9789144154374

SKRIVFÖRSTÅELSE 2

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

SKRIVFÖRSTÅELSE 2

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

Äntligen ett läromedel som fokuserar på skrivandets hantverk! Genom serien Skrivförståelse får eleverna lära sig hur de kan utveckla och förbättra sina texter. Arbetet i böckerna drivs framåt på ett systematiskt sätt med hjälp av genomgångar och konkreta övningsuppgifter.

ELEVBOK

I Skrivförståelse 2 vässas de kunskaper som förvärvades i den första boken genom att skrivandet sätts i ett sammanhang. Skrivförståelse 2 inleds med ett uppvärmningskapitel som tränar eleverna i kreativt skrivande. Därefter möter eleverna fem olika typer av texter som presenteras i varsitt kapitel: beskrivande texter, utredande texter, förklarande texter, argumenterande texter och reflekterande texter.

DIGITALT LÄROMEDEL

I det digitala läromedlet finns extraövningar och kompletterande material, samt facit. Här finns också en checklista som eleven och läraren kan använda tillsammans för att följa upp elevens skrivande formativt.

övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Skrivförståelse 2

Pia Davidsson

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Liza Greczanik

Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard

Omslag: Johanna Szemenkar Remgard

Art.nr 44538

ISBN 978-91-44-15437-4

© Författaren och Studentlitteratur AB 2023

Upplaga 1:1

Printed by Interak, Poland 2023.

Med text menas olika meningar och stycken som flätas samman till en sammanhängande enhet.

Textaktivitet fokuserar på en texts specifika funktion. Begreppet används för att beskriva hur man skapar text genom olika typer av aktiviteter.

Texttyp är ett överordnat begrepp till genre och textaktivitet. Ordet kan användas för att beskriva en viss kategori av texter som argumenterande texter eller journalistiska texter.

Innan du börjar …

Välkommen till ditt nya läromedel! Skrivförståelse 2 ingår i en serie som består av tre böcker:

Skrivförståelse 1 Grund, Skrivförståelse 1 Fördjupning och Skrivförståelse 2

De två första delarna, Skrivförståelse 1 Grund och Skrivförståelse 1 Fördjupning, har en jämlöpande struktur. Tanken är att Grund och Fördjupning ska kunna användas parallellt av olika elever i samma klass. Skrivförståelse 1 Grund innehåller, precis som titeln signalerar, mer grundläggande grammatik och fokuserar på att ge en god grund för ett utvecklat skriftspråk, medan Skrivförståelse 1 Fördjupning utgår från ett läge som passar de elever som redan kan sin basgrammatik och behöver mer avancerade genomgångar och uppgifter. Skrivförståelse 2 fungerar bra för alla elever, oavsett vilken version av Skrivförståelse 1 som använts tidigare.

Målet med denna läromedelserie är att ge dig en god skrivförståelse. Vad menar vi då med begreppet skrivförståelse?

Skrivförståelse är att förstå

• hur man kan utveckla och förbättra sina texter

• hur man i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt

• hur man skriver i olika sammanhang och för olika mottagare

• vad som utmärker en skickligt skriven text.

Skrivförståelse 2 innehåller skrivövningar där de verktyg du har fått i bok 1 kommer till användning. Nu ligger fokus på att studera och skriva olika typer av lite längre texter.

Vi har valt att låta fyra textaktiviteter som är vanligt förekommande i texter på gymnasiet forma bokens upplägg. Dessa är berättelse, beskrivning, förklaring och ställningstagande. Texter som utgår från samma textaktivitet tillhör samma texttyp. Till exempel är textaktiviteten ställningstagande central i texter av argumenterande typ.

I Skrivförståelse 2 kommer du att få lära dig mer om beskrivande texter, förklarande texter, argumenterande texter, utredande texter och reflekterande texter. I varje kapitel kommer du att få bekanta dig med en eller fler genrer inom texttypen till exempel debattartikel, nyhetsartikel och pm. Vissa genrer

kräver bara en textaktivitet men merparten av de texter som du möter på gymnasiet är komplexa och kombinerar flera textaktiviteter. Debattartikeln

är ett sådant exempel. Den bygger på ett ställningstagande men innehåller även en beskrivning av fakta och ibland en jämförande förklaring.

Textaktivitet Texttyp Genre

Berättelse Berättande text – kreativt skrivande Roman, novell Beskrivning Beskrivande text

Förklaring Förklarande text

Ställningstagande Argumenterande text

Utredande text

Reflekterande text

Genre används för att definiera hela textens funktion och kontext. Texter inom samma genre har liknande syfte och struktur, såväl som gemensamma språkliga drag.

