9789144152097 by Smakprov Media AB

Metodhandbok för rektorer Ulrika Auno, Gunnar Berg och Frank Sundh (red.)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39357 ISBN 978-91-44-15209-7 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsillustration samt illustrationer till delsidor: Beate Sundh Printed by Eurographic Group 2021

Innehåll

Förord 11 Medverkande i denna bok 13

1 Metodhandbokens syfte och användningsområde 15 Gunnar Berg

Perspektiv och synsätt 16 Rationalistiska och systemteoretiska organisationsperspektiv 18 Rationalistiska och systemteoretiska perspektiv tillämpade på förskolans och skolans områden 21 Bokens innehåll 21 Litteratur 22

Del I

Rationalistiskt orienterade metoder 2 Dokumentanalys enligt nivåmodellen 25 Gunnar Berg & Frank Sundh

Nivåmodellen – en första introduktion 26 Nivåmodellen – ett exempel 27 Dokumentanalys i sex nivåer 28 En tredelad nivåmodell 31 Att genomföra en analys utifrån nivåmodellen 33 Fler exempel på nivåmodellens tillämpbarhet 35 Nivåmodellen tillämpad på området systematiskt kvalitetsarbete 35 Nivåmodellen tillämpad på området barns och elevers inflytande 38

Praktisk tillämpning 43 Användningsområden 43 Gränsfallsproblem 44 Avslutning 45 Litteratur 45

3 Kulturanalys i förskolor och skolor 47 Gunnar Berg & Frank Sundh

Skolutvecklingsarbete enligt frirumsmodellen i praktiken 49 Stödinsatser för analysgruppen 50 Sammanfattning 51 Aktörsberedskap och skolkultur 52 Brevmetoden 54 Att lägga pussel 55 Kulturanalys på Madängsskolan – ett demonstrationsexempel 60 Avslutning 79 Litteratur 80

4 Aktionsanalys 81 Christer Wede

Arbetslaget som motor i skolors kvalitets- och utvecklingsarbete 83 Aktionsanalys – analysmodellen och hur den används 86 Litteratur 98

5 Elevanalysmodellen 99 Christer Wede

Elevers inflytande 100 Elevers upplevelser av att vara i skolan 101 Elevers arbetsvillkor 107 Elevanalysens användningsområden 116 Litteratur 118

6 Innehåll

Del II

Systemteoretiskt orienterade metoder 6 Dokumentanalys enligt en dimensionell modell 121 Frank Sundh

Att planera för skolutveckling 124 Fyra dimensioner i stället för sex 125 Blankett för bedömning 133 Handlingsplaner, likabehandlingsplaner och planer mot diskriminering och kränkande behandling 135 Dokumentanalys bakifrån och framlänges, avslutningsvis 138 Litteratur 140

7 Systematisk skol- och kvalitetsutveckling med SWCP – School Work Culture Profile 141 Kristen Snyder & Conny Björkman

Bakgrund 142 Systematisk kvalitetsutveckling och systemteori 143 Skolans och förskolans kod, kultur och arbetskultur 144 Att utveckla skolans och förskolans organisationskultur 146 Modell för kvalitetsutveckling med SWCP 147 Tillämpning i skolor i Jämtland 157 Exempel på en SWCP-rapport 157 Litteratur 161

8 Skolorganisationens förbättringskapacitet 163 Ulf Blossing

Förbättringskapacitet 164 Sex skoltyper 167 Planera för kartläggning 172 Externt stöd 178 Litteratur 178

Innehåll

9 Att leda och organisera ett systematiskt kvalitetsarbete 179 Monica Sjöstrand

Systematiskt kvalitetsarbete – begrepp, angreppssätt och förbättringsverktyg 181 Att organisera för ett kvalitetsarbete 193 Mål – aktiviteter – uppföljning – utvärdering 196 Kvalitetsredovisning 211 Rektor – med ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet 212 Litteratur 213

Avslutning 10 Olika perspektiv tillämpade på samma skola 217 Christer Wede & Conny Björkman

