9789144152059

Förskolans arbete med hållbarhet

INGRID PRAMLING SAMUELSSON EVA ÄRLEMALM-HAGSÉR INGRID ENGDAHL JONNA LARSSON FARHANA BORG

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44150 ISBN 978-91-44-15205-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Göran Alfred Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Anna Karin Engberg Printed by GPS Group, Austria 2021

Innehåll

Författare 11 Förord 13

Del I

Förskolans viktiga uppdrag 1 Allt har sin början – även hållbarhet 17 Inledning 17 Förskolans utbildning och undervisning i en mångskiftande och komplex värld 18 Att vara del i ett större sammanhang 19 De globala målen – Agenda 2030 21

2 Arbetet för hållbarhet växer fram 25 Så här började arbetet med hållbarhet i förskolan 25 Vad är hållbarhet? 26 Ett världsprojekt om lärande för hållbar utveckling 28 Stöd att hämta för förskolor 30 Hållbarhetsomställningen i Sverige 33

3 Hur mår jorden? 35 En utvidgad rättighetsmodell 35 Planetära gränser 38 Doughnut-ekonomi 39 Barn kan göra skillnad 41 Tid för handling 41

Exempel från förskolor

Del II

4 Vårt samhälle och vår livsstil 47 Ett hållbart samhälle – hur skulle det se ut? 47 Förskolans arbete med Vårt samhälle och vår livsstil 48 Hur kan vi integrera andra aspekter i temat? 51

5 Energitjuvar – konsumtionsmönster i vardagslivet 53 Varför energikonsumtion och hållbarhet i förskolan? 53 En Grön Flagg-förskolas arbete med Earth hour 54 Lärdom från temat – hur vi kan synliggöra energitjuvar för barn 56

6 Att göra något för någon annan – det börjar i ekonomin! 59 Geten för planeten – en pågående process 59 Vad barn erfarit och har fått möjlighet att bli medvetna om 62

7 Hälsa för människan och planeten 63 Hälsa och välbefinnande i förskolan 63 Covid-19 och barns hälsa 63

8 Äppel, päppel – ett tema med barn under tre 71 Det började i ekologi 71 Att utveckla kvalitet i naturbaserad undervisning 75

9 Solidaritet – inom och bortom förskolans gränser 79 Vad betyder solidaritet? 79 Arbete med solidaritet i förskolan 80

10 Barnkonventionen och Barnens planet 87 Social och kulturell hållbarhet 87 Barnens planet 89 Förskolan Kärleksörten 91 En Grön Flagg-förskolas arbete med temat Livsstil och hälsa 93 Att lyssna på barnen 95

6

Innehåll

11 Paraplyer – att arbeta med klimat, teknik och hållbarhet 97 Paraplyer som ingång till ett tematiskt arbete 97 Väder och klimat – vad är det för skillnad? 99 Planetens resurser och miljöpositiv teknik 101 Tematiskt arbete kan bidra till kunskap om hållbarhet 103

12 Barn agerar för förändring 105 Barns fokus under temat om delfiner 105 Vilka är nyckelidéerna som kommer fram i detta projekt? 108

13 Varifrån kommer maten på tallriken? 109 Kunskapen om måltider och matens ursprung för förskolebarn 109 Mattransporters miljöpåverkan 111 Exempel på arbete i förskolor 112 Mat som sammanhang 114 Temats koppling till de globala målen 114

14 Förskolan och fredsfostran 115 Fredsfostran 115 FN:s globala mål kring fredsfostran 116 Berättelsen om Hiroshima – att gå tillsammans för fred 117 Fredsfostran i läroplanen 120 Att sprida budskapet – som Aogiri ville 121

15 Att rita, skriva och dramatisera 123 Ta hand om vår fascinerande jord 123 Genomförandet 124 Projektet går mot sitt slut 128 Dramatisera de globala målen 128 Barnens intresse driver på 131

16 Gemenskap, samhörighet och framtidstro 133 Att befinna sig i ett rum där man känner sig trygg och sedd 133 Aspekter av gemenskap, samhörighet och framtidstro i förhållande till hållbarhet 134 Hållbar utbildning kräver ett omprövande av praktiken 138

