9789144144979 by Smakprov Media AB

NPF för lärare

PEDAGOGIK Anpassningar

FÖRSTÅELSE ARBETSMINNE

Empowerment

Anna Borg Gunilla Carlsson Kendall

NPF

ADHD

Tillgänglighet

Autism

Språkstörning

Bemötande

Exekutiva funktioner

Fokus på pedagogiskt arbete

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43849 ISBN 978-91-44-14497-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by Latgales Druka, Latvia 2023

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Författarfoto: Jannis Politidis (Gunilla Karlsson Kendall) Författarfoto: Ellinor Bergman (Anna Borg)

INNEHÅLL

Förord 9 Emma Leifler Referenser 11 Tack 13 Författarpresentation 15 Inledning 17 Vad behöver lärare veta? 21 Bokens struktur 22 Anpassning kräver eftertanke 23 Diagnoserna och skolan 24

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR (NPF) 27 Adhd 28 Flickors symtom – och pojkars 29 Vad innebär de här svårigheterna konkret i en skolsituation? 31 Att koncentrera sig 31 Förmåga att bromsa 32 Exekutiva funktioner 32 Affektkontroll, emotionell dysreglering 33 Tidsuppfattning 34 Arbetsminnets betydelse för lärandet 35 Vilka svårigheter kan adhd leda till i undervisningssituationen? 37 Autism 38 Flickor med autism 39 Hur upptäcks svårigheterna? 40 Sammanhang och mening (central koherens) 40 Mentalisering 43 Mentalisering i sociala situationer 45 Exekutiva funktioner 46 Andra svårigheter 46 Vad kan vara svårt i skolan om man har autism? 47 Tilläggsproblem 49

KOGNITION OCH PEDAGOGIK 53 Intelligens 53 Variation i förmåga 55 The big 5 58 Motivation 60 Pedagogik och kompensation för kognitiva svårigheter 61

KRAV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 65 NPF i olika åldrar 66 Förskoleklass 66 Lågstadiet 68 Mellanstadiet 70 Högstadiet 74 Gymnasiet 77 Hur förhåller du dig till elever med kognitiva svårigheter? 80

KRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR I SKOLAN 81 Ny läroplan i grundskolan 2022 – Lgr 22 82 Skolans tre stödnivåer – det här säger styrdokumenten 83 NPF-anpassning – vad är det? 85 Vilken betydelse har läraren för elevens resultat? 87 NPF i lärarutbildningen 88 Relationell pedagogik 88 Kategoriskt eller relationellt förhållningssätt – en kategorisk fråga? 90 Samarbetsinriktad problemlösning 92 Mentorskap i skolan 94

ATT ARBETA PÅ ETT S YSTEMATISKT SÄTT 103 Kartläggning 104 Kartläggningsfrågorna 107 Anpassning för yngre barn 109 Analys 112 Att sätta mål 113 Mål och motivation 114 Planering och genomförande 117 Att organisera efter behov 118

Utvärdering 118 Kartläggning Hanna 119 Analys Hanna 121 Planering och genomförande Hanna 122 Utvärdering Hanna 126 Vad är det som har förändrats? 127 Arbetet fortsätter 127

UTVECKLA SAMARBETET MED FÖRÄLDRAR 129 ”Det där händer aldrig hemma!” 130 Planera och genomföra möten 131

INSATSER PÅ INDIVID- OCH GRUPPNIVÅ 133 Kartläggning 135 Utvärdering 139 Från individ- till organisationsnivå 140

SÅ SKAPAR DU TYDLIGHET FÖR ELEVERNA 143 Om lektionsplanering 143 Vidga arbetet till arbetslaget 146 Skapa en handlingsplan med prioriterade områden 146

SKOLFRÅNVARO – ETT TECKEN PÅ VANTRIVSEL 151 Nytorpsmodellen 151

UTVECKLA FÄRDIGHETER FÖR FRAMTIDEN 159 Varför har struktur och rutiner så stor betydelse? 160 Är det värt tiden det tar? 160

