9789144139883 by Smakprov Media AB

IDEOLOGIKRITIK

EVELINA JOHANSSON WILÉN TOMAS WEDIN CARL WILÉN ( R E D .)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43084 ISBN 978-91-44-13988-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jan Petterson Omslagsbild: ”Kämpfende Formen” av Franz Marc/Wikipedia Commons Printed by Graphy Cems, Spain 2021

Innehåll

Förord 9 Författarpresentationer 13

1. Ideologikritikens återkomst

Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

Varför ideologikritik?  Ideologikritikens beståndsdelar – en kartbild  Idéer och sammanhang  Negativa och positiva ideologibegrepp  Ideologikritiska fallstudier   Litteraturförteckning

17  22  23  27  34  42

2. Feminism, nyliberalism och ideologiska valfrändskaper

Evelina Johansson Wilén

Inledning  Om asymmetriska valfrändskaper   Nyliberalism – en kortfattad definition   När jaget står i fokus – feministisk kritik i mötet med nyliberalt ansvariggörande  Avslutning  Litteraturförteckning

45  49  51  54  61  61

3. Ideologi och utopi i katastrofens sken – om begreppet ”bärgning”  Carl Cassegård

Inledning  Mot en analys av imaginära lösningar  Bärgning hos China Miéville och Anna Tsing  Efter kapitalismen lever vi i kapitalismen  Avslutning  Litteraturförteckning

65  69  72  78  82  85

4. Om rätten till planerat kejsarsnitt – ideologi, själv bestämmande och valfrihet

Elin Sandegård

Inledning  När patienten blev ett rättssubjekt – en historisk tillbakablick  Hälso- och sjukvårdsrätten, olikbehandling och den individualiserade förlossningsvården  Motsättningar i hälso- och sjukvårdsrätten  Det svaga rättssubjektet och det starka   Den ansvarsfulla kvinnan, den riktiga kvinnan, den betalande kvinnan  Avslutning  Litteraturförteckning

87  90  92  95  97  102  107  109

5. Vetenskap och ideologi i debatten om forskningens autonomi  Johan Söderberg

Inledning  Metodstriden VitKrit-Rothstein, 2018–2019  Historiska lärdomar från positivismstriden   Avslutning  Litteraturförteckning

113  113  117  124  134  138

6. Sveriges rörelse mot flexibel kapitalism – anställningsskydd, tillfälliga anställningar och ideologi    143 Johan Alfonsson

Inledning   Den svenska arbetsmarknadens rörelse mot flexibel kapitalism  Förändringar av lagen om anställningsskydd  Hur motiverades förändringarna ideologiskt?  Idé eller ideologi?  Från fordism till flexibel kapitalism   Avslutning   Litteraturförteckning

143  144  146  149  154  155  161  163

7. Den europeiska jämställdhets politikens ideologi och styrning   167 Vanja Carlsson

Inledning  Introduktion till EU-politiken och fallstudierna  Ideologiska antaganden om socialfondens jämställdhetspolitik i Sverige  Ideologiska antaganden och styrform   Ideologiska antaganden om socialfondens jämställdhetspolitik i Spanien  Ideologiska antaganden och styrform   Avslutning  Litteraturförteckning

167  171  175  178  181  183  185  187

8. Jämlikhetens dialektik – jämlikhet som ideologisk form i svensk skolpolitik    191 Tomas Wedin

Inledning  Jämlikhet som politisk-temporal kategori i svensk utbildningspolitik  Den föreställda jämlikheten och presentism  Avslutning – jämlikhetens dialektik  Litteraturförteckning

191  193  202  207  212

9. Frihet och arbete i den haitiska revolutionen

217 Ideologikritiska analyser av Toussaint Louvertures Constitution de 1801 Carl Wilén

Inledning   Den haitiska revolutionen – en kort historia   Konstitutionen från 1801   Odlingsregleringen från 1800  Arbete och frihet – från text till historia   Avslutning – om form och innehåll  Litteraturförteckning

