala texter. I och med att texterna som eleverna skriver och de multimodala texterna har verkliga mottagare får texterna betydelse utanför klassrummet. Det är inte bara eleven själv och du som ska läsa och ta del av innehållet utan texten får även värde för andra. Detta brukar vara motivationshöjande för eleverna och de anstränger sig för att göra sin text så bra som möjligt. Det brukar vara stor spridning i en klass på hur snabbt eleverna blir klara med sitt individuella skrivande och med den multimodala texten. Det finns möjlighet att låta elever planera och skriva ytterligare en text. Använd kopieringsunderlagen för individuellt skrivande i lärarhandledningen till respektive texttyp.

Arbetsgång

S kolverket. (2021). Svenska. Hämtad 2021-07-01, från https://www.skolverket.se/ download/18.645f1c0e17821f1d15c2d99/1622621763550/Svenska.pdf

Arbete i par Vid arbete i par är det att föredra att du utser vilka som ska arbeta tillsammans. Det kan vara en vinst att utse lärpar. Då vet eleverna vem de ska samarbeta med vid arbete i par under arbetet med texttypen. Vid bildandet av lärpar är det viktigt att sätta ihop paren efter deras förmåga. Oftast utvecklas eleverna bäst om de får arbeta med någon som är på samma nivå eller nästan samma nivå som de själva. Då utmanas och utvecklas båda. För stor skillnad gör istället att samarbetet inte får önskad effekt eftersom en i paret leder arbetet och löser uppgifterna medan den andra eleven skriver av och inte utmanas i att reflektera och använda sina kunskaper. Det är att föredra att eleverna är kvar i klassrummet tillsammans med dig när de arbetar i par. Ju närmare du befinner dig eleverna, desto snabbare hjälp eller återkoppling kan de få. Du har då också möjlighet att samla eleverna kring oklarheter som eventuellt dyker upp under arbetet med uppgifterna i elevboken. När ni börjar med ett nytt kapitel och en ny texttyp kan det vara bra att också byta lärpar. Eleverna får då träning i att samarbeta med olika klasskamrater.

Elever med svenska som andraspråk Elever med svenska som andraspråk, men även elever som har svårigheter med eller brister i det svenska språket har stor nytta av det digitala läromedlet. Det erbjuder såväl möjlighet att lyssna på texten, popup-bilder samt digitala övningar. Det är en vinst att låta dessa elever i förväg få arbeta med texterna de möter i elevboken med hjälp av de digitala funktionerna. De kommer då att ha större möjlighet att förstå texternas innehåll och kommer lättare att ta till sig undervisningen om texttypernas språkliga uppbyggnad och språkliga drag. Dessutom får de arbeta med övningarna både inför och under arbetet med texterna vilket gynnar deras språkutveckling. Finns det möjlighet att samarbeta med modersmålslärare finns goda möjligheter att dessa elever utvecklas ännu mer både vad gäller sitt läsande och skrivande. Forskning visar att möjligheten att använda sitt modersmål är en framgångsfaktor när eleverna ska utveckla svenska språket. Vid individuellt skrivande kan eleverna skriva texten både på sitt modersmål och på svenska. Då finna goda förutsättningar att utveckla båda språken. I Träff på texten behandlas inte den del av det centrala innehållet som benämns svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk. Det finns ändå goda möjligheter att arbeta med det, gärna i samband med uppgifter som rör språkets struktur i elevboken. Eventuellt kan detta ske i samarbete med modersmålslärare.

Arbetsgång

Gemensamt skrivande Det gemensamma skrivandet har stor inverkan på hur eleverna kommer att lyckas med sitt eget skrivande. När eleverna under ledning av dig tillsammans skapar en text tränar de på att använda sina förvärvade kunskaper och sätta samman dem i en text. Stöttningen som gruppen ger genom skapande, samtal, skrivande och bedömning erbjuder många lärtillfällen för eleverna. Om undervisningsgruppen behöver mycket stöttning kan du modellera planeringen. Det innebär att du tänker högt medan planeringen tar form. Därefter kan du släppa in eleverna när den gemensamma texten ska skrivas. Det är dock ofta mycket lyckat att införliva eleverna i planeringsstadiet. Det brukar skapa stort engagemang bland eleverna och är ett mycket elevaktivt sätt att arbeta på. Samma lärpar som vid arbete i par används eller så kan eleverna arbeta enskilt utifrån följande upplägg. Visa stödstrukturen för planering av texttypen och berätta att det är dags att planera, skriva och bedöma en text gemensamt. Planeringen visas med fördel på interaktiv skrivtavla. Bjud in eleverna i planeringen genom att ta en del åt gången i stödstrukturen. Börja med rubriken, förutom i berättande text, eftersom berättande texter ofta är svåra att rubriksätta. Det beror på att innehållet i berättelsen ofta inte är givet förrän problemet och händelserna är planerade. De andra texttypernas rubriker är mer givna från början. Be eleverna komma med förslag på vilken rubrik texten ska ha. De får tänka och skriva ner förslag enskilt eller i par. Lyft därefter flera förslag från eleverna. Led samtal om rubriker och koppla det till vad gruppen vet om rubriker inom respektive texttyp. Sedan kan du besluta vilken rubrik texten ska få. Sedan fortsätter planeringen del för del. Eleverna tänker och skriver förslag enskilt eller i par. Du leder samtalet om vad gruppen vet om respektive del och är den som beslutar vilket förslag som ska skrivas in i planeringen. Skriv stödord i planeringen eftersom det är eleverna som sedan ska skriva texten med din stöttning. Det är viktigt att det är du som bestämmer vad som ska stå i respektive del. Då säkerställs att planeringen kommer att fungera. Vid planering av berättande text är det mycket viktigt att betona att det är den gemensamma planeringen som gäller. Eleverna har förmodligen skrivit olika förslag, men det är det som skrivs i den gemensamma planeringen de arbetar vidare efter. När planeringen är gjord är det dags för gemensamt skrivande. Har du modellerat planeringen börjar elevernas aktiva arbete här. Det är viktigt att eleverna arbetar enskilt eller i par även i den här fasen. Det säkerställer att alla elever är aktiva, speciellt om du slumpmässigt väljer vem eller vilka elever som ska delge sina förslag. Rubriken kan nu bestämmas om det är en berättande text som ska skrivas. Annars skriver du rubriken direkt för att sedan gå till nästa del. Eleverna får tänka och skriva utifrån den gemensamma stödstrukturen. Här är det viktigt 14

Arbetsgång

att bara ta en del i taget. Eleverna tänker och skriver enskilt eller i par och du lyfter flera av förslagen. Det är du som beslutar vilket förslag som ska användas. Texten som skrivs ska vara synlig för hela undervisningsgruppen vid det gemen samma skrivandet så att eleverna ser texten växa fram. När texten är färdigskriven är det dags att bedöma texten för att se vilka styrkor den har och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Använd checklistan för respektive texttyp och låt eleverna arbeta även nu enskilt eller i par. Sedan fyller du i en gemensam checklista när klassen samtalar om språklig uppbyggnad och språkliga drag i texten. Gemensamt kan klassen komma fram till styrkor och utvecklingsmöjligheter. Förbättringar görs sedan i texten.

Multimodal text Till varje texttyp finns förslag på hur man kan göra texten multimodal. Förslaget kommer sist i checklistan som en fristående punkt. Den multimodala texten har en tänkt, verklig mottagare precis som i det individuella skrivandet. Multimodala texter är texter där den skrivna texten samspelar med ljud, bild och rörlig bild. I dessa texter är det inte bara det skrivna språket som är viktigt utan också den eller de modaliteter skribenten väljer att använda sig av. Modaliteterna kan uppfylla olika funktioner som till exempel att komplettera eller exemplifiera texten. Den digitala tekniken ger möjlighet till mer komplexa texter än vad som kan åstadkommas på ett papper. Träff på texten ger förslag på hur eleverna kan lägga till modaliteter till sina texter med hjälp av digitala verktyg. De får på så sätt möjlighet att skapa texter som de själva möter i den digitala världen. I samband med skapandet av de multimodala texterna är det givande för eleverna att samtala om syfte, mottagare och innehåll i texten som de ska göra multimodal. Utifrån dessa tre aspekter gör skribenten sitt val av vilken eller vilka modaliteter som ska användas. Diskutera gärna med eleverna på vad sätt de multimodala texterna i Träff på texten passar utifrån de tre aspekterna. Ett exempel på multi modal text är att skapa en film av en saga till förskoleklass eller årskurs 1. Varför passar film till förskoleklass och årskurs 1? Vad finns det för fördelar med bilder och inläst text? Hur tar yngre elever till sig innehåll om de inte läser? När eleverna ska göra filmer där de skapar egna bilder är det att föredra, om de ska rita på papper, att de använder sig av och utnyttjar ytan på ett A4-papper till varje bild. Då har de en relativt stor yta att måla på. Det är bra om eleverna inte gör för detaljrika bilder eftersom sådana bilder tenderar att ta lång tid. Ibland kan samma bakgrund användas i hela eller större delen av filmen. Eleverna målar då bakgrunden på ett papper. Figurerna som ska finnas med ritas på separata papper och klipps ut. Eleverna kan sedan placera ut dem där de ska vara i respektive klipp. Bilderna som de har ritat fotograferas en och en med surfplatta eller mobil. Därefter förs de över till ett program som skapar filmer. Bilderna läggs in först och sedan läggs ljud på. Hur länge en bild ska visas kan enkelt justeras i programmet. Arbetsgång

