9789144167169

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

SPRÅKGRUNDEN

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

Språkgrunden är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK

Språkgrunden är avsedd att användas på Grundvux på kursen Svenska som andraspråk grund.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet finns samtliga texter och övningar inlästa med textföljning – en stor hjälp för eleverna som kan lyssna tills de känner sig säkra.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

klicka på bilden

och prova

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

Språkgrunden

ANDRA UPPLAGAN!

Sva G

Lena Thunberg

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson Formgivning och layout: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Shutterstock

Art.nr 33568

ISBN 978-91-44-16716-9 Upplaga 2:6

© Författaren och Studentlitteratur AB 2018

Printed by Eurographic Group, 2024

Titta på bilden. Vem är hon, tror du? Fantisera om hennes liv.

ett reportage en berättelse i en tidning om t.ex. en person blev mycket fäst vid tyckte om, blev förtjust i är baserade på bygger på, har sin grund i

ett spöke, -n

ett gatubarn, pl. ~ ett barn som lever på gatan en lindansare, pl. ~ en person som dansar på en lina, ett rep övervinner många svårigheter löser och klarar många problem

MONICA ZAK utbildade sig till journalist och arbetade några år på olika tidningar. På 1970 -talet lämnade hon Sverige för att segla utanför Centralamerikas kust tillsammans med sin man och sin son i sex år. Under tiden skrev hon reportage för olika tidningar. Hon blev mycket fäst vid människorna och kulturen i Centralamerika. När hon kom tillbaka till Sverige, började hon skriva ungdomsböcker.

Hennes böcker är baserade på verkliga människor och händelser. Monica gillar äventyr och hon har sedan fortsatt att resa och träffa andra barn och ungdomar.

Några av hennes böcker är bland annat Pumans dotter, som handlar om en indianflicka i Guatemala som överlever en massaker. I Rädda min djungel, försöker 8 –årige Omar från Mexiko rädda sitt lands sista regnskog. Monica Zak har också samlat på spökhistorier i flera böcker. En av dem är Spöken i hela världen 2002 kom Alex Dogboy, som handlar om ett gatubarn i Honduras. Björn, lindansaren beskriver en svensk kille som övervinner många svårigheter och väljer ett ovanligt yrke.

DISKUTERA

1. Trodde du att Monica Zak är författare, när du tittade på fotografiet av henne? Varför trodde du det i så fall? Eller tänkte du något helt annat? Är det något som du blev förvånad över, när du läste faktatexten om henne?

2. Vilka böcker av svenska författare känner du till? Har du läst några själv?

3. Har du några tips på bra böcker på svenska?

en sömmerska, -or en person som syr kläder till min stora förvåning jag blev förvånad spännande mycket intressant, dramatisk

Här berättar Monica Zak om varför och hur hon blev författare:

Medicinmannen Olinitinapes råd

Jag är född i Dresden 1939 och har en tjeckisk far och en svensk mor. Jag kom till Sverige när jag bara var några månader gammal.

Jag växte upp i Örebro. Min pappa arbetade på fabrik, min mamma var sömmerska. Speciellt min mamma läste mycket, varje vecka cyklade vi in till Stadsbiblioteket och lånade nya böcker och varje kväll läste hon högt för mig.

När jag började skolan upptäckte jag till min förvåning att mina klasskamrater inte alls kände till alla spännande böcker som min mamma hade läst för mig: Spöket på Canterville, Ben Hur, Gösta Berlings saga, Robinson Crusoe, Jerusalem … Därför började jag berätta innehållet i böckerna hon läst för mig på rasterna. Det gjorde jag ute i korridoren där det fanns en lång bänk. Jag satt alltid mitt på bänken. Den pojke jag var kär i för tillfället fick sitta närmast mig, det var bästa platsen, då hörde 5

han ju allt jag berättade. Om någon varit dum mot mig fick han eller hon sitta längst ut på bänken. Den som satt längst ut kunde nästan inte höra något alls.

Det var där på bänken ute i korridoren i Hjärsta skola som jag upptäckte vilken enorm glädje det ligger i att berätta en bra historia för andra.

Den stora kärleken till böcker hade min mamma redan väckt hos mig.

Jag bodde på en gata som hette Gillegatan där det bodde många andra barn. De flesta av mina lekkamrater var ett eller två år äldre. När det äntligen blev dags för mig att börja skolan sade de: Skynda dig att lära dig skriva, för då kan du skriva i Skolglimten.

Jag hade inte en aning om vad de pratade om. Jag visste inte vad Skolglimten var, men för mig var Skolglimten något MYSTISKT, något HÄRLIGT, något SKIMRANDE. Jag minns att jag tyckte att det var svårt att forma bokstäverna när jag gick i första klass, jag kommer ihåg att jag brukade sitta i min bänk och stirra ut genom fönstret och tänka: Jag ska klara det här. Jag ska lära mig skriva. FÖR JAG SKA SKRIVA I SKOLGLIMTEN.

Men jag visste fortfarande inte vad Skolglimten var.

En dag, det måste ha varit på vårterminen i första klass, kom min fröken in med en stor bunt med tidningar. Tidningarna hade rött omslag.

– Nu kommer jag med Skolglimten, sade fröken. Det är en skoltidning som kommer ut här i Örebro. Vi som är lärare får skicka in sånt som våra elever har skrivit. Jag har faktiskt skickat in lite som ni har skrivit. Nu ska vi se om det kommit in något från den här klassen.

Fröken gick runt och delade ut en tidning till var och en.

När jag slog upp min tidning såg jag att högst upp på första sidan stod det något som jag hade skrivit: MIN KATT.

Jag minns fortfarande hur min lilla berättelse började. ”Min katt heter Sessan. Till färgen är hon vit och svart.”

