2
Forskningsprocessen består av fem faser; begrepps-, design och planering-, empirisk-, analytisk- samt spridningsfasen. Genom att använda sig av forskningsprocessen skapas en struktur för den forskning som ska genomföras. Forskningsprocessen startar i ett intresse för ett område eller ämne, en probleminventering tar vid och en problemformulering formuleras. Avgränsningen av problemet ger ett syfte som ska problematiseras i examensarbetets inledning/bakgrund. Problemet och syftet lägger grunden för de fem faserna i forskningsprocessen och ska utgöra den röda tråden genom hela examensarbetet. Forskningsprocessens faser genomförs oftast inte i tur och ordning, eftersom de överlappar varandra.
En forskare utan vetenskapliga problem är en forskare som inte har något att göra. Till vardags kan problem vara något som ställer till bekymmer och som bör undvikas. I den akademiska världen söker forskaren efter vetenskapliga problem eftersom det bland annat indikerar att det inom ett ämne finns otillräcklig kunskap eller bristfällig förståelse för något. Det som skiljer ett vetenskapligt problem från ett vardagligt problem är också att det vetenskapliga problemet formuleras/skapas utifrån tidigare teoretisk och empirisk forskning (Booth, Colomb & Williams, 2019). Det kan vara ett kliniskt problem, till exempel om tidsbokning för röntgenundersökning inte fungerar tillfredsställande då patienter glömmer att boka om eller inte dyker upp. I stället för att få kallelse via brev och ringa in för ombokning, får patienten digital kallelse till vårdbesöket och ombokningsmöjligheter via webbportal (Graham m.fl., 2020). Det kan också vara ett teoretiskt problem som handlar om att belysa vårdpersonals erfarenheter av vårdsituationer med tolk, till exempel med utgångspunkt i personcentrerad vård som förhållningssätt (Dahlberg & Ekman, 2017). Ett forskningsproblem kan också handla om att forskare anser att teori och verklighet inte stämmer överens eller vill tillägna sig ny kunskap inom ett ämne. Något kan behöva omvärderas eller förändras i en verksamhet.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 45
Det kan finnas brist på evidensbaserad dokumentation och beskrivning av rutiner, vilket kan ge ett behov av att skriva nya riktlinjer eller PM (Edström, Westerberg & Henricson, 2014). Syftet med forskning är att lösa problem genom bättre förståelse av verkligheten. Att skriva ett examensarbete är ett problemorienterat arbete som syftar till att få svar på sin fråga, fylla sin kunskapslucka och lösa någon form av problem (Rienecker & Stray Jørgensen, 2018).
Forskningsprocessens omfattar fem faser: begreppsfasen, design- och planeringsfasen, den empiriska fasen, den analytiska fasen och spridningsfasen. Begreppsfasen inleds med probleminventering (Polit & Beck, 2021).
PROBLEMINVENTERING
Probleminventering går ut på att finna ett ämne som du är intresserad av och identifiera ett forskningsproblem inom ämnet. Tänk alltid på att ämnet och forskningsproblemet ska vara relevant för din profession (till exempel socionom) och huvudområdet (till exempel socialt arbete). Att hitta ett ämne för examensarbetet kan ta tid och kräva tålamod. En del studenter upplever att det är en utmaning att komma på något att skriva om. För andra studenter kan valet vara självklart eftersom de redan tidigt i sin utbildning finner ett ämne av intresse eller under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) möter ett problem som ger inspiration. Saknar du helt idéer, utgå ifrån dig själv, som privatperson, yrkesprofessionell och student. Innan probleminventeringen tar vid bör du börja med att ta reda på arbetets omfattning, den totala tiden för examensarbetet, handledningsresurser och vilka möjligheter som finns att välja ämne (Patel & Davidsson, 2019). Kanske läser du en specialistutbildning inom psykiatri, ambulans, kirurgi eller medicin och är hänvisad till att fördjupa dig inom din specialistinriktning. Ta reda på om studenter som skriver examensarbete får välja metod fritt eller om det finns riktlinjer som till exempel anger om litteraturstudier eller empiriska studier ska genomföras (Blaxter, Hughes & Tight, 2010). Det förekommer också att studenter blir erbjudna att ingå i pågående forskningsprojekt vid lärosätet och får ta del av forskningsproblem och ibland också insamlat datamaterial. Det händer också att personal från såväl kommun som region bjuds in till kursintroduktionen för att presentera och erbjuda studenter att delta i förbättringsarbeten.
Detta kapitel utgår från att du har möjlighet att välja fritt i möjligaste mån, alternativt kan få ta del av ett forskningsproblem från pågående forskning.
