9789144137803 by Smakprov Media AB

HÅKAN JÄRVÅ VÄGAR IN I OCH UT UR EXTREMISM OCH FUNDAMENTALISM

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40879 ISBN 978-91-44-13780-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning teoretiska avsnitt: Jonas Ramnerö Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Karl Stefan Andersson Omslagets bakgrund: kjpargeter/Freepik Förattarfoto bokens baksida: Margareta Sjöberg Printed by GraphyCems, Spain 2021

INNEHÅLL

FÖRORD 11 SÅ HÄR L ÄSER DU BOKEN 17

Del 01 Teori 01 / Hur tänker de egentligen? 21

Definitioner 24 02 / Adaption och ideologier 27 03 / Vårt språk 35

Erfarenhetsbaserat lärande 37 Att lära sig via instruktioner 38 Fusion och defusion 38 Fogning och spårning 42 Tillit 48 Språkliga nätverk 51 Språkliga nätverk och variation 54 Okänslighet för situationen och omedelbara konsekvenser (okänslighetseffekten) 56 Okänslighetseffekten, empati och avtrubbning 61 04 / Radikaliseringsprocessen – hur du formas till att

anamma en radikal ideologi 65 Krav på blind tillit 66 Inramningar 68

I nneh å ll

Omramningar 70 Lyda 73 Isolera 76 Motivera 77 Styrd spårning 82 Otestbara regler 88 Avtrubbning (habituering) 91 En radikal verklighet 92 05 / Rekryteringsprocessen 95

S L I C E 98 Screen 99 Love bomb 100 Isolate 103 Control 106 Exploit (utnyttja) 112 Kritiska moment vid rekrytering 116 Auktoritet 116 Styrd spårning 116 Osäkerhet 116 06 / Att växa upp i en radikal och fundamentalistisk

rörelse 117 Blind tillit och etablerandet av ideologin som auktoritet 119 Isolering – den onda omvärlden och tabun 119 Höga krav 120 Den sociala kontrollen – fysisk och psykisk misshandel 120 Tonåren 121

I nneh å ll

Del 02 Fallbeskrivningar och praktiska råd 07 / Fyra fall 125

Anton 126 Basir 130 Charlotte 133 Deka 137 08 / Personal inom skola, socialtjänst,

polis och kriminalvård samt anhöriga 143 Sårbarhet och tidiga varningstecken 144 Sårbarhet och tidiga varningstecken hos Anton 145 Sårbarhet och tidiga varningstecken hos Basir 150 Preventivt arbete och tidiga insatser 153 Generella interventioner 155 Interventioner med begränsad effekt 157 Hur du kan motivera ungdomar indragna i radikala miljöer till att hoppa av 159 Steg 1 – ta dig över minfältet 162 Steg 2 – ta med tonåringen på en vandring 187 Steg 3 – stöttning vid avhopp 200 Att stötta barn som vuxit upp i radikala miljöer 203 Två fall 211 Charlotte 211 Deka 215

I nneh å ll

09 / Behandlare 217

Skadliga regler och idéer och hur de kan bidra till psykiska och sociala problem 222 Omänskliga krav – idén om den perfekta medlemmen (förbud mot svaghet) 222 Avhoppare är jordens avskum 225 Vi har sanningen, omvärlden är ond och farlig (en polariserad världsbild) 226 Alla som är emot läran är fiender och fienden är dessutom monster 227 Egna behov och intressen är alltid fel (förbud mot egoism) 228 Uppföranderegler 230 Straff och övergrepp 231 Skadliga handlingar mot sig själv och andra 234 Att motivera till avhopp och att jobba med avradikalisering 235 Behandling av radikaliserade 237 Ta dig över minfältet 239 Avlägsna hinder för behandling 242 Behandling av avhoppare 244 Behandlingsplan 246 Komplex problematik 265 10 / Tankar för framtiden 269