Det var inget märkvärdigt. Jag är övertygad om att alla mina klasskamrater skrivit ungefär samma sak. Men i det ögonblicket förstod jag att alla de där böckerna som min mamma brukade läsa högt för mig var skrivna av någon. För här hade jag faktiskt skrivit något som blivit tryckt. Under berättelsen Min Katt stod det:

Monica Zak. Klass 1 B. Hjärsta Skola.

Jag var överlycklig.

Vi fick sälja tidningen Skolglimten. Ingen sålde så många tidningar som jag. Jag ringde på dörrarna hos folk och höll upp tidningen och sade: – Köp Skolglimten. Den är jättebra. Titta, det här har jag skrivit!

Nästa år när tidningen kom ut hade man tagit in något annat som jag hade skrivit. Den berättelsen hette Våra Bravader 1. Den var tänkt att bli en serie. Våra Bravader 1 handlade om hur jag och en pojke som hette Lasse fångade en vildkatt. Jag hade tänkt fortsätta med serien och skriva

enorm mycket stor När det blev dags för mig att … När jag var tvungen att … en glimt, -ar en hastig blick Jag hade ingen aning om att … Jag visste absolut inte att ... skimrande lysande en bunt, -ar en hög ett omslag, pl. ~ första sidan på en tidning märkvärdig speciell, extra fin

Jag är övertygad om att … Jag är säker på att … i det ögonblicket just då överlycklig jättelycklig komma ut publicera, trycka en bravad, -er ett äventyr

reta, retar håna, skoja med avslöja, avslöjar berätta något hemligt lägga ner, lägger ner, lade ner, lagt ner sluta med, stänga

Jag hade fått smak för att skriva. Jag hade blivit intresserad av att skriva. ett lov, pl. ~ när man är ledig från skolan t.ex. sommarlov

Jag hade inte en tanke på … Jag planerade inte … en skuta, -or en båt pank utan pengar

Jag hade fått i uppdrag att … Jag hade fått en arbetsuppgift att … snora, snorar vara snuvig nysa, nyser, nös (nyste), nyst När man är förkyld, nyser man ofta: ATJOO! fullkomligt absolut, helt sno, snor, snodde, snott ta, stjäla

obebodd där ingen människa bor ett bokförlag, pl. ~ ett företag som ger ut böcker ett manuskript, pl. ~ en text till en artikel eller en bok

Våra Bravader 2 och Våra Bravader 3. Varje år skulle det komma en ny historia i Skolglimten om Lasses och mina bravader.

Det blev inte så. För det första blev jag oerhört retad för Våra Bravader 1. Alla förstod att jag var kär i Lasse och Lasse blev väldigt arg på mig för att jag hade avslöjat att vi brukade leka varje dag efter skolan. Någon serie blev det heller aldrig för tidningen lades ner. Men jag hade fått smak för att skriva. Sen den gången tycker jag att skriva är det roligaste som finns.

Författare tänkte jag däremot inte bli. Det var för stort och för märkvärdigt. Men medan jag fortfarande gick kvar i skolan skaffade jag mig jobb som journalist på tidningen Nerikes Allehanda. Där arbetade jag under alla lov tills jag tagit studenten. Då gick jag en journalistutbildning och började arbeta på större tidningar i Stockholm. Men jag hade fortfarande inte en tanke på att bli författare. Att jag blev det till slut berodde på att jag

1/ blev pank

2/ blev fruktansvärt förkyld.

Året var 1970. Jag bodde med man och en liten son på en gammal segel skuta som hette Fernando. Vi seglade runt i världen och jag försörjde familjen genom att skriva artiklar från olika ställen vi besökte. Då, 1970, hade vi hittat en oerhört spännande indianstam i sydöstra Panama, indianerna hette kundaindianerna och vi hade bott tillsammans med dem tills pengarna tagit slut. Då seglade vi till Panama kanalen, jag hade nämligen fått i uppdrag att skriva några artiklar för en tidning om problemen kring Panamakanalen. Från kundaindianernas vackra övärld kom vi till den fruktansvärt oljiga och heta hamnen i Colon. Det var nu jag skulle skriva mina artiklar och tjäna ihop de där pengarna vi behövde för att kunna återvända och fortsätta att leva tillsammans med de spännande indianerna. Men jag blev fruktansvärt förkyld. Jag hade feber och huvudvärk och snorade och nös och kände att jag inte orkade gå iland och börja intervjua folk. Men något måste jag ju göra för att få ihop pengar, vi var fullkomligt panka. Det var då jag fick idén att skriva en barnbok. Den tanken hade jag aldrig tänkt förut.

Men vad skulle jag skriva om?

Då gjorde jag som många författare före mig hade gjort, jag snodde min son Christofers fantasifigur Lilla Morsan. Det tog mig en vecka att bli bra från förkylningen. Under den veckan hann jag skriva min första barnbok färdig. (Nu efteråt kan jag avslöja att det är den enda bok jag skrivit på en enda vecka, alla andra har tagit MYCKET längre tid). Boken kalllade jag Oskar Storm på den obebodda ön. Men vem skulle ge ut den?

Jag hade inga kontakter med bokförlag i Sverige. Jag visste alltså inte vart jag skulle skicka mitt manuskript. Men jag tänkte: Bonniers har man ju hört talas om. Någon adress hade jag inte. Jag trodde att bokförlaget låg i Stockholm så jag skrev utanpå kuvertet: Bonniers Bokförlag, Stockholm, Sweden och gick och postade mitt manuskript. Jag måste ha

skrivit ett brev till förlaget också där jag förklarade att vi bodde på en gammal segelskuta och skulle vara mycket kort tid i Colons hamn för innan jag var klar med mina artiklar om Panamakanalen kom det ett telegram från Bonniers förlag: ”Vi vill väldigt gärna ge ut din bok.”

Oskar Storm kom ut 1971.

Så fort pengarna kommit seglade vi tillbaka till de spännande indianerna. Där blev jag bekant med en medicinman som hette Olonitinape. Han hade en märklig specialitet. Han kunde hjälpa till så att personer blev duktigare i matte eller bra på att sy blusar. Jag frågade honom om han kunde ordna så jag blev duktigare att skriva.

