9789144142104 by Smakprov Media AB

EKONOMI för yrkeshögskolan ANDERS PIHLSGÅRD HÅKAN MARTINSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43558 ISBN 978-91-44-14210-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Formgivning Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com/Lipik Stock Media Printed by Dimograf, Poland 2021

INNEHÅLL

FÖRORD

1 Företagande och företagsformer Starta och driva företag Marknadens förutsättningar Affärsidé och vision Företagsform – välja rätt sätt att hantera riskerna Sammanfattning

9 10 10 13 16 21

2 Räkna ut resultat Företagets resurser Företagets resultat Ekonomiska begreppspar Beräkning av företagets kostnader Räkna ut resultatet Resultat och lönsamhet Sammanfattning

24 27 28 30 38 39 41

3 Planera resultat

Resultatplanering Fasta och rörliga kostnader Nollpunkt (break-even) Resultatplanering – önskat resultat Sammanfattning

44 44 47 51 55

4 Prissättning i handelsföretag Handelsföretag Prissättning Moms Marginal

58 58 63 65

Innehåll

Strategier vid prissättning Prissättning i praktiken Sammanfattning

67 68 69

5 Prissättning i tjänsteföretag Tjänsteföretag Divisionskalkyl Beläggning och beläggningsgrad Påläggskalkyl Medeltimpris – hur blev priset? Prissättning av tjänster i praktiken Sammanfattning

71 72 72 74 76 78 79 82

6 Prissättning i industriföretag Industriföretag Påläggskalkyl ABC-kalkyl Beslut om prissättning Sammanfattning

85 86 87 93 94 96

7 Bidragskalkylering Bidragskalkyl – hjälpmedel för affärsmässigt beslutsfattande Bidragskalkyl i handelsföretag Bidragskalkyl i tjänsteföretag Bidragskalkyl i industriföretag Bidragskalkyl i företag med flera enheter Sammanfattning 8 Budgetering Planera ekonomin Budgetarbetet Resultatbudget Likviditetsbudget Budgetuppföljning Sammanfattning

97 98 99 103 105 109 113 115 116 116 117 121 125 127

Innehåll

9 Investeringskalkyler Investeringar Olika typer av investeringar Beslut om investeringar Grundbegrepp vid investeringskalkylering Metoder för investeringskalkylering Sammanfattning

129

10 Följ upp verksamheten Följa upp verksamheten ekonomiskt Nyckeltal för bedömning av företag Lönsamhetsnyckeltal Finansiella nyckeltal Interna nyckeltal Följa upp nyckeltal Sammanfattning

143

BIL AGOR

163 169 171

BILDFÖRTECKNING REGISTER

130 130 133 133 135 141

144 144 145 151 152 157 159

FÖRETAGANDE OCH FÖRETAGSFORMER

År 2013 knackade Eric och John Degaardt på dörren till Business Region Göteborg. Bröderna hade en affärsidé: att starta en ambulerande verk samhet och sälja mat från en bil. Efter diskussioner kring tillstånd och platser blev svaret: ”Kör på, grabbar!” Företaget fick namnet Burrito Bros. I New York finns det cirka 4 000 mobila restauranger, food trucks eller matbilar. Nu finns de även i Sverige, efter en regellättnad som gjort att dessa rullande restauranger får parkera två timmar åt gången på vanliga parkeringsplatser. Eric och John förverkligade sin affärsidé.

■ Vad innebär en affärsidé? ■ Vad tycker du krävs för att en affärsidé

ska vara genomförbar? ■ Vad behövde Eric och John tänka igenom innan de startade sin verksamhet?