I en del multimodala texter används ljud. Grupprum eller andra rum på skolan fungerar fint till inspelning. Ett sätt att komma ifrån att inspelningen tar lång tid är att eleverna tränar på att läsa texten flera gånger inför ljudinspelningen. Det behöver inte göras i enrum utan fungerar i klassrummet, i korridoren eller på annan plats i skolan. Det är först när eleverna känner att de behärskar texten som det är dags att spela in. Då går inspelningen snabbt och eleverna behöver inte vänta så länge på sin tur.

Elevaktiva arbetssätt Lärarhandledningen tar upp metoder att använda för att aktivera och säkerställa att alla elever deltar i undervisningen och i lärprocessen. Det är viktigt att ta tillvara på samtliga elevers tankar och svar under kontrollerade och givna former som eleverna lär sig att känna igen.

EPA-metoden EPA-metodens syfte är att göra det synligt både för dig och dina elever hur eleverna tänker, vilken förförståelse de har inom ett område, vad de minns från tidigare lektioner, vilka uppfattningar de har om något eller hur de skriver. EPA står för Enskilt, Par, Alla och innebär att eleverna först tänker, reflekterar och eventuellt skriver var och en för sig för att sedan delge en klasskamrat samt lyssnar på dennes tankar och förslag. Ibland kan klasskamraten bytas ut mot en mindre grupp. Efter det lyfter läraren de olika lärparens tankar i helklass. Eleverna brukar uppskatta den här metoden. Det kan kännas tryggt och mer avslappnat att prata tillsammans i par eller i smågrupper om sina egna idéer innan tankarna lyfts i helklass. Dessutom lär eleverna av varandra, bygger kunskap med hjälp av varandra och får också möjlighet att utveckla förmågan att tala och lyssna med den här metoden. EPA-metoden kan också med fördel användas i omvänd ordning. Syftet vid dessa tillfällen är att eleverna ska få stöttning av sina klasskamrater inför något som de så småningom ska behärska på egen hand. Eleverna deltar först i helklass och tillsammans med sina klasskamrater reflekterar, diskuterar, formulerar eller skriver de något. Därefter arbetar lärparen tillsammans. Du lyfter lärparens idéer och tankar i helklass. På så sätt får eleverna ta del av flera förslag. Slutligen utför eleverna uppgiften på egen hand. Även här är det värdefullt att lyfta exempel i helklass. Metoden ger rika tillfällen att träna upp en färdighet och bli förtrogen med den.

Slumpa frågan Den här metoden hänger nära samman med EPA-metoden. Syftet är att ge alla elever möjlighet att få göra sin röst hörd och att få dem att inse att det är viktigt att lyssna, delta och förstå.

Arbetsgång

Slumpa frågan kan genomföras på flera olika sätt. Du kan ha elevernas namn på stickor som förvaras i en burk eller använda digitala resurser som erbjuder slumpmässiga val. Den elev vars namn som slumpas fram är den som ska framföra lärparets förslag. En del elever kan inledningsvis tycka att metoden är obehaglig. En variant är att det lärpar som eleven ingår i ska leverera svaret vilket öppnar möjlighet för att en annan elev kan svara. Ytterligare en variant är att läraren läser upp lärparets svar då övningen är skriftlig. Eleverna ska alltid ha möjlighet att säga ”pass” och då görs ett nytt slumpmässigt val. Vid EPA-metoden och Slumpa frågan är det viktigt att alltid lyfta det positiva i det eleverna förmedlar och att tacka för deras bidrag. Det ökar elevernas vilja att delta aktivt och de inser att deras arbete är värdefullt för klassen.

Visa svaret Syftet med Visa svaret är att du på ett snabbt och effektivt sätt ska få en överblick över hur alla elever i klassen tänker kring något, hur de tar till sig undervisningen eller vad de minns. Eleverna får en uppmaning, uppgift eller fråga av dig och skriver ner sitt svar förslagsvis på en surfplatta, en miniwhiteboardtavla eller ett laminerat papper. På en given signal visar eleverna upp vad de skrivit på tavlan för dig. Efter det raderar/suddar eleverna ut sina svar. Med den här metoden får du snabbt svar på vad som är nästa steg i undervisningen. Är det dags att gå vidare till nästa moment? Behöver ni göra fler övningar? Finns det elever som är betjänta av en extra genomgång?

Träff på texten och kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Träff på texten är ett läromedel som tar sin utgångspunkt i skolans uppdrag och svenskämnets syfte. Genom samtal, läsande och skrivande ska varje elev utveckla sin kommunikationsförmåga och tilltro till sin språkliga förmåga. Läromedlet behandlar kursplanens fem olika texttyper för årskurs 4–6: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande. Vid arbetet med respektive texttyp ges eleven rika möjligheter att gemensamt och enskilt läsa och bearbeta flera olika texter inom samma texttyp, skriva gemensamma och egna texter samt bearbeta andras och egna texter. Till respektive skrivuppgift ges även förslag och exempel på hur texten görs multimodal, för att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I tabellerna nedan kan du läsa vilka delar av det centrala innehållet i ämnet svenska och svenska som andraspråk som behandlas kopplat till Träff på textens innehåll.

Arbetsgång

Svenska LÄSA OCH SKRIVA

Träff på texten

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Gemensam läsning och parläsning av elevbokens texter. Enskild läsning av textbankens texter med tillhörande digitala övningar.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala läromedlet.

Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Elevexempel med diskussionsfrågor och bedömningsstöd.

Gemensamma och enskilda skrivuppgifter i den tryckta elevboken, med stödstrukturer och checklistor samt förslag på multimodalt exempel.

Stödstrukturer och checklistor. Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Gemensamt och enskilt skrivande med stödstrukturer och checklistor.

Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala läromedlet.

BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER

Träff på texten

Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö och person beskrivningar samt dialoger.

Kapitlet med berättande texter samt i det digitala läromedlet.

Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kapitlen med instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande texter samt i det digitala läromedlet.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

Träff på texten

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Kapitlen med beskrivande och förklarande text.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kapitlen med beskrivande och förklarande text.

Skolverket. (2021). Svenska. Hämtad 2021-07-01, från https://www.skolverket.se/download/ 18.645f1c0e17821f1d15c2d99/1622621763550/Svenska.pdf 18

Arbetsgång

Svenska som andraspråk LÄSA OCH SKRIVA

Träff på texten

Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Gemensam läsning och parläsning av elevbokens texter. Pop-up bilder som förklarar svåra ord. Digitala övningar av begrepp inför läsning. Enskild läsning av textbankens texter med ordlistor och tillhörande digitala övningar.

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala läromedlet.

Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Elevexempel med diskussionsfrågor och bedömningsstöd.

Stödstrukturer och checklistor samt förslag på multimodalt exempel.

Stödstrukturer och checklistor. Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Gemensamt och enskilt skrivande med stödstrukturer och checklistor.

Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, skiljetecken och ordklasser.

Gemensamma övningar och parövningar i den tryckta elevboken samt i det digitala läromedlet.

BERÄTTANDE TEXTER OCH SAKPROSATEXTER

Träff på texten

Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger. Texternas ord och uttryck.

Kapitlet med berättande texter samt i det digitala läromedlet.

Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

Kapitlen med instruerande, beskrivande, argumenterande och förklarande texter samt i det digitala läromedlet.

INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK

Träff på texten

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Kapitlen med beskrivande och förklarande text.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kapitlen med beskrivande och förklarande text.