– Javisst, sade Olonitinape, det är inte svårt.

Medicinmannen Olonitinape tillverkade en medicin som jag skulle hälla över huvudet fem gånger om dagen i tre veckors tid. Under de tre veckorna skulle jag mest ligga i en hängmatta och jag skulle helst inte prata. Medicinen skulle ge mig mera ”kurgin”, mera förmåga att skriva, påstod han.

Om det hjälpte?

Inte vet jag.

Men sen dess har jag i alla fall skrivit över fyrtio böcker till.

Jag seglar inte runt i någon gammal skuta utan motor längre, men jag har fortsatt att leva ett omväxlande och äventyrligt liv med resor i många länder och många av mina böcker handlar om oförglömliga barn jag mött under de resorna.

av Monica Zak

LÄSFÖRSTÅELSE

Är följande meningar rätt eller fel? Ringa in rätt alternativ.

en blus, -ar en skjorta för kvinnor

en hängmatta, -or omväxlande varierande oförglömlig som man inte kan glömma

1. Monica berättade bara historier för dem hon var kär i. rätt fel

2. Det var Monicas första lärare som väckte hennes intresse för böcker. rätt fel

3. Skolglimten var en skoltidning. rätt fel

4. Lasse var en vildkatt. rätt fel

5. Monica skrev inget mer i Skolglimten, eftersom hennes klasskamrater var avundsjuka. rätt fel

6. Monica är utbildad journalist. rätt fel

7. Monica ville hela tiden bli författare. rätt fel

8. Monica skrev sin första bok på en vecka. rätt fel

9. Hon planerade denna första bok mycket noga. rätt fel

10. Hennes son kallade henne för Lilla Morsan. rätt fel

11. Tack vare några goda råd från en medicinman fortsatte Monica att skriva böcker. rätt fel

TRÄNA PÅ ORDEN I PAR

Kommer du ihåg de nya orden?

Arbeta i par. Elev A läser frågan med det nya ordet för elev B, som lyssnar noga utan att titta på texten. Elev B svarar på frågan.

Elev B gör sedan likadant med sina frågor på s. 170. Elev A svarar.

Elev A

1. Har du varit pank någon gång? Berätta om det i så fall.

2. Vad är det viktigaste att ha med sig om man kommer till en obebodd ö?

3. Använder du blus? Varför? Varför inte?

4. Vilken är den mest spännande film, som du har sett?

5. Berätta om en gång när du blev överlycklig

6. Har du varit på Stockholms T-central någon gång? Vad gjorde du där?

7. Tycker du om ett omväxlande arbete eller vill du helst göra samma saker hela tiden? Varför?

8. Berätta om någon händelse som är oförglömlig

9. Vilka lov finns det i grundskolan?

DISKUTERA

Vad vet du nu om Monica Zak? Berätta för varandra i en liten grupp på fyra personer. Säg bara en sak och låt nästa person i gruppen fortsätta. Säg bara en sak åt gången och upprepa inte vad någon annan har sagt. Ni måste alltså lyssna noga på varandra, så att ni inte säger något som redan är sagt! Diskutera också om påståendena är rätt.

HÖRFÖRSTÅELSE: MONICA SKRIVER OM RIKTIGA MÄNNISKOR

1. Innan du lyssnar: Titta på de här orden och förklaringarna. Du ska sedan lyssna på en intervju med Monica Zak.

drogad påverkad av t.ex. narkotika delvis inte helt oerhört mycket gripande som väcker starka känslor övergiven lämnad ensam skildra, skildrar berätta om omvärlden världen runt omkring oss

sexan årskurs sex i skolan en belöning ett pris en världsmästare en som är bäst i världen en lina ett rep fick tillåtelse att någon sa ja T-centralen Tunnelbanecentralen i Stockholm

2. Lyssna på inspelningen en eller flera gånger.

3. Svara på de här frågorna:

a) Varför skrev Monica boken om Alex Dogboy?

b) Hur länge och var pratade hon med honom för att kunna skriva boken?

c) Varför skriver hon böcker för ungdomar och inte för vuxna?

Ur Alex Dogboy

I första kapitlet fick du läsa en liten bit ur boken Alex Dogboy. Här kommer ett avsnitt till ur boken.

Kapitel 2 Älskade mamma

Eftersom han var yngsta barnet hade han alltid fått sitta i sin mammas knä. Hon hade runda, varma armar och kramade honom alltid när han satt i hennes knä. Hon hade svart, glänsande hår och örhängen av guld. Hans mamma brukade mata honom med en liten sked. Och när han trillade lyfte hon upp honom och borstade av honom och kysste honom först på kinderna, sen på munnen. Och om han slog sig blåste hon alltid på stället där det gjorde ont.

I alla fall tänkte han sig att det hade varit så, långt senare när han levde med sina hundar. Men om sanningen ska fram kom han inte ihåg sin mamma från sina första år vid havet.

Sin pappa kom han däremot ihåg. Och syskonen. Och han kom ihåg deras hund Blondie. Och han kom ihåg hönsen. Och han mindes att havet hade många ansikten. Vissa dagar var det stilla och glimmade ljusblått, andra dagar kastade det ilskna vågor högt upp på stranden. Han kom ihåg att han fick följa med ner till hamnen där hans pappa arbetade. Han stod på en pir och såg på när hans pappa bar bananstockar ombord på en båt.

Men varför kom han inte ihåg sin mamma? Han var ändå fyra år gammal när hans mamma gav sig av.

Borde han inte komma ihåg henne? Några minnen borde han väl ändå ha? Nej, det var tomt. Kanske var det för att det gjorde för ont att komma ihåg. Kanske var det bra att han inte ens kom ihåg den där dagen hon gav sig av.

Som hans mamma försvann.