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

STARTA OCH DRIVA FÖRETAG Frågar man entreprenörer varför de startar företag brukar svaret ofta bli något i stil med: ”Det är roligt”, eller: ”För att få syssla med det jag tycker är kul.” Så börjar nog många företag, men detta räcker förstås inte – företag måste också skapa ett överskott till sina ägare, en vinst som det går att leva på eller som kan användas för att företaget ska utvecklas. Vilka krav som ägarna ställer på sitt företag beror på många faktorer, som bransch, ägarförhållanden och syftet med ägandet. I Sverige finns 1,1 miljoner företag. Det betyder att ungefär en av tio som bor i vårt land har ett företag. De flesta av dessa är småföretag där endast ägaren är verksam i företaget, men det finns också stora företag med tio tusentals anställda som t.ex. H&M, Volvo och Arla. Årligen startas cirka 70 000 nya företag, och de flesta av dessa är företag i tjänstesektorn. Förklaringen till detta är troligen att det är relativt enket och inte särskilt kapitalkrävande att starta ett tjänsteföretag. Det behövs inga stora investeringar i form av maskiner och lokaler i tjänsteföretag. En annan förklaring är att tjänstesektorn har stor tillväxt, medan industrin sysselsätter allt färre personer. I detta kapitel ska vi studera några viktiga delar i ett framgångsrikt företagande. Innan man startar ett företag behöver man sätta sig in i hur förut sättningarna för den tänkta verksamheten ser ut. Dessutom behöver man planera sin verksamhet. Några frågor som man behöver gå igenom i starten är

• marknadens förutsättningar • affärsidé och vision – för att skapa en riktning • vilken företagsform som ska väljas. Företagsform är inget man normalt förändrar när valet väl är gjort, men de andra delarna behöver vara föremål för en ständigt pågående analys.

MARKNADENS FÖRUTSÄTTNINGAR kunder konkurrenter

Den första av marknadens förutsättningar som en entreprenör behöver tänka igenom är förstås kunderna, vilka de är och vad de kan tänkas konsumera av de varor eller tjänster som företaget planerar att erbjuda marknaden. En annan faktor som också är viktig att tänka igenom är vilka konkurrenter som redan finns på marknaden och lära känna dem. På så vis får man en bild av företagets marknadsförutsättningar.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

KUNDERNA Affärsmöjligheterna i vårt samhälle är många. I våra dagliga liv konsumerar vi ett stort antal varor och tjänster, och denna konsumtion är grunden för företagandet. Konsumtionen delas vanligtvis in i privat och offentlig konsumtion. Privat konsumtion är allt vi köper själva i butik, på nätet och från olika tjänsteföretag. Det kan vara dagligvaror (livsmedel, hygienartiklar m.m.), specialvaror (kläder, elektronik, byggvaror, möbler m.m.), media och kultur (tidningar, teaterbesök m.m.), hyra av bostäder, bank och försäkring samt servicetjänster (städning, bilreparationer m.m.). Offentlig konsumtion är konsumtion som finansieras via skatterna och beslutas av folkvalda politiker, bl.a. skola, barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg, polis, försvar och väghållning. Tidigare var all den offentliga konsumtionen också utförd av stat, landsting eller kommun. Numera har en allt större andel av dessa tjänster blivit privatiserade, men de finansieras fortfarande av den offentliga sektorn. På företagsmarknaden finns alla de företag som direkt eller indirekt medverkar till att leverera varor och tjänster till vår konsumtion. Även denna marknad konsumerar ett stort antal varor och tjänster, såsom råvaror, färdiga produkter, transporttjänster, servicetjänster, finans- och försäkringstjänster osv. För att både privat, offentlig och företagens konsumtion ska vara möjlig krävs det olika företag som specialiserar sig på de olika behov som finns hos konsumenterna. När man beskriver företags inriktning så talar man om vilka kunder de har och vilka produkter – varor eller tjänster – som de erbjuder dessa. Eftersom alla företag inte konkurrerar med varandra brukar

privat konsumtion

offentlig konsumtion

företagsmarknaden

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

marknad

man använda begreppet marknad, som beskriver vilka kunder och konkurrenter företaget har. Det kan vara dagligvarumarknaden, marknaden för fastighetsservice, marknaden för vitvaror, marknaden för trädgårdstjänster etc. Vet man vilken marknad företaget är verksamt på kan man också ta reda på vilka konkurrenterna är.