SWCP och kulturanalys – likheter och skillnader 218 Kort om skolans historia 220 En sammanfattande resultatbild 221 Kulturanalysen 224 Spelar det någon roll vilken metod som används? 227 Slutreflektioner 230 Litteratur 233

11 SWOT och PESTEL 235 Roger Sträng

Fortsatt behov av analys 237 Kulturen på en arbetsplats 239 SWOT-modellen 241 PESTEL-analys 248 Litteratur 250

8 Innehåll

12 Sammankoppling och diskussion 253 Gunnar Berg

Korstryck och rektorer som organisationsbyggare 254 Hur kommer metodhandboken in i sammanhanget? 257 Litteratur 258

Bilagor Bilaga 1: SWCP – Skolans arbetskultur 261 Bilaga 2: SWCP – Förskolans arbetskultur 267 Bilaga 3: SWCP Svarsblankett 273 Bilaga 4: SWCP (med resultat) 275 Bilaga 5: SWCP (tomt underlag för resultat) 277 Bilaga 6: Kartläggning av skoltyp med hjälp av poäng 279 Bilaga 7: Kartläggning av skoltyp med hjälp av skala 1–5 283 Bilaga 8: Bedömning av handlingsplanen i förhållande till kriterierna i enlighet med den dimensionella modellen 287

Innehåll

Kapitel 1

Metodhandbokens syfte och användningsområde Ӽ GU N NA R BE RG

Chef- och ledarskap bygger på ett kontinuerligt kartläggande, kritiskt granskande och analyserande av den egna verksamheten, för att skapa underlag för utvecklings- och förbättringsprocesser. En förutsättning för att kunna axla denna roll som skolledare är att man har lämpliga metodiska verktyg till sitt förfogande. Det är också syftet med denna metodhandbok som är tänkt att vara mycket ”hands on” och inspirerande att använda. Metodhandboken är väl underbyggd teoretiskt och har stort fokus på att utgöra ett praktiskt stöd i rektorers och andra skolutvecklares lärande och vardag. I denna bok gör vi gällande att rektorers professionella yrkesutövande kan sammanfattas i begreppet organisationsbyggare. Det förutsätter att ordet organisation förstås i vid bemärkelse, det vill säga som ett verktyg för att utföra ett visst bestämt arbete. Att lyfta fram skolor och förskolor som organisationer innebär alltså att såväl innehållet i som arbetsformerna för de lärprocesser som utgör respektive organisations kärnverksamhet hamnar i fokus. Att se på skolans och förskolans chefer och ledare som organisationsbyggare knyter samman rektorers position som resultatansvariga chefer med rollen som verksamhetsansvariga ledare. Det professionella

Perspektiv och synsätt Oavsett hur rektorer inom enskilda skolor/förskolor hanterar sitt skolledarskap sker det i ljuset av ett eller flera – medvetna eller omedvetna – perspektiv. Val av perspektiv kan ibland vara en fråga om mode och trender. Som exempel på det kan nämnas ett antal i managementsammanhang vanligt förekommande ord som inte sällan framställs som positivt värdeladdade: nätverk, målstyrning, situationsanpassning, entreprenörskap, decentralisering, avreglering, lärande organisation och marknadsorientering. Motsvarande som regel negativt värdeladdade ord är hierarki, regelstyrning, traditionsbundenhet, förvaltarskap, centralisering, reglering och politisk styrning. Det finns emellertid i sig inget bra eller dåligt i dessa ord; vad som avgör om de företeelser som orden signalerar är relevanta för rektorer eller inte är de perspektiv och sammanhang som de i enskilda fall knyts till. Det är däremot problematiskt när positivt värdeladdade, men i grunden tämligen innehållslösa, termer får karaktär av trendiga organisations utvecklande handlingsstrategier, medan andra strategier utan vidare döms ut som omoderna och oanvändbara eftersom de framstår som negativt värdeladdade. Att sträva efter att bygga en lärande organisation låter bra medan ambitionen att öka en organisations reglering inte framstår som lika tilltalande, trots att det av exempelvis rättssäkerhetsskäl kan vara väl så motiverat. Med detta vill vi ha sagt att det inte existerar några perspektiv på organisationers utveckling i allmänhet, och på skolutveckling och skolans

