9789144161440 by Smakprov Media AB

ATT LEDA

KOLLEGIALT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

ANNIKA CEDERBERG-SCHEIKE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45646 ISBN 978-91-44-16144-0 Upplaga 1:1 ©Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Printed by Interak, Poland 2022

INNEHÅLL

Förord 9 Introduktion 11 Syftet med boken 12 Om handledning som metod 13 Bokens disposition 14 1 Synen på fortbildning i den pedagogiska verksamheten 17

Fortbildning av hela pedagogkollektivet 17 Reflektion leder till lärande 19 Forskningsbaserat lärande 20 Reflektion genom samtal 22 Sammanfattning 24 2 Kollegialt lärande genom handledning 25

En socialkonstruktivistisk syn på lärande 25 Hur bidrar handledning till det kollegiala lärandet? 28 Gruppen som resurs 28 Att identifiera och utveckla den praktiska teorin 30 Om handledning som en del av ett större system 32 Sammanfattning 34

Innehåll

3 Handledning – form, syfte och aktörer 35

Handledning – när, hur och varför? 35 Handledningens syfte 37 Handledningens aktörer 41 Handledaren 41 Om handledarens olika roller 43 Handledning och gruppers utveckling 46 Medhandledare 48 Sakägaren 49 Sammanfattning 50 4 Struktur för handledande samtal 51

Varför struktur i handledningen? 52 Klassisk handledningsstruktur i punkter 53 Arbeta i rundor 57 Presentation av ett exempel/dilemma 59 Dilemmat/exemplet omformuleras i jagform 60 Sakfrågan är den problematik, eller kallas det exempel, som ska utforskas 61 Rundor med klargörande och utforskande frågor 62 Vad tar jag med mig från dagens handledning? 67 Ett konkret exempel på handledning 68 Reflekterande team 75 5 Handledningsprocessens olika faser ur ett helhetsperspektiv 79

Inför uppstarten – om handledningens ramar 80 Handledningens syfte 81 Gruppens sammansättning 81 Tid och plats, ett ostört rum 82 Sekretess 83

Innehåll

Hur chefen hålls informerad 84 Utvärdering 84 Handledningsprocessen i tre faser 85 Inledningsfasen 85 Mellanfasen 89 Avslutningsfasen 90 Att möta motstånd 91 Dokumentation av handledning 95 Etiken i handledningen 96 Sammanfattning 99 6 Ytterligare strategier för det kollegiala lärandet 101

Att ta till sig forskning och andra rön 101 Alternativa arbetssätt 103 Att undersöka ett perspektiv 108 Att träna förmågan till reflektion – reflekterande team 109 Att lyssna 114 Att lyssna och sammanfatta 115 Att utbyta erfarenheter 116 Sammanfattning 118 7 Handledning som metod för lärande 119

En metod för hur vi samtalar 121 Vinster med handledning 122 Handledning i ett större sammanhang 125 Appendix 1 127 Verktyg i handledning 127 Samtal med stöd av en dubbellogg 127 Samtal med stöd av en grafisk bild 129 Rutmodellen 132 Rutmodellen som verktyg i grupphandledning 133

Innehåll

Appendix 2 139 Att träna handledning/samtalsövningar 139 Övning 1 139 Övning 2 140 Appendix 3 143 Lathund med handledningsfrågor 143 Klargörande frågor 144 Utforskande/perspektivvidgande 144 Fördjupande frågor 145 Perspektivbyten 145 Utmana för att ställa sakägarens tänkande ”på huvudet” 145 Undvik frågan varför? 146 Referenser 147 Sakregister 149

3 Handledning – form, syfte och aktörer

I det här kapitlet resonerar jag kring begreppet handledning och vilken form den kan ha i ett pedagogiskt sammanhang. Vikten av att syftet med handledningen är klart och tydligt diskuteras. Slutligen redovisas de aktörer som finns med i handledningen och vilka uppgifter dessa har. I det sammanhanget sägs också något om ledarskapets betydelse och hur utvecklingen i en arbetsgrupp kan gestalta sig.

Handledning – när, hur och varför? Begreppet handledning har olika betydelser i olika verksamheter. Problematiskt är att svenska språket bara använder ett uttryck, handledning, för någonting som både har olika former och som finns i olika sammanhang med olika innehåll. Handledning emanerar från början från det psykoterapeutiska fältet, men handledning som metod har letat sig vidare och finns i dag i en mängd olika verksamheter. Huvudsyftet med handledning i förskolans värld är att lärande och kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i teori och praktisk erfarenhet. I handledningssituationen ges också möjligheter att undersöka de normer och värderingar som präglar den organisation man befinner sig i. © Författaren och Studentlitteratur