Referat, nyhetsartikel

Populärvetenskaplig artikel, lärobokstext

Debattartikel, recension

Pm, skönlitterär analys

Reflektion

Så varför ska du kunna det här? Jo, om du vill lyckas med ditt skrivande är det en förutsättning att du vet hur texter är uppbyggda och hur du ska skriva i olika sammanhang. När du känner till normerna för olika texter blir det mycket lättare att läsa och förstå andras texter men också att formulera egna texter på ett tydligt och övertygande sätt.

Varje kapitel inleds med en kort genomgång av texttypen och en ruta med tillhörande vanliga aktivitetsverb. Här hittar du också en ruta med relevanta begrepp som är bra att kunna i arbetet med kapitlets texter. Varje kapitel är sedan uppdelat i avsnitt med fördjupade genomgångar och övningar. En del avsnitt innehåller dessutom en extra skrivuppgift, en så kallad utmaning. Precis som i Skrivförståelse 1 är utmaningarna färgmarkerade i gult.

Uppgifter som endast kräver kortare svar har tillhörande skrivrader att skriva på. När uppgiften behöver ett längre svar markeras detta med ett tangentbord som visar att du behöver skriva på dator eller ett separat papper. En penna vid en text är en inbjudan till dig att använda texten som ett arbetsmaterial. Ringa in ord, skriv anteckningar eller gör färgmarkeringar!

Till vissa övningar erbjuds skrivhjälp vilken du når genom den röda länkikonen . Den röda länkikonen leder dig till exempel till en självvärderingsmall som ligger digitalt. Självvärderingsmallen ger dig stöd i arbetet med att utveckla och utvärdera din text. Till några av de större skrivuppgifterna finns även responsmallar att ta hjälp av. Låt en kamrat ge återkoppling på din text utifrån frågorna i responsmallen.

Digitalt hittar du även facit till övningarna.

Jag hoppas att denna läromedelsserie kommer att fungera som en språngbräda för ditt skrivande och att den hjälper dig att utveckla ett språkligt självförtroende. Du har verktygslådan i din hand - använd verktygen och skriv dig till framgång!

Lycka till med ditt skrivande och arbetet i Skrivförståelse 2!

Pia Davidsson, lärare och läromedelsförfattare

Verb som beskriver olika textaktiviteter kallas aktivitetsverb, till exempel beskriva, jämföra och diskutera. En del aktivitetsverb överlappar varandra betydelsemässigt. Ibland kan verben till och med ses som rena synonymer. Ett exempel på ett sådant verbpar är sammanfatta och summera.

Ikonerna i boken:

Övningen mynnar ut i en längre text som du kan skriva på dator eller papper.

Länk till det digitala läromedlet

Använd texten som ett arbetsmaterial till exempel genom att anteckna, göra färgmarkeringar, stryka under och så vidare.

UPPVÄRMNINGSKAPITEL

1Kreativt skrivande

Kreativt skrivande är en form av skrivande där du använder din kreativitet, fantasi och ditt personliga uttryck. Det handlar om att berätta, skapa och leka med språket, utan de begränsningar och regler som finns i akademiskt skrivande. Det kreativa skrivandet stimulerar ett kreativt tänkande och utvecklar din förmåga att ”tänka utanför boxen”.

Vanliga aktivitetsverb

berätta

associera

fantisera

beskriva

uttrycka

skapa

gestalta

Kapitlets begrepp

association

gestaltning show don’t tell miljöbeskrivning

Associationsskrivande

Association betyder samband eller koppling, alltså det vi kommer att tänka på när vi hör eller ser någonting. När du hör ordet ”december” kanske du tänker på pepparkakor, medan någon annan tänker på stress och en tredje på barndomsvänner i Härjedalen. Vi associerar ord med olika känslor, platser eller personer utifrån vår individuella kunskap och erfarenhet.

Associationsövningar är ett roligt sätt att få igång skrivandet eftersom det inte finns några rätta svar. Det är alltså helt omöjligt att skriva fel!

Övning – Associera fritt

NIVÅ 1 Ta fram papper och penna. Er lärare kommer att skriva ett ord på tavlan. Därefter har du två minuter på dig att skriva så mycket som möjligt utifrån detta ord.

Det finns egentligen inga regler utan du får associera fritt. Skriv enstaka ord som alla utgår från ordet på tavlan, skriv en ordkedja där varje nytt ord är kopplat till ordet före eller skriv en sammanhängande faktatext eller en skönlitterär berättelse. Bara skriv det första du kommer att tänka på!

