9789144156545 by Smakprov Media AB

HÅLLBARHET OCH EGENMAKT I FÖRSKOLAN

Marit Olanders (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44985 ISBN 978-91-44-15654-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsillustration: Patrik Johansson Printed by Latgales Druka, Latvia 2022

Innehåll

Medverkande författare 9 Förord 11 Inledning och bokens upplägg 13 Marit Olanders Hållbarhet 13 Egenmakt 14 Skräpplockning och egenmakt 15 Bokens upplägg och kapitel 18 Litteraturförteckning 19 1 Barns delaktighet för en hållbar utveckling 21 Kristina Westlund Förskolans uppdrag i arbetet för en hållbar utveckling 21 Barns delaktighet i samhället 23 Barns delaktighet enligt förskolans läroplan 25 Kommunikationens betydelse för delaktighet 27 Lek, fantasi och föreställningsförmåga 31 Delaktighet i relation till omsorg och undervisning 32 Avslutande reflektioner 36 Litteraturförteckning 37 2 Den återvunna staden – Ett projekt om hållbar utveckling över två år 39 Marit Olanders Sagoprojektets början 39 Så tog projektet form 41 Staden och dess karaktärer 41

Barnen som medskapare till sagan 44 Dramaturgi och dynamik upprätthåller intresset 46 Ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsarbete 48 Vetenskap och fantasi 55 Social hållbarhet i barngrupp och arbetslag 55 Final: Brobygget 57 Sagans slut – avslutande reflektioner 59 Litteraturförteckning 60 3 Platser för barn och platsskapande med barn – att balansera mellan kontroll och tillit 61 Carina Berkhuizen Det finns en värld utanför grinden 62 Platsskapande i relation till en fysisk plats i en mobil förskolas verksamhet – utifrån en forskares blick 66 Om fysiska staket och ett rymningsförsök – utifrån ett barndomsminne 68 Om konsten att se så att alla barn är kvar på en fysisk plats – ett minne från tiden som förskollärare 70 Balans mellan kontroll och tillit öppnar upp för nya platsskapanden 73 Avslutande reflektioner 74 Litteraturförteckning 74 4 Förskola i trädkronornas skugga 77 Marit Olanders Arbeta med naturen i naturen 77 Tar vara på det parken ger 79 Osynliga staket 79 Stationer skapar rum i rummet 80 Material – färdigköpt och egentillverkat 83 Ömtåliga material i utemiljö 87 Praktiska utmaningar med utomhusvistelse 87 Avslutande reflektioner 88

5 Att leda arbetet med hållbarhet – på ett hållbart sätt 89 Gezim Isufi och Bim Riddersporre Egenmakt 89 Hållbarhet 91 Ledarskap 92 Hållbart ledarskap med en vision som ledstjärna 97 Avslutande reflektioner 107 Litteraturförteckning 109 6 Artkunskap i förskolan 111 Anette Barr Inledning 111 Artkunskap på stadspromenad 114 Hur artkunskap kan bli en del av vardagen i förskolan 115 ”Shit vad många Grus grus” 117 Etiskt förhållningssätt 120 Avslutande reflektioner 122 Litteraturförteckning 124 7 I samklang med naturen 127 Besök på en samisk förskola Marit Olanders Detta är Manndalen 127 Traditionell kunskap om växter 129 Erfarenheter av döden 132 Introducera barn till knivar och öppen eld 133 Hantera naturens farliga sida 135 Omsorg och rutinsituationer 137 Kultur och språk 138 Avslutande reflektioner 141 Litteraturförteckning 142

8 Vi är, därför finns jag 143 Maria Borda Existera som del i en relation 143 Separationen 145 Naturens agens 147 Döden är en del av livet 149 Förhållandet till jorden 152 Att ge och få 153 Avslutande reflektioner 155 Litteraturförteckning 156 Person- och sakregister 157

Ge z i m I s u f i oc h Bi m R i dde r sporr e

5 Att leda arbetet med hållbarhet – på ett hållbart sätt Att leda arbetet i förskolan är en balansgång. Å ena sidan krävs en följsamhet mot det nationella uppdraget så som det formuleras i läroplanen, och å andra sidan behövs en kreativ anpassning till just de medarbetare som ska ledas i sitt arbete, samt de barn och vårdnadshavare som ska erbjudas en god utbildning och en trygg miljö för barnen. Ledarskapet ska fungera bra på både kort och lång sikt, och därför diskuteras begreppen egenmakt och hållbarhet. Ett hållbart ledarskap beskrivs därefter med en enkel modell och illustreras genom att en rektor i förskolan berättar om sitt pågående arbete. Kapitlet avrundas med att modellen och denna ledarskapsberättelse knyts samman.

