FORSKNINGENS
termer begrepp OCH
EN ORDBOK
Ulf Jakobsson
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33641 ISBN 978-91-44-15462-6 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2011, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: John Persson Omslagsbild: shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2023
Innehåll Förord 7 Förord till andra upplagan 9 Romerska siffror 11 Det grekiska alfabetet 13 Vanliga enhetsprefix 15 Titlar och befattningar inom universitet och högskola 17 Uppslagsdel 19 Förteckning över de engelska begreppen 143
Förord I olika sammanhang där forskning och vetenskap presenteras, t.ex. i vetenskapliga publikationer, används ofta olika fackuttryck utan att deras innebörd förklaras. Forskningens termer och begrepp avser då att vara till hjälp. Den här ordboken vänder sig främst till studerande inom universitet och högskola men kan naturligtvis även vara till glädje och nytta för alla som är intresserade av forskningsmetodik och vetenskapsteori. Forskningens termer och begrepp är en ordbok som omfattar omkring 1 200 uppslagsord och förkortningar varav flertalet även är översatta till engelska. De engelska orden finns listade längst bak i ordboken, i alfabetisk ordning, med sidhänvisningar till de svenska förklaringarna i huvudordlistan. Många av orden är illustrerade och/ eller exemplifierade för att underlätta förståelsen av begreppen. För flertalet ord finns dessutom en hänvisning till relaterade begrepp i ordlistan för att läsaren ska få en bättre förståelse av begreppet. Urvalet av ord till boken består främst av de termer och begrepp som är vanligt förekommande inom forskning och vetenskap, men det inkluderar även en del som är mindre vanliga eftersom ordlistan är tänkt att passa alla utbildningsnivåer. Ordboken är inte tänkt att ha fokus på något specifikt ämnesområde utan läsaren finner här förklaringar, med olika längd och varierande omfattning, hämtade från flera olika discipliner, såsom vetenskapsteori, etik, medicin, pedagogik, ekonomi, statistik och matematik. Orden är ordnade i strikt alfabetisk ordning, vilket även gäller tvådelade uttryck. Detta innebär att t.ex. ”a priori” står efter ”approximering”. Tänk på att det i flera fall inte finns någon bra/veder tagen svensk benämning utan att det är den engelska benämningen som generellt används. Leta då upp ordet i listan över de engelska begreppen för att på så sätt hitta förklaringen i den svenska ordlistan. Ulf Jakobsson
Förord till andra upplagan Tiderna förändras och böcker behöver uppdateras över tid, framför allt när lagar och författningar ändras. Ibland ändras även definitioner av saker vilket då också leder till ett behov av revidering. I denna andra upplaga av ordboken har en noga genomgång gjorts av samtliga begrepp och en del beskrivningar har reviderats och/eller utökats. Dessutom har flera nya begrepp inkluderats för att boken ska bli så heltäckande som möjligt. Ulf Jakobsson
Aa a.a. Se ▶ Ibid./Ibidem. ABAB-design (ABAB design). Ett studieupplägg i experimentella studier där ingen intervention (A) och intervention (B) ges växelvis, dvs. först A sedan B följt av A för att sedan avslutas med intervention (B). För att kunna använda sig av en ABAB-design krävs att effekterna är reversibla. ABBA-design (ABBA design). Ett studieupplägg i experimentella studier där faser av ingen intervention (A) och faser med intervention (B) varvas i en viss ordning, nämligen först A sedan B följt av B för att sedan avslutas med A. Abduktion (Abduction). Abduktion kan ses avse en process som fokuserar på ett speciellt sätt att tänka. Rent generellt kan processen ses bestå av att generera, kritisera och acceptera förklarande hypoteser i abduktionen. Man beskriva det som att med utgångspunkt från en första hypotes söka efter bekräftande data. Således är hela processen iterativ. Abduktion, som kan ses som motsatsen till prediktion, utgår från såväl empiri som teori och baseras på en slutsats vars översats är sann och vars undersats och slutsats är mer eller mindre sannolika. Exempel: översatsen ”alla forskare är problemlösare” och undersatsen ”problemlösare tenderar att vara intelligenta” ger slutsatsen ”forskare tenderar att vara intelligenta”. En annan betydelse av begreppet abduktion är en kombination av induktiv och deduktiv ansats, och avser att man i en forskningsstudie kombinerar dessa två perspektiv/ansatser, t.ex. att både använda kvalitativ och kvantitiv metod integrerat. Abduktion kan även betyda rörelse från kroppens mittlinje och är då motsatsen till adduktion. Se även ▶ Deduktion, Induktion. Absens (Absence). Icke närvarande. Absolutbelopp (Absolute value) Absolutbeloppet av ”a” tecknas , och är tal som räknas som positiva oberoende av vilket tecken (+ eller −) det har. Exempel på absolutbelopp är och . Absolutbeloppet är alltså alltid ≥ 0. Absoluta frekvenser Se ▶ Frekvens. Absolut nollpunkt