217  223  229  231  233  242  244

10. Kriminologi som ideologi och utopi – drömmar, brott och straff i sekelskiftets Sverige   249 Anders Pedersson

Inledning  Ideologiteori  Kontext  Ett nytt samhälle  En ny gemenskap  Institutionaliserad praktik  Avslutning  Litteraturförteckning

249  251  256  258  262  267  271  273

11. Till ideologikritikens försvar   277 Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

Definitioner och distinktioner   Återvändsgränder   Diskursanalys, ideologianalys och ideologikritik – ett förslag  Avslutning  Litteraturförteckning  Register 309

277  280  288  305  306

Förord

I en utvärdering av en kurs där vi föreläser om ideologikritik beskrev för några år sedan en student vårt moment ”som en LSD-tripp”. Om något hoppas vi att kopplingarna mellan vårt sätt att presentera ideo logikritik och hallucinogena droger nu har kunnat undvikas. I den utsträckning som vi lyckats med detta står vi i tacksamhetsskuld till ett flertal personer. Bland alla dessa bör först och främst Ann Ighe, Sven-Eric Liedman och Håkan Thörn nämnas, men även alla de andra deltagarna på det seminarium vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap där vi hösten 2019 lade fram ett första utkast till antologins två ramkapitel. Vår ambition har hela tiden varit att undvika att skriva en allmänt hållen inledning följd av nio disparata fallstudier, i värsta fall utan någon substantiell koppling till varandra. I stället har vi försökt illustrera hur antologiformen i praktiken gör det möjligt att tänka tillsammans och låta varandras olikheter synliggöra hur olika perspektiv och disciplintillhörigheter kan berika varandra och samtidigt ingå i en organisk helhet. Genom de olika kapitlens såväl skilda som gemensamma frågor och angreppssätt hoppas vi att den rikedom som ideologikritiken rymmer ska framträda ännu tydligare just som ett resultat av antologiformen. I denna strävan har vi fått mycket hjälp på vägen av de enskilda kapitelförfattarna. Vi vill därför tacka er inte bara för det arbete som ni lagt ner i era respektive kapitel, utan även för att ni har bidragit med synpunkter på antologins inlednings- och avslutningskapitel, från början till slutet av arbetsprocessen. Lyhört

har ni omarbetat era individuella fallstudier i enlighet med de övergripande idéer som bidragit till att ge den slutgiltiga utformningen av boken en enhetlig karaktär. Och vi hoppas att vi redaktörer i gengäld har kunnat omsätta alla era förslag i de allmänna reflektionerna i inlednings- och avslutningskapitlen. Stort tack till Johan Alfonsson, Vanja Carlsson, Carl Cassegård, Anders Pedersson, Elin Sandegård och Johan Söderberg. I arbetet med antologin har även vår förläggare vid Student litteratur, Johan Lindgren, varit ett betydande stöd både genom att skriftligt kommentera våra utkast och genom att vid flera tillfällen komma till Göteborgstrakten för att tillsammans med oss och kapitelförfattarna diskutera för- och nackdelar med olika sätt att strukturera antologin och de enskilda bidragen. Varmt tack Johan – det har varit en fröjd att arbeta tillsammans med dig! Tack även till Åsa Hernborg och Nils Järvinen för ert utmärkta arbete med antologins form. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, samt Studentlitteratur vill vi tacka för att ni möjliggjorde för oss att under två dagar i slutet av oktober 2019 åka till Villa Sjötorp för att arbeta med förhållandet mellan antologins allmänna och specifika bidrag. Vi vill avslutningsvis även tacka de studenter, i synnerhet studenterna på Europaprogrammet i Göteborg, och alla andra som under de två år som vi arbetat med antologin kommit med synpunkter på bokens olika delar. Även om det inte ska kännas som en LSD-

tripp hoppas vi att läsaren inte ska värja sig för de utmaningar som de ideologikritiska angreppssätten ställer sin utövare inför. Vi är förvissade om att, som en inte helt obetydlig bidragsgivare till ideologibegreppets idéhistoria har betonat, vägen till kunskapen varken sluttar nedåt eller är utstakad på förhand och att ideologibegreppets vindlande idéhistoria är en stor tillgång. Endast den som inte skyr mödan att klättra uppför begreppets branta stigar har utsikt att nå dess ljusa höjder. Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin och Carl Wilén Göteborg, våren 2021

Kapitel 1.