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

mästerskapet blir då en fråga om att i vardagsarbetet hantera det korstryck av mer eller mindre motsägelsefyllda krav och förväntningar på rektorer som härstammar från den pluralistiska omvärld som styr, begränsar och reglerar respektive skolformers vardagsarbete. Skolledares chef- och ledarskap blir då en fråga om att – inom de ramar som regleras av skoljuridiken och skolans samt förskolans mål- och resultatstyrning – styra och leda sina respektive organisationers vardagsarbete. De perspektiv på skolledarskap och skolorganisation som här tonar fram som relevanta kommer ofrånkomligt att kretsa kring olika organisationsteoretiska perspektiv. Längre fram i kapitlet utvecklas denna tanke närmare, men först några allmänna ord om perspektiv och synsätt.

samt förskolans chef- och ledarskap i synnerhet, som kan göra anspråk på monopol. Några universella perspektiv som ståtar med en sådan kvalitet att de förmår hantera skolors och förskolors vardagsarbete, ledarskap och utveckling i alla dess aspekter existerar inte. Vår utgångspunkt är alltså att inget perspektiv är ens i närheten av fullkomlighet. Det förhåller sig snarare så att det finns ett antal mer eller mindre skiljaktiga perspektiv på chef- och ledarskap och skolorganisationers utveckling som fångar in helt eller delvis skilda aspekter av skolans och förskolans styrning och ledning. Vårt resonemang utmynnar i slutsatsen att en grundbult i det professionella organisationsbyggande skolledarskapet är att rektor har kunskaper om olika relevanta perspektivs styrkor och svagheter. Om så är fallet kan de från denna kunskapsbas själva välja lämpliga handlingsstrategier i förhållande till de vardagliga arbetsprocesser de ställs inför. Att kunna hantera en vardag präglad av korstryckets olika förväntningar förutsätter medvetenhet om vad olika perspektiv innebär och vilka konsekvenserna kan bli när de tillämpas. För en rektor kan diskussionen om perspektiv och perspektivrikedom måhända uppfattas som något som är mer intressant för forskare än för praktiskt verksamma skolledare; akademiska teorier i all ära, men när det kommer till kritan är ju verkligheten något annat … Vi menar emellertid – och detta är ett av de fundament som denna bok vilar på – att frågan om perspektiv och synsätt inte enbart är av akademiskt intresse, utan också är av central betydelse för skolors och förskolors vardagsarbete. Att medvetet eller omedvetet välja synsätt innebär att vardagsarbetets fortsatta färdväg stakas ut, men också att andra mer eller mindre möjliga färdvägar väljs bort. Med perspektiv – eller synsätt – får vi kort sagt utkikspunkter från vilka olika aspekter av det studerade området kan betraktas, förstås och hanteras. Detta kan exemplifieras med att vi betraktar ett geografiskt landskap. Om det beskådas från längre håll urskiljs kanske landskapet i sin helhet, men vi har svårare för att se detaljer. Står vi mitt i landskapet ser vi enskildheter men inte helheten. Trots att det är ett och samma landskap ser vi helt eller delvis olika saker, beroende på från vilka utkikspunkter betraktelserna sker.