Egenmakt Begreppen hållbarhet och egenmakt, som finns i bokens titel, är intressanta aspekter även av förskolans ledarskap. Men kopplingen till ledarskap är varken självklar eller uppenbar, så en reflektion över en möjlig sådan får inleda detta kapitel. Låt oss börja med egenmakt, ett kraftfullt men dubbelbottnat begrepp. Det engelska empowerment är inte alldeles enkelt att översätta till svenska. Handlar det om att ”ge” makt åt dem som ur ett moraliskt, politiskt eller annat perspektiv borde ha makten över ett område (bemyndiga) eller om att underprivilegierade grupper

Gezim Isufi och Bim Riddersporre eller individer, enligt egen bedömning rättmätigt, ”tar” sig makten över de frågor de anser sig äga (bemäktigande)? Och hur kan vi tänka rörande just förskolan? Förskolan är inramad av styrdokument som är nationellt giltiga och baserade på samhällets normer och värden. Hur kan ledarens egenmakt ta sig uttryck i en sådan struktur? För att anknyta till begreppen bemyndiga och bemäktiga, finns det olika sätt för en rektor i förskolan att hantera sin egenmakt: att utforska och fylla sitt handlingsutrymme (ibland även kallat frirum) alternativt agera egenmäktigt utanför ramarna, i relation till styrdokumentens intentioner och krav. Inom skolforskningen fick Ulf Dahllöfs ramfaktorteori (Dahllöf, 1967, 1971 och Berglund m.fl., 2007) stort genomslag med sin beskrivning av hur verksamhetens kvalitet är ett resultat av de ramar som finns och de processer som möjliggörs eller hindras av dessa ramar. I förskolan kan vi se såväl styrdokument som ekonomiska och personalmässiga villkor som viktiga delar av ”ramen” runt verksamheten. Vissa sätt att arbeta och att leda verksamheten är möjliga, andra inte. Ledarens mandat är att identifiera det handlingsutrymme som finns inom ramen. Att ta vara på den frihet som ges för att göra professionella bedömningar utifrån den aktuella situationen och samtidigt med en klar blick riktad mot framtiden. En risk för en osäker ledare är att försiktigt hålla sig i mittfåran, att göra saker rätt för att slippa kritik men kanske inte våga göra rätt saker för att optimera resultat och kvalitet. Det gäller att bemyndiga sig själv att ta vara på det frirum som finns och inom ramarna för detta utöva sin egenmakt. Det kan bli för mycket självständighet också, sett till hur förskolans uppdrag är organiserat. I media har vi alla kunnat följa hur ett antal förskolor (ofta fristående) har passerat gränserna för styrdokumentens normer och värden eller tagit sig friheten att hantera vissa av läroplansmålen på ett sätt som fått kritik. Hur kan detta ske? Ansvaret för verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse vilar på ledningen, på rektor. I dessa fall har rektor överskridit sitt

5 Att leda arbetet med hållbarhet … handlingsutrymme i relation till ramarna och handlat efter eget gottfinnande. Rektor har bemäktigat sig inflytandet över frågor som inte tillkommer rektor att besluta om (såsom konfessionella inslag i undervisningen). Detta skulle vi kunna betrakta som ett egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är ett juridiskt begrepp där någon stjäl eller tillgriper sig något. Det är straffbart med böter eller fängelse. Här används begreppet i överförd bemärkelse, för att skärpa resonemanget. Det gäller att inte gå utanför ramarna och därigenom agera egenmäktigt.

Hållbarhet Så långt om egenmakt och ledarskap. Men vad är det som gör ett ledarskap hållbart? Hållbarhet är ett uttryck som används i olika sammanhang och för olika syften. Som argument i marknadsföring presenteras företagens hållbarhetsarbete, och som en del av det personliga varumärket kan en hållbar livsstil visas fram. Det utvecklas normer i samhället rörande hållbarhet. Ordentliga människor sorterar sina sopor, väljer att åka kollektivt och undviker att slösa med varmvattnet. Det är i regel klimat- och miljöfrågor som hållbarheten relateras till, att inte slita på miljön eller bidra till klimatförändring. För att använda begreppet hållbarhet i relation till en mellanmänsklig och organisatorisk praktik – att leda förskola – behöver vi göra en delvis annan tolkning. En aspekt av hållbarhet är tid. Att hålla länge och att tåla påfrestningar. Mer om detta längre fram i kapitlet. En annan aspekt är relation. Att vara rektor i förskolan är en mellanmänsklig, relationell praktik. Det som ska ledas i förskolan är barnens utveckling och lärande, vilket i sin tur leds av pedagoger som i sin tur leds av rektor. Vårdnadshavare, huvudmän och hela samhället har blickarna riktade mot förskolan och är beroende av att ett gott arbete utförs där. Hur vet vi att ett ledarskap är hållbart eller har potential att vara det? Vi kan överföra tanken på att hushålla med jordens resurser till att hushålla med människors resurser. Att skapa goda villkor för medarbetarna i arbetet, att bidra till