Innehåll

7

17 Natur och hälsa – hur I Ur och Skur? 139 I, om och för miljön 140 Naturens roll för hållbarhet och hälsa 144 Det mest centrala som framträder i arbetet med temat hållbarhet 144

Del III Utbildning för hållbarhet i förskolan 18 En skala för kvalitet och hållbarhet 147 Introduktion 147 Ett instrument för utvärdering och kvalitetsutveckling 148 Skalan som stöd i systematiskt kvalitetsarbete 148 Grundläggande värden i OMEP:s skala för hållbarhet 149 Skalans konstruktion 150 Hur man använder skalan 150 En studie av fyra förskolors arbete med OMEP:s skala för hållbarhet 152 Fördelar med att använda skalan 156

19 Bildning och utbildning – i, om och för framtiden 157 Att kunna något om hållbarhet 157 Tematiskt arbete som en förskolekulturell tradition 158 Undervisning i förskolan – en del av ett helhetsperspektiv 159 Att bygga en lärande kultur 160 Hållbar utbildning, kvalitet och progression 164 Samarbeta för förändring 166

20 Hållbar utveckling inom förskollärarutbildningen 167 Att bygga en lärande kultur 167 Förskollärarutbildningen vid Mälardalens högskola 168 Förskollärarutbildningen vid Göteborgs universitet 168 Förskollärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad 171 Förskollärarutbildningen vid Högskolan i Borås 172 Förskollärarstudenters perspektiv på hållbar utveckling 174 Förskollärarutbildning med hållbarhet i Argentina 176

8

Innehåll

21 Forskning om utbildning för hållbarhet i förskolan 179 Forskningens inriktning 179 Processer för transformativt tänkande och handlingskompetens 182 Framtidsinriktad forskning 184

22 Att vrida utbildningen mot ett långsiktigt hållbarhetstänkande i förskolan 187 Nu måste vi skala upp engagemanget 187 Att agera för hållbarhet 190 Bildregister 191 Referenser 193

Bilagor Bilaga 1. FN:s globala mål för hållbarhet – i förskolan 205 Bilaga 2. OMEP:s skala för hållbarhet i förskolan 211

Innehåll

9

Författare

Ingrid Pramling Samuelsson är senior professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Hon har också en UNESCOprofessur i Early childhood education and sustainable development. Hon har varit Världsordförande för OMEP (Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire) 2008–2014. Hennes mångåriga forskning har framför allt handlat om yngre barns lärande och lek och hur förskolan skapar förutsättningar för detta.

Eva Ärlemalm-Hagsér är förskollärare samt professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik och vetenskaplig ledare för forskningsmiljön Barn och Unga i Skola och Samhälle (BUSS), vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola. Hennes forskning fokuserar på utbildning för hållbarhet, barns delaktighet och meningsskapande samt förskolans lärandemiljöer, inomhus och utomhus.

Ingrid Engdahl är förskollärare samt docent i barn- och ungdomsvetenskap från Stockholms universitet. Hennes forskningsområde

är förskolan och inrymmer toddlare, lek, vänskap, barnrättsfrågor samt hållbar utveckling.

Ingrid är i dag ordförande för OMEP i Europa och samordnar de 27 medlemsländernas arbete för barn 0–8 år.

Jonna Larsson är förskollärare samt universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot förskolans utbildning och undervisning med koppling till naturvetenskap och hållbar utveckling samt mot kvalitets- och professionsrelaterade frågor.

Farhana Borg är lektor i pedagogiskt arbete och koordinator för Research Collegium for the Advancement of Sustainability (RECAST) vid Högskolan Dalarna. Hennes forskningsintresse är barns lärande och undervisning för hållbarhet i förskolan. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med barns rättigheter internationellt, bland annat vid UNICEF Bangladesh.