NIVÅ 2 Nu ska ni arbeta ihop och tillsammans hitta på en berättelse. I den här övningen går det i princip att vara hur många som helst, men en lämplig storlek på gruppen är minst åtta elever. Uppgiften går ut på att ni ska skapa en gemensam saga.

1. Elev 1 skriver sagans första mening på ett papper. Den inleds med ”Det var en gång …” Därefter skickas pappret vidare till elev 2 som skriver nästa mening i sagan. Pappret viks därefter, så att elev 3 bara kan se den mening elev 2 har skrivit. När elev 3 har skrivit sin mening viks pappret igen, så att endast den senast skrivna meningen syns när pappret skickas vidare till elev 4 och så vidare.

2. När alla i gruppen har skrivit varsin mening vecklar ni upp pappret och läser er saga högt.

Vilka associationer ger ordet ”december” dig?

Adjektiv är ord som beskriver hur någonting är, till exempel glad, mörkblå eller högljudd. Adverb är också beskrivande ord, men de beskriver hur något sker, till exempel snabbt, argt eller outtröttligt.

Verb uttrycker handling, alltså vad som görs, till exempel springer eller funderade.

Gestaltning

En skönlitterär text kännetecknas av att den är fiktiv, alltså påhittad. I skönlitteratur är författarens kreativitet och fantasi central. Läsaren bjuds in i författarens uppdiktade värld fylld av spännande händelser och komplexa karaktärer, bland annat genom författarens beskrivningar. Ett sätt att beskriva är genom gestaltning.

När du gestaltar någonting berättar du inte med hjälp av till exempel adjektiv och adverb, utan istället visar du känslor, tankar och intryck och ofta gör du det med hjälp av verb. Den här tekniken kallas show, don’t tell. Ett tips är att tänka att det du skriver ska bli en film.

Beskrivning med adjektiv och adverb: Det var en solig dag. Henny var varm och mycket svettig

Beskrivning genom gestaltning: Hennys hud kokade i solen. Svettfläckarna på tröjan växte och luggen klistrade sig fast på hennes panna.

Övning – Gestaltning: Show, don’t tell

NIVÅ

1 Välj mellan bild a och b. Tänk att du befinner dig i bilden. Använd dig av gestaltning och beskriv situationen.

a.

b.

Samarbeta med en klasskamrat och läs era texter högt för varandra.

Målande miljöbeskrivningar

Vi har fem sinnen som vi använder när vi tolkar omgivningen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel, men när vi beskriver en plats utgår vi ofta bara från vad vi ser, alltså vårt synintryck.

Jag står vid ett livligt gathörn där trafik och fotgängare ständigt rör sig fram och tillbaka. Blinkande neonljus från ett pärlband av restauranger lyser upp den mörka kvällen. För att levandegöra berättelsen kan vi lägga till flera sinnesintryck.

Ljudet av tutande bilar och pratande människor fyller mina öron. Den hemtrevliga doften av nybakat bröd från det kvällsöppna bageriet bredvid blandas med stanken från bilarnas avgaser. Vitlökssmaken fyller min mun när jag tar en tugga av den i sås indränkta kebaben från ett närliggande gatukök. En liten sten har letat sig in mellan remmarna på min högra sandal och skaver på min lilltå. Jag petar bort stenen och börjar sedan sakta gå hemåt.

Övning – Använd sinnena

NIVÅ 1 1. Öva på målande miljöbeskrivningar genom att tolka din omgivning med hjälp av dina fem sinnen. Titta dig runt omkring. Vad ser du? Vad hör du? Känner du någon doft? Tänk kreativt och skriv en mening kopplad till varje sinne.

Syn Hörsel

Smak

Lukt

Känsel

2. Vilket av dina fem sinnen anser du vara viktigast? Vilket tycker du är minst viktigt? Skriv ner dina tankar. Diskutera gärna med en kamrat.

NIVÅ

2

1. Läs utdraget ur Martin Kochs roman Ellen: En liten historia från 1911. Har Koch använt sig av alla sinnen i sin berättelse? Försök hitta exempel i texten kopplade till våra fem sinnen (syn, hörsel, smak, lukt, känsel) och stryk under dem. Ange vilket sinne det handlar om i marginalen.

Romanutdrag ur Ellen: En liten historia av Martin Koch

En lördagskväll under sensommaren gick en ung man och en ung kvinna Roslagsgatan fram på väg till Haga, till något av de små kaféerna, som ligger spridda runt om där i trakten och har så lustiga namn: Röda Stugan, Koppartältena, Finnstugan, Annero, Mor på Höjden, Solnadal.