Ideologikritikens återkomst

Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

Varför ideologikritik? Många har noterat att ideologibegreppet drabbades av ett besynnerligt öde i sviterna av 1970-talets ekonomiska kriser. Under de senaste 40 åren har vi bevittnat en ideologisk offensiv mot ekonomisk jämlikhet, fackliga organisationer, arbetsrättslig lagstiftning och reglering av låne- och finansmarknad, hand i hand med en utveckling genom vilken marknadens och ekonomins ideologi blivit en naturlig del av såväl utbildningssystemet som sjukvården.1 Det märkliga är att 1

Om denna utveckling, se exempelvis Thomas Piketty, Kapitalet och ideologin (Stockholm: Mondial, 2020): 43; se även Erik Bengtsson, Världens jämlikaste land? (Arkiv förlag: Lund, 2020): 124, 182, 183–184; Göran Therborn, Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige – det rådande och det kommande (Arkiv förlag: Lund, 2018): 15, 98–99; Nina Björk, Om man älskar frihet. Tankar kring det politiska (Wahlström & Widstrand: Stockholm, 2020): 141–142. Om den politiska och ideologiska attacken mot arbetarrörelsens framflyttade positioner under de föregående årtiondena se David Harvey, The Enigma of Capital (London: Profile Books, 2010): 12, 14–15, 28–30; Neil Davidson, ”What was Neoliberalism?”, i Neil Davidson, Patricia McCafferty & David Miller (red.), Neoliberal Scotland: Class and Society in a Stateless Nation (Newcastle: Cambridge Scholars Publishing, 2010): 28; Philip Mirowski, Never Let a Serious Crisis Go to Waste. How Neoliberalism Survived the Financial Meltdown (London/New York: Verso, 2013): 172, 313, 347; Alfredo Saad-Filho & Deborah Johnston, ”Introduction”, i Alfredo Saad-Filho & Deborah Johnston (red.), Neoliberalism. A Critical Reader (London: Pluto Press, 2005): 4; Gérard Duménil & Dominique Lévy, ”The Neoliberal (Counter-) Revolution”, i Alfredo Saad-Filho & Deborah Johnston (red.), Neoliberalism: A Critical Reader (London: Pluto Press, 2005): 9; Geoffray Ingham, Capitalism (Cambridge: Polity, 2008/2011): 85–87, 209.

2 3

4 5

Vi lånar denna observation av Terry Eagleton, Ideology: An Introduction (London/ New York: Verso, 2007 [1991]): xi. Mikael Carleheden, ”What conception of the theoretical does ’theorizing’ presuppose? Comment on Richard Swedberg’s ’Before theory comes theorizing or how to make social science more interesting’, The British Journal of Sociology 67, nr 1 (2016): 36-42; Charles Ragin, The Comparative Method. Moving Beyond Qualitative and Quantitative Strategies (California: University of California Press, 2014); vii, viii, 53; Slavoj Žižek, ”The Spectre of Ideology”, i Slavoj Žižek (red.), Mapping Ideology (London: Verso, 1994); Eagleton, Ideology, xi. Sinisia Malesevi & Ian McKenzie, Ideology after poststructuralism (London: Pluto 2002): 89. Susan Marks, The Riddle of All Constitutions. International Law, Democracy, and the Critique of Ideology (Oxford: Oxford University Press, 2009): 18; Slavoj Žižek, ”The Spectre of Ideology”, i Slavoj Žižek (red.), Mapping Ideology (London: Verso, 1994): 4.

Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

denna period samtidigt utmärks av att ideologibegreppet utsattes för massiv kritik inom akademin.2 Antingen har kvantitativa studier beskrivits som den enda vägens metod, eller så har ideologibegreppet identifierats med upplysningstänkandets naiva tro på möjligheten att kunna skilja sanna påståenden från falska och vetenskap från ideologi.3 Som alternativ för studenter och forskare inom kvalitativ metod har diskurs analysen presenterats som ett sätt att undvika ideologikritikens naiva sanningsanspråk, för att i stället fokusera på hur sanningseffekter konstrueras språkligt.4 Vi har kort sagt fått vänja oss vid att ideologikritiken framställs som en metod som hör till det förgångna, oavsett om framtiden reserverats för storskaliga kvantitativa studier eller diskursteorins förlovade land. Samtidigt är naturligtvis utsagan om ideologins död och ideologikritikens otidsenlighet ett skolboksexempel på ett ideologiskt påstående. Att framställa sakernas tillstånd som icke-ideologiskt, som naturligt, neutralt eller harmoniskt, inbegriper kort sagt en ideologisk förvrängning som medför att status quo upprätthålls genom att konflikter utesluts ur bilden.5 Dessutom är denna gest extra olycklig just nu. Inte bara upplever vi kriser kopplade till ekonomin, politiken, hälsan och miljön, där ideologikritiken tillhandahåller sofistikerade verktyg för att göra vår samtid begriplig. Det ideologiska landskap

som denna antologi vuxit fram ur präglas också av polarisering i allmänhet. Dagligen diagnosticeras det politiska samtalet med hjälp av begrepp som postsanning, faktaresistens, illusion och alternativa fakta, vilka ställs mot empiri, rationalitet, evidens. En konfliktlinje har uppstått mellan vad som framstår som en demagogisk populism och en självgod liberalism, stadigt förankrad i upplysningstraditionens övertygelse om att sanning utan problem kan skiljas från myter, illusioner och villfarelser. Denna motsättning mellan irrationellt känslosvall och den objektiva vetenskapens tvingande rationalism är lika lockande som den är schematisk. Uppgiften som denna antologi tar på sig är att genom empiriska fallstudier och teoretiska argument visa hur den ideologikritiska traditionen erbjuder oss distinktioner och analytiska redskap som är oundgängliga om vi ska kunna orientera oss såväl i den samtida politiska och sociala terrängen som i det förflutnas landskap, bortom de förrädiskt förenklade distinktionerna mellan illusion och verklighet, där allting är antingen svart eller vitt. I vår strävan att återigen sätta ideologikritiken på dagordningen har vi stor hjälp av det faktum att ideologibegreppet under det senaste årtiondet återtagit något av sin forna teoretiska och empiriska mark. Begreppet döms inte ut på förhand i lika stor utsträckning som tidigare och framträdande samhällsteoretiker har argumenterat för behovet av att återgå till ideologikritiken, mot bakgrund av vad de ser som diskursbegreppets begränsade förmåga att göra vår samtid begriplig.6 Skillnaden mellan vad vi utlovas i termer av lika möjligheter och den djupt ojämlika verklighet som vi faktiskt lever i går enligt dessa teoretiker svårligen att förstå ur ett perspektiv som fokuserar på hur språk konstruerar diskurser. I stället behöver vi en teori som hjälper oss att begripa, analysera och kritisera det glapp som uppstår mellan den ideologiska och sociomateriella verkligheten, utan att avfärda 6

Rahel Jaeggi, ”Rethinking ideology”, i Boudewijn Paul de Bruin & Christopher F. Zurn (red.), New Waves in Political Philosophy (New York & London; Palgrave McMillan, 2009): 66; Beverley Skeggs, ”’Om moralismens ekonomi och arbetarklassens värdighet’. Sofie Tornhill och Katharina Tollin intervjuar Beverley Skeggs”, Fronesis nr 25–26 (2008).

