9789144154589 by Smakprov Media AB

MOT SAMMA MÅL SSKKOOLLBBI IBBLLI IOOTTEEKK I I UUNNDDEERRVVI ISSNNI INNGGEENN

S SA AMMP PL LA ANNE ER RI INNGG

L LE EK KT TI IOONNS S- UUP PP PL LÄ ÄGGGG

S SK KOOL LL LE EDDNNI INNGGE ENNS S A ANNS SV VA AR R

OOR RGGA ANNI IS SA AT TI IOONN OOC CHH S SA AMMOOR RDDNNI INNGG

F FOOR RS SK KNNI INNGG OOC CHH B BE EP PR RÖÖV VA ADD E ER RF FA AR RE ENNHHE ET T

M MI KI K D DI GI GI TI AT AL L K KO OM MP PE TE ET NE NS S

S SY YS ST TE EMMA AT TI IS SK KT T K KV VA AL LI IT TE ET TS S- A AR RB BE ET TE E

S ST TR RU UK KT TU UR RE ER RA AT T S SA AM MA AR RB BE ET TE E

MMAARRI IAA HHEEI IMMEERR MMOONNI IKK AA SSTTAAUUBB HHAALLLLI INNGG

S SP PR RÅ ÅK KL IL GI G F ÖF ÖR RM MÅ ÅG GA A

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44657 ISBN 978-91-44-15458-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jan Petterson Printed by Dimograf, Poland 2022

Innehåll

Förord 7 1 Inledning 11 Elevers rätt till skolbibliotek 12 Skolbibliotek – folkbibliotek 13 Bokens innehåll 14 Bokens kapitel 16 Bokens författare 19 2 Från styrdokument till samarbete 21 Skolbibliotekets funktion och verksamhet 21 Skolbibliotekets bemanning 22 Lokaler och utrustning 23 Biblioteksplaner 24 Skolbiblioteket – en del av det systematiska kvalitetsarbetet 26 Hållbar skolbiblioteksutveckling 26 Ändamålsenligt skolbibliotek 29 Skattning utifrån taxonomi 31 Diskussionsfrågor 32 3 Digital kompetens och medieoch informationskunnighet 33 En nyckelkompetens 34 Medie- och informationskunnighet 35 Informationssökning och källkritik 36 Upphovsrätt 43 Nätvett 44 Diskussionsfrågor 45 © Författarna och Studentlitteratur

4 Språklig förmåga 47 Fri läsning 48 Ihärdig träning 48 Bokprat, bokattacker och författarbesök 51 Textsamtal 51 Läsande förebilder 59 Diskussionsfrågor 59 5 Det betydelsefulla samarbetet 61 Elevers lärande 61 Anpassa verksamheten till skolans behov 62 Organisera för samarbete 66 Strukturer för att nå samtliga elever 67 Möten med olika grupper på skolan 73 Föreläsning om MIK som avstamp för samarbete 87 Styrdokument på olika nivåer 88 Diskussionsfrågor 89 6 Koll på skolbiblioteket 91 Inskolning på skolbiblioteket 92 Hitta i biblioteket 95 Touchskärm för utlån 109 Lyxvarianten: Hitta boktjuven 110 Intervju med skolbibliotekarie 114 Diskussionsfrågor 114 7 Lägga grunden för MIK 117 Att utforska olika informationskällor 118 Diskussionsfrågor 133 8 MIK – bygga vidare 135 Informationssökningsprocessen 135 Sökkritik 139 Källtillit 143 Bildsökning 147

Källtillit i coronatider 148 Diskussionsfrågor 150 9 Källkritisk granskning 151 Källgranskning på lågstadiet 153 Omvänd källkritik 163 Ryktesspridning 168 Webbplatser med påhittat innehåll 175 Diskussionsfrågor 176 10 Nätvett 177 Barns och ungas medievanor 177 Samlat grepp och samarbete 178 Sociala medier och nätvett i årskurs 3 182 Diskussionsfrågor 195 11 Läsfrämjande – högläsning 197 Högläsning i läroplanen 197 Planerad och medveten högläsning 198 Samarbete med förskoleklasserna 199 Utmaningar i textsamtalen 202 Högläsning med äldre elever 204 Högläsning på fritidshemmet 205 Ett uppdaterat utbud 206 Högläsning i hemmen 207 Viktigt att tänka på 208 Högläsningstips 209 Diskussionsfrågor 209 12 Läsfrämjande – texttyper 211 Berättande text 211 Beskrivande text 223 Faktatexters uppbyggnad 226 Diskussionsfrågor 228