Sommarskymningen var fylld av ljus. Solen hade gått ner, men lyste ännu på några tunna skyar, som gled högt i rymden, burna av det varma ljuset. På gatorna var lyktorna redan tända och syntes i kvällen som två långa rader av vita lågor, sammanlöpande i en enda punkt vid tullen.

Spårvagnarna var fullsatta av trötta arbetare. Människorna skyndade om varandra på alla gator med lördagskvällens alldeles särskilda brådska. Utanför ett ölkafé hängde ett lag halvgamla och halvsneda karlar. Somliga hade hattarna längst bak i nacken och den nysmorda pannluggen fri. Andra hade mössorna nerdragna över ögonen och silade omkring sig blå strimmor stinkande rök. De diskuterade och argumenterade med kraft; handfasta slag i ryggen avslutade debatten och resolutionen formulerades och antogs på stående fot: i så fall så, ja djävlar! — Varpå de försvann in i kaféet.

De båda unga människorna traskade gatan framåt arm i arm. De hade ingen brådska, men gick ändå fort; så som de unga går för att få vara med om allt som väntar. När de vid tullen kände lukten av solvarm mylla och gräs, började de gå ännu fortare.

De gamla träden susade med täta löv i skymningen över deras huvuden. Ingen människa syntes på vägen. Han stannade, drog hastigt den lilla kvinnan till sig; de kysstes länge.

— Det är bara vi som lever! Du och jag. Bara du och jag.

Hon log emot honom. Ungdomens och kärlekens leende, som lyser av lycka.

De var vid Röda Stugan och sorlet från kaféet hördes ända ut på vägen. Runt omkring trädgårdsterrassen, som låg på en bergklint utåt Brunnsviken, hängde små granna kulörta lyktor; de såg ut som brokiga lysmaskar i skymningen. Under dem trängdes människorna vid borden; unga arbetare med sina flickor. Överallt var fullsatt, men högst uppe i ett hörn blev ledigt, när nykomlingarna hunnit in och där slog de sig ner.

Sjön låg blank och stilla där ute mellan strändernas leende skogar. Under berget nere vid stranden hade ett segelsällskap en hamn för sina båtar, över hela himlen låg ännu ett återsken av sommardagens gyllene ljus; en och annan stjärna blänkte knappast märkbart. Längst borta hängde en tunn dimma över vattnet. Det var stockholmsnaturens lätta och öppna skönhet med en underton av vemod, som dock aldrig blir riktigt allvarligt ment.

— Kaffe ja! Och bakelser och bröd och mandelkransar och pepparkakor och det ena med det andra, tack!

Serveringstösen försvann bland pratande, viskande, skrattande gäster. 1 ett öppet fönster i stugan syntes värden själv, rödbrusig och stor med segelmössan över sitt svettiga huvud. En krögare utan flaskor och krus, ty här fanns ingen sprit. Misstänkta ljud hördes där han stod och så slapp det löst. En ilsken grammofon spottade till några tag och vevade sedan ur sig en amerikansk dundermarsch, spelad av brakande bleck och trummor; hest och

tjutande arbetade den sig fram och överöste publiken med ett ogenomträngligt, ovettigt slammer.

De båda unga lutade sig trötta i bänken. Tryckta fast intill varandra, vilade de utan tankar, medan deras händer lekte i blindo under bordet. Nu blev han visst för djärv i leken, hon såg hastigt upp, undrande, och drog sig skyggt tillbaka, men bara litet tillbaka. Han gjorde sin allra snällaste min och då var hon strax på sin rätta plats igen.

I ett mörkt hörn satt två andra älskande och kysstes, utan att bry sig det allra ringaste om alla dem, som såg på.

2. Tycker du att Kochs miljöbeskrivning placerar dig i Stockholm under 1910-talet? Varför/Varför inte? Skriv ner dina tankar. Diskutera gärna med en kamrat.

NIVÅ 3 Låt fantasin flöda och skriv din egen version av berättelsen om det unga paret i Martin Kochs roman. Du väljer själv om du ska skriva om en bit av utdraget eller författa en kort fortsättning men låt din berättelse utspela sig i nutid. Använd dig av beskrivningar och andra detaljer som placerar din läsare i Sverige på 2000-talet. Börja med att anteckna dina tankar och idéer här innan du skriver din berättelse.