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

Denna metodhandbok utgår från principen om perspektivpluralism. Den förenar rationalistiska och systemteoretiska organisationsperspektiv och behandlar olika metoder för utvecklingsarbete, vilka bottnar i dessa två skilda teoretiska perspektiv. Metoderna är användbara i det systematiska kvalitetsarbetet vid förskolor och skolor och ger möjlighet både till att analysera officiella dokument som skollagen och läroplaner och att åskådliggöra den dagliga verksamheten och kulturen. Men innan vi kommer in på själva metodbeskrivningarna är det angeläget att redogöra för de perspektiv som metoderna grundas på, och varför vi ser perspektivpluralism som något väsentligt för en professionellt verksam rektor. De perspektiv som diskuteras inom ramen för denna bok delas upp i rationalistiska och systemteoretiska perspektiv.1 Om vi betraktar den vederhäftiga organisationsforskningen över tid är det dessa två perspektiv som dominerat teoribildningen. Respektive perspektiv har i sin tur alstrat delperspektiv som flitigt har använts och används av såväl forskare som praktiker. Detta gäller i hög grad även området chef- och ledarskap som i väsentliga avseenden går hand i hand med organisationsforskningen. Nedan följer en summarisk genomgång av några kännetecken för rationalistisk respektive systemteoretisk organisationsteori. Grundläggande för traditionell rationalistisk organisationsteori är att organisationer betraktas som instrument för att bedriva arbete som svarar mot vissa uttalade mål och intressen. Styrning och kommunikation mellan organisationens huvudman och dess verkställande nivå upprätthålls i form av regelverk, som utgör grunden för att organisationen arbetar rationellt i förhållande till målen. Begreppet formell organisation blir därmed ett 1 Här används alltså beteckningarna rationalistisk och systemteoretisk som huvudrubriker för respektive perspektiv. Dessa rubriker är valda på grundval av att de (med i princip samma innebörder som tas upp här) används i en av de mest auktoritativa svenska läroböckerna inom detta område: Abrahamsson och Aarum Andersens (1998 och ett flertal upplagor därefter) Organisation – att beskriva och förstå organisationer. I annan organisationsteoretisk litteratur kan andra beteckningar på dessa perspektiv förekomma.

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

Rationalistiska och systemteoretiska organisationsperspektiv

bärande inslag i det traditionella rationalistiska tänkandet. Innebörden av detta är bland annat att de anställdas handlingar regleras genom mer eller mindre detaljerade befattningsbeskrivningar. I den mer moderna varianten av rationalistisk organisationsteori görs kopplingar mellan ett samhälles ekonomiska, politiska och teknologiska strukturer och organisationer. Samhällsstrukturen sätter gränser för organisationers handlingsutrymme. Inom gränserna skapas organisationer av sina huvudmän (uppdragsgivare), vars intressen i organisationernas verksamheter kommer till uttryck i olika slag av uppdrags- och målskrivningar. Ansvaret för att organisationer arbetar i riktning mot målen har exekutiven, det vill säga aktörer som har till uppgift att administrera organisationernas dagliga operativa arbete. Byråkrati är i detta sammanhang ett mått på i vilken utsträckning organisationers administration ligger i linje med sina huvudmäns intentioner. En legitim administration är en administration som verkar i enlighet med huvudmannens avsikter, det vill säga i målens riktning. En skillnad mellan traditionell och modern rationalistisk organisationsteori är att i den förra varianten förväntas regelverken vara av en sådan art att organisationen mer eller mindre tvingas att verka i målens riktning. I den moderna varianten är detta emellertid en öppen (så kallad empirisk) fråga som måste undersökas från fall till fall. I princip kan alltså en organisation leva i högönsklig välmåga trots att det faktiska arbetet mer eller mindre permanent avviker från väsentliga delar av huvudmannens intentioner. Att organisationen har skapats med rationella avsikter behöver således inte innebära att den över tid lever upp till dem. Den systemteoretiska skolbildningen uppstod inom organisationsteorin som en reaktion mot vad som uppfattades som den rationalistiska teorins formalism och rigiditet. Enligt traditionell systemteori betraktas organisationer som naturgivna organismer, vars mål är att smidigt anpassa sig till sin omgivning för att därigenom öka förutsättningarna för överlevnad. Ett villkor för överlevnad är att organisationer upprätthåller en balans såväl i förhållande till sin omgivning (marknader) som mellan de delsystem som tillsammans formar organisationens innehåll och struktur. Sammantaget kan sägas att om begreppet formell organisation är en grundbult för traditionell rationalistisk teori är motsvarande nyckelord för den systemorienterade organisationsteorin informell organisation. Under efterkrigstiden har