Oavsett om du har en idé eller inte kan det vara bra att komma i gång och börja skissa på en tankekarta som kan hjälpa dig att visualisera dina egna tankar. Som handledare ger jag mina studenter rådet att använda
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 46
ENRICSON
M ARIA H
sig av loggbok eller dagbok under hela processen för att kunna skriva ner reflektioner, idéer och frågor allteftersom. Att utmana sina egna tankar, granska dem kritiskt och ordna dem i någon form av struktur som du reflekterar över kan i sig utgöra ett första steg i forskningsarbetet (Booth m.fl., 2019; Rienecker & Stray Jørgensen, 2018). I dina första preliminära och kanske splittrade tankar finns ofta en kärna gömd som sedan visar sig vara ditt verkliga forskningsintresse.
En tankekarta (figur 2.1) kan också vara ett hjälpmedel under examensarbetet för att strukturera, organisera och sammanfatta såväl dina tankar som det insamlade materialet.
Vad är du nyfiken på eller intresserad av? Ett område som ni kort berört i utbildningen, till exempel våld i nära relationer, och som du önskar fördjupa dig inom? En placering under VFU kanske har varit händelserik, och lämnat ett bestående intryck inför det framtida arbetet inom hälsooch sjukvården. Kan det bli aktuellt att som nyutexaminerad söka arbete inom exempelvis äldre omsorg? Och i så fall, vilken kunskap har du inom området? Saknar du någon kunskap som skulle vara intressant att fördjupa sig i? Reflektera och skriv ner erfarenheter från VFU:n avseende situationer, händelser, bemötande och möten mellan vårdpersonal och mellan vårdpersonal och brukare/klienter/vårdsökande personer vid den aktuella enheten. Gav personalen uttryck för att det fanns behov av ytterligare kunskap inom något ämne? Hade de identifierat en kunskapslucka eller ett problem som kan vara av intresse att studera?
Vad vill jag veta?
Vad är jag intresserad av?
Vilken kunskap har jag? Börja hos dig själv
Vad har jag för erfarenhet?
Vilken kunskap saknar och söker jag?
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 47 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
FIGUR 2.1 Tankekarta – intresse.
Saknar du fortfarande idéer efter arbetet med tankekartan, kan det vara bra att läsa forskningsartiklar inom det område som intresserar dig mest och ta del av svenska facktidskrifter inom din profession. Sök rätt på examensarbeten, avhandlingar och forskningsrapporter via biblioteket eller internet för att få en överblick av vad som tidigare studerats och vilka frågeställningar som ställts. Bläddra i forskningen och titta efter motsägelser, inkonsekvenser, tillbakavisande av en uppfattning eller ofullständiga förklaringar som kan öppna upp för fortsatta studier. Läs till exempel diskussionsdelen och avsnittet om vidare forskning i avhandlingar där forskaren ofta föreslår fler frågor som kräver svar (Booth m.fl., 2019; Blaxter m.fl., 2010).
Vid det egna lärosätet bedrivs alltid forskning och kanske finns det möjlighet att delta i ett större projekt för att göra en litteraturstudie eller begreppsanalys, alternativt ta del av redan insamlade data från empiriska studier. Prata med lärare som bedriver forskning som kan vara av intresse. Även om du får ett problem av någon annan är det viktigt att det är spännande och intressant, eftersom du ska lägga ner mycket tid på att utforska och finna svar på problemet.
Överväg flera olika frågeställningar och upplägg av examensarbetet tills du hittat en inriktning som är intressant och kan fungera. Om ett grundläggande arbete har gjorts för att finna ett problem, kommer det att bli lättare att hitta bra litteratur för att problematisera (se avsnitten om problemformulering och bakgrund). Ett vagt, odefinierat eller för omfattande problem gör det svårt att greppa det som är aktuellt att studera, och du vet kanske inte heller vad det är du egentligen ska studera (Aveyard, 2019).
Att skriva examensarbete är inte samma sak som att dokumentera det du kan och vet om ett ämne. Nästa steg, när ett intressant område eller ämne identifierats, är därför att ta del av det som finns publicerat och göra en litteraturgenomgång. Låt följande syfte fungera som exempel: ”Sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk” (Strålin & Engnér, 2021).
Vid en inledande informationssökning (Östlundh, 2022) görs sökningar i olika informationskällor för att få en ökad förståelse och kunskap om ämnet med sökord som ”vårdsituationer”, ”tolk”, ”språkbarriärer” och ”kommunikation” (se kapitel 4). Finns det behov av ny kunskap? På vilket sätt skulle en ny studie kunna bidra med kunskapstillväxt inom området? Kan studien komma till praktisk nytta i situationer där det till exempel finns en språkbarriär mellan vårdpersonal och vårdsökande person och det behöver skapas en kommunikationsväg? Du bör finna ett forskningsproblem som är teoretiskt intressant (Polit & Beck, 2021). Det är efter litteraturgenomgången som det är möjligt att komma fram till ett relevant problem att undersöka. I det aktuella exemplet fanns det tidigare
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 48 M ARIA H ENRICSON
forskning om sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk, vilket möjliggjorde ett litteraturbaserat examensarbete. Om antalet tidigare vetenskapliga studierna hade varit begränsat kunde en empirisk studie med kvalitativ (intervjuer) eller kvantitativ (enkäter) datainsamling varit en möjlighet (Polit & Beck, 2021; Strålin & Engnér, 2021).