Skolverket. (2021). Svenska som andraspråk. Hämtad 2021-01-01, från https://www.skolverket.se/download/ 18.645f1c0e17821f1d15c2d98/1622621749295/Svenska%20som%20andraspr%C3%A5k.pdf Arbetsgång

Berättande text Syftet med en berättande text är att underhålla och roa läsaren. Ibland vill den också vara sedelärande. I Träff på texten 4 möter eleverna i första kapitlet berättande text i form av sagor. Eleverna har under sin tid på lågstadiet skrivit många berättelser och har erfarenhet av texttypen. Därför passar det att inleda med den. Sagor är tacksamma att arbeta med i fyran. Eleverna är ofta mycket idérika och kreativa när de ska fantisera kring overkliga och magiska händelser. De tycker också om att rita bilder till sina sagor och möjligheten att göra en film av sin saga brukar vara uppskattad. Vid arbetet med berättande text i årskurs 4 är det viktigt att lägga mycket tid på den språkliga uppbyggnaden eftersom en fungerande struktur hjälper eleverna att få ett sammanhang och en röd tråd i händelseförloppet. Detsamma gäller det språkliga draget sambandsord för tid eftersom användandet av sådana ord binder ihop berättelsens olika delar.

Gemensam genomgång ELEVBOKEN SIDAN 8 Läs eller lyssna på Sagan om korven. Arbeta gemensamt i klassen. Välj om syftet med texttypen ska visas först eller om sagan ska läsas först beroende på vad som passar undervisningsgruppen. Elevboken tar upp syftet med texttypen först för att kunna inleda den gemensamma genomgången med ett samtal om varför berättande texter skrivs och för att skapa en förförståelse inför läsandet. Är undervisningsgruppen diskussionsvillig kan valet att läsa texten först och ställa frågor om texttypen vara att föredra.

Gemensam läsning, introduktion Syftet med texttypen visas först. Slå upp elevboken på sidan 8 och läs syftet med berättande text för eleverna eller lyssna på den inlästa texten. Samtala om vad som menas med att underhålla och att roa samt vad det innebär att lära sig något av texten. Samtala om att det finns andra berättande texter än sagor. Låt eleverna komma med förslag. För in samtalet på fabler, äventyrsberättelser och deckare. Berätta att det här kapitlet ska handla om sagor. Läs Sagan om korven eller lyssna gemensamt på den inlästa texten. Skapa en förförståelse för texten genom att till sammans titta på popup-bilderna som visas intill de markerade orden. Klicka på ordet så visas bilden. 20

Berättande text

Väljer du att klassen ska läsa eller lyssna på sagan först och sedan komma in på syftet med texttypen kan du använda följande frågor: Vad är det för typ av text? Det är en berättande text. Var finns sådana texter? De finns i skönlitterära böcker. Visa gärna en skönlitterär bok och en faktabok och diskutera skillnaden mellan böckerna. Varför läser man en sådan text? Man läser sådana texter för att underhållas och roas men också för att eventuellt lära sig något. Vilka andra texter är också berättande? Andra exempel på sådana texter är fabler, äventyrsberättelser och deckare.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ord och begrepp Förstå ord (para ihop ord med rätt bild) Förklara ord (para ihop förklaring med rätt ord) Förstå uttryck (para ihop förklaring med rätt uttryck) I det digitala läromedlet finns övningar som har till syfte att öka förståelsen för innehållet i sagan. Övningarna tränar begreppsförståelse. Här finns möjlighet att individualisera undervisningen eftersom övningarna är fristående. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla.

Gemensamma uppgifter ELEVBOKEN SIDAN 10 Uppgift 1 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Sagans delar Den förberedda genomgången tar upp sagans språkliga uppbyggnad stegvis. Samtidigt som genomgången modelleras, med eller utan elevernas hjälp, arbetar eleverna med uppgift 1 på sidan 10 i elevboken.

Tavla 1: Läs eller lyssna på hela sagan och berätta att den ska delas in i olika delar. Delarna bildar tillsammans den språkliga uppbyggnaden.

Tavla 2: Tavlan visar rubrik och text på sidan 8 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med blå penna intill rubriken och skriva rubrik precis som tavlan visar. Berätta att rubriken alltid kommer först och att den talar om vad sagan handlar om.

Tavla 3: Tavlan visar rubrik och text på sidan 8 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med grön penna intill inledning med problem och skriva inledning med problem precis som tavlan visar. Berätta att första stycket i sagan kallas inledning med problem. Här får man reda på vem eller vilka sagan handlar om, när och var den utspelas och vad problemet är.

Tavla 4: Tavlan visar rubrik och text på sidan 8 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med röd penna intill händelserna och skriva händelse 1 precis som tavlan visar. Berätta att efter inledningen med problem kommer en eller flera händelser som är kopplade till problemet. Här får man reda på vad som händer i sagan.

Berättande text

Tavla 5: Tavlan visar de två sista styckena på sidan 8 samt de två första styckena på sidan 9 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med röd penna intill händelserna och skriva händelse 2 precis som tavlan visar. Berätta att efter inledningen med problem kommer en eller flera händelser som är kopplade till problemet. Här får man reda på vad som händer i sagan.

Tavla 6: Tavlan visar bilden samt tredje och fjärde stycket på sidan 9 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med röd penna intill händelserna och skriva händelse 3 precis som tavlan visar. Berätta att efter inledningen med problem kommer en eller flera händelser som är kopplade till problemet. Här får man reda på vad som händer i sagan.

Tavla 7: Tavlan visar sista stycket på sidan 9 samt bilden och stycket på sidan 10 i elevboken. Låt eleverna göra en klammer med svart penna intill upplösning och avslutning och skriva upplösning och avslutning precis som tavlan visar. Berätta att i sista delen i sagan löser sig problemet. I Sagan om korven är upplösningen att mannen önskar att korven försvinner från gummans näsa och avslutningen är att de är glada och dansar. Det gör inget att de är fattiga så länge de har varandra. I sagor är det oftast ett lyckligt slut. Snart skulle mannen komma hem och det var nog bäst att han fick vara med på ett hörn. Men en fin tomt, den bästa i hela socknen, och en kista överfull med pengar, det var det minsta de kunde önska sig. Tänk så lyckliga de skulle bli! De som alltid varit så fattiga. Uj, uj, uj! Så förvånade grannarna skulle bli.

Berättande text Syftet med en berättande text är att underhålla och roa läsaren. Ibland vill den också lära oss någonting. I det här kapitlet ska du få arbeta med sagor. En saga är en berättande text.

Läs och arbeta med sagan tillsammans i klassen. Ni ska arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med de språkliga dragen. Språkliga drag kan också kallas sagans kännetecken.

inledning med problem

händelse 1

När det hade gått några dagar, kom kvinnan tillbaka.

händelse 2

blå = rubrik grön = inledning med problem röd = händelser svart = upplösning och avslutning

3 I inledningen får man oftast reda på huvudkaraktärens problem. Vilket är problemet?

upplösning och avslutning

��

– Jag önskar mor vore av med den usla korven, sade han.

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book_facit.indd 8

upplösning och avslutning, forts.

Språklig uppbyggnad

UPPGIFTER 1 Leta upp rubrik, inledning med problem, händelser samt upplösning och avslutning i texten. Skriv orden vid sidan om texten. Markera de olika delarna med klamrar och använd en färg för varje del i berättelsen.

händelse 3

Sedan gick hon, och gumman hann inte fråga varken vad hon hette eller var hon bodde. Men nu måste hon fundera på vad hon skulle önska sig.

Skriv och markera i texten

Genast gick hon efter kitteln. Kvinnan tog emot den och tackade; hon skulle betala för lånet, sade hon. Och så gick hon.

– Som tack för lånet får ni tre önskningar, sade hon.

– Jag skulle vilja låna er bryggkittel, sade kvinnan, för jag ska hålla bröllop för min dotter och får många gäster, tillade hon. – Ja, det kan ni få, sade gumman, fast hon aldrig hade sett kvinnan förr.

händelse 2, forts.

I samma stund kom mannen hem.

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

rubrik

Skriv och markera i texten

– Håhåjaja! Om jag hade den korven ändå! sade hon. Och genast låg korven på bordet.

LYSSNA PÅ TEXTEN

Sagan om korven

Skriv och markera i texten

GEMENSAM GENOMGÅNG

2019-06-27 11:23

978-91-44-13190-0_book_facit.indd 9

2019-06-27 11:23

GEMENSAM GENOMGÅNG

978-91-44-13190-0_book_facit.indd 10

2019-06-27 11:23

FILMAD GENOMGÅNG: Sagans delar Sagans delar Man kan också välja att visa sagans språkliga uppbyggnad genom att titta på filmen Sagans delar eller använda filmen som ett komplement till den förberedda genomgången. Filmen finns dessutom i elevernas digitala läromedel och återkommer senare i arbetsgången inför elevernas egna skrivande.