FÖR SL AG PÅ FÖRDJUPANDE LIT TER AT UR 279 LIT TER AT URFÖRTECKNING 281 REGISTER 287 BILDFÖRTECKNING 293

FÖRORD

Med den här boken är det som att en lång resa tagit slut och cirkeln har slutits. Det började för 40 år sedan, en kall vinterkväll 1980 i Göteborg, och har sedan format i princip hela mitt vuxna liv fram till nu. Jag fick nyligen frågan hur jag skulle agerat den där vinter kvällen 1980 om jag hade vetat det jag vet nu. Hur konstigt det än låter så skulle jag faktiskt inte vilja ändra på något. Dels är det på grund av de erfarenheter jag gjort som jag har den kunskap jag har i dag, men framför allt har den krokiga vägen lett fram till det liv jag lever i dag – ett liv som jag är väldigt nöjd med och inte skulle vilja ändra på. Jag har beskrivit delar av min historia i mina tidigare böcker, den historia som började den där vinterkvällen 1980 när jag rekryterades till den religiösa sekten Scientologikyrkan. Det är framför allt två händelser som etsat sig fast i mitt minne från den tiden – ögon blicket då jag bröts ner och den efterföljande tiden i scientologernas arbetsläger i Köpenhamn, samt uppvaknandet när jag tog steget från den psykotiska värld jag hade levt i under hela min tid inom scientologin tillbaka till den verklighet som de flesta andra lever i. Tiden i arbetslägret var på många sätt en mardröm. Det började med att hela Guardian’s Office, den avdelning inom Scientologikyrkan där jag precis börjat arbeta, kallades ner till Europahögkvarteret som då låg på Teglgårdstræde 5 i Köpenhamn. Ingen visste riktigt vad som var på gång, men något allvarligt var det eftersom alla inom Guardian’s Office i hela Europa var ditkallade. Vi möttes av bistra uniformerade män och en mycket skräckinjagande kvinna, missionärer från USA, och vi förstod snabbt att här gällde det att skärpa sig och göra som man blev tillsagd. Varje dag kunde vi läsa på

F örord

anslagstavlan om nya uteslutningar, folk som försvann ut i kylan för att aldrig mer återvända. Stämningen var pressad, minst sagt. När vi inte satt i den stora kurslokalen för att skriva ner de brott vi påstods ha begått mot scientologin, kommenderades vi att arbeta hårt med renoveringsarbeten och när arbetet inte räckte till åt alla (det var ett hundratal personer från hela Europa där samtidigt) fick vi ägna oss åt helt meningslösa sysslor. Det mest absurda var när vi i bitande kyla tvingades doppa strimlat papper i en hink med iskallt vatten för att sedan krama ur vattnet. Med jämna mellanrum kallades folk in till ett rum fyllt med missionärer och utsattes för förhör av tredje graden, något som senare kommit att kallas gang-bang sec checks.1 Det hela var en Kafkaliknande häxprocess där man under hot och skrik pressades att erkänna påhittade brott. Det kunde gå riktigt hett till i det där rummet, missionärerna skrek och kastade stolar – allt för att skrämma det stackars offret att bekänna. Jag hörde talas om en italienare som hade brutit ihop fullständigt, slängt sig ner på marken, slickat missionärens skor och tiggt om att få vara kvar. Till ingen nytta, kan tilläggas. Han kastades ut utan pengar och biljett hem. Efter två veckor var det min tur att bli manglad av de tre missionärerna. Jag var ett lätt offer. Efter bara en timme av denna behandling kom plötsligt insikten som en blixt från en klar himmel – de hade rätt, jag var verkligen en usel människa. Det handlade inte om de brott mot scientologin de påstod att jag hade begått, utan det var en mycket djupare insikt om mig själv – en genuin insikt om att jag verkligen var usel och så varit i hela mitt liv. Att de faktiska anklagelsepunkterna inte stämde spelade inte så stor roll, det såg jag mer som något slags poetisk rättvisa och att sanningen till slut hade hunnit ikapp mig – jag hade blivit avslöjad. Jag eskorterades tillbaka till hotell Nordland av en av missionärerna för att hämta min väska och sedan eskorteras till inkvarteringen för arbetslägret. Det var en 1 Sec checks är en metod som innebär att man med hjälp av scientologernas egen lögndetektor fiskar fram ”brott”.