Se även ▶ Nollpunkt. Absolut risk (Absolute risk). Detsamma som incidens (uttryckt som kumulativ incidens), dvs. sannolikheten för ett visst utfall (t.ex. att få en sjukdom) under en avgränsad tidsperiod. Se även ▶ Incidens. © F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Absolut riskreduktion (Absolute risk reduction, ARR). Ett sätt att ange skillnader mellan två gruppers resultat vid en klinisk prövning. Begreppet förkortas ARR. ARR beräknas som differensen mellan det högre och det lägre värdet för risken (att någon händelse inträffar). En invertering av ARR ger ett annat riskmått som kallas number needed to treat (NNT). Se även ▶Number needed to treat, Relativ risk, Relativ riskreduktion. Abstrakt (Abstract). En kort sammanfattning av ett vetenskapligt arbete, vanligtvis på engelska. Ordet abstrakt kan även betyda en icke påtaglig förenkling eller schematisering av en komplex, konkret verklighet. Ackumulera (Accumulate). Benämns även ibland ”kumulera” och betyder att successivt samla ihop, lagra, lägga på hög. Ackumulerade frekvenser Se ▶ Frekvens. Ad hoc (Ad hoc). Begrepp på latin som betyder ’för detta (tillfälliga) ändamål’. En hypotes som enbart kan förklara en enda händelse och inget annat brukar kallas ad hoc-hypotes. Ad hoc-data (Ad hoc data). Begrepp på latin. Data som samlats in i samband med en aktuell undersökning, till skillnad från tidigare insamlade data (t.ex. registerdata). Ad hominem (Ad hominem). Begrepp på latin. Ett argument som är riktat mot den person som framför en åsikt i stället för mot åsikten som sådan. Additiv modell (Additive model). En modell där resultatet av två eller flera faktorer kan beskrivas som summan av deras påverkan. [jfr med Multiplikativ modell] Advisory board (Advisory board). Rådgivande kommitté, råd, nämnd eller expertgrupp. Agens (Agent). Ett begrepp som främst används inom epidemiologin och som avser en påverkansfaktor (t.ex. ett virus) i en epidemiologisk modell (dvs. en teoretisk modell för hur t.ex. en sjukdom kan uppkomma genom påverkan av olika faktorer). En enkel modell kan se ut på följande sätt: Värd (individ) + orsak (agens) → värd med sjukdom Aggregerade data (Aggregative data). Data/ uppgifter från flera individer eller grupper slås samman och analyseras. Aggregerade data används främst i ekologiska studier där
akademi analyserna görs på gruppnivå i stället för på individnivå. Akademi (Academy). Högre läroanstalt (t.ex. ett universitet) eller samfund med syfte att främja vetenskaplig verksamhet (t.ex. Kungliga vetenskapsakademien). Akademiker (University graduate). Person som är utbildad och har tagit examen vid högskola eller universitet. Akademisk kvart De 15 minuterna mellan utsatt tidpunkt och verklig tidpunkt (t.ex. föreläsningens början). Den akademiska kvarten brukar räknas från respektive heltimme. Kommer ursprungligen från förr då lärare och studenter litade till kyrkklockornas slag vid varje hel timme, och då det ansågs ta en kvart att gå till föreläsningssalen. Akademisk kvart tillämpas fortfarande på vissa håll inom akademin. Akronym (Acronym). En förkortning som består av de ingående ordens initialer. Aktionsforskning (Action research). En forskningsansats där resultatet återförs direkt till den population som studerats och således ger underlag för eventuella beslut om åtgärder/ förändringar. Om åtgärder vidtas studeras effekterna av dessa och återförs till populationen som ett nytt beslutsunderlag osv. Aktionsforskning är inte en kombination av först forskning och sedan tillämpning, utan själva genomförandet är ett sätt att bedriva undersökningen. Flera olika datainsamlingsmetoder kan användas (s.k. triangulering) för att få en så bred bild av resultatet/effekterna som möjligt. Alfafel (Alpha error). Ett annat ord för typ I-fel. Se ▶ Typ I-fel. Alfanivå (Alpha level). Se ▶ Signifikansnivå. Alfakoefficient (Alpha coefficient). Se ▶ Reliabilitet. Alfanumerisk (Alphanumeric). Symboler/ benämningar som innehåller både siffror och bokstäver, t.ex. PC5042R. Algoritm (Algorithm). En fullständig uppsättning av regler för lösning av ett problem. Varje steg är klart avgränsat och varje nytt steg är beroende av utfallet av det föregående. Allmän handling (Public document). Handling som förvaras hos en myndighet och som antingen har skickats in till myndigheten eller har sitt ursprung där. En allmän handling är offentlig om inget annat angivits. En icke- sekretessbelagd allmän handling kallas offentlig handling. Se även ▶ Offentlighetsprincipen. Allmänna dödstalet Se ▶ Dödstal. Allmänna födelsetalet Se ▶ Nativitet. Allokering (Allocation). Fördelning av resurser/ tillgångar eller dylikt. Används i lite olika sammanhang, bl.a. inom statistiken där begreppet ofta används vid fördelning av respondenter till (under-)grupper när olika urval görs. Vanligast är då proportionell allokering, dvs. en jämn fördelning till respektive subgrupp.
