9789144146959 by Smakprov Media AB

Uppsats med kvantitativ ansats JAN GREVE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43865 ISBN 978-91-44-14695-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: PhotoSmileBeautiful/Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2021

INNEHÅLL

Förord 9

EN KVANTITATIV ANSATS 13

1.1

1.4

Val av ansats 14 Ansats och metod 19 Arbetsprocessen 20 Resten av boken 23

PROBLEMET 25

2.1

2.4

Att se det man inte vet 27 Att veta vad som är värt att veta 28 Att se vad man kan ta reda på 29 Vad är uppsatsens syfte? 31

TEORIN 37

3.1

Teorier 39 Konceptuella modeller 45 a) Enkelt beroende 47 b) Additivt beroende 48 c) Mellanliggande variabel 49 d) Interaktion med modererande variabel 50 e) Interaktion mellan oberoende variabler 52 f) Korrelation 53 g) Skensamband 54 Formulering av hypoteser 54

1.2 1.3

2.2 2.3

3.2

3.3

MÄTNINGEN 63

4.1

4.5

Operationalisering 63 Fyra kategorier av mätskalor 65 Vilken typ av skala bör väljas? 68 Binära variabler 69 Flerdimensionella mått 71

ENKÄTEN 77

5.1

5.5

Sekundärdata 78 Enkätens innehåll och disposition 81 Frågorna 83 Exempel på frågekonstruktioner 86 Insamlingen av data 89

URVALET 97

6.1

6.4

Population och urvalsram 98 Metoder för urval 100 Stickprovet 104 Stickprovsstorlek 110

EMPIRIN 115

7.1

7.5

Kodning av data 115 Univariat analys 119 Bivariat analys 125 Åtgärder 129 Svarsfrekvens 133

ANALYSEN 137

8.1

Regressionsanalys 138 Hypotesprövning 142 Hypotestest vid enkelt beroende 147 Hypotestest vid additivt beroende 156 Hypotestest vid mellanliggande variabel 159 Hypotestest vid interaktion 161 Hypotestest vid samvariation 164 Hypotestest vid enkelt beroende och kategoriska skalor 167

4.2 4.3 4.4

5.2 5.3 5.4

6.2 6.3

7.2 7.3 7.4

8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8

RESULTATET 175

9.1

9.4

Forskningshypotesen har fått stöd 175 Forskningshypotesen måste förkastas 178 Svagheter i uppsatsen 180 Idéer om framtida forskning 181

ATT LÄSA 187

9.2 9.3

Problematisering 187 Teori och modell 188 10.3 Datainsamling 194 10.4 Statistisk analys 196 10.1

10.2

Referenser 199 Register 205

EN KVANTITATIV ANSATS

när en pandemi rasar i stora delar av världen. I Sverige håller myndigheter återkommande presskonferenser där aktuell statistik presenteras över spridningens förlopp. Siffrorna illustreras med hjälp av staplar där vi kan utläsa hur smittspridning och dödstal slår på olika ålders kategorier och länder. Statistiken ställs mot teorier och matematiska modeller som forskare har utvecklat för att förklara smittspridningen. Vad vi bevittnar är ett forskarsamhälle som plötsligt arbetar inför öppen ridå. Alla forskare är inte eniga. Matematiker, virologer och epidemiologer presenterar förklaringsmodeller som är mer eller mindre överensstämmande. Eftersom viruset är nytt vet vi inte vart det hela kommer att ta vägen. Om något år vet vi mer. Den forskning som just nu får stor uppmärksamhet har pågått under lång tid men knappast varit känd för den breda allmänheten. På motsvarande sätt pågår det forskning inom andra ämnen. De senaste resultaten presenteras på konferenser och i vetenskapliga tidskrifter som läses av andra forskare i ämnet, men för oss andra förblir resultaten okända. Du som läser den här boken ska förmodligen skriva en uppsats i företagsekonomi. Det betyder att du tar steget in i det företagsekonomiska forskarsamhället. Det är inte någon enhetlig värld som möter dig där. I företagsekonomi har det utvecklats teorier inom delområden som marknadsföring, entreprenörskap, management, redovisning, ekonomistyrning och företagsfinansiering. Enskilda forskare är ofta specialiserade inom något delområde. Även metodmässigt sker en specialisering. Somliga forskare tillämpar en kvantitativ ansats av det slag vi har sett exempel på i media under coronapandemin. Teoretiska förklaringar utvecklas för att sedan prövas mot statistik som samlas in. Andra forskare tillämpar en kvalitativ ansats och utvecklar ny teori genom analys av texter. Vid kommunikation forskare emellan kan en gemensam ansats ha större betydelse för den ömsesidiga förståelsen än ett gemensamt ämnesområde.