KONKURRENTERNA

marknadsekonomi

De flesta länder i världen är marknadsekonomier med konkurrerande privat ägda företag. På de flesta marknader är konkurrensen hård, dvs. det är många som erbjuder samma varor eller tjänster till konsumenterna. Det är också avsikten med marknadsekonomin: att alla företag har konkurrens som kräver att de ständigt arbetar för att bli bättre och effektivare. Konkurrensen mellan företag pressar ner priserna, vilket anses vara bra ur ett samhällsperspektiv. På så vis kommer kunderna få allt bättre produkter till allt lägre priser, åtmin stone i teorin. En marknadsekonomi bygger på några grundidéer:

• valfrihet – kunden väljer själv vad den vill ha • konkurrens – företagen konkurrerar med varandra • vinstintresse – företagens mål är vinst • fri prisbildning – priser bestäms beroende på tillgång och efterfrågan • fri företagsamhet – höga vinster på en marknad lockar nya företag att konkurrera • effektivitet – effektiva företag överlever, övriga slås ut. Men det är i praktiken inte alla marknader som är helt fria. På vissa marknader finns begränsningar, och konkurrenssituationen kan också vara mer eller mindre begränsad av andra skäl, t.ex. att den aktuella marknaden inte har plats för mer än något enstaka företag. Det vanligaste är att en eller några få aktörer dominerar. Varianterna är fri konkurrens oligopol monopol

• fri konkurrens – många företag konkurrerar utan att någon leverantör kan dominera • oligopol – ett fåtal företag dominerar och bestämmer indirekt eller direkt prisnivån • monopol – ett företag har hela marknaden. För att ett företag ska kunna överleva måste det sälja lika bra produkter eller helst bättre och/eller billigare produkter än sina konkurrenter. Kunder har i dag, tack vare digitaliseringen och webben, tillgång till information om vad olika företag erbjuder och till vilket pris. En ökande internationalisering, som gör att företag konkurrerar på marknader över hela jordklotet, tvingar fram nya förbättrade och utvecklade produkter. De företag som inte kan konkurrera går med förlust och kan till slut tvingas lägga ner.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

AFFÄRSIDÉ OCH VISION Innan man startar ett företag måste man bestämma vilken roll företaget ska ha på marknaden. Detta behöver beskrivas på något vis, och ett vanligt sätt är att formulera en affärsidé. Den ska ge svar på några frågor om vad företaget ska vara:

affärsidé

• Vilket behov hos kunderna ska vi tillgodose? • Vilka är våra kunder? • Vad ska vi erbjuda våra kunder? • Med vilka resurser ska vi skapa detta erbjudande? Genom att tänka igenom dessa fyra frågor kan man skapa sig en bild av vad företaget ska uträtta och på vilket sätt. Sedan är det vanligt att man formulerar sin affärsidé i någon eller några få meningar. En affärsidé bör vara dokumenterad, men det är inte nödvändigt. EXEMPEL 1.1 AFFÄRSIDÉ Green Cargo: ”Vi utvecklar och levererar effektiv och hållbar järnvägslogistik med Sverige som hemmamarknad.” Axfood: ”Axfoods affärsidé är att utveckla och driva framgångsrika matkoncept som vilar på tydliga och attraktiva kunderbjudanden.” Volvo Cars: ”Our mission is to be the world’s most progressive and desired premium car company and to make people’s lives less complicated.” Mekonomen: ”Mekonomen ska med innovativa koncept, hög kvalitet och en effektiv logistikkedja erbjuda konsumenter och företag lösningar för ett enklare BilLiv.”

Företagets affärsidé används som riktlinje i affärsbesluten. ”Stämmer detta med vår affärsidé?” är en bra fråga att ställa sig när olika förslag till produkter eller affärsmöjligheter diskuteras. Medan affärsidén är relativt konkret, brukar många företag också formu lera en vision för sin verksamhet. Det är en framtida bild av vad företaget ska vara. Den ger kanske inte riktning i dag men väl för företagets rörelse i morgon. En vision formuleras ofta i en mening.

vision

EXEMPEL 1. 2 VISION Green Cargo: ”Järnvägslogistik i världsklass.” Axfood: ”Axfood ska genom lönsam tillväxt och nytänkande vara Sveriges bästa dagligvarubolag.” Mekonomen: ”Vi är bilistens första val och verkar för ett enklare BilLiv.” Ica: ”Vi ska göra varje dag lite enklare.”

