9789144137537

OM ATT ÖVERLEVA I DEN INTERAKTIVA EKONOMIN Vår ekonomiska värld kännetecknas av en intressant paradox – den är samtidigt både ständigt föränderlig och stabilt kontinuerlig. I denna bok kopplas båda dessa egenskaper till en och samma bakomliggande mekanism, nämligen det dynamiska samspelet mellan de involverade företagen.

Det dynamiska samspelet i dagens interaktiva ekonomi tar sig olika uttryck. Över tid skapar den långsiktiga interaktionen mellan ett köpande och ett säljande företag en stark och utvecklad affärsförbindelse. Dessa enskilda affärsförbindelser är i sin tur sammankopplade i nätverksstrukturer. Ett viktigt inslag i den här boken är analysen av hur ett tredje företag bidrar till denna koppling genom att bilda en nätverkstriad tillsammans med de två andra.

| FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL

FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL

HÅKANSSON GADDE

Håkan Håkansson är professor emeritus vid BI Norwegian Business School i Oslo. Lars-Erik Gadde är professor emeritus vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL OM ATT ÖVERLEVA I DEN INTERAKTIVA EKONOMIN

Bokens genomgående tema är att påvisa hur affärsförbindelser, nätverkstriader och nätverk utgör grunden både för effektivitet i aktiviteterna i nätverket och för förnyelse och utveckling av nätverkets resurser. Tillsammans skapar dessa förhållanden också det handlingsutrymme som det enskilda företaget har för sitt agerande.

Art.nr 40834

HÅKAN HÅKANSSON LARS-ERIK GADDE studentlitteratur.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40834 ISBN 978-91-44-13753-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Lotta Bruhn Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 11 Prolog 13

Del I

Interaktion i relationer och triader 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin 17 Affärsprocesser och interaktion 19 Två typer av utvecklingsprocesser 22 Interaktionsmönster 24 Affärsrelationer på en marknad eller i ett nätverk 28 Bokens struktur och innehåll 31 Referenser 32

2 Den viktiga affärsrelationen 35 En affärsrelations innehåll 36 Variation i relationernas innehåll 37 Variation med avseende på resursernas koppling 39 Kunskapsutbyte och kunskapsutveckling 42 Beroenden i affärsrelationer 45 Affärsrelationernas dynamik 49 Affärsrelationernas centrala roll 53 Referenser 54

3 Den tredje aktörens inverkan på en affärsrelation 55 Tre former av inverkan från en tredje part 56 Parallella relationer 60

Kopplade relationer 66 Effekter av indirekt interaktivitet 72 Mot den kompletta nätverkstriaden 74 Referenser 76

Perspektiv på triadisk samverkan 78 Nätverkstriaders bidrag till fördjupad analys 79 Nätverkstriadens förstärkningseffekter 82 Från nätverkstriad till nätverk 84 Bygga nätverk genom systematisk länkning 87 Leva i nätverk 91 Nätverkstriader och kunskapsutveckling 93 Nätverkstriader och beroenden 98 Bokens fortsättning 101 Referenser 101

Interaktivitet och tre centrala nätverks­effekter

Del II

5 Interaktivitet och effektivitet 105 Aktiviteter och effektivitet 105 Effektivitet – ett komplext fenomen 107 Effektivitet och interaktion 110 Principer för analys av effektivitet 114 Effektivitet och koordinering 121 Utlokalisering och inlokalisering av aktiviteter 124 Effektivitet och gränserna mellan företag 128 Effektivitet i företag i föränderliga nätverk 132 Referenser 133

6 Interaktivitet och förnyelse 135 Förnyelse och nätverkstriader 135 Förnyelse och interaktion 137

4 Innehåll

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

4 Nätverkstriaden i nätverket 77

Resurskombinering och förnyelse 138 Heterogena resurser 143 Interaktion och resursinterface 144 Förnyelse som process 148 Företag och förnyelse 154 Triader, nätverk och förnyelse 157 Det förnyande företaget 160 Referenser 161

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

7 Interaktivitet och det strategiska handlingsutrymmet 163 Handlingsutrymme och interaktion 164 Handlingsutrymmet och motparterna 167 Sprickor i nätverkets uppbyggnad 173 Handlingsutrymmet över tid 178 Handlingsutrymmet för ett nytt företag – exemplet Pyrosequencing 182 Handlingsutrymmet inom en affärsrelation 186 Handlingsutrymmet i en nätverkstriad 188 Handlingsutrymmet inom nätverk 190 Handlingsutrymmets betydelse 192 Referenser 192