PROBLEMATISERING OCH
PROBLEMFORMULERING
Nästa steg i den begreppsmässiga fasen är att tydliggöra och formulera problemet, bland annat för att möjliggöra en avgränsning. Att formulera problemet kan ses som det mest centrala avsnittet i examensarbetet. Genom att komma igång och konkretisera och precisera problemet läggs grunden till studiens kvalitet (Polit & Beck, 2021; Rienecker & Stray Jørgensen, 2018). Det är vanligt att studenter skriver sitt examensarbete
Vad är problemet?
Vilken nytta har studien/ examensarbetet?
Vilka konsekvenser?
Varför är det ett problem?
Var finns problemet?
Problemet som ska studeras
Vad är i fokus?
Upplevelser?
Erfarenheter?
Skillnader?
Effekter?
Vad vill du veta om problemet?
Vad vet du om problemet?
Vilken klinisk erfarenhet har du av problemet?
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 49 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
Vem är i fokus?
FIGUR 2.2 Tankekarta för problemformulering.
tillsammans med en studiekamrat. Inled denna ”problemformuleringsfas (Patel & Davidsson, 2019) med att ni, var och en för sig, skriver ner och reflekterar över förväntningar och farhågor i relation till forskningsproblemet. Att ni är medvetna om er förförståelse har betydelse för hela forskningsprocessen, men framför allt vid design- och planeringsfasen, den empiriska fasen och den analytiska fasen. Ta gärna hjälp av tankekartan för problemformulering (se figur 2.2).
Skriv in problemet i mitten: ”Nyttjande av tolk för att säkerställa adekvat kommunikation mellan sjuksköterska och patient” (Strålin & Engnér, 2021). Reflektera över följande frågor för att få en tydligare bild av problemet.
Ǵ Vad är problemet? När språkbarriärer föreligger i det vårdande mötet har sjuksköterskan begränsad möjlighet att ge personcentrerad vård.
Ǵ Varför är det ett problem? Att kunna förstå och bli förstådd är grundläggande i det vårdande mötet. När människor inte förstår varandra föreligger risk för missförstånd som kan äventyra patientsäkerheten och medföra brist på tillit och förtroende för vården (Strålin & Engnér, 2021).
Ǵ Var finns problemet? Generellt inom hälso- och sjukvården där det sker vårdmöten och kan finnas behov av tolk.
Ǵ Vem är i fokus och för vem är det här ett problem? Sjuksköterskan som möter vårdsökande personer och behöver skapa en kommunikationsväg.
Ǵ Vad vet vi/du om problemet? Vilken tidigare forskning finns om problemet? Finns det brister i evidens inom problemområdet? Skriv också ner din personliga relation till och din kunskap (och hur du tillägnat dig den) om problemet.
Ǵ Vilken klinisk erfarenhet har du av problemet? Är du yrkesverksam och har stött på problemområdet? Har du, i egenskap av student, vårdat eller mött personer där det funnits språkbarriärer och upplevt att det funnits ett behov av tolk?
Ǵ Vad vill du veta om problemet? Vilka förväntningar har du? Varför vill du fokusera på detta problem? Vad förväntar du dig för svar?
Ǵ Vad är i fokus? Upplevelser? Skillnader? Effekter? I det aktuella exemplet är det sjuksköterskors erfarenheter som är i fokus.
Ǵ Vilken nytta? Vilken nytta kommer studien/examensarbetet ha för vårdpersonal, patienter, närstående, hälso- och sjukvården och samhället? Vad visar tidigare forskning och vilka egna reflektioner gör du?
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 50 M ARIA H ENRICSON
Ǵ Vilka konsekvenser? Om forskningen inte blir gjord, vad kan det då få för konsekvenser för berörda parter (se ovan) som kan ha nytta av genomförd forskning (Gerrish & Lathlean, 2015; Rienecker & Stray Jörgensen, 2018)?
Möjliga orsaker till problemet samt hur det blir ett problem i exempelvis vårdmötet eller för de patienter som är i fokus, kan också vara relevanta frågor att reflektera över. Tankekartan (figur 2.2) kan med fördel tas med till första handledningstillfället för att motivera och argumentera inför handledare och kurskamrater varför problemet är viktigt att studera.