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

1 Synen på organisationsmål: Enligt rationalistisk teori är organisationsmål ett uttryck för huvudmannens intressen. Dessa kan vara förenliga eller oförenliga med andra huvudmäns intressen. Enligt systemteori handlar organisationsmål mer om organisationens förmåga till anpasslighet. Ett uttryck för hög måluppfyllelse blir därmed hur väl organisationens faktiska produktion står sig i relation till relevanta konkurrenters resultat. 2 Synen på organisationers existens och överlevnad: Enligt rationalistisk teori kan en organisation mycket väl existera över tid trots att det råder mer eller mindre varaktiga konflikter mellan huvudmannens intentioner och det faktiska arbetet. Enligt modern systemteori är som nämndes tillfälliga störningar mellan omvärldskrav och faktiskt produktion möjliga och till och med verksamhetsutvecklande. Däremot är knappast mer varaktiga konflikter mellan omvärldskrav och faktiskt arbete möjliga över tid. Organisationens existens hotas självfallet om produktionen inte svarar mot kundernas efterfrågan.

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

ett antal olika inriktningar och utflöden av den systeminriktade skolbildningen dominerat organisationsteorin (situationsanpassning, socioteknik, aktörsperspektiv, lärande organisationer, nyinstitutionalism med mera). En avgörande skillnad mellan klassiska och mer moderna systemteoretiska perspektiv synes ligga i synen på konflikter. Enligt det klassiska synsättet betraktas konflikter som grus i maskineriet (dysfunktioner) som stör organisationens strävan efter intern och extern balans och som därmed snarast bör avlägsnas. Enligt den moderna varianten kan dylika störningar temporärt fungera som dynamiskt verksamhetsutvecklande krafter. Att däremot tänka sig konflikter som permanent störande inslag för den interna och/ eller externa balansen ligger knappast i linje med ett systemteoretiskt perspektiv – inte ens den moderna variantens. Två väsentliga skillnader mellan rationalistisk och systemteoretisk organisationsteori kan sammanfattningsvis noteras:

Rationalistiska och systemteoretiska perspektiv tillämpade på förskolans och skolans områden Det rationalistiskt orienterade frirumsperspektivet fokuserar på relationer mellan skolan som institution i samhället och skolor som organisationer i detsamma. Perspektivet utgår från att stat och samhälle som skolans uppdragsgivare (huvudman) sätter gränser – skapar frirum – såväl för skol institutionens övergripande verksamhet som för enskilda skolorganisationers vardagsarbete. Som en följd av samhälleliga maktförhållanden är emellertid gränserna (huvudmannaintentionerna) i grunden vaga och mångtydiga. Detta öppnar för en komplexitet i fråga om skolans uppdrag, verksamhet, arbete i vardagen och effekter i samhället. Enkelt uttryckt syftar frirumsperspektivet till att fungera som en begreppsapparat för att bena upp denna komplexitet i sina beståndsdelar och därmed göra den mer transparent, begriplig och hanterbar inte minst för de professionellt verksamma (exekutiven) i skolan. Ett internationellt väletablerat perspektiv på skola och skolutveckling som vilar på systemteoretiska grundvalar är skolförbättringsperspektivet. I forskning och praktisk tillämpning som grundas på detta perspektiv betonas balansen mellan skolors inre förbättringsprocesser, arbetssociala liv och deras måluppfyllelse. I fråga om ledningsfunktioner för skola och förskola uppmärksammas skolors kulturer; skolledare anses ha begränsade möjligheter att påverka skolans arbete om inte denna problematik anpassas till förekommande skolkulturer. Om skolor studeras i ett skolförbättringsperspektiv uppmärksammas primärt skolors inre liv uttryckt i begrepp som skolors infrastrukturer, arbetssociala liv och förbättrings kapaciteter i förhållande till skolans kunskapsmål och sociala mål.