Nej, det är fel ord, försvann gjorde hon inte riktigt heller.

Som hon övergav familjen.

Alex minns att hans storebror Hugo brukade säga att vår mamma har åkt till Amerika. Hon bor i USA nu, brukade han säga. Hon reste dit för att tjäna pengar, men hon kommer tillbaka. En dag kommer hon tillbaka och hämtar oss, för det lovade hon. En dag kommer hon in genom den där dörren för att ta oss med till USA.

Alex väntade. Det första han gjorde varje morgon när han vaknade var att titta mot dörren, det var ju där hon skulle komma in.

Varje eftermiddag gick han bort till busshållsplatsen. Han visste att där stannade långfärdsbussen och där klev alla av som varit riktigt långt borta. Han tittade på alla kvinnorna som steg ur den silverfärgade bussen. Var det där hans mamma? Eller hon där?

glänsande som lyser och skiner

trilla, trillar ramla glimma, glimmar lysa, skina ilsken arg en pir, -er en del av en hamn

en bananstock, -ar många bananer som hänger på en gren en långfärdsbuss en buss som åker långt bort kliva av, kliver av, klev av, klivit av gå av

fluffig stor med mycket luft sockervadd ”spunnet socker”, ett slags godis bre ut armarna, brer, bredde, brett öppna

armarna

rusa, rusar, rusade, rusat springa

Han berättade inte för någon varför han alltid gick bort och väntade på eftermiddagsbussen. Den enda som visste om att han väntade på att hans mamma skulle kliva av bussen var hunden Blondie. Blondie följde alltid med. De väntade tillsammans.

Hur tror du att hon ser ut, brukade han säga till Blondie. Är hon lång, eller tjock som grannens fru? Eller liknar hon någon av mina systrar?

Det kom aldrig någon okänd mamma och klev av bussen.

Hans längtan efter mamma försvann inte, tvärtom växte den, den blev till ett moln som alltid fanns någonstans ovanför hans huvud. Ibland tyckte han att det var vitt och fluffigt som sockervadd, andra dagar var det svart och hotfullt.

Han började skolan. En dag satt han vid köksbordet och gjorde sina läxor, han gick i första klass och satt och skrev siffran tre på en rad i räkneboken när en taxi stannade utanför och en okänd kvinna steg ur. Hon stannade ute på gatan, log och bredde ut armarna och alla syskonen rusade emot henne och skrek:

– Mamma! Mamma!

Hans mamma hade kommit.

Äntligen hade hans mamma kommit tillbaka.

Alex trodde att han skulle sprängas av glädje, han skrattade och hoppade runt henne och tog i henne. Hans mamma var här. Hans älskade mamma hade kommit tillbaka. Han kunde inte ta ögonen ifrån henne. Nu äntligen visste han hur hon såg ut. Hon hade långt, brunt hår i hästsvans och örhängen och armband och kläder i många färger och hon hade vita sandaler och hög klack. Hon skrattade mycket och hon hade resväskor med sig och hon kom ihåg vad han hette för hon sade:

– Alex, min lilla Alex, så stor du har blivit.

Hans mamma gjorde allt det som han hade tänkt sig att hans mamma skulle göra när hon kom tillbaka. Hon kramade och kysste honom i håret. Och hon öppnade en av resväskorna och tog fram presenter. Hon hade presenter med till alla. Själv fick han en Batmantröja och en leksaksbil.

Han lekte med bilen och följde sin mamma överallt. Han släppte henne aldrig ur sikte. Gick hon in i rummet eller ut på gården eller in till en granne följde han med. Han var aldrig mer än en meter ifrån henne.

Efter ett tag förstod han att hans mamma inte tänkte stanna. Hon hade bara kommit för att sälja mark som hon ägde och för att hämta sina barn. De skulle få följa med henne tillbaka till USA. Alex förstod att det var ett annat land. Själv bodde han i ett land som hette Honduras, det visste han. Att det låg i Centralamerika hade han fått lära sig i skolan. Hans mamma skulle ta dem med till ett mycket större land som hette USA och som låg längre norrut. Hans mamma bodde där i en stad som hette Los Angeles. Dit skulle de flytta. Hans mamma tog med sig alla barnen när hon reste.

Utom honom.

1. Var och med vilka bodde Alex när han växte upp?

2. Vilka två katastrofer hände i hans liv?

3. Varför gick han till busshållplatsen?

4. Hur beskriver han sin mamma till utseende och karaktär?

DISKUTERA

1. Vad tror du händer med Alex och hans familj?

2. Varför blir han gatubarn, tror du?

3. Varför kom inte Alex ihåg hur hans mamma såg ut, tror du?

4. Vad betydde Blondie för honom, tror du?

Vad betyder dessa uttryck? Kryssa för rätt alternativ. Bara ett alternativ är rätt.

1. Om sanningen ska fram …

a) Om jag ska säga sanningen…

b) Om någon säger sanningen…

c) Om detta är sant…

2. Havet hade många ansikten.

a) Det fanns många människor i havet.

b) Havet såg olika ut olika dagar.

c) Människornas ansikten såg olika ut vid havet.

3. Han trodde att han skulle sprängas av glädje.

a) Bli så glad att han dog.

b) Spränga någonting och sedan bli glad.

c) Vara så glad att det känns som om kroppen går sönder.

4. Han kunde inte ta ögonen ifrån henne.

a) Han kunde inte sluta att titta på henne.

b) Han kunde inte titta på henne.

c) Han kunde inte ta hennes glasögon från henne.

5. Han släppte henne aldrig ur sikte.

a) Han siktade på henne hela tiden.

b) Han följde efter henne hela tiden.

c) Han höll i henne hela tiden.

SKRIV

Tänk dig att du är Alex i boken Alex Dogboy. Han vill skriva ett brev till sin mamma.

Hur tänker Alex, tror du? Vad skulle han vilja säga? Hur skulle han skriva sitt brev? Fantisera.