SLUTLIGEN – OM MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR 163

Referenser 165 Person- och sakregister 171

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONS NEDSÄTTNINGAR (NPF) I detta kapitel ska vi gå igenom de vanligaste diagnoserna samt beskriva grundläggande svårigheter som de hänger ihop med. Många känner till de symtom som förknippas med diagnoserna men de underliggande svårigheterna som också ofta finns, märks inte lika tydligt. De funktionella svårigheterna som termen funktionsnedsättning handlar om kan vara olika stora hos olika individer men det är vanligt att det är på grund av dessa som skolgången blir en sådan utmaning för elever, föräldrar och lärare. De svårigheter som i dag beskrivs i termer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autism är inte nya även om diagnoserna blivit mer allmänt kända under de senaste tjugo åren. Det finns en fallbeskrivning från sent 1700-tal då svårigheter av den här typen beskrivs. Adhd-liknande svårigheter har beskrivits i medicinska sammanhang sedan mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet beskrevs tre barn med diagnosen ”Hyperactive Child Syndrome”. ”Hyperactive Child Syndrome” definierades om och blev ”Hyperkinetic Reactions to Childhood” i den diagnostiska manualen DSM-II som kom 1968. MBD och damp är andra medicinska diagnoser som använts för att beskriva adhd-liknande svårigheter. Tidiga forskare, som Leo Kanner och Hans Asperger på 1940–50talet, beskrev det vi i dag kallar autism men som då sågs som två separata tillstånd: autism och Aspergers syndrom. Hans Asperger beskrev en grupp äldre barn och ungdomar som hade svårt att fungera socialt, trots att de hade ett välutvecklat tal, och som både kunde ha specialintressen och speciella inlärningssvårigheter. Han uppkallade syndromet efter sig själv: Aspergers syndrom. Begreppet fick en vidare spridning då Uta Frith i boken Autism and Asperger syndrome (1991) beskrev syndromet. Leo Kanner beskrev en grupp med yngre barn som var avskärmade och hade försenad utveckling och inlärning vars tillstånd han benämnde autism (Eisenberg & Kanner, 1956). 27

Adhd Adhd är en funktionsnedsättning som under de senaste 25 åren successivt blivit mer känd i bredare kretsar. Begreppet adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Andelen skolbarn med diagnosen adhd brukar anges till 5–7 procent av befolkningen (Socialstyrelsen, 2019; Thomas m.fl., 2015). Andelen flickor är något mindre än andelen pojkar. De huvudsakliga symtomen vid adhd är svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten, motorisk överaktivitet, särskilt hos yngre barn, och rastlöshet hos äldre. Impulsivitet är ofta något som blir ett problem. Adhd kan finnas med olika kombinationer av svårigheter. En del barn är inte alls hyperaktiva utan har i stället svårt att komma igång och lätt att tappa fokus. När vi pratar om adhd tänker vi nog främst på en av undergrupperna, den kombinerade varianten där personen har 28 | 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t ning ar (NPF )

Det är inte konstigt att diagnoserna ändrar namn och definitionen förändras – det pågår mycket forskning om båda dessa tillstånd och ny kunskap kommer till. De svårigheter som en person har förändras dock inte med bytet av namn, även om klassifikationen förändras. Det är dock viktigt att notera: diagnoserna representerar inte någon definitivt avskiljbar kategori, i förhållande till andra människor. Dia gnosen ställs i förhållande till graden av svårigheter – vilket innebär att man kan vara impulsiv, ha problem att bibehålla uppmärksamheten länge på något svårt, ha svårt för sociala sammanhang och trivas bäst med att jobba själv eller tillsammans med en enda kamrat utan att fylla kriterierna för en diagnos. Det finns många som har liknande personlighetsdrag helt enkelt. Alla personer med samma diagnos är inte heller lika – eller hjälpta av samma insatser. Det finns också en stor överlappning mellan olika typer av svårigheter som vi kommer att återkomma till längre fram i boken. Som hos alla andra människor finns det en stor variation mellan olika individer med samma diagnos. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är inte per definition i behov av särskilt stöd, men ofta behövs extra anpassningar för att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningarna. Det är inte diagnosens namn som avgör vilket stöd som behövs, men kunskap om de svårigheter som kännetecknar diagnoserna är viktiga för att förstå varför vissa situationer kan vara svårare än andra. Du kan som lärare inte förväntas ha djupa kunskaper om detta med dig från Lärarhögskolan, men det är bra att ha en idé om hur man på ett systematiskt sätt kan bena ut vilken typ av stöd som behövs.

