9789144152639 by Smakprov Media AB

ANNA MALMQUIST PAPPAPAPPABARN GAYPAPPORS VÄGAR TILL FÖRÄLDRASKAP OCH FAMILJELIV

Art.nr 44289 ISBN ©FörfattarenUpplaga978-91-44-15263-91:1ochStudentlitteratur 2022 Studentlitteraturstudentlitteratur.seAB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jan Petterson Omslagsbild: Jan Petterson Författarfoto: David Brohede Printed by Eurographic Group, 2022

Studentlitteratur

DettaKopieringsförbudverkärskyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. har både digital och traditionell bokutgivning. trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Studentlitteraturs

INNEHÅLLTACK11DELI En bok om gaypappor 1. Gaypappor i vår tid 15 Om ”gay” och några andra begrepp 16 En kort svensk gayhistorik 17 En alltmer inkluderande lagstiftning 19 Svensk familjelagstiftning 20 En ovanlig, men snabbt växande familjeform 24 En utblick över ett ungt forskningsområde 25 Om heteronormativitet och cisnormativitet 28 Minoritetsstress 30 2. Om forskningsprojektet 33 Syfte och genomförande 33 Vilka är deltagarna? 35 Vilka är forskarna? 36

DEL II Vägar till föräldraskap 3. Delat föräldraskap med mamma eller mammor 41 Att dejta möjliga medföräldrar 44 Barn i ett eller två hushåll? 45 Samarbete och relationer 47 Juridiska begränsningar 50 4. Surrogatarrangemang 53 Fullständigt surrogatarrangemang 56 Traditionellt surrogatarrangemang 63 Vem blir genetisk pappa? 65 Relationen till bäraren och äggdonatorn 69 Juridiska utmaningar 74 Etiska dilemman 79 5. Adoption 83 Att ansöka om adoption och bli utredd 86 Inhemsk adoption 88 Internationell adoption 90 Att ta emot sitt barn 92 Etiska överväganden 95 Om ursprung, biologi, färg och annorlundaskap 97

6. Familjehem 101 Att bli utredd som familjehem 103 Den första tidens föräldraskap 105 Att samarbeta med socialtjänsten och den ursprungliga familjen 107 Juridisk otrygghet 108 7. Transmän som är gaypappor 111 Gravid som man 115 Förlossning och amning 119 Papparoller som transman och cisman – lika eller olika? 121 Könade förväntningar från omgivningen 124 DEL III Familjeliv och normer 8. Att bli barnfamilj 133 Inga problem 135 Att leva Svensson-liv 136 En annorlunda barnfamilj 137 Annorlunda i gaycommunityt 141 9. Att möta okunnighet, fördomar och diskriminering 143 Vikten av att vara öppen 146 Osynlig barnlängtan och osynlig familjeform 149 Dåligt bemötande från professionella 151 Hur ger man ett gott bemötande? 153

10. Jämställt föräldraskap 159 Jämställdhet i vardagen 160 Dela föräldraledigheten lika 162 Lika föräldraroller när ingen ammar? 165 Det genetiska faderskapet – viktigt eller oviktigt för papparollen? 167 11. Att förhålla sig till föräldraskapets genusnormer 171 Pappor – kompetenta föräldrar 172 Den oumbärliga mamman? 174 DEL IV Framtidsutsikter 12. Vi får nog inga barn – ett kapitel om att misströsta 183 Den starka längtan efter barn 186 Föräldraskap – en omöjlighet 188 Etiska hinder att få barn 190 Rättsliga hinder för föräldraskap 192 Praktiska hinder inför att förverkliga familjedrömmen 193 Personliga tvivel 196

13. Framtiden är full av möjligheter! 199 Vikten av förebilder 200 Ökade möjligheter för gaypappornas kärnfamiljer 202 En queer uppluckring av familjenormer 203 Ge inte upp! 204 REFERENSER 207 REGISTER 221

41 3

Delat föräldraskap med mamma eller mammor

Med ett delat föräldraskap menas här att en person planerar ett gemensamt föräldraskap med någon annan än en partner. Det kan exempelvis handla om två vänner som skaffar barn tillsammans, om ett kärlekspar som skaffar barn med en kompis, eller om två par som går samman i det delade föräldraskapet.