Berättande text

ELEVBOKEN SIDAN 10 Uppgifterna 2 och 3 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Inledning med problem Den förberedda genomgången tar upp berättelsens inledning med problem. Samtidigt som genomgången modelleras, med eller utan elevernas hjälp, arbetar eleverna med uppgift 2 och 3 i elevboken.

Tavla 1: Läs frågorna och berätta att ni ska lyssna på inledningen till Sagan om korven.

Tavla 2: Läs eller lyssna på inledningen och berätta att i den får man reda på vem eller vilka sagan handlar om, när och var den utspelas samt vilket problemet i sagan är.

Tavla 3: Diskutera och låt eleverna stryka under med grön penna vem eller vilka sagan handlar om, precis som bilden visar.

Tavla 4: Diskutera och låt eleverna stryka under med grön penna var sagan utspelar sig, precis som bilden visar. Betona att ett kännetecken för sagor är att de utspelas på en obestämd plats. Ge eleverna några exempel. I en stuga som ligger i en skog, men man vet inte vilken skog. I ett slott långt borta bland bergen, men man vet inte vilka berg. Samtala om vad man får reda på om platsen i Sagan om korven.

Tavla 5: Diskutera och låt eleverna stryka under med grön penna när sagan utspelar sig, precis som bilden visar. Om inte eleverna har besvarat uppgift 2 och 3 under den förberedda genomgången besvaras uppgifterna nu. Efter den förberedda genomgången passar det att träna på att skriva egna inledningar.

Träna på att skriva inledningar Använd EPA-metoden men i omvänd ordning. Läs mer om EPA-metoden på sidan 16. Det innebär att klassen först skriver en inledning gemensamt. Kontrollera att ni har besvarat frågorna När?, Vem/vilka?, Var? och att ett problem finns med. Därefter skriver eleverna en inledning i par och delger klassen. Slutligen skriver varje elev en egen inledning. Förslag: När: Det var en gång En gång för länge sedan

Vem/vilka: troll häxa pojke drake

Var: bergen skogen staden byn

Problem: borttappad ring förtrollad käpp fattig pojke bortrövad flicka

Berättande text

ELEVBOKEN SIDAN 11 Uppgift 4 Diskutera i klassen hur händelserna är kopplade till problemet i Sagan om korven. Problemet i sagan är att mannen och gumman är mycket fattiga. Därför måste mannen arbeta hårt. Sagan innehåller tre händelser som hör ihop med problemet. I den första händelsen lånar en kvinna gummans bryggkittel och kommer att betala för lånet. I den andra händelsen kommer kvinnan tillbaka och gumman får tre önskningar som tack för lånet. Gumman tänker att nu blir de rika och hon önskar sig en korv. I den tredje händelsen kommer mannen hem. Gumman berättar om bryggkitteln och önskningarna och visar korven. Mannen blir arg och önskar att korven sätter sig på gummans näsa. Den andra önskningen går i uppfyllelse.

Uppgift 5 Diskutera i klassen hur problemet löser sig och hur sagan avslutas. Problemet löser sig genom att mannen använder den tredje och sista önskningen. Han önskar att korven ska försvinna från gummans näsa. Sagan avslutas lyckligt. Mannen och gumman är glada och dansar. Det gör ingenting att de är fattiga så länge de har varandra.

Inför uppgift 6 FILMADE GENOMGÅNGAR: Sambandsord för tid Titta gemensamt på filmerna: Sambandsord för tid 1 Sambandsord för tid 2 Sambandsord för tid 3

KOPIERINGSUNDERLAG: Arbeta med sambandsord för tid EPA-metoden ber01 Låt eleverna komma med förslag på sambandsord för tid. Använd kopierings underlaget för EPA-metoden, EPA-metoden ber01. Läs mer om EPA-metoden på sidan 16. Utgå från frågan: Vilka sambandsord för tid kan du? Var och en skriver först enskilt orden i den innersta rektangeln. Därefter jämför och berättar eleverna parvis för varandra. De ord som kamraten säger och som inte står på ens egna papper läggs till i den mittersta rektangeln. Diskutera sedan i helklass vilka sambandsord för tid som lärparen har skrivit. Använd dig gärna av metoden Slumpa frågan. Läs mer om metoden på sidan 16. Eleverna lägger till de sambandsord för tid som de inte redan har i sin stödstruktur, i den yttersta rektangeln.

Berättande text

Förslag på sambandsord för tid: först till att börja med nu idag

snart när sedan efter

efter en stund i fredags i morgon förra året

slutligen till sist

FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Sambandsord för tid Den förberedda genomgången tar upp sambandsord för tid. Låt eleverna leta efter sambandsord för tid eller modellera för dem.

Tavla 1: Låt eleverna leta efter sambandsord för tid eller modellera. Tavla 2: Jämför elevernas understrykningar eller din modellering med tavla 2 där sambandsorden för tid är understrukna. Uppmärksamma eleverna på att sambandsord för tid ofta kommer först i en mening för att visa att tiden förflyter i berättelsen. Det är vanligtvis i samband med en ny händelse som man använder sambandsord för tid.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på sambandsord för tid Använda sambandsord för tid (para ihop sambandsord med rätt rubrik) Öva på sambandsord för tid (para ihop text med rätt sambandsord för tid) Skriva sambandsord för tid 1 (skriva rätt sambandsord för tid i en text) Skriva sambandsord för tid 2 (skriva rätt sambandsord för tid i en text) Skriva sambandsord för tid 3 (skriva rätt sambandsord för tid i en text) Öva på sambandsord för tid. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla med de fem digitala övningarna.

Uppgift 6 Arbeta gemensamt med uppgift 6 på sidan 11 i elev boken. Ta hjälp av den förberedda genomgången om sagans språkliga uppbyggnad. Använd rit- och skrivverktyget som fälls ut med en pil i tavlans nedre, högra hörn för att stryka under orden. Eleverna stryker samtidigt under i sina böcker.

Inför uppgift 7 FILMADE GENOMGÅNGAR: Verb Vad är ett verb? Verb i presens och preteritum Verb i preteritum Tala om att eleverna ska se en film om verb och att de efter filmen ska kunna förklara vad ett verb är samt kunna ge exempel på verb. Visa filmen Vad är ett verb? Efter den filmade genomgången passar det att leka charader för att befästa vad ett verb är. Berättande text

Förslag på verb: simma peka gå läsa hoppa skriva

krypa titta leta

klappa prata visa

Tala om att eleverna ska se en film till som handlar om verb i presens och preteritum. Efter filmen ska eleverna kunna ge exempel på verb i presens och preteritum samt tala om när de används. Visa filmen Verb i presens och preteritum. Låt eleverna försöka komma på så många verb de kan. Förslagsvis kan de samla verb på papper eller med digitalt verktyg. Du kan hjälpa eleverna genom att ställa frågor: Vad kan man göra i skolan? Vad kan man göra i simhallen? Vad kan man göra hemma? När eleverna har skrivit verb samlar ni dem på tavlan. Därefter ritar du upp två spalter på tavlan och skriver presens och preteritum som rubriker över respektive spalt. Ställ frågor till eleverna: Hur säger och skriver vi verbet i presens? Hur säger och skriver vi verbet i preteritum? Visa filmen Verb i preteritum.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på verb i preteritum Hitta verb i preteritum (para ihop verb i preteritum med rätt rubrik) Skriva verb i preteritum 1 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Skriva verb i preteritum 2 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Skriva verb i preteritum 3 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Öva på verb i preteritum. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla med de fyra digitala övningarna.

Uppgift 7 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Verb i preteritum Den förberedda genomgången tar upp verb i preteritum.

Tavla 1: Läs uppgift 7 och låt eleverna diskutera hur man ser på verben att en saga utspelar sig för länge sedan. Berätta att de kan utgå ifrån Sagan om korven i elevboken och kom fram till ett gemensamt svar som eleverna skriver i uppgift 7. Förslag: Verben är skrivna i preteritum. Det betyder dåtid. Exempel på verb i texten är: satte, önskade, blev, flög, gick, väntade, arbetade och neg.

Berättande text

Tavla 2: Leta efter verb i preteritum. Modellera eller leta tillsammans med eleverna i texten på tavlan. Eleverna kan också först ha letat och strukit under i första stycket i elevboken.

Tavla 3: Jämför elevernas understrykningar med tavla 3 där verben i preteritum är understrukna.