11

Förord

Et t gru n dl äg g a n de vä r de som i stor omfattning är framlyft i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är frågor om hållbarhet (hållbar utveckling), med direkt koppling till FN:s hållbarhetsmål som all utbildning ska riktas mot – så ock förskolans. Att prata om hållbarhetsfrågor och små barn kan för många te sig svårt, något som vi hoppas kunna övertyga er om att det inte behöver vara. Syftet med denna bok är att du som arbetar i förskolan eller utbildar dig till förskollärare ska ges kunskap, inspiration och metoder för att arbeta med hållbarhet i olika teman och på olika sätt, från småbarnsavdelningen till de äldre förskolebarnen.

De flesta av oss som har skrivit denna bok har under många år arbetat även internationellt i stora utvecklingsprojekt för att sätta hållbarhet på agendan för förskolans personal och deras barn. Det är delvis från detta arbete som vi här drar erfarenheter till denna bok.

Boken är uppbyggd i tre delar, Förskolans viktiga uppdrag, Exempel från förskolor och Utbildning för hållbarhet i förskolan. Vi inleder den första delen med en bakgrund

om vad hållbarhet innebär, vad de globala överenskommelserna är och vad det betyder för förskolan. Vi har i boken valt att använda begreppet hållbarhet, detta med syfte att poängtera att i den förändring som nu behöver ske, krävs att alla tar ansvar för att skapa en hållbar nutid och framtid. Ett ansvar som kräver att nya tanke- och handlingssätt genomsyrar allt det som görs – ett transformativt synsätt. Vi undviker helst begreppet utveckling, som i många sammanhang associeras till mer, fler och större, vilket det inte finns resurser för. När hållbar utveckling används i boken följer det av att det begreppet används i den text som vi hänvisar till, som till exempel Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018).

Del två består av tio exempelkapitel.

Dessa är på ett eller annat sätt genomförda i praktiken någonstans i Sverige eller övriga världen, ibland anpassade efter nordiska förhållanden.

I del tre diskuteras utbildning och kompetensutveckling för personalen. Ett av de projekt som vi arbetat med internationellt är att utveckla en skala med stöd av olika påståenden om social, ekonomisk och eko-

13

Boken är tänkt som en inspirations- och metodbok för förskolepersonal och förskollärarstudenter som vill börja se sin förskolepraktik med hållbarhetsögon.

Göteborg, Västerås, Stockholm och Falun, maj 2021 Ingrid Pramling Samuelsson, Eva ÄrlemalmHagsér, Ingrid Engdahl, Jonna Larsson och Farhana Borg

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

logisk hållbarhet. Med hjälp av skalan kan man få syn på hur man i förskolan arbetar med hållbarhet i sin egen praktik och vad man behöver göra för att utveckla denna för att få alla dimensionerna av hållbarhet integrerade i vardagen. Skalan presenteras i kapitel 18. Kapitel 19 handlar om förskollärar utbild ningen och innehåller beskrivningar av projekt som är utförda på förskol lärar utbild ningar både i Sverige och i Latinamerika.

14

Förord

Del II

Exempel från förskolor

Kapitel 8

Äppel, päppel – ett tema med barn under tre I förskolans uppdrag som utbildare av barn ingår det att stärka barns kompetenser, det vill säga att i positiva ordalag lägga grund för deras handlingskompetenser, i relation både till deras eget lärande och till deras förmåga att leva och agera i demokratiska system. Uppdraget i förskolans läroplan (Skolverket, 2018) betonar att utbildningen ska ta utgångspunkt i det som barn visar intresse för och de erfarenheter som barn tidigare har tillägnat sig. Att barnen ska få vara nyfikna och bli utmanade och inspirerade av andra i deras närhet är en central utgångspunkt för genomförandet av undervisning i förskolan.

Det började i ekologi Detta är vad som skedde på en förskoleavdelning i västra Sverige där barnen var mellan ett och två år. Arbetslaget ingick i projektet ”Hållbarhet som tema i förskolan” (Larsson & Pramling Samuelsson, 2019), och detta kapitel lyfter fram några centrala aspekter i arbetet med hållbar utveckling som du kan inspireras av i din egen undervisning i förskola eller förskoleklass. Att inspireras, utmanas och förbli nyfiken är betydelsefullt för lärande, oavsett ålder.