13 Läsfrämjande – elevers egen läsning 229 Planerade bokprat 230 Spontana bokprat 231 Bokattacker 232 Författarbesök 233 Talböcker 237 Mångspråkslitteratur 238 Diskussionsfrågor 239 14 Läsfrämjande – utöka skolbibliotekets räckvidd 241 Öppethållande 241 Tillfälliga depositioner ute i skolans lokaler 245 Inlästa böcker och e-böcker 252 Fritidspedagoger som litteraturförmedlare 253 Diskussionsfrågor 261 15 Organisatoriska förutsättningar utanför den egna skolan 263 Samordning och utveckling genom en central instans på kommunnivå 265 Det viktiga uppdraget som kommunal skolbiblioteksutvecklare och -samordnare 268 Ovanför den kommunala nivån 273 Kraftsamling på alla nivåer 276 Diskussionsfrågor 277 Slutord 279 Litteraturtips 281 Referenser 285 Sakregister 297

1 Inledning Skolbiblioteken styrs av skollagen (SFS 2010:800), läroplanen, Lgr 221 (Skolverket, 2019, 2021b), och bibliotekslagen (SFS 2013:801). Enligt skollagen (2 kapitlet 36 §) har alla elever i grundskolan sedan 2010 rätt till ett skolbibliotek. Det står att ”[e]leverna i grund skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”. I bibliotekslagen (§ 10) hänvisas till skollagens skrivning ovan. Att skolbiblioteket används efter läroplanens skrivningar är rektors ansvar. I grundskolans läroplan (Skolverket, 2019, s. 17) betonas rektors ansvar genom följande skrivning: ”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”

1 Lgr 22 gäller från och med 1 juli 2022. Även om Lgr 22 inte trätt i kraft vid skrivandet av den här boken har vi valt att referera till den genom de nya kursplanerna som finns publicerade på Skolverkets webbplats. I läroplanens inledande delar har nya skrivningar tillkommit om sexualitet, samtycke och relationer (Skolverket, 2021b).

1 Inledning

Elevers rätt till skolbibliotek Trots dessa skrivningar i skollagen, läroplanen och bibliotekslagen saknar majoriteten av grundskolans elever tillgång till skolbibliotek enligt Kungliga bibliotekets årliga biblioteksstatistik (Kungliga biblioteket, u.å.). I syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek beslutade regeringen i november 2019 att ge Gustav Fridolin i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken. I januari 2021 redovisades uppdraget i delbetänk andet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3). I delbetänkandet föreslås att även förskoleklassen (vars tillgång till skolbibliotek inte regleras i styrdokumenten vid tidpunkten för när den här boken skrevs) ska ha tillgång till skolbibliotek samt att syftet med skolbibliotek, bestämmelser om bemanning av skolbibliotek samt lokaler och utrustning ska regleras i skollagen. Följande förslag läggs fram i delbetänkandet vad gäller tillgång, syfte och bemanning (SOU 2021:3, s. 29–30). Tillgång 30 a § Eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl, får skolbiblioteket även organiseras i samverkan med ett folkbibliotek eller ett skolbibliotek på en annan skolenhet, enligt 23 kap. 27 §. Syfte med skolbibliotek 30 b § Skolbiblioteket syftar till att främja elevers läsande och medieoch informationskunnighet.

1 Inledning Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur syftet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. Kommuner och regioner kan antingen anta en särskild skolbiblioteksplan eller beskriva skolbiblioteksverksamheten i den kommunala eller regionala biblioteksplan som ska antas enligt 17 § bibliotekslagen (2013:801). Bemanning av skolbibliotek 30 c § Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand annan relevant examen. 35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

Elever har rätt att få det innehåll som skollagen, läroplanen och bibliotekslagen beskriver, och det är rektors ansvar att skapa förutsättningar för tillgång till skolbibliotek och att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Skolbibliotek – folkbibliotek I delbetänkandet (SOU 2021:3) föreslås att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten, och enbart om det föreligger särskilda skäl ska skolbiblioteket få organiseras i samverkan med folkbibliotek. Skillnaderna mellan skol- och folkbibliotek är stora. För det första styrs folkbiblioteken av bibliotekslagen (2013:801), medan skolbiblioteken regleras av skollagen (2010:800),

1 Inledning läroplanen (Skolverket, 2019) och bibliotekslagen. Folkbibliotek har ett bredare uppdrag än skolbibliotek. De ska nå samhällets alla medborgare, medan skolbiblioteket har en begränsad målgrupp – eleverna som är inskrivna i skolan och fritidshemmet. Det innebär att ett skolbiblioteks mediebestånd ska vara anpassat efter elevernas ålder och behov. Skolbibliotekets uppdrag är avgränsat till att vara en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens (Skolverket, 2019), medan folkbibliotekets uppdrag omfattar bland annat värdegrund, demokrati, kultur och mötesplatser (Widell & Östling, 2013). Samtidigt inbegrips även värdegrund och demokrati i skolbibliotekets uppdrag, eftersom skolväsendet vilar på demokratins grund (Skolverket, 2019, s. 5).