3 Handledning – form, syfte och aktörer

Den handledning som beskrivs här har som utgångspunkt att handledaren och gruppen eller individen har ett relativt jämlikt förhållande. Det är inte en part som lär den andre, utan man reflekterar tillsammans i en dialog. Arbetet i förskolan är ett lagarbete på ett annat sätt än i grundskolan. Att arbeta tillsammans är något som i allmänhet är väl inarbetat. Däremot har handledning en kortare historia i förskolans värld. Det finns en risk att tanken på handledning kan väcka tankar hos den enskilde pedagogen om att vara ifråga satt i sin yrkesroll och att inte duga som man är. För att skapa en annan förståelse behöver handledaren ta på sig en pedagogisk uppgift och förklara hur handledning kan hjälpa till att skapa ett lärande och kanske skapa förutsättningar hos deltagarna att komma till nya insikter om det som görs i det dagliga arbetet. Dessutom är det viktigt att förmedla till deltagarna att det ska vara en rågång mellan det privata och det professionella. Handledning i det här sammanhanget ska handla om aktiviteter i verksamheten, inte om privata eller personliga problematiker, och den ska utgöra ett reflekterat lärande utan bedömande inslag. Så hur är handledning tänkt att fungera i ett pedagogiskt sammanhang? Genom att till exempel titta på en aktivitet i barngruppen, eller på hur man organiserat verksamheten, från ett nytt perspektiv, kan deltagaren få syn på kvaliteter man inte varit medveten om. Att i det sammanhanget höra gruppens tankar kring det som varit satt i fokus gör att de egna tankarna påverkas. Detta i sin tur kan hjälpa mig att fundera vidare över min egen situation. Med hjälp av gruppens frågor kan ny förståelse för en situation skapas hos mig, något som kan leda till ny handlingsberedskap. När vi samtalar verbaliserar vi det vi gör, vi måste nyansera för att bli förstådda. På så sätt omfattar 36

3 Handledning – form, syfte och aktörer

handledning i sig en omfattande språklig aktivitet som samtidigt utvecklar och stärker professionsspråket. Hur gör man då när man handleder? Det kan gå till på olika sätt. I den här boken är den huvudsakliga tanken att handledningen sker i grupp, men det går även att handleda enskilt. En bra storlek på grupp är 6–8 personer. Är gruppen större blir gruppen lite otymplig och handledningen tar längre tid. Är gruppen mycket mindre finns risk för mindre energi och att färre perspektiv tillförs i samtalet. Tillsammans med gruppen undersöks olika exempel från verksamheten för att få syn på vad som händer i dem och om det finns alternativa didaktiska val att göra. Genom att berätta om en situation och sen låta gruppen formulera frågor till den som gett exemplet, sker ett utforskande av situationen. Med hjälp av ytterligare frågor från gruppen vrids och vänds det på den beskrivna situationen så att förståelsen för den fördjupas. Det kan leda till nya insikter och nya handlingsvägar. Längre fram i kapitlet redovisar jag olika typer av frågor som är användbara för ändamålet.

Handledningens syfte Om vi delar in handledning i tre huvudgrupper, utifrån dess syfte, skulle dessa kunna vara: målinriktad handledning, problembaserad handledning och processinriktad handledning. • I den målinriktade handledningen sätter den som handleds

upp mål och handledaren och gruppen hjälper individen att komma så nära dessa mål som möjligt. Den så kallade Rut-modellen som presenteras i appendix passar mycket bra att använda i det sammanhanget. © Författaren och Studentlitteratur

3 Handledning – form, syfte och aktörer

• I den problembaserade handledningen hjälper handledaren

och gruppen till med att utforma metoder och förhållningssätt så att den som handleds får hjälp i sitt arbete. De flesta sätt att handleda på gynnar en problembaserad handledning. • Den processinriktade handledningen, även kallad processhandledning och relationsinriktad handledning, syftar till att utveckla yrkesjaget. Grundläggande begrepp här är integration av kunskaper och meningsfulla helheter, vidsynthet och känslighet för andras behov. I de flesta handledningssammanhang arbetas det med olika processer. Vid handledningens början kan man bestämma vilken eller vilka processer som ska vara i fokus. Det är viktigt att syftet med handledningen är tydligt så att deltagarna vet vilken typ av handledning de ska medverka i. De som deltar behöver veta vilket sammanhanget är och på vilket sätt de ska arbeta. Det blir din uppgift som handledare att redovisa det och att dessutom hålla syftet levande. Om syftet är tydligt för gruppen hjälper det till att hålla fokus på vad som ska utvecklas genom handledningen. Fokus hjälper också dig som handledare att leda gruppen. Ofta får man återkomma till syftet och göra det synligt under resans gång, annars är risken att det tappas bort. Både gruppen och den enskilde behöver ha syftet i sikte så att själva processen har något att relatera till. Inledningsvis behöver det klargöras för gruppen att det finns olika sorters handledning. Att samtala om dessa olika handledningsformer kan ge deltagarna verktyg att förstå den handledning de själva ska delta i. 38