Inför uppgift 8 Uppgift 8 handlar om skiljetecken och om hur man skriver dialoger. Förbered eleverna på uppgiften med en genomgång om skiljetecken. Skriv symbolerna för punkt, frågetecken och utropstecken på tavlan och diskutera hur de används. Skriv sedan ett påstående, en fråga samt ett utrop utan skiljetecken vid sidan om skiljetecknen och diskutera vilket skiljetecken som passar till respektive mening. Dra streck mellan skiljetecken och text. Gör gärna fler exempel tillsammans. Förslag: . Vill du höra en saga ? Gärna ! Jag ska läsa en saga för dig

FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Dialog Den förberedda genomgången tar upp hur man skriver dialoger.

Tavla 1: Visa tavla 1 och diskutera pratbubblors utseende. Varför ser de olika ut? Vad berättar utseendet på pratbubblan?

Tavla 2: Ställ frågor till eleverna: Hur förstår man att figurer i en serie pratar med varandra? Hur gör man i en berättande text för att visa att några pratar med varandra?

Tavla 3: Introducera begreppen dialog och replik. En dialog är när två eller flera pratar med varandra. En replik är det som en person säger.

Tavla 4: Diskutera frågorna med eleverna. Använd tavla 3 för att visa dialogen när ni svarar på frågorna. Hur inleds en replik? Den inleds med ett streck. Vad kallas det tecknet? Det kallas talstreck. Hur slutar replikerna? De slutar med skiljetecken. Vilka skiljetecken används? De skiljetecken som används är frågetecken, punkt och utropstecken. När använder man vilket skiljetecken? Frågetecken används vid frågor. Punkt används vid påståenden. Utropstecken används vid utrop. Hur ser man i dialogen vem som pratar? Bilden visar vem som pratar. Ny rad som inleds med talstreck visar att ny replik börjar.

Tavla 5: Berätta att dialogerna som visas i tavla 5 också visar vem som säger vad. Berätta att ni ska upptäcka tillsammans hur man skriver. Berättande text

Tavla 6: Diskutera frågorna med eleverna. Använd tavla 5 för att visa dialogen när ni svarar på frågorna. Hur visar man i en replik vem som säger något? Efter repliken talar man om vem som sade något. Samtala om att man avslutar repliken med ett skiljetecken och att man efter skiljetecknet skriver vem som säger repliken. Vilka olika skiljetecken finns efter replikerna? Uppmärksamma eleverna på att påståenden får ett kommatecken medan frågetecken och utropstecken fortfarande används. Uppmärksamma att liten bokstav används efter kommatecknet, frågetecknet och utropstecknet när man talar om vem som säger något.

Tavla 7: Diskutera frågorna med eleverna. Använd tavla 5 för att visa dialogen när ni svarar på frågorna. När använder man frågetecken? Frågetecken används när repliken är en fråga. När använder man utropstecken? Utropstecken används vid utrop. När använder man kommatecken? Kommatecken används vid påståenden. Vilket skiljetecken använder man efter att man har talat om vem som sade repliken? När man har talat om vem som sade repliken använder man skiljetecknet punkt.

FILMAD GENOMGÅNG: Dialog Dialog 1 Dialog 2 Dialog 3 Tala om att eleverna ska se filmer som handlar om dialoger. Diskutera innehållet efter varje film.

Dialog 1: Hur ser man i en berättande text att några personer pratar med varandra? Betona att man använder talstreck och byter rad för varje ny replik. Ta upp vilka skiljetecken som används.

Dialog 2: Hur visar man vem som säger något i en replik? Betona att kommatecken används vid påståenden och att frågetecken används vid frågor och utropstecken vid utrop. Prata om att man efter repliken lägger till vem som säger något och på vilket sätt personen pratar, till exempel ropar, frågar eller påstår något. Uppmärksamma eleverna på att man avslutar med punkt.

Dialog 3: Hur gör man när man skriver dialoger och vill tala om före dialogen vem som pratar? Betona att man först skriver vem som frågar, påstår eller utropar något och att man använder kolon. Uppmärksamma eleverna på att man sedan byter rad för den nya repliken.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på skiljetecken, Öva på dialog Skriva skiljetecken 1 (skriva rätt skiljetecken till en mening) Skriva skiljetecken 2 (skriva rätt skiljetecken till en mening) Skriva dialog (skriva en dialog till en bild) Skriva dialog och skiljetecken (skriva talstreck och skiljetecken i en text) 28

Berättande text

Öva på skiljetecken och dialog. Låt eleverna arbeta självständigt, i par eller i helklass via interaktiv skrivtavla med de digitala övningarna. I den digitala övningen Skriva dialog tränar eleverna på att skriva dialoger till en gemensam bild. Ge respons på hur och vad de skriver. Låt eleverna delge varandra hur och vad de har skrivit, gärna genom att visa varandra. Diskutera i helklass.

Uppgift 8 Formulera ett gemensamt svar som eleverna skriver i sina egna böcker. Förslag: Det syns i texten genom att man använder talstreck och byter till ny rad. Ibland skriver man efter repliken vem som sade den.

Inför uppgift 9 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Sagans kännetecken 1 I den förberedda genomgången Sagans kännetecken 1 modellerar du sagans kännetecken för eleverna.

Tavla 1: Berätta att en berättande text är en saga om den innehåller några typiska kännetecken för sagor. Läs upp vilka språkliga drag som kännetecknar en saga och läs eller lyssna på Prinsessan och de tre männen.

Tavla 2: Sagans inledning visas. Berätta att typiska kännetecken för sagor är att de utspelas för länge sedan och att platsen är obestämd. Markeringarna på tavlan visar var dessa kännetecken finns i sagan.

Tavlorna 3–6: Texten på tavlorna 3–6 tar upp talet tre samt verb i preteritum. Uppmärksamma eleverna på att talet tre kan uttryckas på olika sätt. I Prinsessan och de tre männen är det till exempel tre upprepningar gällande vad de två prinsarna och mannen säger samt hur prinsessan svarar. Eftersom en saga utspelas för länge sedan så skrivs verben i preteritum. Verben är markerade men verb i preteritum finns även i de andra tavlorna.

Tavla 7: Sista stycket i sagan visas och det kännetecken som tas upp här är att sagor har ett lyckligt slut. Två kännetecken finns inte med i Prinsessan och de tre männen. Dessa är att overkliga och magiska händelser inträffar samt att det goda segrar över det onda.

Uppgift 9 FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Sagans kännetecken 2 I den förberedda genomgången Sagans kännetecken 2 ska ni gemensamt ta reda på vilka kännetecken för saga som finns i Sagan om Korven. Eleverna kryssar i rutorna i uppgift 9 i elevboken i samband med den förberedda genomgången.

Tavla 1: Berätta att ni ska arbeta med Sagan om korven och ta reda på vilka kännetecken för saga som finns med. Börja med att läsa och lyssna på sagan. Berättande text

Tavla 2: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilka kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. De kännetecken som finns med är: Sagan utspelar sig för länge sedan. Sagan har verb i preteritum. Platsen är obestämd. Markera de kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget.

Tavla 3: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilka kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. De kännetecken som finns med är: Talet tre finns med. Sagan har verb i preteritum. Markera de kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget.

Tavla 4: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilka kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. De kännetecken som finns med är: Overkliga och magiska händelser inträffar. Sagan har verb i preteritum. Markera de kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget.

Tavla 5: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilka kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. De kännetecken som finns med är: Overkliga och magiska händelser inträffar. Talet tre finns med Sagan har verb i preteritum. Markera de kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget.

Tavla 6: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilket kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. Det kännetecken som finns med är: Sagan har verb i preteritum. Markera det kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget.

Tavla 7: Läs eller lyssna på texten på tavlan och fråga eleverna vilka kännetecken för saga som finns med i texten som visas. Hjälp till med stödfrågor om det behövs. De kännetecken som finns med är: Overkliga och magiska händelser inträffar. Sagan har verb i preteritum. Slutet är lyckligt. Markera de kännetecken ni hittar med rit- och skrivverktyget. 30

Berättande text

Om inte eleverna har besvarat uppgift 9 under den förberedda genomgången besvaras uppgiften nu.