D E N HÄR B O K E N S K R I VS ÅR 2020

Val av ansats

Med en kvantitativ ansats är det siffror som gäller, med en kvalitativ ansats är det ord. Men skillnaden handlar inte bara om vilka tecken som analyseras. De båda alternativen skiljer sig alltifrån uppsatsens inledande problemdiskussion till det avslutande avsnittet där slutsatserna sammanfattas. Med en kvantitativ ansats utvecklar du en existerande teori där syftet är att förklara ett observerat fenomen. Du noterar kanske att somliga företag tar marknadsandelar från andra företag, och utifrån någon företagsekonomisk teori har du dina aningar om vad det kan bero på. Dina antaganden presenterar du i form av konkreta påståenden om att samband existerar mellan vissa angivna variabler – exempelvis kan företags prispolitik påverka deras marknadsandelar. För att det överhuvudtaget ska vara meningsfullt att kasta fram sådana påståenden måste det vara möjligt att testa sanningshalten i dem. Variablerna måste vara entydigt definierade och de ska vara mätbara. Det är här siffrorna kommer in. Många fall studeras, men varje enskilt fall beskrivs kortfattat och mäts egentligen bara utifrån de i förväg utpekade egenskaper som anses vara intressanta i sammanhanget. De statistiska analyser som utförs syftar till att ge svar på frågan om de påståenden som har gjorts är sanna eller falska. Resultatet av analyserna tolkas utifrån vissa principer som de flesta är överens om. Det betyder att om flera forskare analyserar samma data bör de i princip landa i samma slutsatser. Vanligtvis begränsas inte resultatet av en studie till de fall som har undersökts utan det kan generaliseras till en större mängd fall. Undersökningsprocessen är linjär såtillvida att de olika momenten i undersökningen följer en naturlig ordning, och det är sällan möjligt att gå tillbaka i processen och göra om (t.ex. byta teori eller samla in nya data). Med en kvalitativ ansats är du mer empirinära i inledningsfasen. Undersökningsobjekt är ett enda eller några få fall, men studeras desto mer detaljerat och utifrån sina egna förutsättningar. Rådata samlas in (genom dokument, samtal, observationer) och transformeras till texter. Det är dessa som sedan ligger till grund för analys och så småningom utmynnar i en uppsättning användbara kategorier och teoretiska begrepp. Det finns olika analysmetoder men i motsats till de statistiska analyser som görs i kvantitativa studier ges här större utrymme för forskarens egen tolkning. Det är osannolikt att en annan person som oberoende av dig analyserar samma fenomen som du har analyserat skulle komma fram till samma resultat. Objektivitet i den meningen 14 | 1 E n k van t i tat iv ansats

1.1

är inte något som eftersträvas i kvalitativ forskning. Resultaten är inte heller generaliserbara i någon statistisk mening. Bidraget består i att undersökningen kan ge nya insikter om det studerade fenomenet och att dessa insikter kan vara användbara även i andra fall än i de som har studerats. Undersökningsprocessen är ofta cirkulär. Analys och teoretisering av empiriska data ger löpande upphov till nya frågor vilket ställer krav på mer data som samlas in och adderas till tidigare insamlade data. I tabell 1.1 sammanfattas beskrivningarna av den kvantitativa respektive kvalitativa ansatsen. Det är en förenklad framställning och i praktiken finns det varianter av båda ansatserna. Somliga forskare menar att den kvalitativa och den kvantitativa ansatsen kan betraktas som varandras komplement. I ett tidigt skede av en teoriuppbyggnad är kunskaperna om det fenomen som studeras begränsade. Grundläggande begrepp saknas och forskare har oklara idéer om hur saker och ting hänger samman. Under denna fas är den kvalitativa ansatsen det enda tänkbara alternativet. Exempelvis kan man genom ett intensivt studium av några få fall utveckla kategorier och begrepp som kan vara användbara för fortsättningen. Allteftersom föreställningarna klarnar om hur sambanden mellan variabler kan tänkas se ut förbättras också förutsättningarna för att tillämpa en kvantitativ ansats där påståenden om orsakssamband kan formuleras och testas. Därigenom byggs en teori upp som kan göra anspråk på en mer generell tillämpning. Frågan om vilken ansats som bör väljas är enligt detta synsätt en fråga om i vilket stadium i sin livscykel en teori befinner sig.