Svaret på dessa frågor lägger grunden för den problematisering som görs med hjälp av litteratur (vetenskapliga artiklar etc.) i examensarbetets bakgrund och problemformulering.
Fram till nu har avsikten varit att du själv ska förstå problemet. Nu sker en övergång till att visa och förklara problemet för andra. Med målet att vinna andras förståelse för ditt fenomen kommer du lättare engagera och nå läsarna (Booth m.fl., 2019).
Var och hur problemformuleringen presenteras varierar. I vetenskapliga artiklar är det vanligt att det aktuella problemet problematiseras i inledning/bakgrund och inte under en specifik rubrik. I ett examensarbete kan samma upplägg som i en artikel användas, alternativt kan huvudrubriken ”Problemformulering” läggas in precis före huvudrubriken ”Syfte”. För struktur och layout av examensarbete, följ lärosätets riktlinjer.
Problemet ska vara så tydligt och välformulerat som möjligt. Det ska inte kunna uppstå några tvivel hos läsarna om vilket problem som är i fokus i examensarbetet. Med ett otvetydigt formulerat problem är det lättare att hålla sig till den röda tråd som ska löpa från början (inledning) till avslut (slutsats och kliniska implikationer) i arbetet. Samtidigt som problemformuleringen speglar den forskning som finns inom området talar den också om för läsarna vilken forskning som saknas om det aktuella problemet. Motivera de begränsningar som eventuellt görs och förklara till exempel att arbetet fokuserar uteslutande på en specifik yrkesgrupp (vårdpersonal) eller grupp av vårdsökande personer och inte människor i allmänhet (Rienecker & Stray Jörgensen, 2018). När problemformuleringen är tydlig är det dags att precisera studiens syfte.
SYFTE
Begreppet syfte har två betydelser i vetenskapliga studier. Dels är ett syfte en beskrivning av varför en studie är betydelsefull att genomföra, vilket problematiseras i bakgrunden. Dels betyder syfte att ”blicka framåt”
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 51 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
(Rosenqvist & Andrén, 2006) mot målet för examensarbetet, när du fått svar på ditt problem. Begreppsfasen som beskrevs tidigare utifrån problematisering och problemformulering, där du bearbetade vetenskaplig litteratur och reflekterade över ett antal frågor, har du god nytta av vid precisering av syftet (Polit & Beck, 2021). Sträva efter att tidigt formulera ett glasklart och entydigt syfte som är relevant för huvudområdet för utbildningen, inom vilket du skriver ditt examensarbete. Det bör uttryckas i en mening, skrivas i aktiv form och svara på frågan: Vad vill du ha svar på med hjälp av examensarbetet? Centralt i syftesformuleringen är ”nyckelverbet”, som beskriver vad som ska göras, till exempel förklara uppkomsten av en typ av fenomen, undersöka ett samband, förstå en förändringsprocess, bedöma konsekvenserna av något, beskriva eller belysa en upplevelse, utvärdera en policy, testa om en viss teori håller, kartlägga effekter av något eller sammanställa tidigare forskning om något etc. Vanligtvis skrivs syftet i imperfekt. Exempel: ”Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk.” Utifrån syftet är det också möjligt att formulera frågeställningar. Sättet att formulera syfte och eventuella frågeställningar kan visa läsaren om studien har en kvantitativ eller kvalitativ inriktning (Patel & Davidsson, 2019; Polit & Beck, 2021).
Ett vagt syfte ger ingen tydlig bild av vad som ska studeras och ger vidare ett bristfälligt underlag inför val av teoretisk referensram och datainsamlings- och analysmetod (se avsnitten design- och planeringsfas; empirisk fas).
Även om det under hela processen finns möjlighet att ändra sig på centrala punkter, omformulera frågeställningen, anknyta till andra teorier än den som du inledningsvis arbetade med eller ändra metod- och materialval, bör du sträva efter att hålla det övergripande syftet med examensarbetet konstant. Inte ens stora förändringar under arbetets gång behöver bli något problem så länge blicken är fäst vid ett och samma mål: syftet. Om däremot denna styrande princip förloras ur sikte är det lätt att arbetet blir rörigt (och inte sällan osammanhängande) (Rienecker & Stray Jörgensen, 2018).