UTMANING: Beskriv en plats

Välj om ni ska arbeta enskilt eller parvis.

Arbeta enskilt: Skriv en målande miljöbeskrivning av en valfri plats. Det kan vara en favoritplats som du brukar vara på eller kanske någon plats du minns från din barndom. Använd alla dina fem sinnen i din beskrivning.

Arbeta parvis: Använd era fem sinnen för att beskriva valfri plats någonstans i skolan eller på skolgården. Skriv en sammanhängande text utifrån era intryck. Alla fem sinnena ska finnas representerade.

Läs upp er text högt i klassen och låt klasskamraterna gissa vilken plats ni har beskrivit!

Skapa spänning

Vår hjärna är duktig på att fylla i information som saknas utifrån tidigare kunskap och erfarenhet. Vad tycker du är mest skrämmande att se? En film som visar det otäcka monstret eller en film där du bara kan ana monstret genom dess andetag eller steg? Många gånger kan en berättelse där inte allt avslöjas och där mottagaren själv får fylla i luckorna, upplevas som läskigare än en historia som är mer grafisk.

När jag vaknar nästa morgon njuter jag av ensamheten. Jag torkar av blodet från brödkniven och skär mig några limpskivor.

Övning – Skriva tvåmeningsskräck

NIVÅ 1 Orden ensamhet, blod och en kniv hjälps åt att skapa spänning i berättelsen ovan. Skriv ner några andra ord som väcker känslor och skapar obehag.

NIVÅ 2 Skriv en egen skräckhistoria bestående av två meningar.

NIVÅ 3 Läs era skräckhistorier högt för varandra.

5Utredande texter

Aktivitetsverbet utreda betyder att klargöra och finna ett mönster. En utredande text är en komplex texttyp som innehåller flera olika delar och textaktiviteter.

problem – utredning – slutsats

Grundstrukturen består av en inledning med en frågeställning, en utredande del och en avslutning med en slutsats. I inledningen beskrivs problemområdet och en relevant frågeställning presenteras. Den utredande delen innehåller en sammanfattning av insamlad fakta, med tillhörande källhänvisning, som sedan ligger till grund för ett resonemang eller en analys. I avslutningen redovisas ett svar på frågeställningen i form av en slutsats som bygger på de fakta som framförts tidigare i texten.

Det här kapitlet behandlar två typer av utredande texter: pm och litterär analys.

Vanliga aktivitetsverb

presentera

resonera

analysera

jämföra

redovisa

problematisera

bevisa

utreda

studera

utforska

sammanfatta

Kapitlets begrepp

frågeställning

problem

utredning

slutsats

pm

objektiv

vetenskaplig karaktär

textnära analys

analysmetod

korrekturläsning

texttriangeln

Promemoria – pm

Promemoria, förkortat pm, är latin och betyder ”för minnet”. Det är egentligen ett samlingsnamn för en typ av kortare text, till exempel en rapport. I skolsammanhang är pm synonymt med en objektiv utredande text av vetenskaplig karaktär

Övning – Studera pm

NIVÅ 1 Läs det exempel-pm som finns nedan.

Robotar görs mer användbara

Under de senaste åren har utvecklingen inom artificiell intelligens tagit ett stort kliv framåt. Just nu bedrivs flera forskningsprojekt kring den intellektuella roboten för att förbättra dess funktion och göra den ännu mer användbar. Vilka egenskaper hos robotarna är forsk arna mest intresserade av att utveckla? Varför anses just dessa vara prioriterade?

Alessandro Saffiotti, som är professor i datavetenskap vid Örebro universitet, deltar i ett projekt där kulturellt anpassningsbara robotar testas på japanska och engelska äldreboenden. Enligt ”Kulturellt kompetenta robotar är framtiden inom äldrevården” (Dobric, 2018) menar han att efterhand som robotarna i allt större utsträckning blir en del av vår vardag, kommer det att krävas att de även blir bättre på att interagera med människor från olika kulturer. Saffiotti och hans forskarkollegor tror att brukarnas acceptans att tas om hand av en mekanisk människa kommer att öka vid användningen av kulturellt kompetenta robotar.

I artikeln ”Roboten sköter snacket” av M. Alpman (Forskning & framsteg, 10/28) berättar Gabriel Skantze, professor i talteknologi på KTH i Stockholm, om utvecklingen av Furhat. Detta är ett robothuvud som skapats för att kunna genomföra anställningsintervjuer. Uppdraget ligger i att Furhat ska kunna göra ett första objektivt urval av de kandidater som finns med hjälp av ett antal förbestämda frågor. Utvecklingen av så kallad djupinlärning har gjort att de nya robotassistenterna klarar av betydligt mer avancerade uppgifter. Djupinlärning går ut på att i stället

Stycke 1: Inledningen innehåller en kort presentation av ämnet och frågeställningen.