symtom på både överaktivitet och uppmärksamhetssvårigheter. Inom adhd-gruppen räknar man också två andra grupper med olika typer av svårigheter: dels personer med hyperaktivitet, men som inte fyller kriterierna när det gäller uppmärksamhetsproblem, dels den grupp av individer som framför allt har svårigheter med uppmärksamhet. Den sistnämnda gruppen har ofta också stora svårigheter med exekutiva funktioner och det finns också ofta psykiska symtom som ångest och depression. En större andel av flickor med adhd stämmer in på den problembeskrivningen (Nadeau, Littman & Quinn, 2018). Denna variant kallas ofta ADD, även om det inte finns en diagnos i diagnosmanualen som heter så. Alla kan ha svårt att koncentrera sig ibland, men för personer med adhd är detta ett problem som påverkar dem negativt i vardagen i många situationer. För att en individ ska få diagnosen ska svårigheterna finnas i flera olika miljöer och ha funnits där under en längre tid. Adhd hänger ihop med hjärnans utveckling och fungerande men påverkas naturligtvis också av miljöfaktorer av olika slag. Svårigheter som adhd kan leda till är problem att organisera och planera för sig och sina egna aktiviteter i förhållande till förväntningar, önskemål och krav. Det hänger samman med att hjärnans självstyrande, exekutiva funktioner utvecklas senare och sämre. Svårigheter med affektkontroll – förmågan att kontrollera positiva såväl som negativa känslor – är inte ovanliga, och arbetsminnet, den del av minnet där vi håller kvar information som vi behöver just nu, är ofta mer begränsat. Anledningen till att detta är ett av de mest beforskade områdena när det gäller barns utveckling är bland annat att man ser att det finns risker med att ha adhd. Det finns en ökad risk för att misslyckas i skolan – vilket i sin tur är en stor riskfaktor för bland annat sociala problem, missbruk och kriminalitet (Fried m.fl., 2016). Impulsiviteten kan leda till risktagning, och bilolyckor är exempelvis vanligare, men även tonårsgraviditeter (Nadeau, Littman & Quinn, 2018). Att i så hög grad som möjligt förebygga och motverka de här riskfaktorerna är den viktigaste anledningen till att utreda och ställa diagnos. Många lärare har varit på föreläsningar och tycker de hört det mesta om adhd, men ofta är det ändå svårt att omvandla den kunskapen till hållbara strategier i klassrummet.

FLICKORS SYMTOM – OCH POJKARS Fler pojkar än flickor får diagnosen adhd. Pojkar med adhd får diagnos vid lägre ålder än flickor; många tonårsflickor med adhd har svårig1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t nin g ar (NPF ) | 29

30 | 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t ning ar (NPF )

heter som uppmärksammas först när de utvecklat andra svårigheter som ångest, oro, depression eller ätstörningar. Lotta Borg Skoglund (2020) skriver i sin bok Adhd: från duktig flicka till utbränd kvinna att flickor med adhd ofta verkar få större svårigheter under puberteten, och genom livet, i samband med de hormonella svängningar som alla kvinnor lever med. Hon beskriver det som en klinisk iakttagelse som det i dag inte direkt finns någon medicinsk förklaring till, men som tidsmässigt stämmer överens med den ålder då flickor får mest påtagliga svårigheter. Den känslomässiga instabilitet som hormonförändringarna ger upphov till kan leda till att flickor med adhd får större svårigheter att hantera sina känslor. Beteendeproblemen kommer vanligen inte förrän då. Detta leder till ytterligare svårigheter att faktiskt identifiera problemen som adhd då det enligt diagnosmanualen DSM ska finnas svårigheter före tolv års ålder för att diagnosen ska ställas (Nadeau, Littman & Quinn, 2018). Eftersom svårigheterna man söker för då ofta är psykiatriska kan det vara svårt att identifiera den underliggande adhd-problematiken. Historiskt sett är det pojkars svårigheter som beskrivits i artiklar och i diagnoskriterierna som används för att ställa diagnos (Kopp & Gillberg, 2022), vilket inneburit att flickor och kvinnor inte fått sina symtom igenkända. En annan orsak till att flickor med adhd inte uppmärksammas lika mycket som pojkar är att pojkar är mer fysiskt utagerande och aktiva och att de, om de har adhd, också uppvisar större beteendeproblem i skolan. Flickors hyperaktivitet kan ibland visa sig som verbal hyperaktivitet. Nadeau, Littman och Quinn (2018) skriver i sin bok Flickor med adhd att en del flickor är relationellt aggressiva och exemplifierar det med att flickor till exempel kan sprida ett negativt rykte om någon annan eller impulsivt dra tillbaka en inbjudan till en fest. Impulsivitet och svårigheten att uppmärksamma andras behov kan leda till att de gör saker mot andra som leder till en negativ återkoppling. Många flickor med adhd har svårt att få kamratrelationer att fungera. De byter ofta kamrater eller har en som de håller sig nära och är beroende av. I hemmet kan bilden vara mer lika mellan pojkar och flickor, vilket ibland tyvärr medför att man i skolan, när det gäller flickor, oftare misstänker att svårigheterna ligger i föräldraförmågan. Skillnaden mellan hur det fungerar i hemmet respektive i skolan kan vara ett skäl till att flickors svårigheter inte uppmärksammas, skriver Svenny Kopp och Christopher Gillberg i en artikel i Läkartidningen (2022) där flickors och kvinnors symtom och svårigheter beskrivs. Lägre självkänsla och större relationsproblem är vanligare bland flickor, men också bättre förmåga att kompensera för svårigheter. Att kvinnor får diagnosen i