INLEDNING OCH BAKGRUND
Inledning och bakgrund placerar examensarbetet i den akademiska sfären, ger läsaren en referensram med förutsättningar och motiv till studien och skapar en översikt över kontext, teori och centrala begrepp i relation till problem och syfte. Innan inledning och bakgrund kan skrivas måste en litteraturgenomgång göras (Rienecker & Stray Jörgensen, 2018). Här kan nu svaren från tankekartan (figur 2.2) som skissades upp tidigare användas. Tankekartan kan ge en tänkbar struktur till bakgrunden. Tidigare har en
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 52 M ARIA H ENRICSON
inledande sökning gjorts för att få en uppfattning om ämne och problem. För att finna relevanta och aktuella referenser (i första hand vetenskapliga) till bakgrunden krävs ytterligare sökning i databaser (informationssökning se kapitel 4). Samla inte in information om problemet slumpmässigt, utan håll dig till en struktur.
Arbetet med att kvalitetssäkra examensarbetet börjar redan här (se kapitel 30). Ta reda på vilken forskning som finns om problemet. Välj ut, läs och granska många källor kritiskt och bearbeta den tidigare forskning du finner i vetenskapliga artiklar och teoretiska källor. Ställ detta mot ditt syfte och problem. Särskilt intressant blir det om du påträffar två källor som har helt olika syn på problemet, och du kan då ställa dem mot varandra. Till exempel kan en källa ange att professionell tolk inte är nödvändigt eftersom närstående eller vänner kan tolka, medan en annan källa visar att nyttjandet av tolk har stor betydelse för att säkerställa adekvat kommunikation mellan vårdpersonal och vårdsökande person. Du behöver inte ta ställning för den ena eller andra källan, utan bara ange deras olika ståndpunkter. Var uppmärksam på att genomgången av forskningslitteratur inte blir ett uppradande av korta referat, utan visa att materialet bearbetats och har ett samband med examensarbetets syfte. Våga skriv ihop en sammanfattande text av flera källor med egna ord och referera till bearbetade källor i slutet av meningen eller stycket. Slutsatser i systematiska litteraturöversikter (se kapitel 27), metaanalyser (kapitel 28) och/eller metasynteser (kapitel 29) kan användas för att visa hur problemet Perspektiv
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 53 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
Teori
Tidigare forskning
Syfte
FIGUR 2.3 Exempel på hur bakgrunden skrivs i trattform.
tidigare har belysts eller kartlagts. Vill du använda litteraturöversikters resultat ska primärkällorna hämtas. Kunskapsläget inom det ämne och problem som presenteras i bakgrunden ska leda läsaren fram mot syftet. I princip ska hela texten vara direkt relevant i förhållande till examensarbetets syfte och vara problematiserande (Rienecker & Stray Jörgensen, 2018; Polit & Beck, 2021).
I inledningen är det viktigt att fånga läsarens intresse genom att tidigt presentera problemet, eftersom det ger läsaren möjlighet att snabbt skapa sig en uppfattning om det är ett intressant och relevant ämne. Vid en del lärosäten är det tillåtet att vara personlig i inledningen medan andra anser att författaren inte ska synas. Inledningen är vanligtvis relativt kort och koncis och introducerar problemet för läsaren så att hen ska bli nyfiken, och övergår sedan i en mer detaljerad bakgrund där läsaren får motiven till varför studien ska göras. Tänk på att skriva i ”trattform”; börja stort och brett (från internationellt till nationellt perspektiv) och smalna av mot syftet (se figur 2.3).
Även i arbetet med bakgrunden kan det vara en god idé att skissa upp en tankekarta med syftet i mitten (se figur 2.4) och en struktur över vad
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 54 M ARIA H ENRICSON Personcentrerad vård Tolkanvändning Kommunikation vid språkbarriärer Patientens förväntningar vid tolksituationer Belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk
FIGUR 2.4 Tankekarta för bakgrund.
och hur de bärande begreppen och teorin kan presenteras i examensarbetet. Fråga dig vilken information läsaren behöver för att förstå vad som är problemet och vem som är i fokus.
Figur 2.4 illustrerar vilka fyra rubriker som skulle kunna användas för att problematisera syftet (att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk). Strålin och Engnér (2021) valde att använda personcentrerad vård som förhållningssätt utifrån Dahlberg och Ekman (2017) som teoretisk referensram.
TEORETISK REFERENSRAM
En teori, ett begrepp, modell och/eller ett förhållningssätt kan användas i ett vetenskapligt arbete (examensarbete) för att problematisera och argumentera för att det finns ett problem som ska studeras, förklara fenomen eller studera ett teoretiskt problem. Den teoretiska referensramen väljs alltid utifrån syftet. Bestäm tidigt vilken funktion teorin ska fylla och hur den ska användas i arbetet: som en ingång till studien i bakgrunden (deduktivt förhållningssätt) eller som en avslutande reflektion (induktivt förhållningssätt) (Creswell & Creswell, 2018). Fråga dig vilket samband teorin har med det fenomen som ska studeras. Den teoretiska referensramen ska alltid kopplas till och vara relevant för problem och syfte. För att ta exemplet med sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk valdes personcentrerad vård som förhållningssätt, som teoretisk ram (Dahlberg & Ekman, 2017). Den personcentrerade vården har sitt ursprung i patientens berättelse i vårdmötet med sjuksköterskan. Att förstå och bli förstådd är av central betydelse i mötet (Strålin & Engnér, 2021, s. 4). Problemet integreras och problematiseras i bakgrunden med hjälp av vald teori, begrepp, modell och/eller förhållningssätt.