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

En del företag nöjer sig med att endast ha en vision, ingen affärsidé, och det kan förstås också fungera bra. Det viktigaste är egentligen inte vad man kallar det utan att företaget ska ha en bestämd inriktning på sin verksamhet som går att kommunicera till kunder och medarbetare.

VILK A KUNDER OCH KUNDBEHOV SK A VI TILLFREDSSTÄLLA? Ett viktigt beslut när man startar företag är vilka kunder man ska vända sig till och vad företaget ska erbjuda dessa. All konsumtion, hos företag och hos konsumenter, bygger på behov. Dessa ser olika ut, och därför brukar man göra indelningar av företag utifrån om det är företag eller privatpersoner som är kunder: B2B

• business to business, B2B – företag som säljer varor eller

B2C

• business to consumer, B2C – företag som säljer varor eller

tjänster till andra företag

tjänster till konsumenter.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

Denna indelning behövs eftersom det är en stor skillnad mellan att sälja till privatpersoner och att sälja till andra företag. Dessutom efterfrågar företag helt andra varor och tjänster än konsumenterna.

SEGMENTERING AV MARKNADEN Kundbehoven på de olika marknaderna gör att man ofta delar in marknaderna med någon metod som berättar något om varför kunder köper en viss produkt. Detta kallas att segmentera marknaden, att dela in marknaden i olika delar. På B2C-marknaden kan man segmentera efter

segmentering

• geografiska faktorer – var kunden bor • demografiska faktorer – ålder, inkomst, civilstånd, familjestorlek etc. • livsstilsfaktorer – värderingar och beteenden. Det är också vanligt att man kombinerar några av dessa till en beskrivning av vilka kunder företaget riktar sig mot. När man gjort segmenteringen bestämmer man sig för vilket eller vilka segment som företaget ska satsa på. Det kallas företagets kundgrupp.

kundgrupp

EXEMPEL 1. 3 KUNDGRUPP E-handelsföretaget Jollyroom har valt en demografisk indelning av kunderna. De skriver så här på sin webbplats: ”Jollyroom är Nordens största e-handelsföretag inom barn- och babyprodukter. Vi har allt du behöver för barnen mellan 0 till 12 år samt ett heltäckande sortiment för gravida.” Kundgruppen är således föräldrar till barn upp till 12 år och gravida kvinnor.

På B2B-marknaden är det vanligt att göra segmenteringen utifrån företagets

• verksamhet – vilken bransch företaget tillhör. Ett byggföretag efterfrågar andra varor än en privat vårdcentral

• storlek och ekonomi – det är vanligt att man specialiserar sig på företag av en viss storlek och inte arbetar med alla

• geografiska läge – precis som för konsumentprodukter kan en indelning efter geografiskt läge vara bra för företag som inte är verksamma i hela landet. Även för företagsmarknaden går det att kombinera faktorer när man väljer sitt segment. EXEMPEL 1.4 SEGMENTERING ”Martin & Servera levererar dagligen livsmedel, drycker och utrustning till restauranger och storkök runt om i hela Sverige. Martin & Servera förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar kundernas vardag och förbättrar deras affär. Martin & Servera är Sveriges ledande restaurang- och storköksspecialist.”

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

”Björn Lundén Information är ett kunskaps- och utbildningsföretag som sedan starten 1987 förenklar vardagen för små och medelstora företag genom att erbjuda moderna programlösningar, begriplig information och praktiska verktyg för att sköta företagets skatt och deklaration, redovisning, löner och anställda.”