Gezim Isufi och Bim Riddersporre en god gemenskap mellan dem i arbetslagen och att aldrig brista i respekt mot barn och vårdnadshavare – så kan rektor hushålla med det mänskliga. Att identifiera sitt handlingsutrymme och att använda det för att skapa en stabil verksamhet av god kvalitet inom ramarna (eller kämpa för att ändra ramarna om de motverkar en god kvalitet, exempelvis genom att kommunicera behoven till huvudmannen). Hållbarhet kan aldrig fullt ut mätas här och nu. Kortsiktiga satsningar kan ge snabba och goda resultat men är inte hållbara. Genom att hela tiden sätta fart på nya projekt eller söka bidrag för nya ”lyft” kan de mänskliga resurserna användas ogenomtänkt. Som en förskollärare sa till mig: ”Så fort jag gått min fortbildning i ett språkutvecklande arbetssätt så skickades jag på ny kurs om matematikdidaktik. Jag hann inte omsätta mina nya kunskaper i praktiken trots att det var det jag längtade mest efter att få göra. Detta är inte ett hållbart sätt att arbeta trots att det verkar mycket ambitiöst och framåtsyftande.” Ledarskapet utövas inte i ett vakuum, det finns ramar och det finns en lokal kontext. Det har betydelse vilka medarbetare som ska ledas och vilka barn som ska utbildas. Även om samma läroplan gäller för alla, kan vägarna mot målen behöva anpassas efter lokala omständigheter. Men sammanhanget, kontexten, saknas ofta i frågor som rör ledarskap.

Ledarskap Ibland ges ett intryck av att ledarskap är något som utgår från, speglar och definierar ledaren. Ledare träffar andra ledare för att tala om hur de leder. Allt ljus på ledaren och ledarens idéer (Alvesson, 2012; Riddersporre, 2016a). Det skrivs långa rader av böcker om olika metoder och ledarstilar. Detta kan vara nog så spännande och även viktigt. Men är det hållbart? Ledarskap kan aldrig vara ett självändamål, och en ledare utan medarbetare och ett uppdrag att utföra tillsammans – det finns

5 Att leda arbetet med hållbarhet … inte! I det här kapitlet väljer vi att på olika sätt reflektera över hur hållbarhet kan vara ett ledord när rektor leder arbetet i förskolan. Förskolan har ett enormt viktigt samhällsuppdrag. Genom att erbjuda alla barn en god och likvärdig utbildning bidrar förskolan till att göra vårt samhälle mera socialt hållbart. Förskolan kan erbjuda barn och vårdnadshavare sådant som familjer har svårt att ge dem: möjligheter att utvecklas i grupper av jämnåriga, undervisning av kunniga pedagoger med mycket mera. Detta är förskolans komplementära uppdrag, ett viktigt led i barnens demokratiska samhällsfostran (Riddersporre, 2019a). Det finns orättvisor i samhället och många av dem påverkar barns uppväxtvillkor. Förskolan kan bidra till att jämna ut ojämlikhet i viss mån. Somliga vårdnadshavare har, tillfälligt eller varaktigt, svårt att klara alla delarna av sitt ansvar för barnen: vissa barn är understimulerade hemma, trångbodda eller erbjuds inte den omvårdnad de skulle behöva. Förskolan kan i många fall arbeta kompensatoriskt för att ge barnen det som de saknar hemma. Störst nytta av att vistas i förskolan har barn från utsatta miljöer – under förutsättning att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet (Persson, 2015; Persson & Riddersporre, 2021). Inledningsvis reflekterar vi i kapitlet över dessa frågor, i ljuset av bokens hållbarhetstema. Därefter dyker vi rakt in i ett exempel på hur ett ledarskap kan utövas på ett sätt som både är hållbart och främjar det pedagogiska arbetet med hållbarhet (Förskoletidningen, 2021).

Gezim Isufi och Bim Riddersporre ORGANISATION

UPPDRAG

HÅLLBARHET

MEDARBETARSKAP

LEDARSKAP

Bild 5.1 Organisationsmodell.