1. Ideologikritikens återkomst

Även om den ideologiska och sociomateriella verkligheten, som vi snart ska se, inte på något enkelt sätt kan åtskiljas, är alternativet att låta dem sammanfalla helt och hållet lika illa som att upprätta en rigid dikotomi mellan dem. 8 Jaeggi, ”Rethinking ideology”, 64. 9 Se t.ex.: Robin Celikates, “Beyond the Critical Theorists’ Nightmare: Epistemic Injustice, Looping Effects, and Ideology Critique”, i Robin Celikates, Sally Haslanger & Jason Stanley (red.), Analyzing ideology: Rethinking the concept (New York: Oxford University Press: kommande); Andrea Sau, A Marxist Theory of Ideology. Praxis, Thought, and the Social World (London: Routledge, 2020); Adrian Krawczyk, ”Marxist Theories of Ideology in Contemporary China: The Pioneering Work of Yu Wujin”, Asian Studies VII, nr 1 (2019); Fredric Jameson, Allegory and Ideology (London: Verso, 2019); Sally Haslanger, ”Ideology and Critique”, The Aristotelian Society. Aristotelian Society Supplementary XCI (2017); Michael Morris, Knowledge and Ideology. The Epistemology of Social and Political Critique (Cambridge: Cambridge University Press, 2016); Jan Rehmann, Theories of Ideology. (London: Brill, 2013). Här i Sverige har bland annat tidskriften Fronesis haft ett temanummer om ideologikritik, se Fronesis nr 52–53 (2015) och om kritik, Fronesis nr 36–37 (2011), och tidskriften LIR Journal har haft ett temanummer för några år sedan: Hjalmar Falk, Anton Jansson & Anders Pederson (red.), ”On the Analysis and Critique of Ideology”, LIR. Journal

Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

ideologier som rätt och slätt falska.7 Ideologikritikens styrka är att den kan analysera den ideologiska verkligheten i förhållande till kunskap om andra delar av verkligheten. Det betyder att den är inriktad inte främst på hur ideologier förvanskar vår förståelse av den ”sanna” verkligheten, utan snarare – som filosofen Rahel Jaeggi uttrycker det – på hur ”ideologier konstituerar vår relation till världen och således bestämmer horisonten för våra tolkningar av världen”.8 Utifrån denna förståelse är ideologikritikens syfte att studera samhället utifrån dess egna förutsättningar och peka på ideologiska spänningar och motsägelser, och i förlängningen visa hur ideologin misslyckas med att förverkliga sina egna ideal. Denna form av ideologikritik utgör en så kallad immanent kritik, som står i motsats till den externa kritik där man utifrån på förhand definierade normativa, empiriska eller teoretiska måttstockar utvärderar eller kritiserar studieobjektet. Som ett led i detta nyuppväckta intresse för hur ideologibegreppet kan hjälpa oss att undersöka och kritisera världen, har omfattande teoriorienterade monografier och antologier publicerats under det senaste årtiondet, vilka syftar till att återupprätta ideologibegreppet efter de angrepp som det har fått utstå under de senaste fyra årtiondena.9 Gemensamt