20
Alloplastik (Alloplastic adaptation). Individens förmåga att förändra omgivningen efter sina egna behov/krav. [jfr med Autoplastik] Alter ego Begrepp på latin som betyder ’(någons) andra jag’. Alternating treatment design (Alternating treatment design, ATD). En studiedesign där två olika behandlingsmetoder omväxlande används till dess att man ser vilken som är effektivast, och därefter fortsätter man behandlingen enbart med den effektivaste metoden. Alternativ hypotes Ett annat ord för mothypotes. Se ▶ Hypotes. Altruism (Altruism). Oegennytta, osjälviskhet. Är motsatsen till egoism. Altruism innebär att man sätter den andres intressen före sina egna, med avsikten att göra någonting gott för en annan människa. Man kan även se altruism som en etisk princip, där en handling kan anses som god om avsikten t.ex. är att öka en annan persons lycka och välbefinnande alternativt minska dennes lidande. Både altruism och egoism kan även ses som teleologiska teorier om man betonar de avsedda konsekvenserna. Se även ▶ Egoism, Teleologiska teorier. Alumn En person som tidigare studerat vid universitetet. Ordet är latin och betyder ’elev’ eller ’skyddsling’. Analog (Analogous). Ett begrepp som härstammar från grekiskans analogos som betyder ’motsvarande’, ’överensstämmande’. Begreppet har delvis olika betydelser i olika sammanhang. Generellt används begreppet i sin ursprungliga bemärkelse. Att X är analogt med Y innebär då att X är detsamma som Y. Inom tekniken avser begreppet en förändring som sker kontinuerligt till skillnad från en som sker stegvis i etapper (t.ex. analog respektive digital elektronik). Analog skala (Analogous scale). Se även ▶ Skala/ skattningsskala. Analys (Analysis). Ett samlingsbegrepp för olika sätt att bearbeta data genom uppdelning i dess beståndsdelar. Det som analyseras kan var såväl empiriska data som texter etc. Motsatsen till analys är syntes. Se även ▶ Syntes. Analytisk statistik (Analytical statistics). Statistisk analys kan förenklat sägas bestå av två delar: deskriptiv statistik och analytisk statistik. Deskriptiv statistik har huvudfokus på beskrivning av data, medan analytisk statistik baseras på metoder för att med hjälp av slumpmässiga urval dra slutsatser om populationer. Analyserna i analytisk statistik är olika former av hypotesprövningar. Se även ▶ Deskriptiv statistik. Anomali (Anomaly). En avvikelse från det normala. Ett faktum som strider mot ett paradigm. ANOVA förkortning av analysis of variance. Se ▶ Variansanalys. ANCOVA förkortning av analysis of covariance. Se ▶ Kovariansanalys. © F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
attitydskala Anonymitet (Anonymity). Anonymitet innebär att identiteten på deltagarna i en studie inte är känd, inte ens för forskaren som genomför studien. Detta kan uppnås t.ex. genom att man använder anonyma enkäter (inkl. svarskuvert). Anonymitet ska inte förväxlas med konfidentialitet som handlar om att inte avslöja någon information om deltagarna i studien. [jfr med Konfidentiell] Ansats Antydan, försök till något. I forskning används begreppet ofta för att beskriva att man använt en viss metod men inte (garanterat) använt metoden fullt ut. Exempel: ”I studien har fenomenologisk ansats använts för att studera …” Ibland används begreppet även som en beskrivning av vald forskningsinriktning, t.ex. kvalitativ ansats, och avser då att man har valt en kvalitativ referensram som utgångspunkt i studien, men att man inte gör någon vidare specificering av vilken metod som man planerar att använda eller har använt. Anslag (Grant). Ekonomiska medel som erhålls för att genomföra ett (forsknings-)projekt. Antagonism (Antagonism). Förhållande där två eller flera faktorer motverkar varandra så att effekten blir mindre eller helt uteblir. Motsats till synergism. [jfr med Synergieffekt] Se även ▶ Interaktion. Antagonist (Antagonist). Motståndare. Något som befinner sig i motsats- eller konkurrens förhållande till något annat. Antropometri (Anthropometry). En vetenskapsinriktning med fokus på mätning av människokroppens längd, vikt