Bokens innehåll Metodhandbok för rektorer vilar alltså på principen om perspektivpluralism, det vill säga mångfald i fråga om utkikspunkter från vilka vi betraktar rektorers chef- och ledarskap. Vi kommer att ta upp metoder av metakaraktär som grundas på såväl rationalistiska som systemteoretiska perspektiv. Två av metoderna fokuserar på dokumentanalys och syftar till att underlätta analyser av sådana styrdokument som rektorer måste förhålla sig till i

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

Litteratur Abrahamsson, B. & Aarum Andersen, J. (2005). Organisation – att beskriva och förstå organisationer (4 uppl.). Malmö: Liber Ekonomi.

Kapitel 1 Metodhandbokens syfte och användningsområde

sitt professionella yrkesutövande. De övriga metoderna har att göra med kulturanalys i någon form och syftar till att fånga in skolors och förskolors vardagsarbete, arbetsmiljö och inre liv. Boken inleds med en introduktion om dess innehåll och upplägg. Där understryks betydelsen av att vara medveten om vilka organisations teoretiska perspektiv olika skolutvecklingsmetoder grundar sig på. Här förs också en diskussion om rektorers roller som organisationsbyggare. I bokens första del presenteras rationalistiskt orienterade metoder. Kapitlet om dokumentanalys enligt nivåmodellen beskriver metoder för att bland annat analysera olika styrdokument för förskola och skola. I nästföljande kapitel behandlas metoder för skolkulturanalys. Sedan följer ett kapitel om aktionsanalys, som främst berör metoder för arbetslagsutveckling. Bokens första del avslutas med en elevanalysmodell som fäster fokus på relationerna mellan elever samt mellan elever och lärare. Den andra delen av boken tar upp systemteoretiskt orienterade metoder. Först på tur är dokumentanalys, enligt en dimensionell modell. Denna dokumentanalys lämpar sig framför allt för att analysera och utveckla förskolors och skolors egna handlingsplaner. Därpå kommer ett kapitel om SWCP, School Work Culture Profile, som är ett diagnosinstrument för att belysa och förbättra skolors arbetskulturer. Skolenheters förbättringskapacitet är temat i nästa kapitel. Sist i den andra delen finns ett kapitel om systematiskt kvalitetsarbete. Metodhandbok för rektorer avslutas med tre kapitel. I det första görs en jämförelse av rationalistiska och systemteoretiska perspektiv på skol utveckling utifrån en studie av två metoders tillämpning på samma skola. Det andra kapitlet i avslutningsdelen kopplar ihop de rationalistiska och systemteoretiska perspektiven såtillvida att kulturanalys och SWOT-/ PESTEL-analys metodiskt sett förenas. Bokens avslutningskapitel knyter ihop professionellt yrkesutövande med skolledares roll som organisationsbyggare.

Redaktörer: Ulrika Auno – Verksamhetsledare RUN, Mittuniversitetet Gunnar Berg – Professor emeritus i pedagogik, Mittuniversitetet Frank Sundh – Rektorsutbildare, Mittuniversitetet Övriga medverkande: Conny Björkman, Ulf Blossing, Monica Sjöstrand, Kristen Snyder, Roger Sträng och Christer Wede

Metodhandbok för rektorer Rektorskap handlar i stor utsträckning om att genomföra utvecklingsprocesser till barns och elevers bästa. En förutsättning för att kunna axla denna roll är att rektorer och andra skolutvecklare förfogar över och använder sig av relevanta metodiska verktyg. I Metodhandbok för rektorer behandlas ett flertal metoder för utvecklingsarbete. De vilar på olika teoretiska perspektiv och kan med fördel användas i skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. Metoderna sätter fokus på interna organisationskulturer samt externa verksamhetsuppdrag. Bokens innehåll är bearbetat och uppdaterat, dessutom har två nya kapitel tillförts. Metodhandboken riktar sig till verksamma rektorer och övriga med utvecklingsansvar på såväl skol- som huvudmannanivå. Boken är också anpassad för att kunna användas inom det statligt reglerade Rektorsprogrammet.

Andra upplagan

Art.nr 39357

studentlitteratur.se