KUNDBEHOV TILLGODOSES MED FÖRETAGETS PRODUKTER produkt erbjudande

Det som ett företag säljer till sina kunder kallas med ett samlande begrepp för produkter. Ett alternativt och vidare begrepp är företagets erbjudande, det innefattar både produkten och priset samt alla villkor kring vad företaget kan erbjuda. En produkt kan vara

• en vara – t.ex. ett paket tuggummi • en tjänst – t.ex. en klippning hos frisören • en kombination av varor och tjänster – t.ex. en mobiltelefon med tillhörande abonnemang.

tjänstedel

sakernas internet (internet of things)

En tydlig tendens är att allt fler produkter som tidigare var ”rena varor” nu även har en tjänstedel som fått ökande betydelse för kundens upplevelse och användning. Ett exempel är våra hem där kylskåp, kaffekokare och värmepannor kan kopplas upp mot nätet och antingen styras utifrån eller fatta egna, självständiga beslut. Detta brukar kallas sakernas internet eller internet of things. Ett uppkopplat kylskåp kan hålla reda på vilka varor som finns i hyllorna och när mjölken börjar ta slut beställa den direkt hos en nätbutik och få den levererad så att man slipper vara utan mjölk till frukostkaffet. En bil kan automatiskt ringa till räddningstjänsten vid en olycka och rapportera sin position så att ambulansen kan komma direkt till platsen. Att bilen är uppkopplad gör det t.ex. också möjligt för bilägaren att köpa varor på nätet och få dessa levererade direkt i bakluckan när bilen står på jobbet.

FÖRETAGSFORM – VÄLJA RÄTT SÄTT ATT HANTERA RISKERNA Alla verksamheter är inte företag. Om du plockar svamp och säljer den till din lokala Icabutik så har du inte automatiskt ett företag. Det finns vissa krav på en verksamhet för att den ska betraktas som ett företag:

• Det ska vara självständigt från andra företag. • Det ska vara inriktat på att skapa vinst. • Det ska vara långsiktigt, inte bara finnas under en kort period.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

I stort sett är det fritt för alla att starta företag, men det finns vissa krav: den som startar måste vara myndig, får inte vara försatt i konkurs och får inte ha näringsförbud. När man ska starta företag behöver man tänka igenom vilket slags juridisk företagsform det ska drivas i. Detta bestämmer grundaren när företaget ska registreras. Det finns några olika alternativ att välja mellan: enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och ekonomisk förening. Vi beskriver dessa olika bolagsformer nedan, men låt oss först säga några ord om företagets olika intressenter och hur deras intressen ska bevakas, eftersom valet av bolagsform till stor del handlar om det.

FÖRETAGETS INTRESSENTER En intressent är en person, en myndighet eller ett företag som har något slags utbytesförhållande med företaget (se figur 1.1). Företagets intressenter bidrar till företaget på olika sätt och får också ett utbyte av företaget:

intressent

• Ägaren bidrar med sitt kunnande och kapital och får vinst och lön tillbaka.

• De anställda bidrar med sin kompetens och sitt arbete och får lön tillbaka.

• Banken bidrar med lån och banktjänster och får ränta och avgifter tillbaka.

• Offentliga sektorn bidrar med infrastruktur, som vägar, och utbildade medarbetare och får skatter tillbaka. • Media bidrar med publicitet och får möjlighet till intäkter från företagets marknadsföring, och får också nyheter från företaget. Media får också reklamintäkter och indirekt läsare. • Kunderna får tillgång till företagets varor och tjänster och betalar för dessa till företaget. • Leverantörerna säljer varor och tjänster till företaget och får betalning för dessa tillbaka. Leverantörer Kunder

Anställda

Företag Media

Ägare

Offentlig sektor

Banker

FIGUR 1.1 Företagets intressenter både bidrar till företaget och får ett utbyte av företaget.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

Alla intressenter är beroende av företaget och hur det går. Om företaget går bra kommer alla att dra nytta av det på olika sätt – alla får utbyte av sitt bidrag till företaget. Men om företaget går dåligt ökar intressenternas risker, och i värsta fall får de inte tillbaka det de förväntar sig av företaget. Därmed finns en osäkerhet för alla inblandade. Denna osäkerhet behöver hanteras så att alla intressenter känner trygghet med företaget och det egna åtagandet. Det är detta som valet av företagsform handlar om.