Förskollärarna hade på förhand talat om att starta sitt hållbarhetsarbete genom att utgå från den ekologiska aspekten då denna

uppfattades som mest bekant. Deras specifika val av fokus får liv när ett av barnen i gruppen, en helt vanlig dag på förskolan, har upptäckt något speciellt. De berättar: […] ett barn kommer in på förskolan med ett äpple med en brun fläck på och visar upp det … och sedan så var det ett annat barn som kom och tittade också, och säger ”blöö, vad var det?”.

Då började vi att titta noga på den här bruna fläcken och då kom det flera barn som ville titta, och då började ett barn knacka på det här äpplet och se om det var någonting i äpplet. Det var utifrån den händelsen som vårt tema började.

(Utdrag ur intervju)

71

Och då hämtade jag en kniv och så delade vi på det äpplet och då var det många barn som hade samlats, de var liksom fascinerade över hur det såg ut och att det fanns kärnor och vi märkte att det var av stort intresse för många.

Sen äter vi ju frukt här varje dag. Sen att det är så lättillgängligt, just då så var det äpplen på marken varje dag och barnen hämtade in nya äpplen för att se om det fanns några fler med bruna fläckar på.

(Utdrag ur intervju)

Projektet tog form på förskolan mot bakgrund av barns upptäckter på förskolans gård och förskollärarnas intresse och motivation att tillsammans med de yngsta ta utgångspunkt i att värna och vårda förskolans utemiljö. Deras tema började där de befann sig.

De hade förmånen att ha en förskolebyggnad placerad på en uppväxt trädgård med flera olika fruktträd, vilket inte är alla förskolor förunnat. Oavsett förutsättningar så gäller det att ”finna det lilla i det stora”. Att ta vara på den nyfikenhet som kan uppstå över ett maskhål på ett äpple, en liten snigel, en myra, eller en fågel som flyger förbi. Kunnande om naturen är viktigt för både barn och de vuxna som arbetar på förskolan. I det här fallet vändes det lilla barnets intresse till ett explicit fokus mot hållbar utveckling, och tyngdpunkten kom att ligga på barns rätt att tidigt i livet få möta biologisk mångfald, att 72

Del II Exempel från förskolor

se värdet av naturen och att få utveckla ett varligt och biologiskt medvetet perspektiv till tillvaron på planeten.

Betydelsen av biologisk mångfald För att vi ska kunna bevara en variationsrikedom bland levande organismer både i vatten och på land krävs kunskap. Det är en av planetens stora utmaningar i dag.

Forskare som Lennartsson och Simonsson skriver i en rapport från Centrum för biologisk mångfald (2007) att klimatförändringar och biologisk mångfald är nära kopplade till varandra. Oturligt nog ställs ibland dessa två emot varandra – i stället för att lyfta fram att de är sammanlänkade. Ekosystemen har en buffrande och bevarande förmåga, och mångfalden är central för ekosystemens resiliens, det vill säga deras förmåga att återhämta sig. Klimatförändringar behöver motverkas, men det betyder inte att det kan göras på bekostnad av biologisk mångfald (Lennartsson & Simonsson, 2007). Samtidigt visar Living planet report (WWF, 2020a) att mellan åren 1970 och 2016 har populationer av däggdjur, fåglar, amfibier, reptiler och fisk drastiskt minskat med 68 procent. I rapporten undersöks också växternas status och frågan om vad som sker med livet i våra jordar lyfts fram. Vidare problematiseras förutsättningarna för de bioorganismer som säkerställer att jord bildas, vatten renas, växthusgaser regleras, så att växter och djur kan leva och utvecklas. Biologisk mångfald är grundläggande och spelar en kritisk roll i de ekosystemtjänster som vi är beroende av för att kunna leva på planeten jorden, då en minskad biodiversitet påverkar vår livsmedelsproduktion.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Att ett tematiskt arbete tar sin utgångspunkt i en vardaglig händelse är inte ovanligt. Barns intresse fångas upp och förskollärarnas lyhördhet och engagemang kopplar samman det med intentionen att rikta sin undervisning mot mer explicita hållbarhetsrelaterade innehåll. Förskolläraren fortsätter:

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Som förskolepersonal möter du en mängd barn under din dag i förskolan. Att i mötet med barn rikta deras uppmärksamhet mot de viktiga pollinerarnas funktion – oberoende om det är i anslutning till ett bi i en röd dahliablomma eller till äppelblommans ståndare och pistiller – innebär att erbjuda dem vardagsnära upplevelser och upptäckter, intimt kopplade till erfarenheter och förståelser av naturens funktion. OMEP:s skala för hållbarhet (2020, se även kapitel 18) lyfter fram de miljömässiga dimensionerna av hållbarhet utifrån en intention att kunna stödja förskolor att själva initiera – men också delta i – olika projekt.