L EDA R SK A P–M EDA R BETA R SK A P–V ER K SA M H ET

Hur hänger förskolans ledarskap ihop med möjligheten att arbeta med de läroplansmål som rör hållbarhet? Ett sätt att svara på den frågan är att ”allt hänger ihop” (Riddersporre, 2016b, s. 267). Ledarskapet hänger samman med de medarbetare som arbetar i verksamheten och med de barn och vårdnadshavare som ska erbjudas en god utbildning i förskolan. Den enkla figuren visar hur varje arbetsområde eller begrepp i läroplanen finns inom den helhet som bildas av uppdrag, med arbetarskap och ledarskap tillsammans. Organisationen, i sin tur, kan vi betrakta som en ram runt denna helhet. Ramen avgränsar vad som är möjligt, håller samman de olika delarna och ger en handlingsfrihet innanför gränserna. Vi kan säga att själva organisationen stabiliserar ledarskapet, medarbetarskapet och uppdraget. I den här boken är det hållbarhet som står i fokus, och en stabil organisation är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna utöva ett hållbart ledarskap. Vi börjar med uppdraget. Förskolan har ett samhällsuppdrag med nationell reglering. Styrdokumenten reglerar det dagliga arbetet i alla förskolor. Rektor ansvarar för att kvalitet och målupp-

5 Att leda arbetet med hållbarhet … fyllelse håller måttet. Läroplanen, skollagen, barnkonventionen samt lokala styrdokument och planer reglerar utgångspunkter, innehåll och mål på olika sätt. Detta är, liksom organisationen i sig, något som stabiliserar förskolans verksamhet och bidrar till hållbarhet i planering, genomförande och utvärdering. Uppdraget i förskolan har en rad syften, och det utförs genom att medarbetare och ledare relaterar, kommunicerar och agerar på olika sätt. Förskolan kan inte finnas utan de människor som arbetar i den. Men verksamheten är även beroende av resurser: ekonomi, lokaler, utrustning och inte minst kompetens. Men vad är det som kan göra ledarskapet hållbart? Hållbart blir ledarskapet först när ledaren, i stället för att rikta intresset mot sig själv och sitt ledarskap, vänder blicken utåt: ”Vem är det jag ska leda? Vilka är mina medarbetare – vad kan de, vad behöver de?” Och när ledaren tillsammans med sina medarbetare betraktar det uppdrag de just nu har att genomföra: ”Vilka är barnen och deras vårdnadshavare? Hur ska vi kunna arbeta med läroplanens krav på likvärdighet och hållbarhet tillsammans med just dem?” (Persson & Riddersporre, 2021). Ett sätt att närma sig frågan om ett hållbart ledarskap, är att identifiera några aspekter som är särskilt relevanta för att förstå varför en organisation och den verksamhet som bedrivs där kan anses som hållbar (Kanter, 1999; Riddersporre & Kjällander, 2019). Följande modell är ett sådant exempel (se Riddersporre, 2019b). ST EG 1: SK A PA EN ROBUST ORGA N ISAT ION SOM TÅ L FÖR Ä N DR I NG OC H BEL A ST N I NG

Hållbarhet är nära förknippat med en tidsdimension – något är hållbart över tid. Ett par skor anses som hållbara om du kan använda dem länge innan de går sönder. En organisation behöver också tåla att slitas på. Är den robust tål den förändring och påfrestning och är därmed att betrakta som hållbar. I förskolan kan det handla om sådant som goda bemannings- och vikarie rutiner, bra introduktion av nya medarbetare och ett fungerande värdegrundsarbete.

Gezim Isufi och Bim Riddersporre ST EG 2: EN I DÉ EL L ER V ISION SOM SK A PA R GE M ENSA M EN ERGI

Det räcker inte med att vara slitstark, verksamheten i en organisation och de människor som arbetar där behöver ha en riktning. Förutom mera kortsiktiga mål kan det vara viktigt att lyfta blicken och ta sikte på det önskvärda, såsom en förskola genomsyrad av ett hållbarhetstänkande. ST EG 3: R EK RY T ER A OC H BEH Å L L KOM PET EN T PER SONA L – ER BJ U D EN ST I MU L ER A N DE M I LJÖ

Det är inte lätt att bemanna en verksamhet då det råder brist på personer med rätt utbildning och kompetens. Inte heller är det lätt att motivera sina duktiga medarbetare att stanna kvar. Genom en stimulerande arbetsmiljö med goda möjligheter till kompetens utveckling för alla, ökar möjligheten att lyckas. God bemanning är en förutsättning för en hållbar verksamhet. ST EG 4: DEN F YSISK A M I LJÖN – BR A L OK A L ER OC H R ÄT T U T RUST N I NG