TABELL 1.1 Den kvantitativa och den kvalitativa ansatsen. Kvantitativ ansats

Kvalitativ ansats

Teori-nära

Empiri-nära

Många fall

Få fall

Ytlig fallbeskrivning

Djup fallbeskrivning

Siffror

Ord

Objektiv tolkning

Subjektiv tolkning

Generaliserbar

Ej generaliserbar

Linjär process

Cirkulär process

1 E n k van t i tat iv ansats | 15

1 en oberoende verklighet 2 individens fria vilja 3 kunskapens väsen 4 vilka metoder som är ändamålsenliga. Den som har ett objektivistiskt synsätt föreställer sig en av individen oberoende verklighet som låter sig studeras av oss människor. Då blir vetenskapens uppgift att blottlägga de mönster som där finns. Den enskilda människan är visserligen subjektiv men det är ändå möjligt att utveckla ett gemensamt språk som möjliggör kommunikation om verkligheten. Människan själv kan studeras objektivt som en del av denna verklighet. Hennes beteende kan observeras

TABELL 1.2 Det objektivistiska och det subjektivistiska synsättet. Antaganden

Objektivism

Subjektivism

Om verkligheten

Det finns en objektiv verklighet som låter sig studeras

Verkligheten är en social konstruktion och den tolkas subjektivt

Om individen

Individens handlande bestäms av yttre omständigheter

Individen är fri att fatta egna beslut och att handla

Om kunskap

Den förvärvas genom yttre observation

Den förvärvas genom egna upplevelser

Om metoder

Definiera begrepp och undersök generella mönster och samband

Undersök hur individen tolkar och skapar sin verklighet

16 | 1 E n k van t i tat iv ansats

Andra forskare hävdar att val av ansats måste ses i ett större sammanhang. Inom all forskning görs grundläggande antaganden om hur verkligheten är beskaffad och hur människan är relaterad till denna verklighet. Mer sällan diskuteras dessa antaganden öppet i ett akademiskt arbete. Det är genom sitt sätt att problematisera (det vill säga komma fram till vad som utgör det egentliga problemet), att formulera sitt syfte, i valet av teori och i sitt sätt att samla in och tolka data som forskaren ger uttryck för vilka underförstådda antaganden som vederbörande gör. Burell och Morgan (1979) har presenterat en klassificeringsmodell som har visat sig användbar i detta sammanhang. De menar att man på en mycket övergripande nivå kan urskilja två grundläggande synsätt – ett objektivistiskt och ett subjektivistiskt (tabell 1.2). Uppdelningen bygger på vilka vetenskapsfilosofiska (oftast underförstådda) antaganden som görs om

och förstås utifrån den yttre situation hon befinner sig i (eller har befunnit sig i). Metoder har utvecklats för att utveckla begrepp och för att identifiera samband mellan dessa. Med en subjektivistisk utgångspunkt görs ett grund antagande om att kunskapen är det subjektivt upplevda. Frågan om det finns en objektiv verklighet blir därmed ointressant eftersom människan inte kan gå utanför sina egna ramar för att studera den. Då kunskapen är det subjektivt upplevda blir det inte heller meningsfullt att söka efter generella mönster och samband. Individens beteende betraktas inte som en direkt respons på hennes yttre situation utan det kan förstås bara i ljuset av hennes subjektiva föreställningar. Metoder har utvecklats för att studera och tolka hur individer uppfattar sin verklighet. De båda synsätten kan sägas representera olika världsåskådningar. Vilken världsåskådning som ska väljas är en filosofisk fråga som varje enskild forskare själv måste ta ställning till. Valet får i sin tur betydelse för vilken ansats som väljs. För den som har ett objektivistiskt synsätt faller det sig naturligt att välja en kvantitativ ansats. Synsättet utesluter emellertid inte en kvalitativ metod. Exempelvis kan man argumentera för att en kvalitativ och en kvantitativ metod kompletterar varandra i uppbyggandet av en teori på det sätt som tidigare har nämnts. För den som har ett subjektivistiskt synsätt är det bara den kvalitativa ansatsen som kan komma ifråga. Inom naturvetenskaper dominerar ett objektivistiskt synsätt och i humaniora är det subjektivistiska synsättet vanligt. Inom samhällsvetenskaper förekommer båda synsätten. Inte sällan uppfattas de som konkurrenter och det förekommer att enskilda forskare försvarar det ”egna synsättet” samtidigt som man underkänner det andra synsättet. Invändningar mot detta kompromisslösa förhållningssätt till vetenskap har inte saknats. Företrädare för den kritiska realismen argumenterar för ett vetenskapligt synsätt som hämtar idéer från båda sidor.1 Man konstaterar att det finns en av människor oberoende verklighet. Där ger man alltså objektivisterna rätt. Men det är inte möjligt att bygga upp någon säker kunskap om den verkligheten. Det beror på att alla verktyg i form av begrepp och teorier är sociala konstruktioner. Där ger man subjektivisterna rätt. Slutsatsen är emellertid inte att alla teorier är lika bra eller lika dåliga. Människans observationer av verkligheten är teoriberoende, vilket betyder att med en viss 1 En utförlig beskrivning av de grundläggande tankarna hos den kritiska realismen hittar du i Danermark, Ekström och Karlsson (2018).