vuxen ålder är vanligare än att män får det. Samspelssvårigheter är vanligt förekommande vid adhd men påverkar kanske flickors relationer ännu mer än pojkars. Kopp och Gillberg (2022) skriver att symtom som emotionell dysreglering – att man har svårt att handskas med sina känslor – i kombination med exekutiva svårigheter leder till fler konflikter med andra. Eftersom flickors vänskapsrelationer ofta bygger på känslomässig närhet, leder de sociala svårigheter som adhd kan orsaka till större ensamhet hos flickor än hos pojkar.

VAD INNEBÄR DE HÄR SVÅRIGHETERNA KONKRET I EN SKOLSITUATION? Vi ska fördjupa oss lite mer i de funktioner som är ofta är påverkade vid adhd och koppla dem till klassrumssituationen. Du kommer säkert att känna igen dig själv och andra i beskrivningarna eftersom det handlar om förmågor som vi alla har eller som vi ser barn och unga utveckla under uppväxten. Detta är inte förmågor som man alltid har lika god tillgång till. De flesta av oss har dock tillräckligt goda förmågor för att vardagslivet ska fungera.

ATT KONCENTRERA SIG För att kunna vara uppmärksam är det nödvändigt att kunna låta vissa sinnesintryck vila och andra lysa klarare. Många människor kan sortera bort intryck – även om vi hör att någon i rummet hostar till, skrapar med stolen eller pratar tyst med den som sitter precis bredvid, kan vi hindra våra tankar att vandra dit. Men helt lätt är detta inte för någon, man blir lätt avledd och får plocka upp den tanke man tänkte, gång på gång. Detta är en utmaning i vår digitala värld där intrycken kommer från många olika håll. För personer med adhd är det en grundläggande problematik – att inte kunna sovra information. Alla intryck kan ha samma styrka och konkurrera om uppmärksamheten. Det är lätt att bli avledd om något verkar särskilt intressant och svårt att koppla tillbaka till det man höll på med. Vid adhd kommer distraktionen ofta inte bara utifrån, utan också inifrån. Björn Roslund (2018) beskriver det grundläggande nätverk som kickar igång när vi inte tänker på något särskilt som ”hjärnans skärmsläckare”. I hjärnan finns också ett nätverk för uppmärksamhet – och ett som handlar om upplevelse av känslor. Roslund beskriver en forskningsstudie (McCarthy m.fl., 2013), där man med hjälp av hjärnavbildningstekniker kunnat se att det hos personer med adhd är högre aktivitet både i ”skärmsläckaren” och i det nätverk 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t nin g ar (NPF ) | 31

som handlar om känsloupplevelser och lägre i det nätverk som styr uppmärksamheten. Det är inte ovanligt att barn med adhd väcker irritation då de inte kommer ihåg att uppmärksamma det de skulle tänka på. Kanske har du som pedagog sagt samma sak många gånger? Kanske fungerade det i går men inte i dag? Adhd är en nu-problematik: för att minnas det man ska göra eller tänka på måste det konkurrera med många andra starka intryck. Ibland fungerar det och ibland inte.