Det gäller att hålla länge, även rent kroppsligt. Den fysiska miljön i en hållbar verksamhet tar ergonomiska hänsyn och är anpassad efter de personer som verkar där. För en hållbarhet i det pedagogiska arbetet krävs dessutom tillgång till bra utrustning och material. ST EG 5: M EDI N F LY TA N DE SOM K R A F T K Ä L L A – F R Å N PEDAG OGER, BA R N OC H FÖR Ä L DR A R

En fluga gör ingen sommar, så lyder ett gammalt talesätt. En rektor gör inte en verksamhet i förskolan hållbar, heller. För detta behövs bidrag från många och en rikedom av perspektiv och erfarenheter. Hur ska verksamheten annars klara av att möta det oväntade? För att arbeta med dessa fem ”steg” eller aspekter är det några generella kompetenser som är speciellt relevanta. Den första är förmåga till kommunikation och relation (Dahlbeck & Westlund,

5 Att leda arbetet med hållbarhet … 2019; Persson, 2019). Den andra är ett så kallat dynamiskt mindset. Detta innebär en föreställning om att vi kan lära oss sådant vi inte redan kan, att ansträngning lönar sig och att förändring inte är farligt. Förmågan att samarbeta med personer med en annan bakgrund än den egna är en tredje kompetens som gynnar hållbarhet (Stier & Riddersporre, 2019). Förskolan är i dag en utpräglat mångkulturell miljö där samhället återspeglas på olika sätt (Cinthio, 2021; Riddersporre & Stier, 2021; Stier & Riddersporre, 2019). Förmågan att navigera mellan styrdokumentationens krav, barnens behov och vårdnadshavares önskemål är en nyckelkompetens som behöver utvecklas och underhållas kontinuerligt. Ett gott ledarskap och ett kollegialt utbyte är viktiga redskap för att klara detta.

Hållbart ledarskap med en vision som ledstjärna Här ger Gezim Isufi, rektor för tre förskolor i Malmö, ett exempel från sina verksamheter i ett mångkulturellt område där majoriteten av pedagoger, vårdnadshavare och barn är av utländsk bakgrund. Arbetet utgår från ett salutogent förhållningssätt med fokus på en gemensam vision, pedagogiska systematiska samtal och frisk ronder. Ledarskapet i verksamheterna utövas på ett sätt som både är hälsofrämjande och gynnar det pedagogiska hållbara arbetet. För att stärka arbetet mot läroplansmålen och skapa en känsla av framtidstro i vardagen är vår erfarenhet att en vision av hållbar framtid är en bra idé. När det dessutom finns en tydlig förskolekultur är det lättare att introducera nya medarbetare i arbetet. Till texten kommer det att finnas en del bilder som på olika sätt visar hur pedagoger och barn arbetar med hållbar utveckling på förskolorna.

Marit Olanders är förskollärare och har en masterexamen i pedagogik. Hon är adjunkt vid Malmö universitet, där hon är kursledare på kursen i naturvetenskap och teknik på förskollärarutbildningen. Övriga medverkande är Anette Barr, Carina Berkhuizen, Maria Borda, Gezim Isufi, Bim Riddersporre och Kristina Westlund.

Hållbarhet och egenmakt i förskolan Hur kan man arbeta med hållbarhet i förskolan? Hur kommer man vidare från skräpplockarrundor och sopsortering? Hur förbereder man dagens barn på de problem de kommer att få hantera som vuxna? I Hållbarhet och egenmakt i förskolan besöker Marit Olanders tre förskolor, två i Malmö och en samisk förskola i Norge, som arbetar med dessa frågor. Hon möter Kungen i mikrosamhället ”Den återvunna staden”, hon får se hur barn och pedagoger gör egna leksaker av trä, och hon får en inblick i respekten för naturen i samisk kultur. Boken belyser också teoretiska aspekter av hållbarhet och egenmakt: barns delaktighet och tillträde till det offentliga rummet, vikten av artkunskap samt ledarskapsperspektiv. Med Hållbarhet och egenmakt i förskolan får läsaren verktyg att skapa egenmakt i teori och praktik tillsammans med barnen. Avslutningsvis diskuterar boken hur man kan förstå människans förhållande till jorden, med en jämförelse mellan västerländsk kultur och tre urfolkskulturer. Boken vänder sig till blivande förskollärare samt yrkesverksamma på olika nivåer inom förskolan.

Art.nr 44985

studentlitteratur.se