F örord

kall och regnig vinterkväll, jag var helt förkrossad, uppgiven och det var början till en flera månader lång mardröm. Uppvaknandet tio år senare var en lika omvälvande upplevelse och inte enbart positiv. Ni som har sett filmen The Matrix kan kanske relatera till känslan, som påminner mycket om chocken huvudpersonen Neo får när han tar det röda pillret och upptäcker att han levt i en drömvärld.2 Känslan av lättnad över att vakna upp fanns där men chocken tog snabbt överhanden och var en mycket skrämmande upplevelse. Var är jag? Vem är jag? Vem kan jag lita på? Vad är det som händer med mig? Skamkänslorna över att ha varit så lättlurad, skuldkänslorna för att man sårat andra, ångesten över att inte längre förstå sig på världen … Jag var som ett nyfött barn i en skrämmande och hotfull värld jag inte längre förstod mig på. Jag sökte hjälp och trodde naivt till en början att omvärlden hade full koll på hur det går till i sådana här rörelser och att det fanns hjälp att få, men insåg snabbt att så inte var fallet. Jag förstod också tidigt efter den inledande chocken och efter upptäckten att jag var helt utlämnad åt mig själv att jag inte längre kunde lita på mina egna tankar, de var genomsyrade av ”sciento logiska”, och att jag behövde ett nytt språk. Det var den insikten som ledde mig in på psykologi, jag behövde ersätta språket i mitt huvud med ett annat mer hållbart språk. Ett språk som vilade på mer stabil grund. Jag skrev i början av förordet att cirkeln slutits i och med den här boken. Den handlar mycket om hur vårt språk formar oss och språket är ironiskt nog en av hörnstenarna inom scientologin som särskiljer scientologin från andra fundamentalistiska rörelser – de har nämligen ett helt eget språk som ideologin vilar på. Jag tänkte länge att just språkets betydelse var unikt för sciento login och att det framför allt var andra faktorer och mekanismer 2 Att ”ta det röda pillret” är för övrigt ett argument som framför allt höger extremistiska rörelser brukar använda sig av när de rekryterar. Men då i motsatt betydelse att det är den extremistiska världsbilden som är den sanna och att ansluta sig till rörelsen är att vakna upp ur drömvärlden.

F örord

som var verksamma när det gällde att förstå sekterism och funda mentalism. Mycket av det som har skrivits om sekter inom psykolo gin utgår också från de sociala och psykologiska påverkansmetoder den här typen av rörelser använder sig av. Men i takt med att jag lärde mig mer om terapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Relational Frame Theory (RFT) började jag inse att det fanns en öppning till att förstå även det ideologiska innehållet uti från den teori om språket som RFT utgör. Och framför allt öppnade det upp för behandling och stöd till avhoppare på ett mer konkret sätt än tidigare och med verktyg som inte kräver att man själv har varit med i en sekt. Språket har varit den sista pusselbiten för mig när det gäller att förstå de processer som är verksamma när man rekryteras och radikaliseras in i en extremistisk rörelse och även för att förstå de problem som drabbar avhoppare. Vår första bok i ämnet – Sektsjuka – fyllde en funktion när den kom. Dessförinnan fanns absolut ingenting skrivet på svenska om hur man kan hjälpa avhoppare från religiösa sekter med de problem de ofta drabbas av. När jag började sätta mig in i RFT och ACT öppnades nya möjligheter till behandling och hjälp och jag kände att det var dags att skriva en ny bok i ämnet. Att skriva om sekterism och radikalisering är inte helt oproble matiskt. Ämnet berör många människor känslomässigt, vilket gör att de flesta också har en egen (förutfattad) idé om vad som menas med de olika begreppen och oftast också en bestämd idé om vad man borde göra åt problemet. Kontroversiella ämnen som berör människor känslomässigt ger lätt upphov till radikala idéer och svårigheter med att ta in andra perspektiv än det egna, vilket gör att själva ämnet i sig ofta drabbas av de problem som studierna av det försöker avhjälpa. Det vill säga, det är svårt att förhålla sig objektiv till ämnet radikalisering eftersom ämnet i sig är sammanflätat med de radikala politiska och religiösa strömningar vi ser i vårt samhälle i dag. Många av de åtgärder som till exempel föreslås politiskt för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism känns intui tivt helt rätt för en känslomässigt engagerad individ men de kan 14