Ett av kännetecknen på adhd är impulsivitet. Eller snarare – att agera på ett impulsivt sätt. Vi får alla impulser av olika slag men många av oss, framför allt med ökad ålder, lägger band på impulserna och tänker efter innan vi agerar. Det leder ibland till att vi missar chanser då vi behöver försäkra oss om både hängslen och livrem innan vi ger oss in i något nytt. Impulsiviteten och oräddheten är nog det som gör att adhd också kopplas till entreprenörskap (Wiklund m.fl., 2017). Även om impulsiviteten i vissa fall leder till positivt utfall finns det många risker med att vara impulsiv. Det som kan leda till stor irritation hos lärare och andra i omgivningen är att impulsivitet innebär att man inte hinner tänka efter innan man agerar. Elever kan vara medvetna om alla regler som gäller i en viss situation men ändå bryta mot dem i stunden. Det är oftast inte ett kunskapsproblem, helt enkelt. Impulsiviteten leder till att man hamnar i situationer i stunden som man inte alls tänkt sig och kanske inte ens riktigt kan minnas hur man hamnat i, efteråt.

EXEKUTIVA FUNKTIONER Exekutiva funktioner innefattar flera kognitiva funktioner som på olika sätt samverkar med varandra och sitter i hjärnans främre del. Hit räknas exempelvis arbetsminne, fokus, styrning, planering och flexibilitet. Det är just dessa funktioner vi använder när vi ska initiera, genomföra och avsluta en uppgift, men vi har också användning av dem för att göra saker i rätt ordning och i tid (Otero, Barker & Naglieri, 2014; Riccio & Gomes, 2013). Det finns olika bilder som används för att beskriva vilken funktion de exekutiva funktionerna har. Dirigentens roll i en orkester, som den som leder och organiserar hur musiken som spelas låter, är en. Exekutiva funktioner är övergripande förmågor att samordna och styra våra handlingar i förhållande till förutsättningarna som råder just nu, exem32 | 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t ning ar (NPF )

FÖRMÅGA ATT BROMSA

pelvis de förmågor som hjälper barn att organisera den gemensamma rolleken, tonåringen att lyckas med att kombinera skolarbetet med träning eller den vuxne att kombinera jobbet med vardagslivets krav: snuviga barn, middag varje dag, tvättstugan med jämna mellanrum och framtidsplanering. Vissa personer är bättre på detta än andra. En del har så stora svårigheter med det att de behöver hjälp. Exekutiva funktioner är en övergripande beteckning på dessa förmågor som utvecklas under uppväxten i våra hjärnor. De associeras till de främre delarna av hjärnan och är de förmågor som utvecklas senast i hjärnan. De områden som de här funktionerna associeras till är inte färdigutvecklade förrän i vuxen ålder, 20–25 år (Fleischer & From, 2016). En viktig faktor för utvecklingen av de här förmågorna är möjligheten att bromsa och reflektera över ett problem innan man går in i det. Att bromsa och erinra sig om att man tidigare stött på något liknande, eller kunna tänka på olika sätt att lösa en situation innan man agerar, ökar chansen att man hittar en lösning som kanske är något bättre än den man kom på omedelbart. Har man svårt att fokusera uppmärksamheten på det sättet och handlar impulsivt, är chansen stor att man agerar på den första idé som kommer till en i stället för att överväga andra alternativ. De exekutiva funktionerna utvecklas ofta senare och sämre hos barn med adhd. Som lärare är det en nyckel till förståelse att känna igen exekutiva svårigheter när man ser dem. Exekutiva svårigheter hos barn kan visa sig som problem att tänka om när det inte blev som man tänkt sig, att inte själv komma på hur man ska göra något nytt eller att det tar betydligt längre tid att befästa rutiner än vad det gör för andra. Att få hjälp att bromsa och tänka efter innan man sätter igång, hjälp med planen samt täta avstämningar är arbetssätt som hjälper elever som har svårt att styra sig själva i skolarbetet.