1 E n k van t i tat iv ansats | 17

18 | 1 E n k van t i tat iv ansats

teori ser vi vissa saker hos verkligheten och andra saker ser vi inte. Men observationerna är inte teoribestämda. Det är alltså inte så att om vi har en teori som förutsäger ett visst utfall är det just detta utfall vi ser. Om det vore på det viset skulle vi aldrig bli överraskade och vi skulle aldrig ha fel. Eftersom våra föreställningar ibland krockar med verkligheten finns det någonting utanför våra subjektiva föreställningar. Det är möjligt för människan att bygga upp en kunskap om denna verklighet, men eftersom människans redskap i form av teorier begränsar hennes observationer och tolkningar måste all kunskap betraktas som preliminär och föränderlig. I denna bok argumenteras inte för ett vetenskapligt synsätt. Utgångspunkten är att skilda synsätt kan tillämpas. Om du väljer ett objektivistiskt synsätt skriver du din uppsats med en kvantitativ ansats, och om du väljer ett subjektivistiskt synsätt kan du skriva en uppsats med en kvalitativ ansats. Som forskare behöver man inte vara lojal mot ett synsätt. Man kan välja ett visst synsätt helt enkelt för att det passar bäst utifrån det problem man för stunden vill studera. De flesta forskare rör sig emellertid inte obehindrat mellan vetenskapliga synsätt. Det kan bero på att den som har investerat många år av sitt yrkesverksamma liv i vissa teorier och metoder som är förenliga med ett av synsätten, inte är beredd att utan vidare kasta dessa överbord för att börja om på nytt med andra teorier och metoder. Då kan det vara smidigare att söka sig till forskningsfrågor som passar den egna forskningskompetensen. Så behöver inte du tänka. Du kan välja synsätt efter det problem du vill studera. Bokens titel, Uppsats med kvantitativ ansats, ska inte tolkas som ett stridsrop. Den ska tolkas som en avgränsning – om du har valt en kvantitativ ansats kan du ha glädje av boken. Följaktligen finns här inte några vetenskapsfilosofiska argument för varför du bör välja en sådan ansats. Det är förstås bra om du som uppsatsförfattare har insikt om att det finns olika filosofiska synsätt och att valet av synsätt får konsekvenser för uppsatsens innehåll. Som redan konstaterats kommer det att framgå genom ditt sätt att problematisera, teoretisera, analysera och dra slutsatser i uppsatsen. Ofta är det uppenbart (utifrån det problem som formuleras) vilken ansats som bör väljas. Om du till exempel intresserar dig för hur aktiekurser påverkas av börsanalytikers uttalanden är förmodligen en kvantitativ ansats lämplig. Att utförligt redogöra för fördelarna med en sådan ansats jämfört med en kvalitativ ansats verkar onödigt. Ibland kan det dock finnas skäl att argumentera för den valda ansatsen. Det gäller i de situationer där en kvantitativ och en kvalitativ ansats verkligen är varandras

alternativ. I kölvattnet av #metoo-rörelsen 2017 var det många företag som deklarerade att de hade vidtagit åtgärder mot sexuella trakasserier. Säg att du vill undersöka om dessa åtgärder har inneburit någon förändring. Hur ska du göra? Ett alternativ vore att utarbeta frågeformulär som du skickar till anställda på slumpvist valda företag. Därefter sammanställer du svaren. Eller kan du välja ut ett fåtal anställda på ett företag som tidigare har varit i blåsväder och med hjälp av djupintervjuer beskriva utvecklingen utifrån deras upplevelser. Båda alternativen är tänkbara, men de leder till olika slags kunskap. Då är det bra om du visar medvetenhet om detta och förklarar vad du hoppas kunna se med den valda ansatsen, men också vad du riskerar att missa.