Tänk också på hur du ska börja brevet och hur ska du avsluta brevet. Repetera det som du lärde dig om brev i kapitel 1.

Skriv brevet från Alex till mamman.

PREPOSITIONER

Vilken preposition fattas i följande meningar?

Exempel: Det beror på vädret, om jag kommer.

1. Hennes böcker är baserade verkliga människor och händelser.

2. Han visste inte hur hon såg

3. Monica Zak utbildade sig journalist.

4. Hon blev mycket fäst kulturen och människorna.

5. Han klev bussen.

6. Han lekte bilen.

7. Hon tog sig skorna.

8. Hans mamma tog sig barnen.

9. Han fick sitta sin mammas knä.

10. Hon skrev förlaget.

11. Vad handlar den här boken ?

12. Hon kysste honom kinden.

ÅTERBERÄTTA

Återberätta texten Älskade mamma med hjälp av en bildserie som finns i lärarhandledningen.

Böcker och bibliotek för alla

I Sverige har barn- och ungdomsböcker hög status. Alla förskolor och skolor köper in böcker för att locka barn och ungdomar att börja läsa böcker tidigt, så att man sedan fortsätter att läsa hela livet! Bilderböcker, pekböcker, böcker med ramsor och sånger är det första som barn kommer i kontakt med.

De flesta föräldrar läser högt ur bilderböcker för sina barn redan när de är mycket små.

Alla kommuner har bibliotek där man kan låna böcker gratis på många olika språk. Man skiljer på skönlitteratur och facklitteratur. Biblioteken utvecklas ständigt som en informationskälla för kommunens invånare. Numera finns förutom böcker också tidningar och tidskrifter på olika språk, dvd-filmer, cd-skivor med musik, ljudböcker, e-böcker att ladda ner, datorer, möteslokaler, utställningar, schackspel, läxhjälp med mera på de flesta bibliotek.

DISKUTERA

1. Är det viktigt för barn och vuxna att läsa mycket? Varför? Varför inte?

2. Går du till något bibliotek i din kommun? Vad gör du där i så fall?

hög status stort värde locka, lockar försöka göra någon intresserad en pekbok en bok för mycket små barn en ramsa, -or t.ex ”Ett, två, tre, fyra, alla byxor äro dyra.” skönlitteratur t.ex romaner och noveller

facklitteratur faktaböcker om olika ämnen ständigt hela tiden

3. Fungerar biblioteken på samma sätt i ditt hemland som i Sverige? Vilka är likheterna och skillnaderna?

TA REDA PÅ

Olika bibliotek har olika typer av service. Hur är det med biblioteken i din kommun?

Bilda grupper på fyra personer, gå till ett bibliotek och be att få intervjua någon i personalen. Kanske måste ni ringa och beställa tid.

Före intervjun: Diskutera och skriv ned de frågor som ni vill ställa. Tänk ut tre frågor som är verkligt intressanta för er och resten av gruppen att veta.

Under intervjun: Alla antecknar.

Efter intervjun: Jämför era anteckningar. Förbered er så att ni alla fyra kan berätta lika bra för andra grupper i klassen om ert besök och vad ni fick reda på. Obs! Alla fyra ska alltså kunna berätta vad ni fått veta.

Verbformer

Verb är ju någonting som man gör, t.ex. pratar, skrattade, ska flytta. Titta på följande meningar.

Vilka verbformer är det? Presens, preteritum, futurum, perfekt eller pluskvamperfekt? Vilken tid är det? Nutid, dåtid eller framtid? Hur uttrycks tiden? Varför används just de här verbformerna i de här meningarna? Hur bildas de? Är tiden slut? Är handlingen slut?

Diskutera!

1. Han arbetar fem dagar i veckan.

2. Han kan tyvärr inte svara, för han arbetar nu.

3. Han ska arbeta på tisdag.

4. Följer du med på bio på onsdag? Nej, jag kan inte, för jag arbetar

5. Han har arbetat på SJ.

6. Han har arbetat på SJ i två år och tänker stanna kvar.

7. Han arbetade på SJ 2007.

8. Han arbetade från 8 till 17 i tisdags.

9. Han hade arbetat hela dagen, innan han kom hit.

10. Han skulle arbeta i går, men han kunde inte, eftersom han var sjuk.

Tidsaxel

Titta sedan på den här tidsaxeln om Nu-tid och Då-tid. Vilka tidsord kan man använda vid de olika verbformerna? Välj bland dessa: varje vecka, nästa vecka, i förra veckan, den här veckan, i lördags, på måndag, i måndags, just nu, ofta, i julas, i sommar, på sommaren, alltid, till helgen, förra helgen, i morse, på morgonen.

före nu

NU efter nu

har arbetat arbetar ska arbeta

före då DÅ efter då

hade arbetat arbetade skulle arbeta

NU= presens

Före nu = perfekt (har + supinum)

Efter nu = futurum (ska + infinitiv)

DÅ= preteritum

Före då = pluskvamperfekt (hade + supinum)

Efter då = skulle + infinitiv

Presens används för att beskriva det som händer just nu eller något som är en vana, som sker ofta.

Exempel: Jag äter en bulle just nu. Jag äter alltid lunch klockan 12.

Presens form används också för att beskriva framtid.

Exempel: Jag tvättar på fredag.

Preteritum (imperfekt) används för att beskriva det som hände tidigare och som är avslutat. Både handling och tid är slut.

Exempel: Jag åt en bulle i förra veckan.

Perfekt används för att beskriva något som hände tidigare, men det finns ingen tidsangivelse. Om det finns en tidsangivelse är tiden inte slut.

Exempel: Jag har ätit en bulle. Jag har ätit för mycket den här veckan.

Futurum används om framtid.

Exempel: Jag ska äta middag med några kompisar på lördag. Obs! Detta är också korrekt: Jag äter middag med några kompisar på lördag.