AFFEKTKONTROLL, EMOTIONELL DYSREGLERING Att kunna hantera sina känslor är också en del av de exekutiva funktionerna. Man kan tydligt se att yngre barn generellt har svårare med detta än äldre: en treåring har betydligt fler svängningar mellan olika känslouttryck per dag än en elvaåring har. I alla fall som märks utåt. För en del barn med adhd är den känslomässiga bergochdalbanan intensiv och svårkontrollerad. Från tonåren och uppåt är också olika typer av känslomässiga svårigheter vanligare, såsom ångest, oro och depression. I skolan hamnar mycket fokus på elever som får raseriutbrott där de fullständigt tappar fattningen. Det finns det en större risk för om 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t ning ar (NPF ) | 33

man har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis adhd. Bemötandet är viktigt för eleven både i den konkreta situationen och i det långa loppet. Ett lågaffektivt bemötande innebär i grund och botten att låta bli att ryckas med i elevens känslor, för att undvika att de förstärks. Det finns många böcker som beskriver ett sådant förhållningssätt, exempelvis Ross Greenes bok Explosiva barn (2016). Det innebär inte att man inte ska agera som vuxen, utan handlar om hur man ska göra för att undvika att situationen förvärras. Det är viktigt vad man gör i stunden, men den viktigaste delen av arbetet kommer efteråt – i analysen av varför det blev som det blev. Inte för att fördela skuld, utan för att hitta en strategi vid nästa tillfälle, så att du förhoppningsvis kan hitta en väg ur, eller runt, den låsning som ofta är orsaken till att det brister.

Det är inte alls ovanligt att elever med adhd har svårt med tiden på olika sätt. Troligen beror det på att vi behöver ha avdelat en del av uppmärksamheten på tiden om vi ska ha känslan av tidens gång. För oss vuxna tickar den inre klockan på ganska bra under vardagar men kanske sämre en vecka in i semestern när vi kopplat av? Vi har en del uttryck för att tappa greppet om tiden: Vi säger att den flyger, försvinner och ibland att den står still. Det gör den ju inte, den tickar på sekund för sekund, men den egna känslan är att tiden ändrar takt. För många personer med adhd är det en känsla som de ofta beskriver – att tiden försvinner när man håller på med något man blir uppslukad av. Barn som har svårt med tidsuppfattningen har ofta besvärligt att lära sig tidsbegreppen: månadernas och dagarnas namn och ordning, datumet för den egna födelsedagen, hur lång tid en kvart är och om det är för- eller eftermiddag. För elever långt upp i skolåren kan detta vara problematiskt. Det kan vara svårt att läsa av klockan eller översätta tiden mellan den digitala och den analoga: 10.45, vad blir det egentligen? För en elev med de här svårigheterna är det förstås svårt att både läsa av och följa ett schema. Det är också svårt att veta hur mycket tid man behöver för att gå från ett ställe till ett annat, hur länge den långa rasten varar eller när man behöver gå in från rasten för att både hinna gå på toaletten och hämta böckerna inför nästa lektion. Planera är något vi gör i förhållande till tiden, vare sig det gäller vad man hinner på rasten eller hur man ska lägga upp ett längre arbete som ska lämnas in om tre veckor. 34 | 1 Neur o p s y k iat r isk a f unk t i o nsne dsät t ning ar (NPF )

TIDSUPPFATTNING

Anna Borg är specialpedagog med lång erfarenhet av att leda och utveckla skolors pedagogiska arbete kring elever med NPF. Anna är anknuten till forskning om NPF vid KIND. Gunilla Carlsson Kendall är leg. psykolog med lång erfarenhet av NPF i skola och klinisk verksamhet.

NPF för lärare

Fokus på pedagogiskt arbete Läs om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är och hur de påverkar elevers lärande. Var uppstår problemen och hur går man som lärare tillväga för att sätta in rätt insatser i skolsituationen? Att kartlägga och ta reda på problemen är nödvändigt för att som lärare veta vad man ska göra. Ett bra samarbete med eleven och föräldrarna är A och O. Det behövs såväl kunskap som strategier för detta och det får du här! Vi presenterar även ett arbetssätt som ligger i linje med det Skol verket rekommenderar: börja med kartläggning och analys före åtgärd. Fel åtgärd kostar såväl tid som energi, både för dig och för eleven. Det arbetssätt som presenteras kommer från Nytorps modellen, som utvecklats och utvärderats i samarbete med KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). I alla klassrum finns flera elever som har betydligt större behov av förståelse och stöd i lärandesituationer än andra. Ibland är det lätt att identifiera dessa behov, men väldigt ofta behövs både tid, utforskande och kunskap för att förstå vad behovet består i. Det är kunskap om vad den underliggande problematiken kan vara, som leder fram till rätt insats. NPF för lärare fungerar både för blivande lärare och för de som jobbat ett tag och behöver utveckla sina metoder.

Art.nr 43849

studentlitteratur.se