Bokens innehåll Det lyfts ofta hur svårt det är att få till ett framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare. I vår bok använder vi ordet lärare för såväl lärare i grundskolan som lärare i fritidshem, förskollärare och annan personal inom fritidshem och förskoleklass. I vissa avsnitt är det dock svårt att vara konsekvent i ordvalet av ”lärare” och samtidigt uttrycka sig tydligt, till exempel när vi beskriver upplägg där samarbetet mellan skolbibliotekarie, fritidspedagog och klasslärare är en nyckelfaktor. Ibland använder vi därför medvetet benämningen på respektive yrkesprofession för att tydliggöra vilka yrkesgrupper som varit delaktiga i samarbetet. I samband med våra föreläsningar möter vi många blivande och redan yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier som efterfrågar konkreta exempel på hur samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie kan se ut i praktiken. Eftersom skolbiblioteksverksamheten på varje skola måste utformas för att passa just den skolans behov finns det inte ett korrekt sätt att lägga upp skol biblioteksundervisningen på. Den här boken talar därför inte om för andra hur de bör organisera sin skolbiblioteksverksamhet. Den gör inte heller anspråk på att vara heltäckande. Det finns många

1 Inledning fler skolbibliotekariekollegor runtom i landet som har framgångsrika arbetssätt att dela med sig av. Det vi vill förmedla med den här boken är att öppna dörren till vår egen praktik och berätta hur vi bygger undervisning med utgångspunkt från läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Vår förhoppning är att boken inspirerar skolor till nya samarbeten och pedagogiska processer som hjälper till att förankra skolbiblioteket i hela skolans verksamhet. I de första kapitlen i boken fördjupar vi oss i styrdokument, forskning och undersökningar, som ett fundament för det sam arbete som vi sedan beskriver i kapitel 5–15. Vi har valt att fokusera på förskoleklass och årskurs 1–6, eftersom det i de tidiga skolåren läggs en betydelsefull grund för varje elevs fortsatta utveckling och lärande. Som vi skrev i början av det här kapitlet så regleras inte tillgången till skolbibliotek för förskoleklass i styrdokumenten. Det har dock för oss alltid varit självklart att samarbeta med förskoleklassernas pedagoger och låta förskoleklasseleverna få ta del av skolbibliotekets verksamhet, för att tidigt i barnens liv kunna lägga en stadig grund. De samarbeten som vi genomfört i förskoleklass och på lågstadiet kan även användas med elever på mellanstadiet som inte fått de grunderna i de tidiga skolåren. Därför anger vi i början av varje undervisningsmoment ett årskursspann som det aktuella upplägget lämpar sig för. Samtliga av de samarbeten som vi beskriver i den här boken innehåller målformuleringar. Vi har dock valt att inte inkludera utvärdering, då den skiljer sig åt beroende på klass och lärare. Utvärderingen kan till exempel bestå i en muntlig avstämning, en snabb exit ticket, ett digitalt quiz, en utvärdering genom Google Formulär eller en bedömningsuppgift. Boken vänder sig främst till skolbibliotekarier, lärare, personal i förskoleklass och fritidshem, rektorer samt bibliotekarieoch lärarstudenter.