Sådana projekt kan centreras på tillgång till natur och kopplas samman med barns rättigheter – barn har rätt till kunskaper om naturen, i naturen, och ska få stöd att utveckla en förståelse för att allt levande, både växter och djur, skapar grund för ett gott liv på jorden.

I ett tematiskt arbete på förskolan är lek viktigt. Forskning visar att tillgång till olika platser för lek har betydelse för hur barns lek tar sig uttryck i svensk naturmiljö. När Änggård (2009) över tid observerar och analyserar en förskolas utevistelser, visar det sig att barns lekar är mycket inspirerade av just djur. Skogens olika delar av ekosystemet framträder i barnens lek på olika sätt, som när en böjd stam blir en motorcykel eller en planka blir en dator. Men samtidigt framträder det i studien att själva naturmiljön inspirerar till lekar med djurtema, som när barnen talar om var djur bor, när barns lekar innefattar exotiska djur eller när leken tar form som ett djursjukhus eller en djurpark (Änggård, 2009).

Andra forskare (Madden & Liang, 2017)

har riktat fokus mot barns resonemang kring det som är levande kontra icke-levande genom att ta utgångspunkt i ekologiska samspel som finns i trädets ekosystem. I en mindre interventionsstudie med femton barn från tre olika skolor i åldrarna fyra till åtta år visar det sig i samtal att barnen, efter att ha varit ute i naturen och studerat träd, lyfter fram att träd kan användas både för och av människor. Det framträder också tydligt att barnen har uppfattat att djuren lever i, och av, träden. När barnen senare ritar teckningar och berättar om dessa, framträder trädets funktion som ekosystem ännu tydligare.

Madden och Liang (2017) skriver att ”samspel mellan djur och växter (genom insekter som äter växter eller gör märken på träden) var den överlägset vanligaste funktionen som visas på teckningarna i alla de tre studerade skolorna” (s. 1069, egen översättning). Det var just teckningarna som bidrog till barnens utvidgade berättelser kring de upplevelser de varit med om i naturen. Både besöken, när de studerade träden, och barnens teckningar samt tillhörande berättelser visade sig vara centrala för att fånga barns perspektiv och kunskaper i relation till trädets ekosystem och om relationen mellan djur och ett träd (Madden & Liang, 2017). Det sätter också fokus på betydelsen av att få titta, och titta nära, vilket är viktigt för barn. Thulin (2010) har studerat vilka frågor barn ställer under ett temaarbete, och utgår då från ett arbete centrerat runt en stubbe som är i process av nedbrytning. Det tematiska arbetet är initierat av förskollärarna och genomfört med barn tre till fem år. Studieobjektet är riktat mot barns frågor under denna aktivitet – som äger rum under en längre period.

Studien visar att det finns tre teman i de Kapitel 8 Äppel, päppel – ett tema med barn under tre

73

Att utgå från det som finns nära I temat med fokus på äpplet är närheten till rika sinnesupplevelser och konkreta händelser en viktig källa till inspiration och möjligheter till lärande. Förskollärarna kan, genom att studera barnen i uteleken, diskutera tillsammans och sedan gå vidare och utveckla sitt tematiska arbete. Barnen upptäcker, utforskar och studerar gemensamt maskar och äpplen av olika sorter. Tillsammans observerar vuxna och barn hur äpplen torkar och skrumpnar när de ligger i rumstemperatur under lång tid samt vad som sker om äpplena i stället får ligga kvar ute på marken, med skydd mot hungriga fåglar.