Att gaymän får barn med lesbiska kvinnor har i tidigare forskning beskrivits som en typiskt ”svensk” regnbågsfamilj, eftersom detta var relativt vanligt i Sverige – framför allt i Stockholm – vid tiden runt millennieskiftet (Ryan-Flood, 2009; Zetterqvist Nelson, 2007). Det som lyftes fram som typiskt svenskt var att man ofta delade ansvaret för barnet relativt lika mellan mammorna och papporna i enlighet med en svensk jämställdhetsanda. Delade föräldraskap har dock även varit vanligt bland lesbiska kvinnor och gaymän på andra håll i Femvärlden.avdeltagarna i den här studien har valt att skaffa barn i ett delat föräldraskap med en eller två mammor. Henry och Pontus har som ensamstående män skaffat barn med ensamstående kvinnor, och Patrik väntade sitt första barn tillsammans med en väninna då han blev intervjuad. Paret Nore och Johannes har fått barn med ett lesbiskt par i en fyrföräldrafamilj. När männen beskriver varför de valde att skaffa barn i delade föräldraskap lyfter flera fram att det varit viktigt för dem att deras barn skulle ha både en mamma och en pappa. Henry berättar:

För mig var det ju viktigt att det skulle finnas en mamma och en pappa. Det var ju väldigt tydligt att det skulle vara så. […] Det var väldigt viktigt, och det tänker jag att det kommer från min ursprungsfamilj att det liksom måste vara en mamma och en pappa. Att barnet växer upp med både mamma och pappa var viktigt för Henry och för ytterligare ett par deltagare. Exempelvis beskriver Patrik mammarollen och papparollen som olika, och menar att det finns ”en poäng” med att ge barnet tillgång till båda delar. Några deltagare menar också att det genetiska föräldraskapet är betydelse fullt; dels var det viktigt för dem själva att få ett genetiskt eget barn, dels ansåg de att det är viktigt för barnet att känna till sitt genetiska ursprung. Liknande tankar återfinns även hos många les biska kvinnor som väljer att skaffa barn i delade föräldraskap med en eller två pappor (Herbrand, 2018a; Malmquist, 2016; Zetterqvist Nelson,Männen2007).som fått barn i delade föräldraskap är dock inte ense om betydelsen av att ha en närvarande mamma i familjen. Två del tagare berättar att deras inställning förändrats efter hand. En av dem är Pontus. Han valde att bilda familj med en ensamstående kvinna, och hade vid tiden för barnets tillblivelse tänkt att det var viktigt för honom att dela föräldraskap med en mamma. Jag tänker helt annorlunda [i dag]. […] För mig var det uppenbart att det var ett sätt att liksom likna det heterosexuella och vi ska inte skilja ut oss. Utan vi är faktiskt normala vi också. Och nu kan jag ibland vilja revoltera mot det. Pontus problematiserar självkritiskt idén att det är viktigt för ett barn att ha just en mamma och en pappa, och menar att det för honom varit ett sätt att framstå som ”normal” i relation till heterosexuella familjer. Vid tiden för intervjun levde han i en relation med en man, och upplevde i vardagen mer av ett delat föräldraskap mellan honom och maken. Här markerar han att det ”normala” även inkluderar hans familj, och gör på så vis motstånd mot heteronormens familjeideal.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 42

mmo43R

Några deltagare framhåller också att de har valt att skaffa barn med en mamma eftersom andra vägar till föräldraskap varit omöjliga eller otillgängliga. De presenterar etiska, praktiska och ekonomiska hinder för surrogatarrangemang och adoption, och menar att i ljuset av detta framstod delat föräldraskap som det bästa eller enda alter nativet för dem. ä R DET DELADE F ö R ä LDRASKA p ET HETER o N o R m ATIVT?

