9789144160931

pl.

ÄLDREOMSORGEN – EN AKTUELL HISTORIA

PER GUNNAR EDEBALK

Bilderna på byggnaderna på omslaget visar Göteborgs Ålderdomshem 1901 och Möklinta försörjningshem 1910.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45567 ISBN 978-91-44-16093-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild till höger: Johnér Bildbyrå Printed by Eurographic Group, 2022

Innehåll

Förord 9

1. Inledning 11 Äldreomsorg 13 Bokens syfte och innehåll 14

2. 1918 års fattigvårdslag 17 Åldringsvårdens läge kring förra sekelskiftet 19 Tillkomsten av fattigvårdslagen 1918 22 Varför blev ålderdomshemmen kommunala? 24

3. Ålderdomshemmen 27 Ålderdomshemmen under mellankrigstiden 30 Pensionärshem 31 1947 års beslut 33 Vändpunkten kommer 36

4. Hemmaboende­ideologin etableras 39 Röda Korset startar hemhjälp 42 Vem skulle bo på ålderdomshem? 45

5. Satsningar på 1960-talet 49 Reformerna 51 Ålderdomshemmen 53

6. Nya förutsättningar på 1970-talet 59 Hemhjälpen 62 Servicehus – det nya modet 63 Socialtjänstlagen 66

7. Förnyelse av den offentliga sektorn på 1980-talet 69 Nytänkandet 71 Socialdemokraterna börjar öppna upp sig 73

8. Den extrema hemma­boende­ideologins uppgång och fall 77 Alla skulle bo hemma 79 Ålderdomshemmens återkomst 81

9. Reformer runt 1990 87 Ädelreformen 90 Ny kommunallag 95 Statsbidrag 97 Brukaravgifter 98 Alternativa utförare 101

10. Det nuvarande spåret 107 Äldreomsorgen under press 110 Nya organisationsformer 114 En nationell handlingsplan antas 116

11. Det nya millenniets första år 123 Utvecklingen av äldreomsorgen 125 Ädelreformen ifrågasätts 131 Kampen om brukaravgifterna 135 En nationell utvecklingsplan 139

12. Den borgerliga perioden 2006–2014 143 Utvecklingen inom äldreomsorgen 146 Trygghetsboenden 149 LOV 153 Värdighetslagen 155 Utvärderingar och tillsyn 156

13. Socialdemokraternas återkomst 2014 159 Utvecklingen inom äldreomsorgen 162 Biståndsbedömt trygghetsboende 165 Förenklat beslutsfattande 167

14. Sammanfattande historik 169 15. Och framtiden? 177 Den problematiska personalsituationen 179 Blir det en äldreomsorgslag? 182 Finansieringsproblemet 184 Referenser 189 Register 197

Kapitel 1

Inledning

11

Äldreomsorg Den offentliga omsorgen om äldre är huvudsakligen en kommunal angelägenhet i Sverige. Äldreomsorgen hand© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

has av socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. En huvudform av biståndet är stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. De vanligaste åtgärderna här är hemtjänst (service och omvårdnad), trygghetslarm och matdistribution.

En annan huvudform är särskilda boendeformer. Särskilda boendeformer ska inrättas för dem som behöver särskilt stöd, och med det menas normalt personer som behöver heldygnsomsorg. Detta är boendeformer som i vardagsspråket kan benämnas exempelvis äldreboende, sjukhem, vårdhem eller ålderdomshem. Numera finns också möjlighet för kommunerna att inrätta särskilda boendeformer för äldre som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som dessutom har behov av att bryta en oönskad isolering. Denna boendeform är ett trygghetsboende med biståndsprövning.

Bistånd enligt socialtjänstlagen ska tillförsäkra den gamle en skälig levnadsnivå. Enligt lagen ska socialtjänsten dessutom stödja dem som vårdar en anhörig.