Efter en längre tid gick temat vidare mot att resonera om och att använda äppelträden som resurs för barnens lek. En affär byggdes upp inomhus som en del av strukturen i både inom- och utomhusmiljön. En av förskollärarna berättar:

74

Del II Exempel från förskolor

Förra veckan var ett av våra barn i gruppen här, Stina, och hon lekte att hon sålde löv, som hon hämtat från äppelträden, vackra löv för två kronor. Och då var det stenar som hon ville ha som betalningsmedel. Så hon samlade ihop stenar som hon delade ut till mig och de andra barnen, och så fick man betala med dem. Och det var ju någonting som hon kom på själv, som jag tror grundar sig i att vi har varit och lekt ”affär” inomhus på förmiddagen … Rätt som det var sa Stina: ”Nu ska jag köpa.” Så vi bytte roller och jag fick stå i affären, och fler barn kom och ville vara med i leken!

(Utdrag ur intervju)

Att vidga ekologiska aspekter av temat och inkludera ekonomiska samt sociala och kulturella aspekter blir således viktigt i förskollärarnas undervisning. Här är det barns erfarenheter och kanske undervisningssekvensen från förmiddagen som inspirerar Stina att hantera löv som handelsvara och stenar som betalningsmedel. Att som förskollärare skapa och att delta i lekar som inspirerar och motiverar till utvidgade erfarenheter är ett uppdrag som ligger väl i linje med aspekter av hållbar utveckling. När en dimension av hållbarhet kopplas samman med ytterligare en skapas förutsättningar för att göra lärandet mer sammansatt, något som kan bidra till hållbarhet och handlingskompetens. För de yngsta barnen i temat om äpplen är det kanske utbytet av varor och betalningsmedel som är centralt, då i termer av stenar och vackra löv från äppelträdet. Ju äldre barn blir, desto mer utvecklas deras reflektioner om utbyten av varor och tjänster.

Därmed kan en ekonomisk hållbarhetsrelaterad aspekt inkluderas i temat.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

frågor barnen ställer. Thulin (2010) lyfter fram att barnen ”ställer frågor som rör det aktuella innehållet, som rör de redskap som används och frågor om sådant som rör sig utanför temaarbetet” (s. 30). Barns olika frågor kan i studien kopplas till de processer som barnen genomgår när de tar sig an stubben och dess invånare. Att ta reda på hur man använder redskap, vad de kallas och att fundera över vad det egentligen är som kryper och rör sig är spännande! Och allteftersom, över tid, kan barnen fokusera på de små detaljerna i materialet som är i centrum för deras undersökande – en lång process som kräver tid, kunskap och närvaro från de vuxna i förskolan.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Sociala och kulturella aspekter med koppling till temat Med utgångspunkt i OMEP:s skala för hållbarhet innefattar de sociala och kulturella aspekterna av hållbarhet faktorer såsom betydelsen av barnkonventionens värderingar, kulturell mångfald och flerspråkighet, de erfarenheter som det innebär att vistas i förskolans närmiljö och den kunskap och erfarenhet som kan föras vidare över generationsgränser. Att samspela och samverka är viktiga funktioner för sociala relationer.

I barngruppen som vi fått följa blev närmandet till maskar och andra smådjur en väg in till fler dimensioner av relationer och hur man kan förhålla sig till varandra. Förskolläraren berättar: Det är härligt att se de här små barnen tillsammans, att de är så fantastiska med och mot varandra. Och det är ju någonting som vi pratar om mycket. Hur vi faktiskt är mot varandra och även mot masken som vi finner ute i jorden. Hur man är mot det levande och mot varandra … för samtidigt som det liksom är klappar blir det ju också att man drar i tröjor och liksom provar sin styrka och lite känsla av hur man gör … att man ska klappa någon, att man får klappa försiktigt. (Utdrag ur intervju)

Trots sin låga ålder ges dessa barn många tillfällen till att närma sig det levande ute på gården, men i arbetet med de yngsta är också en fysisk närhet till barnen mycket central. Att stödja barn i mötet med det levande och med ”den andre” är att ta ansvar som förskollärare för barns sociala kompetenser. När barn får stöd i att vara nyfikna och att undersöka tillsammans med andra och därigenom får sociala och kulturella

erfarenheter genom lek, utforskande gruppaktiviteter och samtal, utvecklar de sina sociala kompetenser.