Det delade föräldraskapet, där gaymän och lesbiska kvinnor får barn tillsammans, har i tidigare forskning ofta betraktats som ett sätt för homo- och bisexuella att anpassa sin familj till heteronormen (Erera & Segal-Engelchin, 2014; Herbrand, 2018a; Ryan-Flood, 2009). Önskan att ens barn ska ha både en mamma och en pappa, och att barnet ska växa upp med båda sina genetiska föräldrar, har knutits till heteronorma tiva och könsstereotypa sätt att se på föräldraroller. Ibland används även begreppet ”homonormativt”, för att beskriva hur homosexuella anpassar sitt sätt att leva efter de ideal som råder bland heterosexuella (Duggan, 2004). Samtidigt kan man dock säga att det delade föräldra skapet bryter mot heteronormativa familjeideal (Zetter qvist Nelson, 2007), genom att familjen omfattar två hus håll. Föreställningen om att familjen bör vara en liten enhet bestående av ett gift eller sammanboende kärlekspar och deras gemensamma barn, utmanas.

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN F R LDRASKA p m ED m A mm A ELLER m A

3. D ELAT

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 44

Att dejta möjliga medföräldrar

Patrik berättar att han ställde frågan till flera av sina tjejkompisar, och när en av dem var positiv till ett delat föräldraskap lät de ingen tid gå förlorad. Han berättar:

Hur gick då männen till väga för att träffa de kvinnor de sedermera fick barn med? En deltagare berättar att han blev tillfrågad av en vän om han ville ha barn med henne. Han hade tidigare inte tänkt att han alls skulle bli förälder, men när erbjudandet kom till honom bestämde han sig för att tacka ja. De övriga beskriver hur de aktivt sökt efter potentiella mammor, både bland bekanta och genom annonser. Några berättar att de ”gått på dejt” med sådana potentiella medföräldrar. I vissa fall blev det inte mer än en första dejt, då de snart kunde konstatera att de inte skulle trivas tillsammans, eller att synen på det planerade föräldraskapet var för olika. Men i andra fall har ”dejterna” lett vidare till beslutet om ett delat föräldraskap.

Både i den här studien och i tidigare forskning tycks det vanligaste ändå vara att man tar god tid på sig att planera förutsättningarna för det gemensamma föräldraskapet noga innan man påbörjar insemina tionsförsök (Erera & Segal-Engelchin, 2014; Herbrand, 2018a; Malm quist, 2016; Zetterqvist Nelson, 2007). Exempelvis berättar Nore och Johannes hur de gick vidare efter den första träffen med sina blivande barns mammor:

Sen bestämde vi ganska snabbt att vi bara skulle köra igång, med inseminering hemma. Och sen var vi så här bara ”Okej, antingen så tar vi ett år och så lär vi känna varandra bättre, och sen börjar vi”, men då finns ju chansen att vi ändrar oss och bestämmer oss för att inte skaffa barn. Det finns också en risk, eller en risk att vi väntar ett år och sen bestämmer vi oss för att skaffa barn, och sen så funkar inte den här heminsemineringen.

Både Patrik och hans vän var motiverade att få barn, och eftersom de hade den biologiska klockan emot sig bestämde de sig för att börja inseminera med en gång.

Nore Vi [var] så sjukt noggranna och metodiska, så då bestämde vi att vi skulle dejta ett år innan vi bestämmer oss, så att då Johannes Ja, men man måste lära känna varandra lite först, det går liksom inte bara ”Nu ska jag få barn!” [skratt]

I tidigare forskning om delade föräldraskap beskrivs olika sätt att organisera barnets boende. Ett vanligt upplägg i en svensk kontext tycks vara att barnet bor hos mammorna den första tiden, men börjar bo växelvis hos papporna efter hand (Zetterqvist Nelson, 2007). Andra barn har haft det huvudsakliga boendet hos mammorna under hela uppväxten och träffat papporna främst under helger och lov – ett sådant upplägg beskrivs ofta i utländska studier om delade föräldra skap (Erera & Segal-Engelchin, 2014; Herbrand, 2018a).