ELEVBOKEN SIDAN 12 Uppgift 10 KOPIERINGSUNDERLAG: Rätt bild på rätt plats Berättande text: rätt bild på rätt plats ber02

FÖRBEREDD GENOMGÅNG: Rätt bild på rätt plats Förbered genom att ta fram saxar och papperslim. I den här uppgiften ska eleverna arbeta med Sagan om korven och dess språkliga uppbyggnad utifrån bilder. Ladda ned och kopiera upp kopieringsunderlaget Berättande text: rätt bild på rätt plats ber02, ett exemplar till varje elev. Klicka på symbolen för kopieringsunderlag. Då länkas du direkt till nedladdningsfilen. Dela ut kopieringsunderlaget och låt eleverna klippa ut och placera bilderna i rutorna. Var och en placerar bilderna i den ordning de vill ha dem för att sedan jämföra med en kamrat. Här passar det bra att arbeta med EPA-metoden. Läs mer om EPA-metoden på sidan 16.

Tavla 1: Använd den förberedda genomgången, tavla 1, vid diskussion i helklass och låt eleverna klistra in bilderna i sina egna böcker.

Tavla 2: Byt till tavla 2 när alla bilder är placerade. Låt eleverna diskutera och komma med förslag på passande sambandsord för tid till respektive bild. Kan de komma på flera passande sambandsord för tid till bilderna?

Uppgift 11 Återberätta sagan genom att modellera och låt sedan eleverna träna på och åter berätta för varandra.

Arbete i par Parläsning ELEVBOKEN SIDAN 13 Uppgift 12 Låt eleverna parvis läsa eller lyssna på Pojken som räddade skogen. Berätta att de kan få en förförståelse för texten genom att titta på popup-bilderna som visas intill de markerade orden. Håll markören på ordet så visas bilden.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på ord och begrepp Förstå ord (para ihop ord med rätt bild) Förklara ord (para ihop förklaringen med rätt ord)

Berättande text

Låt eleverna öka sin förståelse för innehållet i sagan genom att göra de digitala övningarna som tränar begreppsförståelse. Eleverna kan arbeta självständigt eller i par.

ELEVBOKEN SIDAN 15 Inför uppgift 13 FILMAD GENOMGÅNG: Sagans delar (repetition) Sagans delar Låt eleverna titta på filmen om sagans delar som repetition inför arbetet i par.

DIGITAL ÖVNING: Öva på sagans delar (repetition) Sagans delar (para ihop textstycket med rätt del) Eleverna gör den digitala övningen Sagans delar självständigt eller i par.

Uppgift 13 Låt eleverna arbeta med den språkliga uppbyggnaden i Pojken som räddade skogen. Språklig uppbyggnad

– Är du också ledsen för att skogen ska huggas ner? frågade pojken. – Nej, sade flickan.

12 Läs sagan Pojken som räddade Skogen tillsammans med en klasskamrat och arbeta både med den språkliga uppbyggnaden och med sagans kännetecken.

LYSSNA PÅ TEXTEN

Skriv och markera i texten

Sedan berättade hon att hennes mamma fyllde år och att hon inte hade någon present att ge henne.

ÖVA PÅ ORD OCH BEGREPP

Pojken sade att hon kunde rita en bild av sig själv och ge bort. Men flickan började gråta igen och sade att hon ritade så fult.

Pojken som räddade skogen

rubrik

et var en gång en liten pojke som bodde med sin mamma och pappa. Deras hus låg vid en stor skog där pojken älskade att leka. På andra sidan skogen bodde en rik man på en stor gård. Den rike mannen var snål, arg och väldigt ensam. Det var han som ägde skogen. Nu hade han bestämt sig för att hugga ner skogen. Han skulle sälja allt trä och få mycket pengar. Sedan skulle han odla julgranar i stället och tjäna ännu mer pengar. När pojken hörde detta sprang han till skogen och skrek och var arg. Han satte sig på en stubbe och grät. Efter en liten stund kom en gumma gående. Hon hade en lång, grå kappa och en stor, svart hatt. Hon ville veta varför pojken var ledsen och pojken berättade. – Här, du får en förtrollad guldpenna. Men du kan bara använda den tre gånger. Så var försiktig med hur du använder pennan om du vill rädda skogen, sade gumman.

– Jag kan hjälpa dig, sade pojken.

Skriv och markera i texten

inledning med problem

händelse 1

Pojken tog emot pennan. Han ville säga tack men gumman var redan borta. Nästa dag gick pojken till skolan. De skulle ha prov i matte. Pojken var inte bra på att räkna. Han stirrade på de svåra uppgifterna. Då kom han att tänka på guldpennan. Han kunde inte låta bli att ta fram den. Guldpennan började skriva och räknade ut alla talen. Han lämnade provet till sin lärare och gick ut på rast. Men han ångrade att han hade fuskat. Så han gick in igen och berättade för läraren.

händelse 2

– Det var dumt gjort att du fuskade, men bra att du berättade, sade hans lärare. Pojken var arg på sig själv. Nu hade han använt guldpennan en gång utan att rädda skogen. Ett par dagar senare träffade pojken en liten flicka som bodde i ett hus nära pojken. Hon satt på en sten och han såg att hon hade gråtit.

händelse 3

ARBETE I PAR

978-91-44-13190-0_book_facit.indd 13

händelse 3, forts.

upplösning och avslutning

Pojken gick hem genom skogen och levde lycklig i alla sina dagar.

2019-06-27 11:23

ARBETE I PAR

978-91-44-13190-0_book_facit.indd 14

2019-06-27 11:23

Uppgift 14 Eleverna stryker under vem, var och när i inledningen.

Uppgift 15 Eleverna skriver problemet i sagan. Förslag: Den rike mannen ska hugga ner skogen för att tjäna pengar och istället odla julgranar på sin mark.

Uppgift 16 Eleverna skriver hur problemet löser sig. Förslag: Samtidigt som namnlistorna ges till mannen så får han guldpennan i sin hand. Pennan skriver mannens namnteckning på listan. 32

Berättande text

Inför uppgift 17 FILMADE GENOMGÅNGAR: Sambandsord för tid (repetition) Sambandsord för tid 1 Sambandsord för tid 2 Sambandsord för tid 3 Eleverna kan titta på filmerna om sambandsord för tid som repetition inför arbetet i par.

Uppgift 17 Eleverna stryker under sambandsord för tid i Pojken som räddade skogen.

Inför uppgift 18 FILMADE GENOMGÅNGAR: Verb (repetition) Vad är ett verb? Verb i presens och preteritum Verb i preteritum Elever kan titta på de tre filmerna om verb innan de gör den digitala övningen.

DIGITALA ÖVNINGAR: Öva på verb i preteritum (repetition) Hitta verb i preteritum (para ihop verb i preteritum med rätt rubrik) Skriva verb i preteritum 1 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Skriva verb i preteritum 2 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Skriva verb i preteritum 3 (skriva rätt verb i preteritum i en text) Öva på verb i preteritum.

Uppgift 18 Låt eleverna arbeta självständigt eller i par med uppgift 18 och skriva sex verb i preteritum från texten. Förslag: bodde gick

ägde ångrade

tog stirrade

Uppgift 19 Låt eleverna leta efter en sagas typiska kännetecken i Pojken som räddade skogen. Kännetecken som ingår i Pojken som räddade skogen: Sagan utspelar sig för länge sedan. Det var en gång … Sagan har verb i preteritum. Exempel: bodde, ägde, tog, gick, ångrade och stirrade Platsen är obestämd. Ett hus vid en stor skog Talet tre finns med. Tre önskningar, guldpennan används tre gånger, tre händelser Overkliga och magiska händelser inträffar. Guldpennan är förtrollad.

Berättande text

Det goda segrar över det onda. Här kan man tänka att den rike mannen är ond eftersom han vill hugga ner skogen. Man kan också komma fram till att det inte finns något ont i sagan. Slutet är lyckligt. Människorna blev glada när mannen skrev på namnlistan och pojken levde lycklig i alla sina dagar.

Läs tre berättande texter i textbanken Textbanken finns i elevernas digitala läromedel. Till varje kapitel i elevboken finns det tre texter med olika innehåll för att ge möjlighet till mängdträning på samma nivå. Varje text finns i tre nivåer där nivå 1 är den enklaste nivån och även är anpassad för elever med svenska som andraspråk. Välj den nivå som passar för varje elev. Läs mer om hur du enkelt kan ge dina elever tillgång till rätt nivå på sidan 8. Eleverna läser texten på skärm. Det finns möjlighet att lyssna på den inlästa texten med textföljning samt att välja storlek på texten med hjälp av sidvisningen i menyn till vänster. Efter att varje elev har läst en text på rätt nivå finns det en övning om textens innehåll på, mellan och bortom raderna som uppföljning. Övningen innehåller också frågor om den aktuella texttypen samt en fråga om bildens innehåll. Textbanken kan med fördel användas vid explicit läsundervisning och gemensam läsning. Med hjälp av texterna i textbanken kan du modellera och föra strukturerade samtal med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Här finns goda möjligheter att undervisa om texternas form och funktion, läsupplevelser, innehåll och läs strategier före, under och efter läsningen. Läs mer om hur du kan arbeta med explicit läsundervisning och gemensam läsning på sidorna 9–10.