Att utveckla kvalitet i naturbaserad undervisning När relationen mellan förskolan och naturen lyfts fram i OMEP:s skala för hållbarhet (se kap. 18 och bilaga 2) synliggörs en progression som belyser en önskvärd kvalitetsutveckling. Kvaliteten spänner över fyra olika definierade kvalitetsaspekter: från otillräcklig, minimum, god till utmärkt kvalitet. En otillräcklig kvalitet indikerar att barn inte ges möjlighet att vara i närmiljön och kanske inte heller ges tillgång till upplevelser i naturområden och skogar under sin tid i förskolan.

Samtidigt känns detta som ovanligt i den svenska förskolan, vars historia och tradition bygger på kontinuerlig och varierad daglig utevistelse (Änggård, 2012). En minimumkvalitet inom delområdet förskolan och naturen handlar om att få en regelbundenhet i den utevistelse som förskolan erbjuder. Samtidigt visar Skolinspektionen (2018) att det kan finnas tillfällen då barn under sin vistelse i förskolan inte får det stöd de behöver. Ett sådant moment har noterats vara vid av- och påklädning i samband med utevistelse. Skolinspektionen noterar också att flera förskolor brister i att ha en genomtänkt och organiserad undervisning i relation till områden som till exempel natur vetenskap, vilket kan få ogynnsamma effekter på barns möjlighet att utveckla sitt kunnande om naturen samt om hållbarhetsrelaterade frågeställningar (Skolinspektionen, 2018).

Arbetslaget som valt att ha äpplet som central utgångspunkt beskriver att de har Kapitel 8 Äppel, päppel – ett tema med barn under tre

75

Målet med vårt projekt har hela tiden varit att följa barnens intressen. Vi har lyssnat på dem och de har väglett oss hela tiden och gör det fortfarande, och det har varit väldigt innehållsrikt och lustfyllt. Målet har också varit att barnen ska få kunskap om hållbar utveckling på den nivån som de är. (Ur förskolans dokumentation)

Arbetslaget lyfter fram att de ser potential för barns lärande genom att barnen får vara i varierade naturmiljöer, att de får vandra runt och leka, lyssna och lära tillsammans med andra. Detta bekräftas också i en litteraturöversikt av Gill (2014), där det visas att undervisning i gröna miljöer stärker sociala färdigheter samt självinsikt hos elever i skolan. Gill synliggör också att närhet och tillgång till natur ökar elevers självinsikt, jämfört med elever som fått majoriteten av sin undervisning inomhus.

När det kommer till att utveckla naturoch miljörelaterad undervisning i förskolan utifrån en god kvalitet, innefattar det att barn och vuxna i förskolan regelbundet utforskar omgivande närmiljöer, naturområden och skogar under olika årstider men också att de värnar om och vårdar naturmiljöer i när miljön. Närmiljön kan vara den äppelträdgård som dessa barn har tillgång till, men också träden i parken eller gräsmattan med sina blommor bredvid gångvägen till lekplatsen. Det är regelbundenhet, processerna, samtalen och utforskandet tillsammans som är det centrala för att man ska kunna utveckla en god kvalitet i sin natur- och miljörelaterade undervisning.

Arbetslaget belyser detta i reflektiva ordalag 76

Del II Exempel från förskolor

när de analyserar sin undervisning under det senaste året: För framtiden på förskolan har temat inneburit att vi vill köpa in och plantera fler äppelträd och se processen med det.

Vi vill också fortsätta jobba med masken, barnen har pratat så mycket om masken, och vi uppfattar att vi bara har ”skrapat lite på ytan” vad det gäller var maskar bor, vilken funktion de har i ekosystemet och i näringskedjan, men det är någonting som vi kan följa upp mer … (Ur förskolans dokumentation)

Att arbetet visat dem potentialen i att se barns processer, och att äppelträden på gården haft en central funktion i undervisningen, innebär att förskolepersonalen sett sin egen roll i ett nytt ljus. Nu vill de plantera fler träd, plantera för framtiden, så att fler barn kan komma att få njuta av frukterna.