1 Inledning

Bokens kapitel De första fyra kapitlen ägnas mestadels åt forskning och teori som ligger till grund för ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet. Från kapitel 5 och framåt konkretiserar vi forskning och styrdokument med många handfasta exempel från vår egen yrkesutövning. Respektive kapitel avslutas med reflektionsfrågor som kan användas enskilt eller som diskussionsunderlag, exempelvis i arbetslaget eller i skolans ledningsgrupp. Nedan följer en kort genomgång av innehållet i bokens olika kapitel. Kapitel 1, Inledning, presenterar utgångspunkterna för boken och ger en kort introduktion till bokens kapitel samt dess för fattare. Kapitel 2, Från styrdokument till samarbete, handlar om vad teorin säger om skolbibliotekets verksamhet, bemanning, skolbiblioteksmiljö, biblioteksplaner, systematiskt kvalitetsarbete och samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Kapitel 3, Digital kompetens och medieoch informationskunnighet, tar upp skolbibliotekets ena huvuduppdrag och lyfter skillnaden mellan digital kompetens och medieoch informationskunnighet samt berör forskning om informationssökning och källkritik kopplat till elevers lärande. Kapitel 4, Språklig förmåga, lyfter skolbibliotekets andra huvuduppdrag, och i kapitlet berörs bland annat vikten av ett rikt läsmaterial och ihärdig träning. Vi ger också exempel på tre olika modeller för textsamtal. Kapitel 5, Det betydelsefulla samarbetet, handlar om elevers lärande, förutsättningar för samarbete, till exempel schemalagda lektioner, möten med olika professioner och handlingsplaner. Vi definierar också vad som avses med samarbete. Kapitel 6, Koll på skolbiblioteket. I det här kapitlet berättar Monika om hur hon på lågstadiet skolar in eleverna i skolbiblioteksverksamheten och hur hon skapar gemensamma referensramar kring skolbibliotek. Det ges konkreta exempel på ett grundläggande arbete för att lära känna eleverna och för att befästa rutiner samt

1 Inledning undervisningsupplägg för att lära eleverna att hitta på skolbiblioteket. Maria berättar om hur eleverna kan intervjua en skolbiblio tekarie och på så sätt få mer kunskap om skolbibliotekarieyrket samt om touchskärm för att underlätta utlåningen för yngre elever. Kapitel 7, Lägga grunden för MIK, är ett kapitel med konkreta exempel från undervisningen inom medieoch informationskunnighet 2 . Monika berättar om hur hon introducerar informationskällor och hur hon bygger sökövningar för de yngsta eleverna i uppslagsverk, både tryckt och digitalt. Maria berättar om sitt arbete med faktatexters särdrag. Även söktjänster som Google berörs i kapitlet. Kapitel 8, MIK – bygga vidare. I detta kapitel ger Maria exempel på hur hon arbetar med informationssökningsprocessen, sök kritik, källtillit och bildsökning. Kapitlet avslutas med att Monika berättar om ett lektionspass om källtillit kopplat till covid-19. Kapitel 9, Källkritisk granskning. Här berättar Monika om sitt arbete med källkritik och omvänd källkritik. Hon konkretiserar bland annat de fem källkritiska frågorna med utgångspunkt från bilderboken Gruffalon. Maria ger exempel på hur hon arbetar med ryktesspridning, bildmanipulation samt påhittade webbplatser. Kapitel 10, Nätvett, handlar om undervisning i skärpunkten mellan digitalisering och värdegrund. Monika beskriver den pedagogiska process som lett fram till Backaskolans plan för nätvettsundervisning F–3 och visar med konkreta exempel hur lektioner och planeringen inför dessa kan se ut. Kapitel 11, Läsfrämjande – högläsning. I detta kapitel lyfts vikten av planerad och medveten högläsning med samtliga årskurser och betydelsen av en bred läsrepertoar. Maria ger exempel på högläsning i förskoleklass, årskurs 5 och fritidshemmet. Hon berättar också om utmaningar som hon stött på i urval av litteratur samt textsamtal. 2 Medie- och informationskunnighet, MIK, är ett begrepp som används i bibliotekssammanhang. Mer om detta och om hur det skiljer sig från begreppet digital kompetens kan du läsa i kapitel 3.

1 Inledning Kapitel 12, Läsfrämjande – texttyper. Här beskriver Monika hur skolbibliotekarie, lärare och fritidspedagoger kan bygga undervisning runt en viss texttyp, till exempel berättande text såsom folksagor eller spökhistorier, och låta eleverna både läsa och skapa berättande texter. Kapitel 13, Läsfrämjande – elevers egen läsning, handlar om bokprat, bokattacker och författarbesök, för att motivera elever till läsning. I kapitlet berättas också om talböcker och om mång språkslitteratur. Kapitel 14, Läsfrämjande – utöka skolbibliotekets räckvidd. Här beskriver Monika sina erfarenheter av att utlokalisera delar av skolbibliotekets bestånd och verksamhet för att nå ut till eleverna så ofta som möjligt. Kapitlet handlar om bemannat öppethållande, läsvagnar och läskorgar men även om samarbeten med fritids pedagoger som läsfrämjare. Kapitel 15, Organisatoriska förutsättningar utanför den egna skolan, ringar in övergripande strukturer som underlättar arbetet på den enskilda skolan, exempelvis en central instans som ansvarar för utveckling, samordning, samnyttjande av kommungemensamma resurser samt bevakning av politiska beslut och förändrings processer inom berörda förvaltningar. Maria berättar om sina sex år som skolbiblioteksutvecklare och -samordnare i Staffanstorps kommun. Kapitlet blickar också utanför kommungränserna mot de nationella aktörer och arenor som är viktiga för skolbibliotekens verksamhet. I slutet av boken finns en referenslista för barnlitteratur. Den är indelad i olika ålderskategorier som stöd till dig som läsare. Ålderskategorierna baseras på de kategorier som bibliotek och bokhandel använder sig av: 0–3 år, 3–6 år, 6–9 år, 9–12 år och 12–15 år. Många av böckerna kan med fördel även användas lägre ner och högre upp i åldrarna. Se därför referenslistan som en utgångspunkt och utgå från elevernas erfarenhetsmässiga och språkliga nivå i urvalet av litteratur.