1.2

Ansats och metod

I den här boken görs en distinktion mellan ansats och metod. Med ansats avses vilket upplägg som uppsatsen har – alltifrån den inledande problemdiskussionen tills att slutsatserna dras i det avslutande stycket. Med metod avses hur data samlas in och analyseras. Utgångspunkten är att en kvantitativ metod har valts. Det finns flera kvantitativa metoder att välja mellan:

• Observation • Experiment • Tvärsnittsstudie • Longitudinell studie Observationsmetoden innebär att du registrerar hur individer beter sig i en given situation. Beteendet beskrivs efter en standard så att du enkelt kan registrera beteendet i ett protokoll. Experiment kan underindelas i laboratorieexperiment och fältexperiment. I ett laboratorieexperiment strävar man efter att ha fullständig kontroll över alla faktorer som kan tänkas påverka resultatet. I det klassiska experimentet delas försökspersoner slumpmässigt in i två grupper varefter man utsätter den ena gruppen (experimentgruppen) för påverkan och sedan jämför den gruppens reaktioner med den andra gruppens (kontrollgruppen). Ett fältexperiment utförs i den naturliga miljön och försöks personerna är inte alltid medvetna om att de deltar i ett experiment. En tvärsnittsstudie kan ha formen av en intervjuundersökning där uppgifter samlas in om många individer vid ett visst tillfälle. Data kan också hämtas från andra 1 E n k van t i tat iv ansats | 19

1.3

Arbetsprocessen

Vi har tidigare konstaterat att processen i den kvantitativt inriktade undersökningen tenderar att vara linjär. Ett antal moment följer efter varandra i en på förhand given turordning och för varje moment finns det regler eller åtminstone en etablerad praxis som man måste förhålla sig till. Visst kan det finnas undantag, men i allmänhet ser processen ut ungefär på det sätt som visas i figur 1.1. Vad som händer i ett givet moment är beroende av vad som har skett tidigare i processen, och det påverkar i sin tur de moment som ligger senare i processen. Ditt syfte med uppsatsen kan vara att förklara eller lösa ett praktiskt problem. Om detta är ditt syfte så är teorin det verktyg du använder dig av för att hantera problemet. Det finns olika teorier att välja mellan och du väljer den teori som bäst passar det angivna problemet. Eller också är teorin given och uppgiften är att lösa något problem inom det teoretiska ramverket. Det kan till exempel handla om situationer där det observerade utfallet inte har stämt överens med de teoretiska förväntningarna. Teorier förekommer på flera plan. På ett mer överordnat plan är det teorin

Problem

Teori

Mätning

Enkät Urval

Empiri

Analys

FIGUR 1.1 Arbetsprocessen vid uppsatsskrivning med kvantitativ ansats.

20 | 1 E n k van t i tat iv ansats

Resultat

källor, som offentlig statistik eller årsredovisningar. De insamlade uppgifterna ligger sedan till grund för analys av samband mellan olika variabler. I den longitudinella studien samlas uppgifter om individer in vid upprepade tidpunkter. Det möjliggör utveckling av dynamiska förklaringsmodeller som lyfter fram mekanismerna bakom förändring. Problemet med longitudinella studier (förutom att de ofta är kostsamma) är att individer kan falla ifrån eller förändras på ett sätt som stör jämförelser över tid. Vilken kvantitativ metod som väljs beror till stor del på vilken uppgift som ska lösas, men också på vilka resurser som står till förfogande. I såväl företagsekonomiska vetenskapliga artiklar som i uppsatser med en kvantitativ ansats är tvärsnittsstudier den metod som är överlägset vanligast. Det är också den metod som beskrivs i denna bok.