3 Handledning – form, syfte och aktörer

Handledningen formas efter det syfte den har och samtalsstruktur väljs efter vad som är mest relevant i sammanhanget. Det finns inte bara ett sätt att handleda, inte en modell eller struktur. Vad som finns är en arbetsuppgift att arbeta med och ett syfte att förhålla sig till. Att utveckla former för grupphandledning som hjälper pedagogerna att beskriva, analysera och värdera sin verksamhet behöver fortgå hela tiden. Reflektion: När jag använder begreppet samtalsstruktur är det säkert någon som reagerar. Det kan låta alldeles för tekniskt. Handledning är ju också ett sätt att förhålla sig till deltagarna och till det som ska utforskas. En handledare är följsam och lyhörd för gruppen, hur kan man då tala om strukturer? Visst är det så, men samtalet behöver metoder och tekniker som hjälp att föra samtalet framåt. Här måste du som handledare prova dig fram för att hitta vad som passar dig, sammanhanget och gruppen bäst. Precis som i rollen som pedagog arbetar vi på olika sätt i handledningen. Vi är individer som är olika och som gör olika val, och precis som i arbetet med barnen finns här inget facit. Du måste hitta din egen väg i sammanhanget. Ju mer kunskap du har om handledning, desto mer medveten blir du som handledare. Här kan vi återknyta till den socialkonstruktivistiska synen på kunskap, som säger oss att handledning är en metod för att skapa en lärandesituation. Det görs genom att skapa en social arena där vi kan höra varandras röster, och här hjälper samtalsstrukturen till att skapa det demokratiska rum där alla får komma till tals på lika villkor. Alldeles självklart är det viktigt att vara observant på att handledningen inte ”fastnar i formen” utan att det är innehållet som är det centrala. Formen ska vara en stötta för att samtala om ett innehåll, inte tvärtom. © Författaren och Studentlitteratur

3 Handledning – form, syfte och aktörer

Erfarna handledares reflektion kring sitt uppdrag I ett av mina uppdrag då jag utbildat handledare frågade jag deltagarna om de ville uttrycka, med en målande beskrivning, hur de upplevde sitt arbete med att handleda sina kollegor. Meningen var att få en beskrivning av något som är svårt att sätta ord på. Svaren som redovisas nedan visar något av handledaruppdragets karaktär. Deltagarna fick följande instruktion: Komplettera följande mening med en målande beskrivning: Att handleda kollegor är som att … • ”dansa tillsammans” • ”ge sig ut på en äventyrlig resa” • ”styra en båt i rätt riktning” • ”få en egen personlig utveckling” • ”samla en massa kunskap och göra något bra av det. Använda det” • ”ge sig ut på öppet hav, spännande, utmanande, men man behöver något att hålla sig i!” • ”öka sina kunskaper genom att inse vilken oerhörd kompetens mina kollegor besitter” • ”utvecklas långsamt” • ”ta ett steg fram och två tillbaka, nä … att stångas och brottas men ändå känna att det blir nåt bra” • ”upptäcka sig själv” • ”valla runt ett gäng vilsna får” • ”leda en klass som man själv deltar i” • ”hoppa i en båt gemensamt och få den åt ett gemensamt håll” 40

3 Handledning – form, syfte och aktörer

• ”äta glass en varm sommardag med hål i tanden” • ”odla ekologiskt. Sägs vara bra för miljön” • ”dö några gånger, men man måste dö några gånger innan

man kan handleda” Av beskrivningarna att döma går det att dra slutsatsen att uppdraget som handledare sällan är tråkigt utan i stället en erfarenhet som utmanar. För att få hjälp i arbetet presenteras handledningens olika aktörer i det kommande. Dessutom ges förslag på arbetsformer.

Handledningens aktörer I det här avsnittet presenteras något som skulle kunna kallas ”handledningens rollbesättning”, det vill säga de aktörer som finns i en handledningssituation. Det låter kanske lite lustigt att tala om aktörer eller roller i handledningen! Men faktum är att dessa finns. Rollerna har olika funktion och blir en del av arbetssättet. Man brukar tala om en handledare, flera medhandledare och en sakägare. Vid arbete med enskild handledning är det handledaren och sakägaren som möts. Att vara klar över rollerna och vilken funktion de har stärker förståelsen för arbetssättet.

Handledaren Handledaren är den som leder handledningsprocessen. Oftast handlar det om att leda kollegor från den egna arbetsplatsen, eller från andra förskolor.

Annika Cederberg-Scheike är universitetsadjunkt och undervisar på lärarutbildningen vid Malmö universitet. Hon har flera års erfarenhet av att leda handledarutbildningar för verksamma pedagoger.

ATT LEDA KOLLEGIALT LÄRANDE I FÖRSKOLAN Att leda kollegialt lärande i förskolan är en bok att använda som stöd i förskolans utvecklingsarbete. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och diskuterar handledning som en konkret metod för att åstadkomma ett kollegialt lärande. Texten är teoretiskt grundad men erbjuder framför allt en praktisk vägledning i konsten att handleda. Författaren har själv flera års erfarenhet av handledarutbildningar för verksamma pedagoger, och utifrån sina kunskaper presenterar hon väl beprövade metoder och strukturer för samtal. Andra ämnen som tas upp är förhållningssätt inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner. Att leda kollegialt lärande i förskolan riktar sig främst till verksamma förskolepedagoger som vill utveckla det kollegiala lärandet på sin arbetsplats, men den är också lämplig som kurslitteratur vid handledarutbildningar. Detta är en omarbetad version av boken Handledning för kollegialt lärande, med fokus på och exempel från förskolans verksamhet.

Art.nr 45646

studentlitteratur.se