Fundera över teorier, begrepp eller förhållningssätt som kan vara lämpliga i ditt examensarbete. Läs avhandlingar och artiklar som belyser problemet för att få en uppfattning om vilka teorier som använts i tidigare forskning. Hade fokus varit på patientens levda erfarenheter av vårdsituationer med tolk kunde livvärldsperspektivet valts som teoretisk referensram.
Finns det välutvecklade teorier som stämmer in på de fenomen som ska studeras i examensarbetet kan det vara lämpligt att använda teorin som en röd tråd genom hela examensarbetet (deduktion). Med ett deduktivt förhållningssätt bör du i bakgrunden redogöra för den teori eller hypotes som ligger till grund för studien. Teorin kan, vid deduktivt förhållningssätt, vara en struktur för studien genom hela forskningsprocessen vilket innebär att teorin testas och verifieras genom att hypoteser eller frågeställningar testas.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 55 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
Strålin och Engnér (2021) valde att gå in förutsättningslöst i datainsamlingen och dataanalysen och använda teorin som en avslutande reflektion, vilket innebär att de antog ett induktivt förhållningssätt. Resultaten har då som syfte att generera en teori eller utveckling av en teori och kan diskuteras i examensarbetets diskussionsdel i relation till tidigare forskning (Polit & Beck, 2021). Läs mer om teori, deduktion och induktion i kapitel 1.
DESIGN OCH PLANERINGSFASEN
I den begreppsmässiga fasen konkretiseras vad som ska studeras, vilket presenteras i examensarbetets inledning, bakgrund, problemformulering och syfte. I den andra fasen i forskningsprocessen som avser design och planering läggs fokus på hur syftet och eventuella forskningsfrågor ska besvaras (Polit & Beck, 2021). Vilken forskningsmetod är lämpligast för studenter som skriver examensarbete på kandidat-, magister- eller masternivå?
Empirisk eller litteraturbaserad studie? Kvantitativ, kvalitativ eller mixad metod (se kapitel 5, 6 och 15)? I examensarbetet kan stegen under denna fas beskrivas med hjälp av rubrikerna design, urval och etiska överväganden, men följ ditt lärosätes instruktioner och riktlinjer för examensarbete.
Design beskriver och motiverar vilken forskningsmetod som väljs för att besvara syftet (se kapitel 1, 5 och 6). Vidare beskrivs om forskaren har antagit ett induktivt eller deduktivt förhållningssätt (Polit & Beck, 2021).
Urval beskriver vilka forskningspersoner som är mest lämpliga att delta i studien. Vilka egenskaper ska de ha (specifik yrkesgrupp, ålder, antal år i yrket, lever med kronisk sjukdom)? Vilka inklusions- respektive exklusionskriterier ska specificeras? Hur många ska inkluderas (skiljer sig åt beroende på kvantitativ eller kvalitativ metod)? Hur ska de tillfrågas? Hur många tackade ja/deltog av det totala antalet tillfrågade? Var ska studien äga rum (kontext)? Var finns forskningspersonerna? Vilka sökord och databaser ska användas för att hitta vetenskapliga artiklar om en litteraturstudie genomförs (Polit & Beck, 2021)?
Forskningsetiska överväganden görs i planeringsfasen av studien/examensarbetet bland annat genom att beakta att forskningen fokuserar på väsentliga frågor, att den kommer genomföras på ett etiskt försvarbart sätt och hålla god vetenskaplig kvalitet (Vetenskapsrådet, 2017). Vid planeringen av en empirisk studie behöver handledare hjälpa studenterna att ta ställning till om planerad empirisk studie behöver etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten (se länk under Lästips). Litteraturbaserade examensarbeten behöver inte etiskt godkännande men de artiklar som inkluderas i resultatet bör vara godkända av etisk kommitté eller liknande. Läs mer om forskningsetik i kapitel 3 innan du påbörjar planeringsfasen i ditt examensarbete.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 56 M ARIA H ENRICSON
EMPIRISKA FASEN
I den tredje fasen i forskningsprocessen samlar forskaren in data i empirin (till exempel i den verksamhet där vårdpersonal möter vårdsökande personer som behöver tolk) eller använder sig av empiriska studier som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Var, när, av vem och hur data ska samlas in bestäms. Det finns flera kvalitativa (till exempel intervjuer, observation) respektive kvantitativa (till exempel enkäter, mätning av effekt av behandling) tillvägagångssätt för datainsamling som beskrivs i denna och många andra metodböcker. Ta del av den metod som passar bäst för ditt syfte i bokens kapitel. När data är insamlade förbereds de för analys, till exempel genom inmatning av kvantitativ data i programmet SPSS alternativt transkribering av inspelade intervjuer. I examensarbetet kan denna fas presenteras i metodavsnittet under rubriken ”Datainsamling” (Polit & Beck, 2021).