Gemensamt skrivande Bedömning av elevexempel INFÖR UPPGIFT 20 KOPIERINGSUNDERLAG Berättande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ber03 Berättande text: frågor till elevexempel ber04 Berättande text: checklista till elevexempel ber05 Till varje texttyp finns tre elevexempel att använda vid bedömningen. Texterna är på tre nivåer. Det finns bedömningsunderlag till varje elevexempel som tar upp syfte, mottagare, innehåll, struktur, språk och skrivregler (kopieringsunderlag Berättande text: bedömningsunderlag nivå 1–3 ber03). Varje bedömningsunderlag avslutas med textens styrkor och utvecklingsmöjligheter. Bedömningsunderlagen 34

Berättande text

ska vara ett stöd för dig vid samtal med eleverna. Frågor att ställa till eleverna när ni arbetar med respektive elevexempel finns också som kopieringsunderlag (Berättande text: frågor till elevexempel ber04). Dela ut kopieringsunderlaget Berättande text: checklista till elevexempel ber05 till eleverna. Checklistorna tar upp språklig uppbyggnad och språkliga drag och eleverna kryssar i det som finns med. Listorna har också skrivlinjer där eleverna skriver vad som är bra med texten samt vad som kan förbättras efter genomgången av checklistan. Bedömningsunderlag, frågor samt checklistor till eleverna finns som kopierings underlag. Ladda ned dem genom att klicka på symbolen för kopieringsunderlag så länkas du direkt till nedladdningsfilen.

Uppgift 20 I uppgift 20 ska eleverna läsa och bedöma tre elevexempel på sagor. Läs mer om elevexempel på sidan 10 under rubriken Gemensamt skrivande. Du hittar elevexemplen på sidorna 39–41 och i de digitala resurserna. Låt eleverna arbeta i par med texterna. Läs mer om arbete i par på sidan 13. Dela ut en av sagorna, du väljer vilken. Visa den också på tavlan. Läs sagan högt för eleverna så att alla kan ta till sig innehållet. De väljer att följa med på tavlan eller på sitt papper. Därefter delar du ut checklistor, en till varje par, och låter eleverna arbeta med text och checklista. Checklistan är indelad i två delar. Lärparen gör den övre delen där de sätter kryss i rutorna för språklig uppbyggnad och språkliga drag. Den undre delen görs gemensamt vid arbete i helklass. Gör på samma sätt med de två övriga sagorna. Diskutera texterna och elevernas bedömning i helklass. Ta gärna hjälp av frågorna som hör till. Du väljer själv hur många och vilka frågor utifrån diskussionen som förs i klassen. Kom gemensamt fram till styrkor och utvecklingsmöjligheter i respektive text och formulera gemensamma svar. Svaren skrivs i den nedre delen av checklistan. Det är viktigt att eleverna hittar styrkor och utvecklingsmöjligheter i texterna. Då förstår de att det finns kvaliteter i alla texter men också utvecklingsmöjligheter. Du har bedömningsunderlagen som stöd. Sagan som är på nivå 3 visar på mycket god kvalitet för åk 4. Det är få elever i den åldern som skriver sagor på den nivån. Det är en text att sträva mot och som kan vara en inspirationskälla.

Berättande text

Planera och skriva en text ELEVBOKEN SIDAN 16 Uppgift 21 KOPIERINGSUNDERLAG Berättande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ber06 Berättande text: checklista till gemensamt skrivande ber07 Planera och skriv en saga tillsammans. Varje elev får en stödstruktur att skriva i (kopieringsunderlaget Berättande text: stödstruktur för gemensamt skrivande ber06) samtidigt som du fyller i den på tavlan. Då tränar eleven på att göra en planering inför skrivandet. Involvera eleverna i planeringen genom att ställa nedanstående frågor. Låt dem arbeta i sina lärpar när de diskuterar frågorna. Lyft elevernas förslag efter varje fråga. Du beslutar vilket av förslagen som ska skrivas in i planeringen. På så sätt säkerställer du att de olika delarna hänger ihop. Vilken rubrik ska sagan ha? Skriv på rubrikraden. Vem eller vilka ska sagan handla om? Skriv i rutan för inledning. Var ska sagan utspelas någonstans? Skriv i rutan för inledning. När ska sagan utspela sig? Skriv i rutan för inledning. Vilket problem ska karaktären eller karaktärerna ha? Skriv i rutan för problem. Vad ska den första händelsen innehålla? Var noga med att styra in eleverna på problemet. Skriv i rutan för händelse 1. Vad ska den andra händelsen innehålla? Var noga med att styra in eleverna på problemet och att det är en naturlig följd av händelse 1. Skriv i rutan för händelse 2. Vad ska den tredje händelsen innehålla? Var noga med att styra in eleverna på problemet och att det är en naturlig följd av händelse 2. Skriv i rutan för händelse 3. Hur ska problemet lösa sig? Vad noga med att upplösningen är kopplad till problemet. Skriv i rutan för upplösning och avslutning. Hur ska sagan avslutas? Tänk på att sagor ofta har ett lyckligt slut. Skriv i rutan för upplösning och avslutning. Bestäm gemensamt vilka sambandsord för tid ni ska använda och skriv dem på respektive skrivlinje. Skriv sagan gemensamt. Ta hjälp av elevernas formuleringar utifrån planeringen när ni skriver sagan. Bedöm sagan med hjälp av checklistan till gemensamt skrivande (ber07). Ladda ned och kopiera upp kopieringsunderlaget, ett exemplar till varje par. Klicka på symbolen för kopieringsunderlag så länkas du direkt till nedladdningsfilen. Eleverna bedömer först i par och sedan kan ni diskutera bedömningarna i helklass. Vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter har er gemensamma saga? Arbeta gemensamt med förbättringar. Utgå från checklistan och er diskussion när ni gör förbättringar i texten. Finns alla delar i den språkliga uppbyggnaden med? Finns alla språkliga drag med? Saknas 36

Berättande text

något i uppbyggnaden eller något av dragen så förbättra dessa delar. Fick ni med allt från checklistan arbetar ni med att förbättra någon del i den språkliga uppbyggnaden och/eller i någon del av de språkliga dragen. Kan ni formulera er på något annat sätt? Ska ordföljden ändras? Ska ni lägga till eller ta bort ord?

Individuellt skrivande Inför uppgift 22 FILMAD GENOMGÅNG: Sagans delar (repetition) Sagans delar Låt eleverna titta på filmen Sagans delar som repetition inför planerandet och skrivandet av en egen saga.

Uppgift 22 Eleverna planerar och skriver en egen saga. Tänkta mottagare till sagan är elever i förskoleklass eller i åk 1. Varje elev använder stödstrukturen för planering i sin bok på sidan 16. En del elever kan behöva stöttning när de skriver en egen planering. De kan med fördel inspireras och ta hjälp av den gemensamma planeringen. Efter planeringen skriver eleverna sina sagor digitalt eller med penna. Ibland behöver eleverna påminnas om att de ska följa sin planering. Risken är annars att problem, händelser och upplösning inte hänger ihop. När sagan är färdigskriven bedömer eleverna sin saga med hjälp av checklistan på sidan 17 i elevboken. De kryssar i rutorna och skriver vad de är mest nöjda med i texten. Nu återstår det för eleverna att förbättra sina sagor och skriva vilken förbättring de har gjort utifrån checklistan. Därefter är det dags för dig att ta emot sagan och ta del av deras checklista. Läs sagan för eleverna och ge dem respons utifrån checklistan. Här finns möjlighet för eleverna att göra ytterligare förbättringar. Till sist ritar eleverna bilder till sagan, förslagsvis sju bilder, en för varje planeringsruta och en för rubriken. Ska bilderna användas till film är det att föredra att varje bild ritas på ett A4-papper.

Multimodal text Till varje texttyp finns förslag på hur man kan göra texten multimodal. Förslaget kommer sist i checklistan som en fristående punkt. Även den multimodala texten har en verklig mottagare. Multimodala texter kan innehålla ljud, skrift, bild och rörelse. Läs mer om multimodala texter på sidan 15. Låt eleverna skapa en film av sagan och sina bilder. De delar in sin text utifrån

Berättande text

bilderna som de har ritat och målat. Till varje bild som visas på filmen läser eleverna in sin text. Visa det multimodala elevexemplet Häxan som busade för eleverna inför deras egna skapande. Filmen kan användas som ett konkret exempel och som inspiration. Läs mer om filmskapande på sidan 15 under rubriken Multimodal text.