Pluskvamperfekt används om något som hände tidigare före något annat. Ofta finns det en huvudsats och en bisats i meningen.

Exempel: Jag hade ätit färdigt, när det ringde på dörren.

”Skulle” används om något som skulle hända tidigare, futurum i Då-tid.

Exempel: Jag skulle äta middag, men tyvärr hade jag inte tid.

De fyra verbgrupperna

Man brukar prata om fyra verbgrupper. Vad är typiskt för dessa grupper? Hur känner man igen dem? Titta på ändelserna.

Infinitiv presens preteritum supinum (har, hade)

1. arbeta arbetar arbetade arbetat

2a. ringa ringer ringde ringt

2b. köpa köper köpte köpt

2c. leka leker lekte lekt

2d. läsa läser läste läst

2e. möta möter mötte mött

3. bo bor bodde bott

4. skriva skriver skrev skrivit

ÖVA 1

Kan du verbformerna för dessa verb? Fyll i dem som fattas. Titta i en ordbok, om du inte kan alla formerna.

Infinitiv  Presens  Preteritum Supinum (har, hade)

skilja stå ställa ligga

lägga sitta

sätta

använda

fortsätta

förstå

glänsa

kunna ha

vara

släppa

kyssa behöva

göra

ÖVA 2

Fyll i rätt form av verbet i följande meningar. Titta noga på hela meningen, innan du bestämmer vilken form som kan passa.

1. Förra veckan (göra) vi en utflykt.

2. Varje dag (lägga) jag mig klockan tio.

3. Ofta (ställa) de cyklarna utanför huset, när de kommer hem.

4. Varför vi (sitta) här nästa vecka?

5. (behöva) du den här stolen?

6. Jag (vara) på jobbet hela dagen idag och nu är jag trött.

7. Jag (vara) i Köpenhamn en gång.

8. Jag (vara) där 2008.

9. Han (komma) klockan nio, men han kom tyvärr inte.

10. Han (sitta) för länge, så han hade ont i benen, när han reste på sig.

DISKUTERA

Gå till texten om Alex Dogboy på sidan 12. Stryk under alla verb på den sidan. Vilka verbformer hittar ni? Vilken är vanligast? Varför används de andra verbformerna, tror du?

Ofta skriver man texter i antingen presens eller preteritum, inte både och. Tänk på att hålla dig till samma verbform, när du ska skriva och berätta något. Blanda helst inte.

ÖVA 3

Skriv nu 15 egna meningar med olika valfria verb. Försök att variera genom att använda så många olika verbformer som möjligt. Titta på tidsaxeln.

Öva på verb i bokens digitala del

Vokaler, konsonanter och

betoning i ord

Alla övningar och exempel finns i bokens digitala del så att du kan lyssna på dem. Där finns också fler övningar. Träna noga på att uttala korrekt.

Diskutera alfabetet

Kontrollera att du kan uttala alla bokstäver i alfabetet korrekt. Kontrollera speciellt vokalerna. Lyssna noga på varandra.

De nio vokalerna

Man brukar dela in vokalerna i främre och bakre vokaler.

Främre vokaler: I Y U E Ö Ä

Bakre vokaler: O Å A

Man brukar också dela in dem i rundade och orundade vokaler.

Rundade vokaler: Y Ö U O Å A

Orundade vokaler: I E Ä

Lång eller kort?

Vokalerna och konsonanter kan vara långa eller korta. Om vokalen i en betonad stavelse är kort, blir konsonanten efter automatiskt lång (_).

Man ”stannar på”, betonar, konsonanten. Skillnaden mellan kort och lång vokal eller konsonant ger melodin i språket.

Ex. vis – viss, rös – röst, räd – rädd, vett – vet, håla – hålla, hetta – heta, vissa – visa

Vokalerna A, U och O

OBS! A och U har inte samma uttal när de är korta som när de är långa. Titta på följande exempel (som också finns i den digitala delen):

Ex. mat – matt, hall – hal, bur – burk, full – ful

O uttalas ibland och ofta när det är kort som /å/

Ex. pojke, boll /å/

Betoning i ord

Det finns en betoning, ett tryck, i varje ord. Det som är betonat är långt, MYCKET långt! I ett ord

är det antingen en vokal eller en konsonant som är betonad = lång. En vokal kan vara betonad = lång. En konsonant kan vara betonad = lång. En lång konsonant skrivs ofta dubbel.

Om det är flera konsonanter i rad, är det den första konsonanten som är lång.

HUR UTTALAR DU DESSA ORD? 2

Vad är betonat = långt? Stryk under den bokstav som är lång = betonad.

visa – vissa, glas – glass, fett – fet, kasse – kase

Stryk under den bokstav som är lång = betonad.

HUR UTTALAR DU DESSA ORD? 3

vet – vett, rott – rot, mest – mes, för – förr, förra – föra, ryka – rycka, full – ful, bock – bok, dör – dörr, fast – fas, ris – risk, buse – bussen, Bitte – bita

Lyssna nu på samma ord och säg efter.

Stycken och rubrik

Att dela in en text i stycken och att låta varje stycke handla om ett speciellt ämne eller en speciell händelse gör det lättare för läsaren att förstå vad texten handlar om. Stycken kan vara långa eller korta. Hur många stycken man ska ha i en text beror på vad texten handlar om.

Ett nytt stycke bör börja på en ny rad med tre indrag om man skriver ut texten på dator. Om man skriver för hand, börjar man ett stycke in på raden.

Formella texter har ofta en tom rad mellan stycken. Titta på exemplen nedanför.

Vanlig berättande text

Göteborg är Sveriges näst största stad. Den har cirka 500 000 invånare.

Det nuvarande Göteborg grundades på 1600-talet och byggdes med kanaler av bland annat holländare. Göteborg var en viktig hamnstad för Sverige. Alldeles söder och norr om Göteborg låg nämligen Danmark och Norge.