F örord

vara totalt kontraproduktiva. Något jag kommer att gå in närmare på längre fram i boken. Som ni kommer att märka vilar den här boken på några viktiga pelare som alla i sig går att fördjupa sig i. I boken fokuserar jag på praktiska tillämpningar och jag kommer att hålla de teoretiska delarna till ett minimum. Men vissa begrepp är nödvändiga att förstå för att du ska kunna använda dig av de verktyg och metoder som beskrivs senare i boken. Det kan kännas som att jag avlägsnar mig från ämnet, men jag ber dig som läsare att ha lite tålamod. Det kommer att leda fram till en förståelse för mina definitioner av begreppen radikalisering, extremism och sekterism. Om du efter att ha läst boken vill fördjupa dig i någon av dessa pelare finns lästips i slutet av boken. En annan sak som måste nämnas är frågan om intentionalitet. Med det menas idén om att människors beteende avspeglar en inre avsikt. I språket kommer det till uttryck i form av ord som ”vill” och ”avser” – ”Kalle vill äta” till exempel. I de teorier som ligger till grund för boken pratar man om funktionalitet i stället för intentionalitet. Det betyder att man studerar vilken funktion olika beteenden och fysiska företräden fyller i relation till den miljö där beteendet eller fenomenet uppträder. I stället för att säga ”Kalle vill äta” beskriver man funktionen av ätandet – som är att förse kroppen med energi. Funktionen av Kalles beteende att äta är att förse kroppen med energi. Det är ett annat sätt att förklara människors olika val, men vårt språk är så genomsyrat av idén om intentionalitet att det blir nästan oläsligt om man konsekvent ska skriva utifrån funktionalitet. När jag till exempel pratar om evolutionen kan man lätt förledas att tro att evolutionen är någons slags entitet med en agenda som aktivt deltar i att forma utvecklingen, vilket inte är fallet. Men att beskriva det på något annat sätt är nästan omöjligt på grund av att vi saknar begrepp för det. Jag brukar för egen del tänka ”vad fyller det för funktion?” när jag ska försöka förstå ett fenomen. Samma sak gäller när jag skriver om radikala och extremistiska

F örord

rörelser. Man kan lätt förledas att tro att det finns en medvetenhet och illvilja bakom de handlingar som utförs, men de är snarare en konsekvens av att lyda under ett ideologiskt system där dessa handlingar betraktas som helt naturliga. Man kan kanske bäst likna den här typen av rörelser med rov djur, de beteenden grupperna uppvisar påminner mycket om hur rovdjur agerar. Det gäller i synnerhet de våldsbejakande rörelserna. Men de kan ibland vara förklädda likt vargen i sagan om Rödluvan eller likt spindlar väva in sina offer i en kokong och sakta suga musten ur dem. Det betyder inte att de är ”onda”. Ett rovdjur äter inte upp sitt byte av illvilja, det gör det för att det varit evolutionärt framgångsrikt för den arten att bete sig på det sättet. Ondska är bara ett ord som uppstått i och med människans tillgång till ett språk. Om vi inte hade något språk skulle vi heller inte diskutera dessa rörelser, vi skulle hålla oss borta från dem av ren själv bevarelsedrift. Håkan Järvå, Orust, våren 2020

Vårt språk Vår förmåga att tillägna oss ett språk är i sig en adaption som varit extremt framgångsrik för artens fortlevnad. Vi föds inte med ett språk men förutsättningarna finns där. Från två års ålder upp till fem års ålder lär sig barn i genomsnitt 12–15 ord om dagen. Det är en enormt snabb utveckling. Relational Frame Theory (RFT) är en teori om vår språkförmåga som gett upphov till många praktiska tillämpningar. Den kanske mest kända är terapimetoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Det är också en terapimetod jag och många andra terapeuter funnit värdefull i arbetet med att hjälpa människor lämna extre mistiska rörelser. Man bör dock vara försiktig med vissa delar av metoden just i arbetet med avhoppare, men det är något jag kommer att gå närmare in på i de praktiska avsnitten i boken. RFT har också visat sig vara ett fruktbart verktyg när det gäller att förstå radikala och fundamentalistiska ideologier men det är fortfarande ett relativt outforskat område.1 RFT bygger på upptäckten att allt vi kommunicerar via språket förmedlar olika relationer. Vi säger inte bara flaska, vilket skulle vara ett helt meningslöst yttrande. Vi förmedlar alltid något mer när