En vetenskaplig text kännetecknas av saklighet och precision, både vad gäller språk och innehåll. Språket ska vara klart och följa skriftspråkets grammatik och normer. Innehållet ska tydligt redogöra för skribentens resonemang som i sin tur behöver baseras på källor. Vilka dessa källor är ska också tydligt framgå i texten.

Stycke 2: Det andra stycket inleds med en kärnmening som innehåller en presentation av den första forskaren och hans forskningsprojekt.

Fördjupande beskrivning av Saffiottis forskningsprojekt

Stycke 3: Presentation av den andra forskaren och hans forskningsprojekt

Fördjupande beskrivning av Skantzes forskningsprojekt

Rubrik

för att arbeta med enstaka fonem, så matas stora mängder förinspelade konversationer in i systemet. Robotassistenterna är dock fortfarande begränsade till specifika områden. Furhat lär sig exempelvis att intervjua jobbkandidater och ju fler som intervjuas, desto bättre blir robothuvudet på att utföra självständiga frågesamtal. Förutom mer avancerade samtal arbetar även forskarna med att utveckla den icke-verbala kommunikationen. ”Vi har lagt mycket jobb på att ge roboten en uttrycksfull mimik. På så sätt kan roboten visa känslor och det är en viktig del av all kommunikation”, klargör Skantze.

Från att tidigare endast kunnat arbeta med begränsad konversation arbetar forskare nu med att lära robotar att samtala som en människa. I artikeln från Forskning & framsteg berättar talteknikforskaren Nikko Ström på det amerikanska e-handelsbolaget Amazon att de nu arbetar med att hitta nya modeller för att få robotarna att kunna föra fria samtal. För detta krävs att de ska kunna begripa kontexter och använda ”sunt förnuft”. Artikelförfattaren lyfter dock fram något som väckt kritik och det är det faktum att de röststyrda robotarna alltid är påslagna och därmed registrerar all konversation omkring dem. Detta leder till frågor kring personlig integritet och vad företag som Amazon ämnar göra med denna information. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utvecklingen av robotar är på frammarsch. De egenskaper som prioriteras är att göra robotarna mer lika människor. Man arbetar med att utveckla förmågan att föra helt fria konversationer samt att roboten både ska ha en egen mimik och kunna tolka människors. Forskarna har hittat nya modeller för att göra röstbaserade robotassistenter bättre på att konversera, men även mer socialt kompetenta för att de ska kunna interagera med människor mer naturligt. Anledningen till att dessa områden prioriteras är för att kunna utöka användningsområdena för röstbaserade robotassistenter inom många olika delar av samhället, exempelvis inom vård och omsorg, hemma eller på kontoret.

Pia Davidsson

Källförteckning

Alpman, Marie. (2018). Roboten sköter snacket. Forskning och framsteg 10/18: 34–39.

Dobric, Jasenka. (2018). Kulturellt kompetenta robotar är framtiden inom äldrevården. Örebro universitet 24 september.

Stycke 4: Presentation av den tredje forskaren och hans forskningsområde

Fördjupande beskrivning av Ströms forskningsområde

Stycke 5: Detta stycke inleds med en sammanfattande mening

Svar på första frågan i frågeställningen

Svar på andra frågan i frågeställningen

Författare

Fullständig källförteckning

NIVÅ 2 1. Beskriv pm:ets disposition. Hur många stycken innehåller texten? Hur är styckena uppbyggda? Hur presenteras frågeställningar, källor och fakta?

2. Markera alla referatmarkörer, citat och källhänvisningar i pm:et.

NIVÅ 3 Beskriv språket som används i detta pm. Tycker du att det är enkelt eller svårt att förstå? Är det talspråkligt, objektivt, avancerat och så vidare?

Tips!

Repetera gärna avsnitten om stilnivå samt informellt talspråk kontra formellt skriftspråk

Övning – Skriva pm

NIVÅ

1 1. Du ska nu skriva ett pm baserat på de två artiklar som du i kapitel 3 och 4 skrivit referat på, nämligen ”Forskare återskapar levande ’mammut’” (s. 20–21) och ”Konsten att bygga liv” (s. 36–37). Fräscha upp minnet genom att läsa igenom texterna på nytt.