för dessa teoretiska bidrag är att de visar hur den rika ideologikritiska traditionen reducerades till en karikatyr när diskursbegreppet introducerades, och att de försöker återuppväcka olika dimensioner av ideologibegreppet för att det ska kunna användas som en kvalitativ metod för att begripliggöra vår samtid och dess historia. Om vi förflyttar blicken till dels litteraturlistorna inom samhällsvetenskap och de mer samhällstillvända delarna av humaniora, dels den svenska läroboksfloran inom kvalitativ metod i allmänhet, har emellertid detta spirande intresse för ideologikritik hittills inte gjort några större avtryck. Oftast förbigås ideologibegreppet med fullständig tystnad; i ett fåtal fall avhandlas det mer eller mindre styvmoderligt på några få sidor.10 Det konkreta syftet med den här antologin är att bryta denna tystnad för att studenter inom humaniora och samhällsvetenskaperna återigen ska kunna få upp ögonen för den ideologikritiska traditionens rikedom, djup och vetenskapliga relevans. Vad vi där 3, nr 13 (2013). Se även Evelina Johansson Wilén, Mellan jaget och världen. Feminism och etik under nyliberala villkor (Hägersten: Tankekraft förlag, 2019. Det finns även en äldre litteratur på svenska som alltjämt är högaktuell för den som intresserar sig för ideologibegeppet. För en orientering se t.ex. Sven-Eric Liedman, Surdeg. En Personlig bok om idéer och ideologier (Stockholm: Författarförlaget, 1980); Sven-Eric Liedman, ”Om ideologier”, i Om ideologi och ideologianalys (Göteborg: Arachne, 1989); Göran Therborn, Maktens ideologi och ideologins makt (Lund: Zenit förlag, 1981); Robert Heeger, ”Vad är en ideologi?”, Statsvetenskaplig tidskrift nr 3 1972. 10 Denna utsaga bygger på en genomgång av litteraturlistor och metodböcker inom statsvetenskap, sociologi och idéhistoria på de större universiteten. De allra flesta metod- och teoriböcker nämner över huvud taget inte ideologikritik. Däremot är det flera som – om än kortfattat – tar upp Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, som i praktiken är en snävare, väldigt specifik form av lingvistiskt grundad ideologikritik. Exempel på detta är: Martin Gustavsson & Yvonne Svanström, Metod: Guide för historiska studier (Studentlitteratur: Lund, 2019); Marianne Winther Jörgensen & Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod (Lund: Studentlitteratur, 2000). Ett undantag är emellertid den senaste reviderade utgåvan av Textens mening och makt (Lund: Studentlitteratur, 2018), där Göran Bergström och Per-Anders Svärd skrivit en kort men väl sammanfattad presentation av ideologikritiken. Vi kommer att återkomma till denna texts förtjänster och begränsningar lite längre fram i detta kapitel när vi diskuterar vad det är som gör ideologikritiken till ett särskilt fruktbart analytiskt verktyg för att förstå vår samtid.

1. Ideologikritikens återkomst

Ideologikritikens beståndsdelar – en kartbild Ideologi är ett mångtydigt begrepp som kan vara svårt att fånga och definiera. Idéhistorikern Sven-Eric Liedman menar emellertid att begreppets mångtydighet bör ses som en styrka snarare än en svaghet, eftersom det hänför sig till en ”besvärlig verklighet”.11 Med andra ord skulle vi förvisso kunna skapa en snäv och tydligt avgränsad definition av vad vi menar med ideologikritik, men detta skulle innebära att de fenomen som kan studeras med hjälp av ett sådant stelbent begrepp skulle framstå som statiska och endimensionella. Samtidigt är det viktigt att ändå försöka identifiera de huvudsakliga definitioner som står till buds, eftersom de medför viktiga skillnader för hur ideologikritiken kan användas i analyser av samhällsfenomen. I den här inledningen vill vi därför skissa en kartbild som fångar de huvudsakliga skiljelinjerna i den ideologikritiska traditionen. Fyra ideologikritiska inriktningar har varit särskilt framträdande. De kan synliggöras med hjälp av en skiljelinje mellan de begrepp som främst intresserar sig för ideologi som ett fenomen som involverar 1) idéer och 2) idéers sammanhang som teoretisk utgångspunkt, samt med en skiljelinje mellan 3) negativa och 4) positiva ideologibegrepp. För 11 Liedman, ”Om ideologier”, 10.

Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin & Carl Wilén

emot inte önskar är att antologin ska läsas som ett försök att ersätta diskursanalysen. Naturligtvis finns det mycket intressant och angeläget att hämta från de senaste fyra årtiondenas diskursteoretiska bidrag. I denna antologi vill vi emellertid, med hjälp av empiriska fallstudier som använder sig av ideologikritikens resurser, visa på vad ideologikritiken som metod kan hjälpa oss att se, analysera, förstå, förklara och kritisera, samt på vilka punkter den skiljer sig från diskursanalysens tillvägagångssätt. Men innan vi introducerar de empiriska fallstudierna och placerar in dem i den ideologikritiska traditionen ska vi först säga några ord om de centrala – och ibland väldigt olika – angreppssätt som ryms inom denna.