1 Taylor & Horgan, 2001; Masuda m.fl., 2016.

H å k an J ä rv å

vi pratar – vi förmedlar en relation mellan flaskan och till exempel en egenskap eller kanske ett användningsområde. Flaskan är brun och kan användas till att förvara öl i, till exempel. Det man också insett är att vi har en naturlig fallenhet för att tillägna oss dessa relationer, som att förstå att om A = B, och B = C, följer naturligt att A = C. Det låter som en självklarhet, men det var det inte när du först lärde dig ett språk. Alla barn kämpar med att förstå den principen och det är först när du tillägnat dig den för ståelsen som du kan börja förstå mer avancerade relationer och även dra egna slutsatser om relationer som du faktiskt inte ens lärt dig. För att översätta det här till något mer konkret behöver vi ett exempel. Säg att du får lära dig att lejon är rovdjur (A = B) och att rovdjur är farliga (B = C). Då drar du automatiskt slutsatsen att lejon är farliga (A = C). Den sistnämnda slutsatsen har du själv dragit, den har du inte fått veta. Lägg sedan till andra relationer som till exempel skillnader – litet lejon kontra stort lejon. Den informa tionen påverkar även din idé om hur pass farligt lejonet är utan att någon behöver tala om det för dig. Om du får veta att lejonet är litet är det möjligt att du drar slutsatsen att det också är mindre farligt.2 Alla de olika typerna av relationer du lär dig, som till exempel skillnader, begreppsliga hierarkier och motsatser, går att applicera på den kunskap du redan har och går att kombinera i det oändliga för att beskriva vår omvärld. Det här växer snabbt till stora nätverk av språkliga relationer där din förståelse för omvärlden växer exponentiellt utan att du behöver erfara allt eller få instruk tioner om allt.

2 Bör tilläggas att alla de slutsatser vi drar på det här sättet inte nödvändigtvis måste stämma med den fysiska världen vi lever i, men det är ett annat problem som jag kommer att behandla längre fram när jag skriver om koherens och språkliga nätverk.

0 3 / V å rt s p r å k

Erfarenhetsbaserat lärande Innan vi har ett språk lär vi oss i princip bara via erfarenheter. Det är så alla levande varelser utan ett språk lär sig, de måste oftast uppleva faror innan de kan bli medvetna om deras existens.3 Vi lär oss till exempel saker som att krypa och gå genom att prova oss fram och den omedelbara konsekvensen av våra trevande försök påverkar hur vi gör nästa gång. När man säger ordet konsekvens tänker många människor i banor av straff och belöningar, men det är inte det som avses här. Lite förenklat kan man säga att en konse kvens är det som sker i samband med eller efter att man utfört en handling. Sannolikheten ökar att du upprepar de handlingar som du upplever tillför något du vill ha och att du troligtvis avstår från att upprepa handlingar som leder till oönskade följder. Barn lär sig snabbt hur de ska få basala behov tillgodosedda på det här sättet. Att gråta är en reflex vid hungerkänslor eller olustkänslor till en början men när gråten resulterar i att mamma (eller pappa) kommer springande och tillgodoser behovet genom att tillhandahålla mat eller byte av blöja lär sig barnet snabbt att använda gråt som ett kommunikationsmedel för att få även andra behov tillgodosedda i takt med att nya behov uppstår. Det erfarenhetsbaserade lärandet är främst beroende av de omedelbara konsekvenser som förknippas med en handling, alltså de konsekvenser som sker i direkt anslutning till att du utför handlingen. Det är egentligen först när du lärt dig ett språk som du kan börja reflektera över de långsiktiga konsekvenserna av ditt handlande.

3 Vissa beteenden har haft så stort överlevnadsvärde att de finns inprogrammerade i generna från start, som att fåglar upplever rovfågelsprofiler som hotfulla utan att de först haft erfarenhet av rovfåglar. Människor har liknande reflexer vad det gäller ormar.

H å k an J ä rv å

Att lära sig via instruktioner Basal kommunikation som att gråta eller på annat sätt visa med kroppen vad man vill är människan inte ensam om men språket tar kommunikationen till en helt ny nivå. Med språket följer också möjligheten för dig att uttrycka dina behov på ett mer nyanserat sätt, att lära dig av andras erfarenheter4, och att bli informerad om olika faror utan att själva behöva utsätta dig för dem.5 Språket ger oss människor många fördelar men språket kan också ställa till det för oss, och för syftet med boken är det just den aspekten av språket som är viktig att förstå. Jag kommer nu att gå igenom fyra grundläggande begrepp hämtade från RFT.