och proportioner. Antropometriska mått är bl.a. kroppsvikt, BMI, muskelmassa och benmassa. A posteriori (A posteriori). Begrepp på latin som betyder ’i efterhand’ (förvärvad kunskap genom undersökning/iakttagelse). Motsats till a priori. Appendix Se ▶ Bilaga. Approximativt värde (Approximate value). En annan benämning för närmevärde. Se ▶ Närmevärde. Approximering (Approximation). En icke-exakt angivelse som är tillräckligt bra för att vara användbar. Betecknas ofta med tecknen ~ eller ≈. A priori (A priori). Begrepp på latin som betyder ’på förhand’ (utan särskild undersökning). Ibland åsyftas något som är självklart, dvs. något som inte fordrar något bevis. Motsats till a posteriori. Area under kurvan (Area under curve, AUC). Används bl.a. i sensitivitets- och specificitets analyser. Se även ▶ ROC-kurva. ARIMA-modell (ARIMA model). En typ av autoregressiv modell, som används för analys av tidsserier. Se ▶ Tidsserieanalys. Aritmetiskt medelvärde (Arithmetical mean). Se ▶ Medelvärde. © F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Arkiv (Archive). Med begreppet arkiv avses ibland lite olika saker. Arkiv kan vara ett sammanhållet bestånd av handlingar/dokument eller en myndighet eller institution som handhar arkiv (t.ex. Riksarkivet) eller den lokal i vilken ett arkiv eller en arkivinstitution är inrymt. Arkivlagen Lag (1990:782) reglerar myndigheternas och vissa andra organs arkiv. Innehåller bl.a. bestämmelser om arkivering och arkivvård. Arm (Arm). Med arm/armar avses antalet grupper i en randomiserad kontrollerad studie (RCT). I en studie med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp finns det två armar. ARMA-modell (ARMA model). En typ av autoregressiv modell som används för analys av tidsserier. Se ▶ Tidsserieanalys. Artefakt (Artefact). Betyder egentligen konstgjort föremål, av människan skapat föremål. Inom forskningen avses undersökningsresultat som beror på misstag i själva undersöknings proceduren och som inte skulle uppstått om studien genomförts på ett korrekt sätt. Kan även betyda fenomen som uppträder i och med att man studerar något (s.k. mäteffekt/ instrumenteffekt). Association Ett annat ord för samband. Se ▶ Samband. Asymmetrisk (Asymmetrical). Icke-symmetrisk. Motsatsen är symmetrisk. Se även ▶ Symmetrisk. Asymptot (Asymptote). En rät linje vilken en kurva närmar sig, men utan att någonsin sammanfalla helt med denna. Asymptotisk metod (Asymptotic method). Statistisk analysmetod som baseras på approximationer, vilka blir säkrare ju större urvalet är. Asynkron (Asynchronous). Icke samtidig. Motsatsen till synkron. Atomistiskt felslut (Atomistic fallacy). När man drar slutsatser på samhällsnivå utifrån iakttagelser/resultat på individnivå utan att beakta att samhällsnivån inte alltid är summan av registrerade data på individnivå. [jfr med Ekologiskt felslut] Attribut (Attribute). En utmärkande egenskap eller ett kännetecken hos en företeelse, ett fenomen eller en individ. Inom filosofin är attribut den eller de egenskaper som en företeelse, ett fenomen eller en individ måste besitta för att vara just den företeelsen, det fenomenet eller den individen. Motsatsen till attribut är accidens, dvs. en tillfällig egenskap. Attributrisk Kallas även riskdifferens. Förkortas ofta AR. Attributrisken är skillnaden i incidens mellan den exponerade gruppen och den oexponerade gruppen. Således uttrycker attributrisken den förhöjda personrisken vid exponering. Attributrisker kan även tecknas som: AR = incidensen i oexponerad grupp x (relativ risk −1). Se även ▶ Incidens, Relativ risk. Attitydskala (Attitude scale). Ett sätt att mäta attityder till olika företeelser. Attitydskalan
21