Men inte bara äpplena som sådana är viktiga. Den lilla maskens roll för att det blir jord, ekosystemens livsviktiga funktion och näringskedjor som kan innebära etiska och, ibland, svåra frågor för barnen (som när fågeln drar upp masken ur jorden och äter upp den) blir betydelsefulla att hantera och diskutera i ett helhetsperspektiv.

Gemensamt lyfter förskollärarna på denna förskola fram fem centrala erfarenheter som har vuxit fram genom deras samtal och diskussioner inom ramen för projektet, nämligen vikten av:

• att barn tidigt får komma i kontakt med hållbarhetsarbete, så att det blir ett naturligt inslag i livet • att vi på förskolan berättar och, tillsammans med barnen, visar att det är

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

haft ett tydligt och gemensamt fokus genom sitt arbete tillsammans med barnen.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

viktigt för vår miljö med att återvinna material, att vi komposterar och att vi pratar om vad som händer i den • att hållbar utveckling innefattar många olika delar, som hälsa, konsumtion, kretslopp och livsstilar, vilket innebär att vi människor måste vara rädda om vår miljö och vår natur • att vi involverar alla barn i ett hållbart tänkande – för en långsiktig hållbar framtid • att inse att ju tidigare vi pratar och lär om hållbar utveckling, desto mer förståelse får barnen för vår natur, miljö, hur vi människor bör vara mot varandra och att vi ständigt måste respektera varandra.

När det kommer till att utveckla undervisning i förskolan som håller en utmärkt kvalitet, så innefattar det att gå bortom det

lokala och blicka ut i världen. En global medvetenhet och ett utvecklande av kompetenser för handling i linje med det som främjar biologisk mångfald nämns bland annat som centralt. Med de yngsta barnen i förskolan kan det vara svårt att uppnå en utmärkt kvalitet, men det finns inget självändamål i att skatta sig högt på skalan. Vardagsarbetet med barnen utvecklas under tiden som barnen blir äldre, och kognitiva resonemang med anknytning till att gå bortom det lokala och blicka ut i världen kommer allteftersom.

Det här kapitlet illustrerar hur förskolan kan arbeta med mål 12 Hållbar konsumtion och produktion samt mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Man kan använda naturresurser genom att rikta fokus på att ta tillvara det som växer i trädgården på förskolan och bidra till hållbara livsstilar genom diskussioner om etik och biologisk mångfald.

Kapitel 8 Äppel, päppel – ett tema med barn under tre

77

Denna bok är skriven av Ingrid Pramling Samuelsson, Eva ÄrlemalmHagsér, Ingrid Engdahl, Jonna Larsson och Farhana Borg. De är alla engagerade i frågor om hållbarhet och förskolans möjlighet att bidra till omställningen av samhället.

Förskolans arbete med hållbarhet Arbetet med hållbarhetsfrågor i förskolan och att stödja alla barns lärprocess mot mänsklig, samhällelig och miljömässig hållbarhet under de tidiga åren är i dag en nödvändighet. Frågan är inte längre om utan hur förskolan ska ta sig an utbildning för hållbarhet.

I Förskolans arbete med hållbarhet står utbildning och undervisning i fokus. Syftet med boken är att du som arbetar i förskolan eller utbildar dig till förskollärare ska ges kunskap, inspiration och metoder för att arbeta med hållbarhet. Med utgångspunkt i förskolans läroplan och i färsk forskning inom utbildning och undervisning för hållbarhet i förskolan, går författarna igenom begreppet och dess hela innebörd för utbildningen, för förskolans verksamhet och för personalens kompetensutveckling. Författarna understryker även vikten av hållbarhetsarbetet ur ett globalt perspektiv.

Förskolans arbete med hållbarhet innehåller teman från praktiskt arbete med hållbarhet i olika förskolor i Sverige och internationellt.

Boken vänder sig till blivande förskollärare och förskolepersonal i förskolans praktik.

Art.nr 44150

studentlitteratur.se