KOPIERINGSUNDERLAG Berättande text: stödstruktur för individuellt skrivande ber08 Berättande text: checklista till individuellt skrivande ber09 Det brukar vara stor spridning i en klass på hur snabbt eleverna blir klara med sitt individuella skrivande och med den multimodala texten. Det finns möjlighet att låta elever planera och skriva ytterligare en text. Använd kopieringsunderlagen för individuellt skrivande.

Berättande text

ELEVEXEMPEL Triangel

Berättande text

Häxan med trollramsan Det var en gång en man och en kvinna som bodde i vitt hus med sina barn dom bodde i skogen nära en häxa. Hon gillar att busa en dag när dom kom hem var huset grönt. Vad har hänt med vårt hus fråga barnen. Mannen och kvinnan förstog att det var häxan hon hade en trollramsa piffi liffi puff. Vad har du gjort med vårt hus. Jag gjorde det bara lite fräschare. Hela familjen målade huset vitt igen sen gick dom på resturang. Sen kom häxan tillbaka och sa sin ramsa. Sen fyller hon huset med grodor. Sen kommer familjen hem och öppnar dörren. Sen ramlar grodor ut. Vad har hänt med vårt hus frågar alla barnen. Mannen och kvinnan förstår att det är häxan igen. kvinnan går till häxan. Varför har du fyllt vårt hus med grodor? Jag gjorde det för att ni inte ska va ensamma. Tur för dig att jag är djurskötare. På morgonen tog kvinnan med sig grodorna dom andra åkte till sitt jobb och till skolan. Häxan kom och la dit äpplen. sen när dom kom hem var huset fullt med äpplen. Varför har du lagt äpplen i vårt hus fråga barnen Jag gjorde det för att ni ska ha något att äta. Varför busar du? Jag är ensam. Vill du följa med oss och äta äpplen? Får jag det. Hon följer med dom hem och slutade säga sin trollramsa.

Berättande text

ELEVEXEMPEL Cirkel

Berättande text

Hexan som busade Det var en gång en man och en kvinna som bodde med sina tre barn dom bodde i ett stort vitt hus i en skog. Inte långt ifrån bodde en ensam häxa som gillade att busa. En dag när de kom hem var huset grönt. – Vad har hänt med vårt hus sa barnen? Mannen och kvinnan förstog att det var häxan som hadde busat. Då använde hon sin trollramsa piffi liffi puff. Mannen gick till hexans hus för att prata med hon. – Vad har du gjort med vårt vita hus? – Jag gjorde det bara lite finare sa hexan. – Tur för dig att jag är målare och kan måla om huset igen. Gör inte om det. Familjen måla huset vitt igen och de gick på restaurang. När de var klara. Hexan kom tillbaka och sa sin ramsa hon fyller huset med grodor och går hem igen. När alla kom hem och öppnar dörren ramlar grodor ut. – Vad har hänt med vårt hus sa barnen? Mannen och kvinnan förstog att hon hadde busat igen. Nu går kvinnan till hons hus. – Varför har du fyllt vårt hus med grodor? – Jag gjorde det för att ni inte ska vara så ensamma. – Tur för dig att jag är djurskötare. Jag kommer ta med grodorna till mitt zoo. På morgonen samlar kvinnan ihop alla grodorna och åker till sitt jobb. Barnen åkte till skolan och mannen åkte till sitt jobb. Då kom hexan igen och sa piffi lillfi puff och vips var huset fullt av äpplen. När alla kom hem och öppnade dörren rullade äpplen ut. – Kan inte vi få gå till hexan frågade barnen? – Ja sa mannen och kvinnan. Barnen sprang till hexans hus. – Varför är hela vårt hus fult med äpplen? – Jag ville att ni skulle få äta något gott. – Varför busar du med oss hela tiden? Jag känner mig ensam och har inget att göra. Barnen tycker synd om hexan och frågar om hon vill följa med hem. Det ville hon gärna. Och från den dagen slutade hon att busa.

Berättande text

ELEVEXEMPEL Kvadrat

Berättande text

Trollramsan Det var en gång en man och en kvinna som hade tre barn. De bodde i stort vackert vitt hus i skogen. I närheten av huset bodde en gammal ensam häxa som gärna hittade på bus. En dag när familjen kom hem var huset grönt. – Vad har hänt med vårt hus? frågade alla barnen. Mannen och kvinnan förstog med en gång att det var den gamla häxan. Hon brukade använda sin trollramsa piffi liffi puff när hon ville busa. Därför gick mannen med arga steg till häxans hus för att prata med henne. – Vad har du gjort med vårt vita vackra hus? frågade mannen. – Jag gjorde det bara lite fräschare svarade häxan lugnt. – Tur för dig att jag är målare och kan måla om allt igen. Gör du såhär igen blir det synd om dig sa mannen irriterat. Nästa dag målade hela familjen huset vitt igen. När allt var klart var alla glada och de firade genom att gå på restaurang. Under tiden kom häxan tillbaka till huset och sa sin ramsa piffi liffi puff. Den här gången fyller hon huset med grodor och gick hem. När de kom hem och öppna dörren ramla det ut ett hav med grodor. – Vad har hänt med vårt hus? frågade alla barnen. Mannen och kvinnan förstog att det var den gamla häxan. Denna gången gick kvinnan med arga steg till häxan. – Varför har du fyllt vårt hus med grodor? – Jag gjorde det för att ni inte skulle vara så ensamma. – Tur för dig att jag är djurskötare. Jag kan ta med grodorna till mitt zoo, sa kvinnan och gick. På morgonen tog kvinnan med sig grodorna. Mannen åkte till sitt jobb och barnen åkte till skolan. När häxan såg att de lämnade sitt stora vita vackra hus sprang hon dit och sa sin trollramsa piffi liffi puff. Den här gången fyller hon huset med äpplen. sidan 1(2)

Berättande text

ELEVEXEMPEL Kvadrat

Berättande text

På eftermiddagen när de kom hem och öppna dörren rulla massor med äpplen ut genom dörren. – Vad har hänt med vårt hus? frågade alla barnen. Mannen och kvinnan förstog att det var den gamla häxan. – Kan inte vi få gå till häxan den här gången? frågade barnen. – Det går bra svarade mannen och kvinnan. Med en gång springde barnen till häxans hus. – Varför har du fyllt vårt hus med äpplen? frågade barnen. – Jag gjorde det för att ni skulle ha något gott att äta. – Varför busar du med oss hela tiden? – Det är för att jag är så ensam och inte har något att göra. Barnen tyckte synd om häxan och undrade om hon ville följa med dem hem. Häxan gick med barnen hem till huset och hon använde aldrig mer sin trollramsa för att busa.

sidan 2(2)

Berättande text

på texten

4–6

I Träff på texten får eleverna läsa och skriva texter med stödstrukturer. En arbetsgång som utgår från en förenklad cirkelmodell ger en trygg väg från gemensamt läsande till eget skrivande med verkliga mottagare. I elevboken finns en tydlig arbetsgång för kursplanens fem texttyper. I det digitala medföljande läromedlet finns korta filmer, interaktiva övningar och en textbank. Textbanken innehåller tre texter för varje texttyp och varje text finns i tre nivåer. Totalt 45 texter ger god möjlighet att individualisera läsandet. Till samtliga texter finns övningar som tränar kunskaper om texttypen och textens innehåll. Även övningarna finns i tre nivåer. Hela elevboken finns inläst med textföljning och popup-bilder visualiserar ord och uttryck i e-boken. Träff på texten lärarpaket består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser. Den tryckta lärarhandledningen presenterar arbetsgången och innehåller handfasta lektionsplaneringar till elevbokens fem kapitel. Varje kapitel avslutas med elevexempel på texter i tre nivåer. De digitala resurserna innehåller förberedda och filmade genomgångar som ger en röd tråd i undervisningen och kopieringsunderlag till varje kapitel i form av bland annat checklistor och stödstrukturer som stöd i elevernas skrivande samt bedömningsstöd till elevexemplen. Det finns möjlighet att dela ut förberedda uppdrag till eleverna via det digitala ”klassrummet” samt att skräddarsy egna uppdrag utifrån elevpaketets innehåll. Andra upplagan

Art.nr 40320

studentlitteratur.se