auc/auroc består vanligtvis av ett antal påståenden som respondenten ska instämma i eller ta avstånd ifrån. En Likertskala är en typ av attitydskala. Se även ▶ Skala/skattningsskala. AUC/AUROC Se ▶ Area under kurvan. Autokorrelation (Autocorrelation, Serial correlation). Innebär att residualen (”feltermen”) vid en tidpunkt är korrelerad med residualen vid en annan tidpunkt, eller att residualen för en individs observation är korrelerad med residualen för en annan individs observation. Detta innebär att observationerna inte är oberoende, vilket utgör kravet för de flesta statistiska analysmetoder. Dock finns det vissa analysmetoder (t.ex. tidsserieanalys) som kräver att autokorrelation föreligger för att de ska kunna användas. Om autokorrelation föreligger eller ej kan analyseras dels genom en visuell analys av diagram/plottar över de skattade residualernas samvariation, dels genom olika statistiska test (t.ex. Durbin-Watsons test). Autokorrelation delas upp i bl.a. första, andra och tredje ordningens autokorrelation och avser då hur långt korrelationssambandet sträcker sig. Exempel: första ordningens autokorrelation innebär att korrelation föreligger mellan observation ut och observation ut–1, medan andra ordningens autokorrelation föreligger mellan observation ut och ut–2. Se även ▶ Durbin- Watsons test, Tidsserieanalys. Autoregressiv modell (Auto-regressive model). Se ▶ Tidsserieanalys. Autonomi (Autonomy). Självstyre, självständighet. Autonomiprincipen (Autonomy principle). Se ▶ Etiska grundprinciper.
22
Autoplastik (Autoplastic adaptation). Individens förändring av sig själv i enlighet med omgivningens krav. [jfr med Alloplastik] Avhandling (Thesis). Vetenskapligt arbete (oftast i bokform) som beskriver ett resultat från en eller flera studier inom ett avgränsat forskningsområde. Akademiska avhandlingar är licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar, och de utgör en form av examensarbete. Arbetet med avhandlingen är en del av det som måste vara genomfört för att man ska erhålla sin licentiat-/doktorsexamen (därtill tillkommer att olika kurser ska vara avklarade, datainsamling, analys av data, undervisning etc.). Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation. Se även ▶ Betygsnämnd, Disputation, Forskarutbildning, Opponent, Respondent, Spika/spikning. Axial kodning (Axial coding). Ett begrepp som används inom grounded theory och innebär att data ordnas på ett nytt sätt med hjälp av en viss teori eller ett visst paradigm. Den axiala kodningen görs utifrån den öppna kodningen och handlar om att göra kopplingar mellan kategorier, genom att man söker efter t.ex. sammanhang, orsak–verkan och agerande. Se även ▶Grounded theory, Selektiv kodning, Öppen kodning. Axiom (Axiom). En sats, ett påstående eller ett antagande som antas vara sant utan att ha bevisats. I dagligt tal är axiom en beteckning för ett påstående som är sant på grund av sin självklarhet. I vetenskapliga sammanhang avses en grundsats som tjänar som utgångspunkt för bevis av andra satser. Används ofta som synonym till ordet postulat.
© F Ö R FA T T A R E N O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R
Ulf Jakobsson är professor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, och har mångårig erfarenhet av såväl undervisning som forskning.
Forskningens termer och begrepp E N O RD B O K
Denna andra upplaga har genomgått en grundlig översyn, där flertalet begrepp har reviderats och flera nya har inkluderats. Forskningens termer och begrepp beskriver och förklarar olika ord som är vanligt förekommande och centrala inom forskning och vetenskap. Förklaringarna är utförliga och många av orden är dessutom illustrerade och/eller exemplifierade för att underlätta förståelsen. Ordboken består huvudsakligen av två delar, dels ordlistan med de svenska begreppen (omkring 1 200 uppslagsord) där även flertalet av de svenska begreppen finns översatta till engelska, dels ordlistan över de engelska begreppen med hänvisningar till de svenska förklaringarna. Ordboken vänder sig främst till studerande och forskare vid universitet och högskola, men kan naturligtvis vara till nytta för alla som är intresserade av forskningsmetodik och vetenskapsteori. Ordboken har inte fokus på något specifikt ämne utan behandlar termer och begrepp hämtade från flera olika ämnesområden, såsom naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora.
Andra upplagan
Art.nr 33641
studentlitteratur.se