som förser dig med antaganden om mekanismer som driver aktörers beteende. Exempelvis om människan i grunden är en egoistisk eller altruistisk varelse, om mänskliga relationer kännetecknas av maktutövning eller samarbete och om företag i första hand strävar efter att göra stora vinster eller om de framförallt söker vinna legitimitet i samhället. Det är inte möjligt att med hjälp av empiriska data avgöra vilka av dessa teorier som är sanna eller falska. Deras värde ligger i att de erbjuder förklaringar till samband som kan observeras mellan variabler på en lägre teoretisk nivå. På denna lägre nivå riktas ditt intresse mot ett fåtal väl definierade variabler. Det är möjligt att observera hur variabler förändras och därmed är det också möjligt att teoretisera om orsakssamband mellan dem. Utifrån en teoretisk utgångspunkt kan du göra påståenden om hur en förändring i en variabel kommer att påverka en annan variabel. Denna typ av påståenden kallas hypoteser. I den kvantitativa studien resulterar teoretiseringen i formulerandet av en eller flera hypoteser. Sanningshalten hos dessa kan prövas empiriskt och det är i metodbeskrivningen du förklarar hur denna prövning ska gå till rent praktiskt. I huvudsak är det tre övergripande frågor som du måste reda ut: 1 Mätning. Hur ska de teoretiska begrepp som ingår i hypoteserna mätas empiriskt? Alla variabler måste göras mätbara men vissa variabler är svårare än andra att mäta i praktiken. Hur mäter man till exempel konkurrenskraft eller effektivitet? Det är nödvändigt att utveckla mått som både täcker in de teoretiska begreppen och som möjliggör statistisk analys då du ska pröva hypoteserna. 2 Enkäten. Var finns de data som du behöver? Om uppgifterna inte finns allmänt tillgängliga (exempelvis i form av officiell statistik eller offentliga publikationer) måste du själv samla in uppgifterna från organisationer eller individer. Då uppstår frågan hur enkäten ska utformas och användas. De mått som du har utvecklat måste byggas in i frågorna på ett sådant sätt att de som ska svara på frågorna vill och kan lämna svar som går att använda. Och frågorna måste ställas på ett sådant sätt att så många som möjligt vill medverka i undersökningen. (Eftersom en enkät inte behöver konstrueras om data finns tillgängliga som officiell statistik har detta moment streckats i figur 1.1.) 3 Urval. En undersökning av alla enheter som du vill uttala dig om är oftast inte genomförbar. En alternativ lösning är då att dra ett stickprov. Det betyder att du gör ett representativt urval för den helhet som 1 E n k van t i tat iv ansats | 21

De tre moment som beskrivs ovan är inte nödvändigtvis beroende av varandra. Ofta kan man fundera över hur urvalet av intervjupersoner ska gå till utan att enkäten har färdigställts, och vice versa. I figur 1.1 illustreras detta genom att momenten mätning och urval har placerats parallellt. Dock måste man vara klar över hur de undersökta variablerna ska mätas innan en eventuell enkät utformas. Insamlade enkäter förser dig med den empiri som du behöver när du ska pröva uppställda hypoteser, men innan du kan skrida till verket måste du sammanställa och bereda alla uppgifter. Du bör också göra vissa kontroller för att kvalitetssäkra dina data. För att kunna testa hypoteser har det utvecklats en uppsättning statistiska analysverktyg. Dessa bygger på statistiska teorier och om du tidigare har läst statistik på någon kurs har du förmodligen kommit i kontakt med några av dessa. Det är naturligtvis inte någon nackdel om du har sådana kunskaper, men det är inte heller något absolut krav. För att välja rätt verktyg för dina behov måste du ha en överblick över vilka verktyg som finns tillgängliga och du måste känna till deras möjligheter och begränsningar. Det existerar många verktyg för statistisk analys men de flesta problem kan hanteras med ett begränsat antal. Detta har varit utgångspunkten i den här boken, där en uppsättning grundläggande analysverktyg presenteras. Det finns olika statistikprogram som du kan välja mellan för att genomföra den statistiska analysen. När statistiska verktyg exemplifieras i den här boken sker det med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Det är inte något renodlat statistikprogram men där finns en mycket enkel statistikmodul som kan laddas ned som ett komplement till de statistikfunktioner som finns i Excels standardutförande.2 Mer komplicerat än så behöver det faktiskt inte vara att testa hypoteser i 2 Modulen Analys ToolPak är kostnadsfri. För att ladda ned modulen i Windows klickar du på Arkiv, väljer Alternativ och därefter Tillägg. I Tillägg markerar du Analysis TOOLPak och klickar sedan på OK. Om du använder Excel 2007 når du Tillägg genom att klicka på Microsoft Officeknappen och därefter väljer Excelalternativ. Om du använder Mac öppnar du Arkivmenyn och går till Verktyg>Excel-tillägg. När du vill köra applikationen i Excel väljer du Data/Dataanalys.