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN 3. D ELAT F ö R ä LDRASKA p m ED m A mm A ELLER m A mmo45R

Efter att ha lärt känna varandra under ett års tid beslutade sig de fyra för att de skulle försöka få barn tillsammans och började genomföra heminseminationer.

Nore och Johannes berättar att de delar många gemensamma värderingar med mammorna och att detta var viktigt för deras beslut att skaffa barn tillsammans. På liknande vis beskriver flera deltagare att tiden som föregick de faktiska försöken att få barn ägnades åt att prata igenom förutsättningarna för det kommande föräldraskapet, både praktiskt och värderingsmässigt. Barn i ett eller två hushåll?

Bland deltagarna i den här studien berättar några om växelvis boende, medan andra har valt att flytta ihop med barnens mamma eller mammor för att ha ett gemensamt hushåll, i vart fall när barnen är små. Pontus barn bor växelvis, varannan vecka hos honom och var annan vecka hos sin mamma. Han berättar att han och mamman är ganska olika och säger att det växelvisa boendet är bra för hans barn:

Nore Så då bestämde vi ganska snart, vi dejtade i ett år och sen så om ett år så röstar vi, säger alla ”Ja” då kör vi, är det en som säger ”Nej” då skiter vi i det.

Pontus berättar också hur det växelvisa boendet gjort det möjligt för honom att skapa en familjevardag tillsammans med sin man – de får tid för varandra som par varannan vecka och lever som barnfamilj varannan vecka. Med hela barnansvaret halva tiden har han också kunnat anpassa sitt arbete så att han jobbar mer under de barnfria veckorna och mindre under barnveckorna. När man är tre eller fyra personer som delar föräldraansvaret blir utrymmet för återhämtning än större, och möjligheten att spendera tid med sin partner ökar. Detta kan ses som en stor fördel med fler föräldraskapet.Någradeltagare berättar att de valt att bo ihop med sina medför äldrar. De menar att detta har underlättat för dem som pappor att tidigt knyta an till barnen och vara mer delaktiga den första tiden än de hade kunnat vara om barnen bara bott hos mammorna. Nore och Johannes delar ett hus med sina barns mammor. De menar att den främsta fördelen med detta är att de bor med sina barn på heltid, och att det varit lätt för dem att dela omsorgen om barnen redan från början. Samtidigt berättar Nore att det i spädbarnstiden ändå uppstod en skevhet i rollfördelningen: Vi har, tycker jag, tagit både allt praktiskt och jättemycket av städande och diskande och så där […] men de [mammorna] är bundna vid amningen och måste upp liksom hela natten, de var trötta efter förlossningen. Så det där har liksom pågått ganska länge, tills vi kände att nu var vi lite less och tog upp det och sa ”Nu får vi faktiskt börja dela på det lite mer, nu får ni hjälpa till att städa och diska.”

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 46

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN De gillar det här ombytet säkert, det är kul att komma till mamma där det händer lite saker. Och sen är det också lagom, när det har gått en vecka, att komma hit. För då är de trötta på det där.

Nore och Johannes menar att det funnits en del utmaningar med att dela hushåll med ett annat par. Samtidigt säger de att fördelarna varit klart övervägande och därför är deras plan att fortsätta bo till sammans på lång sikt. En annan deltagare har inte riktigt samma

långsiktiga plan för det gemensamma boendet. Han berättar att han planerat att bo med sitt barns mamma under barnets första lev nadsår. Om det fungerar väl så tänker han sig ett fortsatt gemensamt boende under ytterligare några år, men på sikt ser han framför sig ett växelvis boende. Samarbete och relationer

Oavsett om man bor tillsammans eller i separata boenden så ställer det delade föräldraskapet stora krav på samarbete. Flera deltagare beskriver detta som den allra största utmaningen för dem. Även om de ägnat mycket tid både inför och under graviditeten åt att planera sitt gemensamma föräldraskap, så innebär det en stor livsomställ ning att bli förälder – och att samarbeta kring ett av sitt livs största och käraste åtaganden kan vara utmanande. Flertalet av deltagarna beskriver relationerna till sina barns mammor som goda. De betonar vikten av att visa hänsyn till varandras åsikter och behov, i både stort och smått. Patrik lyfter fram hur speciell relationen till hans barns mamma är: Man binder sig till mamman, liksom, resten av livet. Det är ju jättehäftigt ändå. Att man har liksom då två människor [mamman och barnet] som man ändå kommer ha kontakt med resten av [livet]. Man låser sig liksom. Man faktiskt skaffar familj ändå, att man låser sig, att man inte kan välja att avsluta, liksom, de Patrikrelationerna.tänkersigatt