ANALYTISKA FASEN
Insamlade och kodade/transkriberade data eller resultatet i vetenskapliga artiklar ska nu analyseras med hjälp av statistiska analyser (kvantitativa data) eller beskrivas/tolkas med exempelvis tematisk analys, innehållsanalys eller fenomenologisk hermeneutisk analys. I examensarbetet kan rubriken ”Dataanalys” användas i metodavsnittet för att beskriva hur analysen av insamlade data gått till. Analysen ska beskrivas och motiveras så att läsaren kan följa samtliga steg, för att kunna replikera (Polit & Beck, 2021).
SPRIDNINGSFASEN
Sista fasen i forskningsprocessen syftar till att sprida och kommunicera resultatet genom att presentera det i ett examensarbete eller en vetenskaplig artikel (Polit & Beck, 2021). Beskrivningen av resultatet ska svara på syftet och eventuella frågeställningar som formulerats för studien. Resultatet ska presenteras objektivt utan författarens personliga värderingar och åsikter. Empiriska studier genererar resultat utifrån data som samlats in genom exempelvis enkäter, observationer eller intervjuer. Litteraturbaserade examensarbeten genererar nya resultat utifrån de artiklar som analyserats. Kvantitativa resultat kan summeras med en kort beskrivande eller sammanfattande text och statistiska detaljer i tabeller och/eller figurer, medan kvalitativa resultat kan presenteras med hjälp av kategorier och underkategorier alternativt teman och underteman som stärks med citat (Patel & Davidsson, 2019; Polit & Beck, 2021). Om du genomför
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 57 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
examensarbetet med exempelvis kvantitativ metod och enkäter kan du läsa kapitel 7, tillsammans med rekommenderad metodlitteratur, för att se hur resultatet ska presenteras. Om du i stället väljer att använda kvalitativ metod, till exempel genomför en fenomenologisk hermeneutisk studie, kan du i kapitel 22 läsa mer om hur du först presenterar en naiv förståelse av insamlade data och därefter teman och underteman med tillhörande citat.
För att påvisa hur studien har kvalitetssäkrats genom processen diskuteras de metodologiska tillvägagångssättet i en metoddiskussion. Styrkor och svagheter med den egna studien lyfts i relation till vald design, urval, datainsamling, dataanalys och etiska överväganden. Kvalitetsbegreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet (kvantitativ metod) eller trovärdighet, tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (kvalitativ metod) diskuteras och relevant metodlitteratur används för argumentation och diskussion. Läs mer om vetenskaplig kvalitet i kapitel 30.
Resultatdiskussionen kan inledas med en kort beskrivning av studiens huvudfynd innan en diskussion förs. Om resultatet presenterats med hjälp av studiens frågeställningar (kvantitativ metod) kan det vara lämpligt att diskutera de viktigaste resultaten för varje frågeställning, i tur och ordning. Vidare kan du diskutera hur resultatet kan förklaras och förstås utifrån den teori eller de begrepp som valts eller, som i exemplet ovan, utifrån ett personcentrerat förhållningssätt (Patel & Davidsson, 2019; Polit & Beck, 2021). I kapitel 31 kan du läsa mer metod- och resultatdiskussion i examensarbete.
Forskningsprocessen avslutas med att du beskriver vilken kunskap din studie tillför hälso- och sjukvården och/eller din profession och om det finns aspekter som är kliniskt signifikanta. Detta kan göras i examensarbetets slutsats och ska vara kopplat till studiens syfte och frågeställningarna. Tanken med detta är att avgöra om frågeställningarna besvarades och om arbetet bidrar med evidens som kan användas inom hälso- och sjukvården. Utveckla gärna rekommendationer eller kliniska implikationer med konkreta råd och tips ur ett individ-, organisation- och samhällsperspektiv (Patel & Davidsson, 2019; Polit & Beck, 2021). Dessutom kan vidare forskning föreslås, baserat på nya frågor som uppkommit i studien.
TILL SIST
Ǵ Läs in dig på forskningsprocessens fem faser innan du börjar planera ditt examensarbete.
Ǵ Börja med att hitta ett ämne och vetenskapliga källor om ämnet. Ställ frågor till källorna och fundera över vilken typ av data
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 58 M ARIA H ENRICSON
(intervjuer, enkäter, observationer, vetenskapliga artiklar) som behövs för att få svar på problemet.