22 | 1 E n k van t i tat iv ansats

intresserar dig. Tanken är att du utifrån informationen i stickprovet ska kunna uttala dig även om enheter som inte ingår i stickprovet. Men hur ska valet av stickprov gå till för att du ska kunna göra en sådan generalisering?

en uppsats. Det kan naturligtvis tänkas att du efterfrågar mer avancerade verktyg för att analysera dina data. I så fall finns det en omfattande litteratur på området och några litteraturtips ges i bokens tionde kapitel. Analysen ger svar på frågan om hypoteserna (hypotesen) får stöd eller om de(n) måste förkastas. Därmed finns det anledning att återvända till syftet med undersökningen och diskutera resultatet av den. Om hypotesen har fått stöd kan du diskutera de praktiska och teoretiska konsekvenserna av detta. Om hypotesen inte har fått stöd kan du diskutera tänkbara förklaringar till att du inte fann något samband. Du kan jämföra dina resultat med resultat som har publicerats tidigare och kanske se några tänkbara förklaringar till detta.

1.4

Resten av boken

Kapitlen i boken följer flödesbeskrivningen i figur 1.1. Det finns således ett kapitel för vart och ett av de åtta momenten i kedjan. Som illustration avslutas varje kapitel med ett relevant avsnitt från en artikel som har publicerats i en vetenskaplig tidskrift (Ax, Greve & Nilsson 2008). Artikeln skrevs på engelska och har översatts i den här boken. Den publicerades för ganska länge sedan så nyhetsvärdet är begränsat. Att valet ändå föll på den artikeln beror på att den forskningsfråga som behandlas är ganska lätt att ta till sig även för den som inte sysslar med denna typ av frågor till vardags. Teorin och modellen är lättillgängliga och kan förstås inom ramen för vad som behandlas i denna bok. Den statistiska analysen som följer sist i kapitel 8 går några steg längre än vad som redogörs för i den här boken så här kommer du kanske inte att kunna följa diskussionen i detalj, utan i stället på en mer övergripande nivå. I bokens sista kapitel ges lästips för dig som vill fördjupa dig i någon fråga. Det är något som verkligen rekommenderas. Denna bok syftar till att ge en förståelse för hela processen vid skrivandet av en kvantitativt inriktad uppsats, och beroendet mellan de olika momenten betonas. Men du upptäcker kanske att du vill veta mer om vad en viss teori handlar om, hur du kan ställa frågor i en intervju eller hur du kan analysera dina data. Då kan du komplettera boken med annan litteratur.

1 E n k van t i tat iv ansats | 23

Jan Greve är docent i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning. Han är knuten till Handelshögskolan vid Örebro universitet och till forskargruppen CEROC som bedriver forskning om verksamhetsstyrning i organisationer.

Uppsats med kvantitativ ansats Den som skriver en uppsats i företagsekonomi kan välja en kvantitativ ansats. Det innebär att statistiska metoder kommer att användas för analys av data. Uppsats med kvantitativ ansats tar sin utgångspunkt i att man kan lyckas med sitt uppsatsskrivande utan djupgående kunskaper i statistisk teori eller tillgång till avancerade statistikprogram. Boken visar hur uppsatsskrivandets olika moment länkar in i varandra och bildar en helhet. Ett uppsatsproblem formuleras. En teoretisk referensram väljs som ligger till grund för teoretisering och formulering av hypoteser. Variabler operationaliseras och kanske måste en enkät utarbetas. En population väljs och ofta tas ett stickprov. Data samlas in, granskas och analyseras. Resultatet diskuteras och utmynnar i slutsatser. De val, svårigheter och möjligheter som en uppsatsstudent står inför är desamma som seniora forskare möter och hanterar. Detta faktum illustreras återkommande i boken med hjälp av en tidigare publicerad forskningsartikel som kommenteras. Uppsats med kvantitativ ansats vänder sig till studenter inom företagsekonomi som antingen använder eller funderar på att använda kvantitativ metod i sin uppsats.

Art.nr 43865

studentlitteratur.se