Götaplatsen, Scandinavium, Ullevi och framför allt Liseberg är några av Göteborgs kända platser. Vid Götaplatsen ligger Stadsteatern, Konserthuset och Konstmuseet. Från Götaplatsen går gatan Avenyn till Gustav Adolfs torg. På Scandinavium kan man till exempel lyssna på musik och se ishockey och andra sporter. På Ullevi kan man bland annat se på fotboll och lyssna på musik. Vill man åka karusell är Liseberg den rätta platsen.

Den kanske mest kända industrin i Göteborg är Volvo som ligger på Hisingen. Här har man producerat personbilar, lastbilar och bussar i många år. Nu är företaget splittrat i olika delar. Ett annat känt företag är SKF som tillverkar kullager.

Vad handlar de olika styckena om? Diskutera i grupp. Skriv mellanrubriker i kanten av styckena. Skriv också en huvudrubrik för hela texten.

Formell text

En tolk arbetar med muntlig kommunikation mellan olika parter och individer. Tolken förmedlar ett budskap från ett språk till ett annat.

Kontakttolkar tolkar mellan personer som inte behärskar svenska och representanter för myndigheter. Tolkningen kan till exempel göras på sjukhus, flyktingförläggningar, socialkontor, arbetsförmedlingen och hos polisen. En kontakttolk kan specialisera sig och bli antingen rättstolk, för att tolka i domstol eller skaffa sig specialkompetens som sjukvårdstolk.

För att passa som tolk krävs – förutom lämplighet (god allmänbildning, snabbhet, flexibilitet och stor koncentrationsförmåga) – naturligtvis mycket goda kunskaper i de språk som det ska tolkas mellan.

Arbetet som tolk upplevs ofta som stimulerande och varierande, men det kan även vara stressigt och påfrestande att tolka, eftersom arbetspassen kan vara intensiva och kräva mycket stor koncentration. Det kan också vara ensamt, eftersom man inte har någon fast arbetsplats och inte alltid arbetar tillsammans med kollegor. Kontakttolkar tolkar ofta för personer som befinner sig i utsatta positioner, vilket kan vara psykiskt påfrestande. Tolkar har ofta oregelbundna arbetstider.

Kontakttolkutbildning finns i huvudsak på folkhögskolor och studieförbund. Det finns inga formella behörighetskrav men gymnasiekompetens är idag oftast en förutsättning för att bli antagen, och deltagarna måste kunna svenska och det aktuella tolkspråket bra.

Källa: Arbetsförmedlingens hemsida (www.arbetsformedlingen.se)

Vad handlar de olika styckena om? Skriv en mellanrubrik i kanten av styckena. Skriv också en huvudrubrik för hela texten.

DISKUTERA

Titta på den första texten i det här kapitlet, den om Monica Zak.

1. Hur många stycken finns det i texten?

2. Vad handlar dessa stycken om?

Läs följande text och dela in den i stycken. Sätt en markering (/) där du tycker att ett nytt stycke ska börja.

DELA IN I STYCKEN

Zarah, Per och deras ett-åriga dotter Isabel ska flytta till en ny lägenhet. De har bott länge i en tvåa och behöver större

utrymme. De har letat länge och har äntligen fått en hyreslägenhet. Den nya lägenheten ligger i andra änden av staden nära ett skogsområde.

Där finns det en badsjö och promenadstigar. I bostadsområdet finns det en stor lekplats med gungor, en sandlåda och en klätterställning. Bussen till centrum stannar precis utanför huset. Det finns också en mataffär i området. Området passar dem därför väldigt bra. Lägenheten är en trea på 79 m2. Den har en stor balkong mot söder. Lägenheten byggdes på 1970-talet men är nyrenoverad. Tapeterna är ljusa och köket är målat i grått och vitt. Vardagsrummet är stort och luftigt. Hyran är inte lika hög som i nybyggda hus. Det finns också ett bra källarförråd och en tvättstuga i ett fristående hus. Zarah och Per har fullt upp med att packa. På lördag går flyttbilen. Då kommer släktingar och vänner och hjälper dem. På söndagen måste de städa ur sin gamla lägenhet. De kommer inte att bli klara, men de har hela veckan på sig. Dessutom får de hjälp av några kompisar. Det är vanligtvis mycket svårt att hitta en lägenhet, men Zarah och Per hade tur. De letade i ett år, innan de till slut fick sin lägenhet. De hade läst alla annonser, anmält sig i olika bostadsköer, hos bostadsbolag och fastighetsägare, satt upp lappar och pratat med vänner och bekanta. Nu är de mycket nöjda.

DISKUTERA

1. Hur många stycken delade ni in texten i?

2. Har ni delat in i likadana stycken? Man kan dela in på olika sätt. Det finns inte bara ett sätt som är rätt.

3. Vad handlar de olika styckena om?

Skriv nu en rubrik till texten om Zarah, Per och Isabel. Jämför era rubriker. Skriv dem på tavlan. Rösta om vilken som är bäst. Varför tycker du att den är bäst?

Titta på rubrikerna i det här kapitlet. Varför finns de? Vilka rubriker tycker du är bäst? Finns det några som inte är så bra?

SKRIV EN RUBRIK

Olivia Bergdahl heter en ung estradpoet från Göteborg. Hon är född 1989 och blev svensk mästare i Poetry Slam 2007. Den här dikten skrev hon samma år.