Börja med att fundera på vilket problemområde som lyfts i artiklarna. Skriv ner några olika funderingar och tankar som texterna väcker hos dig.

2. Formulera en frågeställning utifrån det du har skrivit ovan. Din frågeställning ska vara kopplad till artiklarna eftersom det är i dessa du hittar svaret.

Tips!

Om du behöver hjälp finns det färdiga frågeställningar i det digitala läromedlet.

NIVÅ

2 Planera din text genom att göra en disposition.

Rubrik

Inledning som innehåller en beskrivning av problemområdet och din frågeställning

Utredande

Avslutning med slutsats/svar på frågeställningen

NIVÅ

3

1. Skriv ett första utkast av ditt pm.

2. Korrekturläs din text enligt texttriangeln på s. 90.

3. Skriv om och förbättra ditt pm tills du är nöjd.

Tips!

Självvärdering samt Responsmall till pm finns digitalt.

del Stycke 1 Stycke 2 (Stycke 3)

Analys av skönlitteratur

Aktivitetsverbet analysera betyder att dela upp något i mindre beståndsdelar som man sedan studerar närmare för att förstå helheten. Beroende på vilken utgångspunkt du väljer för din analys behöver du fokusera på olika delar. Du kan välja att studera själva verket och göra en textnära analys av dess innehåll (som karaktärer, miljö, tema och budskap) eller form (det vill säga sådant som berättarperspektiv, dramaturgi, språk och stil).

En annan utgångspunkt för analys är att studera verkets kontext, alltså i vilket sammanhang verket har skrivits. Då kan du utgå från författarens liv och andra verk (biografisk analys), hur samhället och verket har påverkat varandra (litteratursociologisk analys) eller kan du till exempel jämföra verket med ett annat verk (komparativ analys).

En längre analys kan fokusera på flera olika beståndsdelar eller perspektiv, medan en kortare oftast fördjupar sig i en eller två delar. När du skriver en analys kan du utgå från den utredande textens grundstruktur, alltså en inledning med en frågeställning, en utredande del och en avslutning med en slutsats.

Även om en analys innehåller skribentens åsikter är det fortfarande en text av vetenskaplig karaktär. Alla påståenden som presenteras ska ha en tydlig koppling till texten och stödjas av konkreta exempel.

Skönlitterära analysmodeller

Biografisk analys

Biografisk analys är en metod som fokuserar på författarens bakgrund och personlighet vid tolkning av den skönlitterära texten. Genom att studera författarens liv söker man efter kopplingar och influenser som kan ha påverkat berättelsen. Med utgångspunkt i sådant som en författares personliga erfarenheter, uppväxt och politiska åsikter analyseras hens berättelsers teman, karaktärer och händelseförlopp.

Biografisk analys kan användas för att fördjupa förståelsen av en text men det är viktigt att komma ihåg att inte göra en övertolkning. Även om det går att hitta paralleller mellan författarens liv och händelserna i berättelsen behöver inte allt i en författares verk nödvändigtvis spegla hens eget liv eller åsikter.

Litteratursociologisk analys

Litteratursociologisk analys är en metod som går ut på att undersöka och förstå hur litteratur och samhälle påverkar varandra. Genom att analysera skönlitterära verk med fokus på den sociala, kulturella och historiska kontexten kan man undersöka hur berättelsen återspeglar och kommenterar samhällets normer och strukturer. Man kan även studera hur till exempel olika samhällsklasser, kön och etniciteter porträtteras eller hur politiska, ekonomiska och sociala förändringar i samhället syns i litteraturen.

Litteratursociologisk analys kan bidra till att ge en djupare förståelse för skönlitterära berättelser och hur de relaterar till den tid och det samhälle de skrevs i.

Komparativ analys

Komparativ litteraturanalys är en metod med vilken man jämför och analyserar likheter och skillnader mellan olika verk, författare eller litterära perioder. Genom att undersöka sådant som mönster, språk och stilistiska grepp kan olika texters eller epokers gemensamma drag eller en författares influenser identifieras. Man kan också till exempel undersöka hur olika författare hanterar liknande teman eller hur de ger skilda perspektiv på samma ämnen.

Komparativ litteraturanalys ger oss möjlighet att få en bredare och djupare förståelse av litterära verk genom att sätta dem i relation till andra texter och kulturella sammanhang.

Övning – Skriva en litterär analys

NIVÅ 1

1. Läs novellen Pälsen av Hjalmar Söderberg på nästa sida.

2. Bestäm vilken typ av analys du ska skriva och vilka delar du ska ta upp. Du kan välja mellan de tre analysmodellerna i rutan på föregående sida.