Fusion och defusion För några år sen cirkulerade det en animerad film i sociala medier som handlade om två gnuer och en krokodil. Den ene gnun hävdade att det man såg av krokodilen var en timmerstock medan den andre bestämt hävdade att det var en krokodil. För att bevisa sin tes om att det faktiskt var en timmerstock hoppade den sistnämnda gnun till slut upp på ryggen på krokodilen och blev slukad i ett nafs. När vi väl lärt oss ett språk är det som om våra upplevelser filtreras genom språket. En del brukar likna det med att man sätter på sig olika glasögon. Beroende på vilka glasögon man har på sig ser man olika saker av den verklighet man betraktar. Den ena gnun såg en timmerstock och den andra såg en krokodil. Det var först när verkligheten gjorde sig påmind som de kunde enas om beskriv ningen – det vill säga att det var en krokodil. Men då var det för sent för den ena. Det leder in på kanske den viktigaste aspekten av språket att

4 Det gör även djur till en viss del, men inte tillnärmelsevis i den utsträckning människor gör via språket. 5 Även flockdjur varnar andra i gruppen för faror, men det sker i stunden. Med hjälp av språket kan vi få informationen i förväg.

0 3 / V å rt s p r å k

förstå för syftet med den här boken. Det är att vi i stunden, när vi använder språket, inte tydligt skiljer på orden och föremålen eller företeelserna de beskriver. Det kallas för fusion på RFT-språk. Det här är inte helt enkelt att förklara med hjälp av språket. Det är just vårt språkliga beroende som gör den här aspekten så svår att förstå och så svår att förmedla. Det är som att be dig lyfta dig själv i kragen eller betrakta dig själv samtidigt som du betraktar sig själv. Vi är så marinerade i vårt språk att vi sällan bara kan uppleva saker utan att språket griper in i vår upplevelse. Tänk dig att du är en fisk som simmar runt i havet och ska förklara för andra fiskar vad vatten är (vi låtsas att fiskar kan prata). Hur förklarar du det? Den här fisken jag tänker på var smart, han samlade ihop stimmet och började övertala dem att följa med honom på ett äventyr. En del var skeptiska och undrade vad det skulle vara bra för. Bland de skeptiska fanns också flera högljudda typer som hånade vår stackars fisk. De lämnade ganska snabbt mötet och fick även med sig många andra tveksamma fiskar. Men vår fisk lät sig inte avskräckas, han fortsatte med att berätta att han skulle lära dem vad vatten är. ”Ni ser det inte, men ni är omgivna av det.” De kvarvarande fiskarna tittade tveksamt på varandra och undrade om det kanske var ett misstag att stanna. Men innan de hann tänka vidare på saken tog vår fisk befälet och sa: ”Följ efter mig, så ska ni få uppleva nåt häftigt.” Han satte av mot ytan i full fart och de andra, vana att lyda, följde efter. När de närmade sig ytan ropade han käckt: ”Fortsätt bara, vi är snart framme!” När de bröt vattenytan flämtade de andra fiskarna till och tittade förundrat sig omkring. Vår fisk ropade snabbt: ”Om ni tittar ner nu så ser ni det jag pratade om. Det är det där som är vatten.” Vår fisk förstod att enda chansen att få de andra att förstå vad vatten är var att ge dem en erfarenhet att jämföra med. Språket är för oss människor som det vatten fiskar simmar i och för att du ska få en glimt av ”språkvattnet” måste du få en erfaren het att jämföra med. Därför vill jag att du gör en övning innan du läser vidare.

H å k an J ä rv å

Det är en väldigt enkel övning. Jag brukar använda mig av ordet ”citron”. Det är inte viktigt egentligen vilket ord du använder. Jag minns att det här var en lek jag gjorde när jag var liten och chansen finns att du kanske också lekt den. Du upprepar helt enkelt ordet citron (eller något annat ord) högt i 45–60 sekunder. Läs inte vidare förrän du gjort det.

Säg ordet citron högt i 45–60 sekunder.