Ǵ Problemformulering och syfte ska vara den röda tråden genom hela forskningsprocessen, med andra ord genom hela examensarbetet.
Ǵ Har du svårt att formulera ett syfte, en plan för arbetet eller en metod kan det vara bättre att skriva ner två eller flera alternativ på syfte och problemformulering så precist som möjligt och ta med dessa till första handledningen.
Ǵ Exempel på frågor du kan ställa dig är ”Får jag svar på problemet om jag gör så här?”, ”Stämmer rubrikerna med innehållet?”, ”Kan andra förstå hur jag har gjort och förstår jag själv hur jag har gjort?” (Rosenqvist & Andrén, 2006, s. 18).
Ǵ Alla faser i forskningsprocessen är i allra högsta grad levande under hela den tid du skriver ditt examensarbete och kan behöva justeras.
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad är skillnaden mellan ett vetenskapligt problem och ett vardagligt problem?
2. Reflektera över frågor som du kan ställa till dig själv vid probleminventering.
3. Reflektera över vilka frågor som kan vara av betydelse att ställa vid problemformulering.
4. Reflektera över vad som är betydelsefullt att tänka på vid formuleringen av syfte.
5. Vad innebär en problemformulering?
6. Vad bör en bakgrund innehålla?
7. Reflektera över vilket syfte en teoretisk referensram har i examensarbetet.
LÄSTIPS
Uppsatser.se Här kan du söka bland över 400 000 examensarbeten från svenska högskolor och universitet. Etikprövningsmyndigheten. https://etikprovningsmyndigheten.se/
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 59 2 F ORSKNINGS PROCESSEN
LITTERATURFÖRTECKNING
Aveyard, H. (2019). Doing a Literature Review in Health and Social Care. A practical guide (4 uppl.). McGraw Hill.
Blaxter. L., Hughes, C. & Tight, M. (2010). How to research (4 uppl.). McGraw Hill.
Booth, W.C., Colomb, G.G. & Williams, J.M. (2019). Forskning och skrivande. Konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur.
Creswell, J.W. & Creswell, J.D. (2018). Research design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches (3 uppl.). Sage Publications.
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Att lyssna på och förstå patienters berättelser – några teoretiska utgångspunkter. I K. Dahlberg & I. Ekman (red.), Vägen till patientens värld och personcentrerad vård. Att bli lyssnad på och förstådd (s. 22–43). Liber.
Edström, E., Westerberg, L. & Henricson, M. (2014). Appraisal of guidelines for preoperative bodywash. British Journal of Nursing, 23(21), 1106–1113.
Gerrish, K. & Lathlean, J. (2015). Research Process in Nursing. Wiley-Blackwell.
Graham, T.A.D., Samina. A., Avdagovska, M. & Ballerman, M. (2020). Effects of a Web-Based Patient Portal on Patient Satisfaction and Missed Appointment Rates: Survey Study. Journal of Medical Internet Research, 22(5): e17955.
Patel, R. & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C. (2021). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (11. uppl.). Lippincott Williams & Wilkins.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats (4 uppl.). Liber.
Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (red.) (2006). Uppsatsens mystik – om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Hallgren & Fallgren.
Strålin, A. & Engnér, K. (2021). En komplex vårdsituation. Sjuksköterskors erfarenheter av vårdsituationer med tolk. [Kandidatuppsats, Högskolan i Borås].
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet
Östlundh, L. (2022). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 79–109). Studentlitteratur.
©FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 60 M ARIA H ENRICSON
Maria Henricson är fil.dr och leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom onkologi och intensivvård. Hon är universitetslektor och docent vid Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD
FRÅN IDÉ TILL EXAMINATION
INOM VÅRD- OCH HÄLSOVETENSKAP
Vetenskaplig teori och metod är ett heltäckande stöd genom hela din högskoleutbildning avseende vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål. Den fungerar som en ständig kunskapskälla och uppslagsverk samt ger vägledning avseende metod, inför vetenskaplig granskning, sammanställning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet.
Till denna tredje upplaga av boken har kapitel om tematisk analys, diskursanalys och Delfimetoden lagts till. Samtliga kapitel har genomgått omfattande revideringar med nya exempel och några kapitel har fått nya författare, vilket medfört helt nya versioner av kapitlen. Dessutom finns nu instuderingsfrågor till varje kapitel.
Vetenskaplig teori och metod vänder sig främst till studenter på grundläggande och avancerad nivå inom omvårdnad, vårdvetenskap, socialt arbete, fysioterapi och arbetsterapi.
Tredje upplagan
Art.nr 34267
studentlitteratur.se