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN 3. D ELAT F ö R ä LDRASKA p m ED m A mm A ELLER m A mmo47R

relationen till mamman är ett livslångt åtagande, eftersom hans föräldraskap delas med just henne. Han beskriver det som ”jättehäftigt” att ha den samhörigheten, men berättar också att han ser det som den största utmaningen att kunna upprätthålla ett bra samarbete på lång sikt.

Ett par deltagare vittnar om relationer till sina barns mammor som blivit sämre eller mer konfliktfyllda efter hand. För Pontus blev relationen till mamman ansträngd redan tidigt:

Det är vanligt att de blivande föräldrarna gör upp ett muntligt eller skriftligt kontrakt inför graviditeten, där for merna för samarbetet stakas ut. Tidigare intervjuer med gaypappor visar dock att lesbiska par ibland kommer med ett färdigt ”erbjudande” som den blivande pappan har att förhålla sig till (Herbrand, 2018b). I dessa fall finns ofta en inbyggd asymmetri mellan föräldrarna, exempelvis att man bestämt att barnet ska ha sitt huvudsakliga boende hos mammorna, eller att mammorna ska vara de rätts liga föräldrarna. Män som fått ett sådant erbjudande kan

Och då hamnade vi på kollisionskurs från början. Hon tyckte att jag – allt jag gjorde var fel i princip.

Hon förändrades väldigt mycket i princip i och med förlossningen.

Pontus berättar i intervjun hur han länge ansträngde sig för att söka skapa en bättre relation till mamman, men att han till slut kom fram till att det blev bättre för alla om de hade så lite kontakt som möjligt mellan sig som föräldrar. Han menar att det varit tråkigt för hans barn att kontakten mellan de vuxna inte varit bra, men framhåller att det växelvisa boendet ändå fungerat väl. När två par bestämmer sig för att skaffa barn tillsammans finns en risk att konflikter uppstår mellan paren. Det finns dock också en risk att en konflikt uppstår inom ett av paren. Om ett av paren bestämmer sig för att separera så påverkas hela familjedynamiken.

Gaymän som delar föräldraskap med ett lesbiskt par kan uppleva svårigheter om mammorna separerar. Det kan handla om att de får rollen som medlare i kvinnornas konflikt, eller att det blir svårare att organisera barnens boende när mammorna inte längre delar hushåll med varandra (Gahan, 2019). J äm ST ä LLDA VILLK o R

STUDENTLITTERATUROCH©FÖRFATTAREN

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 48

Samarbetssvårigheter i delade föräldraskap har tagits upp i flera tidigare studier (Dempsey, 2012a; Herbrand, 2018b; Malmquist, Andersson m.fl., 2020; Zetterqvist Nelson, 2006).

ibland uppleva detta som orättvist. Ändå väljer vissa att gå in i ett sådant föräldraskap eftersom de ser det som sin enda chans att få barn. Vissa män kan till och med uppleva det som otydligt om de verkligen är ”pappa” till sitt barn, eller om de snarare fått rollen som en känd spermadonator (Dempsey, 2012b).