DE OLIK A FÖRETAGSFORMERNA Valet av företagsform handlar till stor del om vilken personlig risk företagaren är beredd att ta. Det finns även begränsningar som har att göra med hur många delägare företaget har, och slutligen styrs valet av hur mycket ägarna är beredda att satsa. Bolagsverket har en webbplats tillsammans med Skatteverket och Tillväxtverket som heter Verksamt, där den som vill starta företag kan gå in och registrera sitt nya företag. Vi ska kortfattat beskriva de vanligaste företagsformerna.

Enskild firma enskild firma

Denna företagsform är den enklaste. I praktiken sker allt företaget gör i ägarens egen ekonomi. Det finns alltså ingen åtskillnad mellan ägarens ekonomi och företagets ekonomi. Ägaren är därför personligt ansvarig för skulder som uppstår i företaget. Några egenskaper: företaget har en ägare, registreringen © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

är enkel och billig, inget krav på kapitalinsats, namnet är skyddat i det egna länet och branschen, ägaren är personligt ansvarig för företagets skulder, alla avtal görs juridiskt av ägaren som privatperson och vinsten beskattas av ägaren och blir dennes lön. Denna bolagsform passar den som ska bedriva en verksamhet där den egna arbetsinsatsen är den största risken. När företaget har anställda, behöver ett stort kapital för varulager eller gör investeringar är denna bolagsform mindre lämplig eftersom den ekonomiska risken för ägaren blir för stor.

Handelsbolag och kommanditbolag Handelsbolag är också en enkel bolagsform att starta och driva. Det måste vara minst två delägare i ett handelsbolag, och till skillnad från den enskilda firman är ett handelsbolag en juridisk person. Alla avtal sker i företagets namn, men precis som i den enskilda firman är delägarna ansvariga för företagets skulder. Några egenskaper: företaget måste ha minst två delägare, företaget är en juridisk person, alla avtal görs i företagets namn, delägarna är personligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder, fordringsägare kan kräva betalning från vem som helst av företagets ägare, inget krav på kapitalinsats, företagsnamnet är skyddat i det egna länet och branschen, vinsten delas upp mellan ägarna, som skattar för sin andel, och den är deras lön. Man brukar ha ett avtal om hur vinsten ska fördelas mellan ägarna. Kommanditbolag är en variant av handelsbolag. Där går en eller flera delägare in med begränsat ansvar, s.k. kommanditdelägare. Då riskerar kommanditdelägaren endast sin insats, medan övriga delägare precis som tidigare ansvarar för företagets skulder. Minst en ägare i ett kommanditbolag måste ha personligt ansvar, vara en s.k. komplementär. Precis som för enskild firma passar handelsbolag bäst för verksamheter som inte leder till så stor ekonomisk risk för delägarna.

handelsbolag

kommanditbolag

Aktiebolag Aktiebolag kan startas av en eller flera. Det finns publika aktiebolag, vars aktier är tänkta att handlas på en fondbörs, och privata aktiebolag, vars aktier inte ska gå att sälja på en fondbörs. I båda typerna av aktiebolag riskerar ägarna endast sin kapitalinsats, och bolaget är en egen juridisk person som själv gör sina affärer. Några egenskaper: företaget kan ha en eller flera ägare, det finns en klar skiljelinje mellan företaget och ägaren, företaget är en juridisk person, det krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr för privata aktiebolag och 500 000 kr för publika aktiebolag, företagets ägares ekonomiska ansvar är begränsat till insatsen, företagets bokslut granskas av en revisor (frivilligt för små aktiebolag, krav för stora aktiebolag och publika aktiebolag), företagsnamnet är skyddat i hela landet, ägaren kan vara anställd hos bolaget, vinsten i företaget beskattas av företaget med bolagsskatt, styrelsemedlemmar har företrädaransvar. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