att illustrera vilken betydelse olika inriktningar får för analysarbetet kommer vi att använda korta exempel som alla involverar skolan som samhälleligt fenomen. På så vis understryks det faktum att ett och samma sociala fenomen kan undersökas med olika angreppssätt, i vilka olika delar av ideologikritiken betonas. Distinktionerna mellan de fyra huvudsakliga angreppssätten syftar inte till att upprätta konstlade gränser som inte ska överträdas, utan tvärtom till att erbjuda verktyg som gör det lättare att överskrida och orientera sig mellan dem. I själva verket kommer vi att argumentera för att just rörelsen mellan de fyra huvudinriktningarna är vad som förverkligar ideologikritikens fulla analytiska potential. I det avslutande kapitel 11 gör vi även gällande att en teoretisk utgångspunkt som tillåter en sådan rörelse också kan hjälpa oss att undvika vanliga fallgropar och visa hur ideologikritik skiljer sig från såväl ideologianalys som diskursteori.

Idéer och sammanhang De typer av ideologibegrepp som involverar idéer som en central utgångspunkt är de som i en direkt mening riktar in sig på föreställningar och övertygelser och ser ideologi som ett meningsskapande fenomen som existerar i alla samhällen och i alla tider med varierande innehåll.12 I vissa fall samlas dessa typer av ideologibegrepp under en mer övergripande term: det antropologiska ideologi 12 Det förslag som vi utvecklar nedan bygger på en kombination av flera sedan tidigare existerande modeller och skiljelinjer. För distinktioner mellan negativa, positiva och neutrala ideologibegrepp; mellan en subjektiv, politisk och strukturell ideologidefinition; mellan ideologi som idékomplex och materialitet och den sociala verklighetens spontana ideologi; mellan epistemologiska och sociologiska ideologidefinitioner; mellan negativa och positiva ideologidefinitioner; samt mellan ideologi som en kategori som existrerar i världen som samtidigt handlar om världen, se i tur och ordning Raymond Geuss, The Idea of Critical Theory. Habermas and the Frankfurt School (Cambridge: Cambridge University Press, 1981); Fredric Jameson, Valences of the Dialectic (London: Verso, 2009); Slavoj Žižek, ”The Spectre of Ideology”, i Slavoj Žižek (red.), Mapping Ideology (London: Verso, 1994); Eagleton, Ideology; Jorge Larrain, The Concept of Ideology (Athens: The University of Georgia Press, 1979); Morris, Knowledge and Ideology.

1. Ideologikritikens återkomst

Evelina Johansson Wilén (red.) är verksam som forskare i genusvetenskap vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Hennes forskning behandlar relationen mellan vetenskap och politik samt feministiska och antifeministiska rörelser. Tomas Wedin (red.) är forskare i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion samt vid EHESS, Paris. Hans forskning rör sig i spänningsfältet mellan politisk teori, historieteori och politisk idéhistoria. Carl Wilén (red.) är doktorand i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Hans forskning är orienterad mot revolutionshistoria och rättskritik.

IDE OL O G IK R I T IK Trots att vi under de senaste 40 åren har bevittnat inte enbart en ideologisk offensiv mot ekonomisk jämlikhet, utan även hur marknadens logik sökt sig in i och omvandlat allt från utbildnings systemet till sjukvården, har under samma period en massiv kritik riktats mot ideologibegreppet. Med hjälp av teoretiska och empiriska undersökningar, som behandlar allt från skolpolitik och abort lagstiftning till den haitiska revolutionen och feministiska rörelser i Sverige, återintroducerar denna antologi ideologibegreppets metodologiska och teoretiska relevans för studenter inom human och samhällsvetenskaperna. Ytterligare centrala bidrag är att den visar hur ideologikritik skiljer sig från såväl diskurs som ideologi analys, samt att ideologibegreppet kan användas i analyser av allt från politiska idéströmningar (som socialism och konservatism) till allmänna föreställningar (individen är sin egen lyckas smed), praktiker (det fria skolvalet) och sociala strukturer (kapitalismen).

Art.nr 43084

studentlitteratur.se