Mamma, jag är rädd

Min mamma säger att jag håller på att bli stor att man till slut hamnar där, när en dotter inte längre behöver sin mor att man växer ifrån all hallonsaft, alla havreflarn och kanske kommer till en punkt när en moder behöver sitt barn

jag vet,

men mamma, jag är fortfarande rädd för att gå hem ensam om natten jag är rädd för starka vindar och för djupa vatten för att inte fatta vad de säger i den politiska debatten… jag är rädd för höga höjder

och för höga fröjder

jag är rädd för alkoholister

och lika rädd för nykterister

jag är rädd för feminister

– för att de ska be mig förklara

underkläder i spets och alldeles för mycket mascara

jag är rädd för skriverier om manshatet

och för hierarkier och för patriarkatet

jag är rädd för framgångsrika, blonderade, snygga tjejer

och jag är rädd för att ni inte ska förstå vad jag säger, eller vad jag menar

jag är rädd för kastade gatstenar och för demonstranter

jag är rädd för snusförnumstiga tanter

och för Tyrannosaurus Rex

för oskyddat sex

för att min gylf ska vara neddragen

för att bli våldtagen

och jag är rädd för den där klumpen i magen…

jag är rädd för att ramla när jag cyklar

och tappa mina nycklar

tappa plånboken, mobilen, alla pengar

jag är rädd för att köra bil i skarpa svängar

eller göra bort mig på släktmiddan med hela släkten

jag är rädd för växthuseffekten!

och för koldioxiden!

jag är rädd för den obönhörliga tickande tiden

ett havreflarn, pl. ~ en sorts kaka fatta, -ar förstå en fröjd, -er något roligt en nykterist, -er en person som aldrig dricker alkohol ett manshat att tycka illa om alla män

en hierarki, -er ett system med fasta regler om vem som bestämmer

ett patriarkat, pl. ~ ett samhälle där män bestämmer

framgångsrik duktig, som gör succé

snusförnumstig snusförnuftig, en som tror att han/hon är klok, men bara säger det alla redan vet Tyrannosaurus Rex en dinosaurie, ett djur som inte finns längre

göra bort sig säga eller göra något dumt

växthuseffekten temperaturen på jordklotet stiger (se kapitel 7)

koldioxid en gas som man andas ut obönhörlig som man inte kan ändra

dryg en person som tror att hon/han är bättre än andra upprätthålla, upprätthåller se till att något fortsätter ett försvar här: militärmakt

ingen fara inga problem räcka till, räcker till vara tillräckligt bra högt skattade som man beundrar känslomässig med starka känslor

jag är rädd för att framstå som dryg när jag bara är blyg eller framstå som blyg när jag försöker vara dryg för jag är rädd för att inte upprätthålla nån slags stil jag är rädd för att vara steril eller bli lämnad ensam kvar jag är rädd för frågor utan svar för andra länders försvar

jag är rädd för elden och jag är rädd för röken och jo… jag är hopplöst rädd för spöken

jag är rädd för att det skulle finnas nån högre makt som styr våra öden och jävlar i helvete vad jag är rädd för döden!

fast de säger ingen fara för att jag vet vad jag vill men då ska ni veta hur rädd jag är för att inte räcka till för jag är rädd för att säga ja och rädd för att säga nej jag är rädd för att framstå som nån osäker liten tjej fast det är det jag är jag är rädd för att bli olyckligt kär och inte kunna behålla en enda liten hemlighet och jag är livrädd för vår så högt skattade självständighet

så mamma, förlåt men jag är rädd för att vara liten och jag är lika rädd för att bli stor därför tror jag att alla behöver i alla fall en känslomässig mor

DISKUTERA

1. Vad är Olivia rädd för?

2 Är det någon av Olivias ”rädslor” som du blev förvånad över?

3. Vilka av de här ”rädslorna” har du själv känt?

Studietips

Kontrollera texter

Innan du lämnar in en text till din lärare, läs ALLTID igenom texten noga flera gånger och kontrollera att du

• har delat in texten i stycken och satt en bra rubrik

• inte har glömt några ord

• använder stor bokstav på rätt ställe och rätt skiljetecken

• har skrivit rätt tidsform på verben

• har stavat rätt

• har rätt ordföljd

• har skrivit en text som är tydlig och lätt att förstå

Utvärdering

Vad tyckte du om det här kapitlet? Gör en ring runt det som du tycker passar. lätt – lagom – svårt intressant – ointressant

nyttigt – onyttigt

Hur många poäng skulle du vilja ge detta kapitel på en skala mellan 0 och 10? Högsta poäng är 10. Lägsta poäng är 0.

Jämför era svar i klassen och förklara varför ni tycker som ni tycker.

DISKUTERA

Vad av nedanstående har du tränat på i det här kapitlet?

Tolka texter

Återge

Reflektera

Värdera

Uttrycka åsikter

Argumentera

Jämföra ditt och andras språkbruk

Hämta information från olika källor

Använda olika inlärningssätt

Söka efter kunskap på olika sätt

Man förstår att man är gammal när man inte orkar gå ända dit man ska.

Victor, 7 år

Ett träd utan rötter står ostadigt. Kamerun

Språkgrunden

Sva G

Ord, ord och åter ord – det är den absolut viktigaste framgångsfaktorn när det gäller att utveckla ett språk. Och för att lära sig ord, måste man läsa texter. Intressanta texter.

I andra upplagan av Språkgrunden har kapitlen uppdaterats och anpassats till delkurserna för Sva G. Dessutom har boken fått ett kapitel om artisten Laleh, en ny text om Henning Mankell och ett kapitel om Sveriges historia.

Språkgrunden är en lätthanterlig, lagom omfattande allt-i-ett-bok på Sva G-nivå. Den innehåller intressanta autentiska texter om verkliga människor. Här möter eleven de sanna historierna om bland annat den svenska superstjärnan i Japan, musikern som gick rakt in i de flestas hjärta, författaren som seglade till Karibien och tjejen som blev idrottskändis.

I läromedlet ingår en digital del med hela boken inläst och övningar i bland annat ordkunskap, uttal, hörförståelse och diktamen. I den digitala delen finns även en grundläggande och omfattande grammatikdel med övningar och förklaringar.

Till läromedlet hör ett lärarmaterial med övningar, tester och facit.

Språkgrunden är främst avsedd för vuxenutbildning i Svenska som andraspråk på grundläggande nivå.