Även i de fall där man har gjort en överenskommelse om ett jämnt fördelat föräldraansvar är det inte ovanligt att det i praktiken inte blir som man bestämt (Herbrand, 2018b; Malmquist, 2016; Zetterqvist Nelson, 2006). Ofta önskar papporna mer kontakt med barnet när det är litet än vad mammorna är villiga att ge dem (Dempsey, 2012a; Herbrand, 2018b; Zetterqvist Nelson, 2006). Att inte få möjlighet att spendera så mycket tid med barnet som man hade önskat kan upplevas som en sorg och frustration för fäderna (Herbrand, 2018b; Zetterqvist Nelson, 2006), och kan också göra att man får en sämre tilltro till sin egen föräldra förmåga (Bos, 2010). I delade föräldraskap med tre eller fyra föräldrar kan även en annan form av obalans uppstå. Tidigare forskning visar att de genetiska föräldrarna ibland upplever sig ha ett särskilt band till barnet som de icke-genetiska föräldrarna känner sig utanför (Zetterqvist Nelson, 2007). I synnerhet gäller det den genetiska pappans partner, som varken har det genetiska bandet till barnet eller den kroppsliga när heten till den gravida och ammande föräldern.

Juridiska begränsningar

Detta kan bli särskilt bekymmersamt i händelse av en allvarlig kon flikt mellan föräldrarna, då det är svårt för den som inte är rättslig förälder att få till stånd ett umgänge med barnet utan vårdnads havarensOcksåsamtycke.isamband med dödsfall kan situationen bli problematisk. Barnet saknar arvsrätt till den som inte är rättslig förälder, såvida man inte upprättat ett testamente. Om en av de rättsliga föräldrarna avlider så kan det bli svårt för den icke-rättsliga föräldern att bli vård nadshavare. I en studie där unga vuxna regnbågsbarn intervjuats är det flera som berättar om svårigheter som uppstått vid just konflikter och dödsfall när samtliga vuxna inte varit rättsliga föräldrar (Malm quist, Andersson m.fl., 2020). Även i vardagen kan det dock uppstå problem för den som inte är vårdnadshavare till sina barn. Johannes berättar om en sådan vardaglig situation: Jag skulle hämta ut ett recept en gång till Sol på apoteket och så fick jag inte det, liksom. Och då kändes det bara ”Ah men” [suck och skratt].

Svensk familjelagstiftning medför en del utmaningar för den som väljer att skaffa barn i en vänskapsrelation. Det handlar dels om reg lering av rättsligt föräldraskap och rättslig vårdnad, dels om reglering av assisterad befruktning. Som nämndes i kapitel 1 kan ett barn enligt svensk lag ha en eller två rättsliga föräldrar och vårdnadshavare, men inte fler. För alla konstellationer där tre eller fler vuxna bestämmer sig för att skaffa barn tillsammans innebär detta en juridisk otrygghet i relationen mellan barnet och den eller de föräldrar som inte har rättsliga band.

Därför blir svårigheter sällan oöverstigliga så länge föräldrarna har goda relationer med varandra. Även föräldraledighet går att dela mellan fyra vuxna genom att vårdnadshavarna för över föräldradagar

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 50

Eftersom Johannes inte var Sols vårdnadshavare fick han inte hämta ut den receptbelagda medicinen. De flesta dylika vardagliga situa tioner går att lösa med exempelvis fullmakt från vårdnadshavare.

jag, är att man ska kunna vara fler vård nadshavare. Jag kan inte se liksom några problem med det, eller jag vet inte, jag tänker just, som i vårat fall, vi har verkligen tillsammans – skaffat barnen tillsammans, liksom. I dag finns alltså inte möjligheten för samtliga fyra vuxna i Johannes familj att ha gemensam vårdnad. När den här boken skrivs pågår dock en offentlig utredning som bland annat utreder förbättrade möjligheter för barn att upprätthålla kontakten med sociala föräldrar (som inte är rättsliga föräldrar) efter en separation eller ett dödfall. Att ha fler än två vårdnadshavare är dock möjligt i vissa andra länder, exempelvis i Finland (Finlex 1983/361) och Storbritannien (Surtees & Bremner, 2020).

Regleringar kring assisterad befruktning kan också vålla svårig heter för den som planerar ett delat föräldraskap med en vän. De som inte lyckas bli gravida genom heminsemination kan genomföra en fertilitetsutredning och vid behov få medicinsk hjälp för att öka chanserna till graviditet. Det är dock endast gifta och sammanboende par samt ensamstående som kan få hjälp med assisterad befrukt ning, det vill säga en insemination eller in vitro fertilisering (IVF) (SFS 2006:351). Två vänner som planerar barn tillsammans kan inte få sådan hjälp enligt svensk lag.