Det som brukar hända är att du börjar skratta, ordet börjar låta fånigt och till slut tappar det sin betydelse och blir bara till ett läte. Och det är precis vad det egentligen är, det är bara ett läte som vi lärt oss representerar i det här fallet en citron. Det du har gjort är något som på fackspråk kallas defusion – ljudet tappade tillfälligt den symboliska funktion det hade. Det kan låta som en banal övning men faktum är att mycket av det som vi kallar för psykisk ohälsa är förknippat med att människor inte förmår att separera a) det de tänker från b) det de tänker om – som till exempel a) negativa tankar b) om dig själv. Du har troligtvis någon gång drabbats av en våg av negativa tankar om dig själv, vanligtvis i samband med att du fått kritik eller begått ett misstag. I den stunden, när vågen kommer, är tankarna och du ett. Du är usel eller vad det nu är för negativa epitet du brukar ge dig själv. En sådan våg är inget konstigt och det är något som de flesta drabbas av då och då. Psykisk ohälsa, däremot, kan uppstå om den här typen negativa tankar fortgår under en längre tid och den som drabbats inte förmår ta sig ur det. Det är i allra högsta grad aktuellt för både aktiva medlemmar och avhoppare från radikala och fundamentalistiska rörelser. De brottas ofta med negativa tankar om sig själva. Den främsta orsaken till det är en oförmåga att leva efter alla de regler som är utmärkande för radikala och extremistiska rörelser. Det är inte bara det att man misslyckats med att leva efter reglerna, det är i princip omöjligt 40

0 3 / V å rt s p r å k

att göra det. Det är ungefär som ett riggat roulettbord, man kan aldrig vinna. Den här boken kommer att handla mycket om regler. Vid ett avhopp från en radikal rörelse har du med dig en hel uppsättning regler för hur du bör leva ditt liv som du inte blir av med även om du skulle vilja det. Ideologin har fortfarande makt över dig trots att du lämnat miljön. Det är här som engagemanget i radikala och fundamentalistiska rörelser skiljer sig åt från engagemanget i mer normala grupper. Begreppen och reglerna du lär dig i den här typen av grupper blir till absoluta sanningar. Det är inte bara att förkasta dem och skaffa sig nya, de är nämligen så hårt knutna till dig att de ofta upplevs som något som bäst kan liknas vid en kroppsdel. Om du fått lära dig att du kommer att brinna i helvetet om du tar i din tekopp med vänsterhanden är risken stor att du kommer att uppleva ångest om du råkar bryta mot den regeln även efter att du hoppat av. Alla regler ställer inte till det för avhoppare, men det finns några olika klasser av regler som jag av erfarenhet vet gör det. Om dem kan du läsa mer om i kapitel 5 och 9. Det är först när du inte vill vara med längre som ideologin blir ett problem på det sistnämnda sättet. Som aktiv i rörelsen vill du natur ligtvis hålla dig till reglerna. Dock kan ideologin bli ett problem även när du är med, dels på grund av att spelet är riggat så att du aldrig kan vinna men framför allt på grund av att du är sammansvetsad (fused) med ideologin. Det vill säga du skiljer inte på ideologin och den värld du applicerar den på. Att vara sammansvetsad med en ideologi innebär att det är ideologin som dikterar hur du ska känna, reagera och agera i olika situationer oberoende av vad som sker i situationen. Det är inte faktorer i situationen som styr beteendet utan ideologin. Det är den främsta anledningen till varför det inte är någon framkomlig väg att försöka övertala medlemmar i extrema och radikala rörelser att det är något fel på ideologin – du är en situationsfaktor. Du kan slänga hur många argument som

Håkan Järvå är legitimerad psykolog och har arbetat med radikalisering och sekterism i över 15 år. Han har tidigare skrivit två böcker i ämnet som getts ut på Studentlitteratur – Sektsjuka (2009) och Påverkan och manipulation (2013). Han ingår i EU:s Radicalization Awareness Networks expertpool och anlitas regelbundet av myndigheter och ideella organisationer världen över i utbildningsinsatser med syfte att motverka våldsbejakande extremism.

RADIKALISERING Vägar in i och ut ur extremism och fundamentalism Vad är radikalisering? Hur går det till när någon blir radikaliserad? Kan vem som helst bli radikaliserad? Varför angår radikalisering mig? Detta är inte en bok om religion eller politiska ideologier, utan en bok om de skadliga idéer som återfinns i alla radikala rörelser och på vilket sätt dessa idéer kan påverka människors hälsa långt efter ett avhopp. I boken beskrivs vad personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med radikaliserade individer kan göra för att motverka rekryteringen till radikala grupper samt hur radikaliserade personer konkret kan få hjälp vid avhopp. Fokus ligger på att förse yrkesverksamma med handgripliga verktyg för att handskas med problemet – både i förebyggande och i rehabiliterande syfte. Boken vänder sig således främst till professionella behandlare och personal inom skola, socialtjänst, kriminalvård och inom vården generellt. Den kan även läsas av alla som intresserar sig för vägen in i och ut ur extremism och fundamentalism.

Art.nr 40879

studentlitteratur.se