Tips!

Om du behöver hjälp att komma igång med din analys finns det frågor kopplade till analysmetoderna på s. 92.

Jag ska skriva en analys enligt följande analysmetod: I den ska jag ta upp följande delar:

NIVÅ 2

Min frågeställning är:

1. Studera texten och analysera de delar som du har valt att inrikta dig på. Hitta stöd för dina tankar i texten.

2. Använd färgpennor för att markera viktiga passager och marginalen för att föra anteckningar

3. Gå tillbaka till dina anteckningar på Nivå 1 så att du håller dig till din förutbestämda idé och inte avviker från din frågeställning.

NIVÅ 3

1. Skriv ett första utkast av din analys.

2. Korrekturläs din text enligt texttriangeln på s. 90.

3. Skriv om och förbättra din analys tills du är nöjd.

Pälsen av Hjalmar Söderberg

Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blev mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. Hans gamle vän doktor Henck hade däremot icke någon päls: i stället hade han en vacker hustru och tre barn. Doktor Henck var mager och blek. Somliga människor blir feta av att gifta sig, andra bli magra. Doktor Henck hade blivit mager; och så blev det julafton.

– Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Jag har haft ett mycket dåligt år. Min hälsa är vacklande, för att icke säga förstörd. Mina patienter däremot ha kryat upp sig nästan hela sällskapet; jag ser så sällan till dem nu för tiden. Jag kommer förmodligen snart att dö. Det tror min hustru också, det har jag sett på henne. Det vore i så fall önskvärt, att det inträffade före utgången av januari månad, då den förbannade livförsäkringspremien skall betalas.

Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. Då han skulle passera gatukorset för att sedan fortsätta nedåt Regeringsgatan, halkade han på ett glatt slädspår och föll omkull, och i detsamma kom en drosksläde körande i full fart. Kusken svor och hästen vek instinktmässigt åt sidan, men doktor Henck fick likväl en knuff i axeln av den ena meden, och dessutom fattade en skruv eller spik eller något liknande tag i hans överrock och rev en stor lucka i den. Folket samlade sig omkring honom. En poliskonstapel hjälpte honom på benen, en ung flicka borstade av honom snön, en gammal fru gestikulerade kring hans trasiga rock på ett sätt som antydde att hon skulle ha velat laga den på stället om hon kunnat, en prins av det kungliga huset som händelsevis gick förbi, tog upp hans mössa och satte den på huvudet på honom, och så var allting bra igen, utom rocken.

– Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor.

– Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck.

– Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. Men inte kan du gå hem på det där sättet. Du kan gärna

Skrivförståelse 2

VÄGEN TILL ETT BÄTTRE SKRIFTSPRÅK

Skrivförståelse är en läromedelsserie som fokuserar på skrivandet som hantverk. För att ge eleverna den skrivförmåga som förväntas vid fortsatta studier och i arbetslivet behövs fokuserad skrivträning.

Skrivförståelse vill sätta ljus på det skrivtekniska arbetet och ge eleverna kunskaper som kan hjälpa dem att utveckla sina texter. En central utgångspunkt, som går som en röd tråd genom seriens tre böcker, är att eleverna ska förvärva ett metaspråk som de kan använda för att sätta ord på språket och skrivprocessen.

Målet med Skrivförståelse är att ge eleverna en god skrivförståelse. Men, vad är det egentligen?

Med en god skrivförståelse vet eleverna

– hur de kan utveckla och förbättra sina texter

– hur de i skrift uttrycker sig på ett begripligt och tydligt sätt

– hur de skriver i olika sammanhang och för olika mottagare

– vad som utmärker en skickligt skriven text.

Serien består av tre delar. Skrivförståelse 1 fokuserar på skrivandets grunder och finns i två svårighetsgrader: Grund och Fördjupning. Den tredje boken Skrivförståelse 2 innehåller utökade skrivövningar som ska ge eleverna övning i att skriva olika typer av texter i olika sammanhang.

Skrivförståelse 2 innehåller skrivövningar där de verktyg som eleverna har fått i bok 1 kommer till användning. Skrivförståelse 2 inleds med ett uppvärmningskapitel som tränar eleverna i kreativt skrivande. Därefter möter eleverna fem olika typer av texter som presenteras i varsitt kapitel: beskrivande texter, utredande texter, förklarande texter, argumenterande texter och reflekterande texter.

Skrivförståelse 2 fungerar bra för alla elever, oavsett vilken version av Skrivförståelse 1 som använts tidigare.