aktiebolag

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

Eftersom aktiebolaget har en tydlig boskillnad mellan ägarens eller ägarnas ekonomi finns också fler formella krav på hur bolaget styrs jämfört med de andra bolagsformerna. Varje aktie i ett aktiebolag ger rösträtt på det årliga aktieägarmötet som kallas bolagsstämma. En aktie ger normalt en röst. På bolagsstämman utser man en styrelse som ska driva verksamheten. Varje år ska bolagsstämman ta ställning till hur styrelsen skött verksamheten och ge den ansvarsfrihet för skötseln av bolaget. I större aktiebolag har man en verkställande direktör som leder den dagliga verksamheten; det behöver man inte ha i små aktiebolag. Aktiebolaget passar alla verksamheter där det finns en stor ekonomisk risk.

Ekonomisk förening ekonomisk förening

Ekonomisk förening passar som företagsform om minst tre personer vill driva en verksamhet tillsammans men inte ställer krav på vinst. Vanliga företag som drivs som ekonomisk förening är bostadsrättsföreningar, kooperativa daghem och skolor, inköpsföreningar som t.ex. KF eller producentföreningar som Lantmännen, men även andra verksamheter kan bedrivas som ekonomisk förening. En ekonomisk förening är en juridisk person, och ägarna ansvar endast med sin personliga insats. Några kännetecken: det krävs minst tre medlemmar, den ekonomiska föreningen ska ha som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, företaget är en juridisk person, delägarnas ekonomiska ansvar begränsas till insatsen, företagsnamnet är skyddat i hela landet och medlemmarna har lika rösträtt på stämman, där de viktigaste besluten fattas. Den ekonomiska föreningen passar i situationer där några vill driva en verksamhet tillsammans utan att kräva vinst ur verksamheten. Det finns en del andra restriktioner som begränsar företagsformens lämplighet för entreprenörer.

VAL AV FÖRETAGSFORM I de allra flesta fall drar entreprenörer i gång sina företag parallellt med annan verksamhet, och det är därför vanligt att företag startas som enskild firma eller handelsbolag. I takt med att företagets risker ökar blir det viktigt som ägare att begränsa sina risker. Så fort företaget behöver göra anställningar eller bygga upp ett lager, köpa maskiner och därmed behöver låna för att verksamheten ska utvecklas så blir riskerna snabbt mycket stora för ägaren. Då är det klokt att överväga aktiebolag, även om det blir något mer arbete med företagets administration. Fördelarna med bolagsformen aktiebolag överväger nackdelarna för ägaren.

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

TABELL 1.1 Sammanfattning av de olika företagsformerna. Företagsformer

Ägare

Personligt ansvar

Juridisk person

Minimikapital

Namnskydd

Enskild firma

Ja, obegränsat

Nej

Egna länet

Handelsbolag

Minst två

Ja, solidariskt

Nej

Egna länet

Kommanditbolag

Minst två

Ja, minst en av ägarna

Nej

Egna länet

Aktiebolag

Minst en

Nej, endast insats

25 000 kr (privat AB) 500 000 kr (publikt AB)

Hela landet

Ekonomisk förening

Minst tre

Nej, endast insats

Nej

Hela landet

SAMMANFATTNING ■ Det är viktigt att sätta sig in i förutsättningarna innan man startar ett företag. ■ Konsumtionen av varor och tjänster på marknaden brukar delas in i privat konsumtion och offentlig konsumtion.

■ Konkurrenssituationen har stor betydelse för företagets möjlighet att agera. De vanligaste varianterna av hur en marknad fungerar är – fri konkurrens – alla konkurrerar utan att någon leverantör kan dominera – oligopol – ett fåtal leverantörer dominerar och bestämmer indirekt eller direkt prisnivån – monopol – en leverantör har hela marknaden.

■ Fri konkurrens är ett idealtillstånd som inte finns på så många marknader. Det vanligaste är varianter av oligopolmarknader.

■ En vanlig indelning av kunder är efter typ av kund: i business to business (B2B)

och business to consumer (B2C). Det är vanligt att man inom dessa väljer vilka slags kunder man ska rikta sig mot. Det kallas att segmentera marknaden.