Kapitel 1. Inledning � 13

Äldreomsorgen har under senare tid fått stor uppmärksamhet. Det har inte minst hängt samman med pandemin, under vilken brister inom äldreomsorgen uppmärksammades. Den så kallade Coronakommissionen riktade stark kritik mot förhållandena inom äldreomsorgen (Coronakommissionen 2020). Bland slutsatserna märks att det borde finnas en högre bemanning, ökad kompetens och bättre arbetsförhållanden. Alldeles särskilt uppmärksamsjukvård och en bristfällig medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Man kan säga att äldreomsorgen är en aktuell historia.

Bokens syfte och innehåll Syftet med denna bok är att ge en beskrivning av den offentliga äldreomsorgens utveckling. Historien kan hjälpa oss att förstå varför den svenska äldreomsorgen blev som den blev. Äldreomsorgens utveckling kan tolkas med hjälp av teorin bakom begreppet ”path dependence” eller ”spårbundenhet” (Pierson 2004). Innebörden är att de grundstommar som reses i ett uppbyggnadsskede, har en tendens att bli långlivade. Vid det man kan kalla ”kritiska händelser” sker en övergång till ett nytt spår. År 1918 fattade riksdagen ett beslut om en fattigvårdslag, enligt vilken kommunerna blev skyldiga att ha ålderdomshem. Detta var början till en offentlig nationell äldre­ 14 � Kapitel 1. Inledning

© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

mades bristande samverkan mellan socialtjänst och hem-

omsorg. År 1918 blir därför startåret i den här ­historien.

Härefter har utvecklingen ägt rum inom tre spår.

1918–cirka 1950. Ålderdomshemsspåret. Ålderdoms­ hemmen var då i princip den enda åtgärden i det som på den tiden kallades åldringsvård.

Cirka 1950–cirka 1990. Hemmaboendespåret. Hemmaboende med hemhjälp blev huvudalternativet. När detta spår kulminerade ansågs det att ”alla” skulle bo hemma © F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

och där få hemhjälp och hemsjukvård.

Cirka 1990– Det nuvarande spåret. Kommunerna fick ett stort ansvar och en stor frihet att organisera sin äldreomsorg.

Bokens innehåll följer dessa tre spår och särskild uppmärksamhet ges åt de ”kritiska händelser” där ett spårbyte sker. Boken avslutas med några angelägna framtidsfrågor för äldreomsorgen.

Kapitel 1. Inledning � 15

Per Gunnar Edebalk är seniorprofessor vid Socialhögskolan, Lunds universitet och filosofie doktor i ekonomisk historia. Han har under många år undervisat i samhällsekonomi med socialpolitik och äldre­ omsorg. Under 25 års tid har han varit prefekt för Socialhögskolan.

Äldreomsorgen – en aktuell historia

Den svenska äldreomsorgens historia är komplex och händelserik.

Det här är den första boken som innehåller en sammanhängande beskrivning av äldreomsorgens utveckling. Att få kunskap om hur det har varit, och varför det blev som det blev, bidrar till att vi bättre kan förstå dagens situation och möjliga utvecklingsvägar.

Författarens beskrivning börjar i det gamla Fattigsverige där offentlig äldreomsorg saknades. Åldringsvården kom till med 1918 års fattigvårdslag och äldreomsorgens utveckling har sedan dess följt tre olika spår. De benämns i boken som ålderdomshemsspåret, hemmaboendespåret och det nuvarande spåret. Utvecklingen har kännetecknats av en bundenhet till dessa spår som har inneburit att de beslut som har tagits i ett uppbyggnadsskede haft en tendens att bli långlivade. När kritiska händelser inträffat har det skett en växling till ett nytt spår. Det är dessa tre spår och orsakerna till spårbyten som behandlas i boken. Författaren tar också upp hur äldreomsorgen kan komma att se ut i framtiden och bland annat diskuteras en helt ny finansieringsform. Kan det bli ett nytt fjärde spår? Äldreomsorgen – en aktuell historia vänder sig till studerande inom socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen där kunskap om äldreomsorgens organisation och framväxt är viktig. Boken kan med fördel även läsas av beslutsfattare och politiker.

Art.nr 45567

studentlitteratur.se