1 Inledning

Bokens författare M aria Heimer har fram till september 2021 arbetat som skolbibliotekarie på Nyvångsskolan, en F–6-skola i Löddeköpinge i Kävlinge kommun. Skolbiblioteket utsågs 2020 till Skolbibliotek i världsklass av DIK 3. Hon har tidigare arbetat som skolbibliotekarie på en högstadieskola och har även flera års erfarenhet av kommunövergripande skolbiblioteksutveckling och samordnings ansvar för skolbiblioteken i Staffanstorps kommun. Under åren som skolbibliotekarie i Staffanstorps kommun utsåg Bonnierförlagen Maria till Årets skolbibliotekarie 2008, och året därpå tilldelades skolbiblioteket utmärkelsen Årets skolbibliotek av Nationella skolbiblioteksgruppen. Maria är till en början legitimerad lärare i svenska och tyska och har sedan vidareutbildat sig till skolbibliotekarie på Malmö högskola. Maria arbetar sedan hösten 2021 heltid som författare och föreläsare. Monik a Stau b H a lling arbetar som skolbibliotekarie på Backaskolan, en F–3-skola i Lunds kommun. I samma kommun har hon tidigare arbetat på en F–9-skola, och innan dess jobbade hon på en stor 4–9-skola i Stockholm. Alla dessa skolor har genom åren tagit emot utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass som årligen delas ut av DIK. Monika ingick mellan 2008 och 2011 i Nationella skolbiblioteksgruppen och juryn för Årets skolbibliotek, samt under 2010–2011 i DIK:s expertgrupp för skolbibliotek. Hon anlitas regelbundet som föreläsare och fortbildare inom skolbiblioteksutveckling, alltid med fokus på det pedagogiska samarbetet och konkreta exempel från sin egen verksamhet. Av Källkritikbyrån och Internetstiftelsen tilldelades hon våren 2021 källkritiks priset ”Det gyllene förstoringsglaset” för sitt MIK-arbete med de yngsta eleverna.

3 DIK – fackförbund för kultur- och kommunikationsbranschen.

Maria Heimer och Monika Staub Halling har stor erfarenhet av skolbiblioteks verksamhet i grundskolan. Maria har flera års erfarenhet både som skolbibliotekarie och som skolbiblioteksutvecklare kommunövergripande. Monika är skolbibliotekarie och flitigt anlitad föreläsare inom skolbiblioteksutveckling.

MOT SAMMA MÅL SKOLBIBLIOTEK I UNDERVISNINGEN

Det finns en stark koppling mellan skolbibliotekariers och lärares kvalitativa samarbete och elevers lärande. Välutrustade skolbibliotek med kvalificerad personal där lärare, skolbibliotekarie och skolledning samarbetar leder till informationskompetenta elever och goda och motiverade läsare. För att få till ett framgångsrikt samarbete mellan skolbibliotekarie, lärare och ledning krävs ett strukturerat och genomtänkt arbete, där man tillsammans planerar, följer upp, utvärderar och utvecklar utbildningen. I boken går författarna in på hur grundskolan, med fokus på F–6, kan skapa en ändamålsenlig och hållbar skolbiblioteksverksamhet. De öppnar dörren till sin egen praktik och berättar om sina samarbeten med utgångspunkt i läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Boken vänder sig till skolbibliotekarier, lärare, personal i förskoleklass och fritidshem, rektorer, skolbiblioteksutvecklare samt bibliotekarieoch lärarstudenter.

Art.nr 44657

studentlitteratur.se