■ Ett företags produkter kan vara en vara, en tjänst eller en kombination av vara och tjänst. Allt fler varor har en tjänstedel.

■ En affärsidé är en beskrivning av hur företagets verksamhet ska vara. Den ska ge svar på följande frågor: – Vilket behov hos kunderna ska vi tillgodose? – Vilka är våra kunder? – Vad ska vi erbjuda våra kunder? – Med vilka resurser ska vi skapa detta erbjudande?

1 F ö r e ta g a n d e o c h f ö r e ta g s f o r m e r

■ Visionen är en mer övergripande målbild för företaget. Många företag avstår från att göra en affärsidé och nöjer sig med att formulera en vision.

■ Företagets intressenter bidrar till företaget på olika sätt och får också ett

utbyte av företaget. Intressenter är bl.a. ägarna, de anställda, banken, offentliga sektorn, media, kunderna och leverantörerna.

■ Valet av företagsform handlar till stor del om vilken personlig risk företagaren är beredd att ta. De företagsformer som företaget kan välja mellan är enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och ekonomisk förening.

R ÄKNA UT RESULTAT

Microsoft – både hållbarhet och hög avkastning.

Att förbättra världen och tjäna pengar går hand i hand för världens största företag. De bolag som jobbar bäst med hållbarhet har högre vinst marginaler, visar en studie från Boston Consulting Group (BCG) som gjordes 2017. Över 300 globala storbolag kartlades av BCG för att hitta sambandet mellan lönsamhet och hållbarhet, och man fann att företagen som kopplar hållbarhet till kärnverksamheten blir framgångsrika. I studien nämns bl.a. Microsoft som exempel. BCG har rangordnat bolagen utifrån hur bra de är på miljö, sociala frågor och antikorruption. Bolagen som hör till den bästa tiondelen har i snitt fyra procentenheter bättre vinstmarginal än bolagen som är medelmåttiga på hållbarhet. Bolagen kan vara med och rädda världen och samtidigt leverera bättre avkastning till sina ägare, visar BCG:s studie.

■ Måste företag vara lönsamma? ■ Vad innebär lönsamhet? ■ Vad händer om ett företag inte är lönsamt?

Anders Pihlsgård (t.v.) är civilekonom och utbildningskonsult samt lärare med mångårig erfarenhet både från företagsinterna utbildningar och från yrkeshögskolan. Han har tidigare varit affärsutvecklare och chef i konsultbranschen. Anders har skrivit ett stort antal läromedel i ekonomi och marknadsföring. Håkan Martinsson (t.h.) är civilingenjör och ekonom och arbetar som lärare inom yrkeshögskolan. Han har i många år utformat kurser och utbildningar samt utfört konsultuppdrag åt företag. Håkan har skrivit flera läromedel inom bland annat logistik.

EKONOMI för yrkeshögskolan Vill du vara med och påverka företagets ekonomi och lyfta lönsamheten? Eller ska du starta ett företag? För att kunna ta rätt beslut i olika situationer krävs kunskap. Ekonomi för yrkeshögskolan – compact ger dig grunderna för att förstå hur ekonomi fungerar i ett företag och i entreprenörskap, samt verktyg i vardagen för att kunna bidra till lönsamhet och till företagets utveckling. Ekonomi för yrkeshögskolan – compact har ett affärsmässigt anslag och leder läsaren genom företagsekonomiämnets delar med en tydlig röd tråd. Boken innehåller rikligt med exempel och behandlar ämnet på ett konkret och praktiskt sätt som passar yrkeshögskolan. Övningsboken följer lärobokens struktur och innehåller övningar med varierande svårighetsgrad, samt facit med fullständiga lösningsförslag. Ekonomi för yrkeshögskolan – compact är ett läromedel för yrkeshögskolans kortare kurser i företagsekonomi. För längre kurser finns den utförligare originalutgåvan Ekonomi för yrkeshögskolan. Läromedlet passar också för företagsinterna utbildningar i företagsekonomi samt för självstudier.

Art.nr 43558

studentlitteratur.se