Även i situationer där det bara är två vänner som skaffar barn tillsammans kan rättsliga problem uppstå. Den som föder barnet blir nämligen ensam vårdnadshavare vid födseln, och om den inte samtycker till gemensam vårdnad så kan den andra föräldern inte bli vårdnadshavare annat än genom ett domslut. En allvarlig konflikt under graviditeten kan därför medföra svårigheter för den andra för äldern att bli vårdnadshavare. I en artikel i tidskriften QX framträder flera män som berättar att de fått barn med kvinnor som inte velat godkänna gemensam vårdnad, trots att de hade planerat ett delat föräldraskap (Öhrman, 2019).

till sina respektive. Men familjejuridiken är som allra viktigast när en familj ombildas, vid en skilsmässa eller i händelse av ett dödsfall. Johannes uttrycker därför en önskan om att alla fyra skulle kunna varaDetvårdnadshavare:självklara,tycker

Johannes berättar om svårigheter att få till stånd en graviditet genom heminsemination. Då han och hans tilltänkta medförälder, Liat, sökte hjälp vid en klinik blev de nekade, eftersom de öppet berät tade att de var vänner. De bestämde sig då för att söka till en annan klinik och ge sken av att vara ett par. Det var ju så bisarrt hela grejen, att man ska gå så här och låtsas, liksom så här. Jag kommer ihåg att jag satt med Liat i väntrummet där, det var i Stad X på en klinik, och bara ”Tänk om de fattar att vi inte är så här ihop, så här, och jag måste låtsas vara så här straight typ.” Och, liksom, [skratt] helt sjukt att man ens ska behöva göra det liksom.

II . Vä GAR TILL F ö R ä LDRASKA p 52

Johannes berättar vidare hur han och Liat låtsas vara ett kärlekspar i alla kontakter med fertilitetskliniken och så småningom hade de fått hjälp med IVF-behandling, vilket resulterade i en graviditet. Att inte få tillgång till vård och behandling på samma villkor som sammanboende och gifta par var dock något som upplevdes starkt begränsande och frustrerande för dem.

Ett manligt samkönat par som vill bli föräldrar kan i dag adoptera barn, bli familjehemsföräldrar eller vända sig till en utländsk klinik för surrogatarrangemang. De kan också välja att gå samman med en kvinna i ett gemensamt föräldraskap. Om den ena mannen i paret är transperson så kanske han själv kan föda parets barn.

I Pappa, pappa, barn följer författaren en grupp gaypappor och barnlösa homo och bisexuella män på deras vägar till föräldraskap. Här beskrivs hur gaypappor skapar jämställdhet i sina parrelationer och hur de förhåller sig till samhällets genusnormer. Men också utsattheten papporna kan känna inför omvärldens bemötande, okunnighet och fördomar i ett samhälle där heterosexualitet är norm.

Den här boken vänder sig till dig som möter individer och familjer i ditt nuvarande eller framtida yrke, kanske inom vård, skola eller omsorg. Den riktar sig till dig som söker kunskap om ofrivillig barnlöshet, barnlängtan och olika vägar till föräldraskap bland homo och bisexuella män. Men boken är också av intresse för dig som vill ha kunskap om gaypappors familjebildning för din egen skull, kanske som homo eller bisexuell man, eller i rollen som närstående. Oavsett vem du är – välkommen att läsa! VÄGAR TILL FÖRÄLDRASKAP OCH FAMILJELIV

Art.nr 44289 Anna Malmquist är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet. Hon har länge forskat om samkönade pars familjeliv och har lett den studie om gaypappor som boken baseras på.

PAPPA, PAPPA, BARN För ett manligt samkönat par finns det flera möjliga vägar till föräldraskap.

GAYPAPPORS

Men trots det står praktiska, rättsliga, ekonomiska och etiska hinder ofta i vägen. Därför kan det ta många år av över väganden, planering och drömmar innan paret blir föräldrar.

studentlitteratur.se