Del III Interaktionens ekonomiska konsekvenser 8 Ekonomi och affärer i den interaktiva ekonomin 195 Ekonomi och pengar i interaktion och nätverk 196 Ekonomisering i företag 198 Ekonomi och interaktion 201 Affärerna och penningnätverket 204 Affärerna och penningströmmarna 206 Redovisning och kalkylmodeller 212 Ekonomisering och värdegenerering 216 Affärer i förbindelser och nätverk 217 Referenser 219

Innehåll

5

9 Och konsekvenserna är … 221 Investeringar 222 Infrastruktur 223 Innovationer och teknisk utveckling 225 Finansiella strömmar 227 Internationalisering 228 Kollektiva intressen 230 Klimat och hållbarhet 231 Nätverkstriaden i den interaktiva ekonomin 232 Referenser 234

Litteraturförteckning 241 Register 245

6 Innehåll

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Epilog 237 Referenser 240

Förteckning över rutor, figurer och tabeller

Ruta 1.1 Variation i inköpsmönster 21 Ruta 1.2 Billigt kan vara dyrt 27 Ruta 2.1 Köp av hammare – standardiserat eller interaktivt interface? 41 Ruta 2.2 Utveckling av affärssystem 43 Ruta 2.3 Köp av militär radio 48 Ruta 2.4 Långsiktiga och kortsiktiga relationer 50 Ruta 2.5 Ducatis ”turnaround” 51 Ruta 3.1 Förändrad syn på inköp i bilindustrin 61 Ruta 3.2 Ökad effektivitet med återförsäljare 68 Ruta 3.3 Mobiltelefondistributörens många roller 69 Ruta 3.4 Integreraren Li & Fung 70 Ruta 3.5 Integreraren FlexLink 70 Ruta 3.6 CargoNet och sidospåret 74 Ruta 4.1 Stålverkets nya stål till bilstolstillverkaren 79 Ruta 4.2 Den svårinsålda sågutrustningen 88 Ruta 4.3 Relationen mellan Volvo Cars och Lear 95 Ruta 4.4 Kunskapsutbyte i ett komplext projekt 97 Ruta 4.5 Stålet som skulle revolutionera verktygstillverkning 99 Ruta 4.6 Betydelsen av indirekt interaktion 100 Ruta 5.1 Fiskeflottorna i Nordsjön 106 Ruta 5.2 Ensam är stark kontra effektivitet genom samverkan 110 Ruta 5.3 Komplexitet i aktivitetsstrukturen 114 Ruta 5.4 Ikeas bord Lack 119 Ruta 5.5 Köparen som krävde för mycket anpassning 123 Ruta 5.6 Boeings problem med utlokalisering 125 Ruta 6.1 Resursinterface 144 Ruta 6.2 Utvecklingen av ett ”grönt” papper 146 Ruta 7.1 Lagstiftning tar lång tid 169

Stötfångarna och de ändrade miljökraven 169 Ikeas samverkan med konsumenter 171 Dells förändrade handlingsutrymme 179 Pyrosequencings försök till etablering 182 Boschs plattform för innovation 191 Opera AS och penningflödet 207 Tavi och värdering över tid 209 Kemiföretagets inköpsrationalisering 214 Utveckling av laxsalami 226 Ligger Chile vid Atlanten? 229 Reglering för att skapa en marknad 230

Figur 1.1 Figur 1.2 Figur 2.1 Figur 2.2 Figur 2.3 Figur 2.4 Figur 3.1 Figur 3.2 Figur 3.3 Figur 3.4 Figur 3.5 Figur 3.6

Kontaktmönster mellan en kund och en leverantör 25 Två synsätt på den industriella verkligheten 31 Tre centrala dimensioner i en affärsrelation 37 Den fokala köpar–säljarrelationen i sitt nätverk 38 Aktörer, relationer och resurser involverade i leverantörsvalet 48 Inköpsteamen i Ducatis nya inköpsorganisation 52 Parallella säljar–köparrelationer 57 De kopplade relationerna M–T och M–A 58 Triadisk samverkan med direkt relaterade företag 59 Från isolerade till parallella relationer på köparsidan 62 Variation med avseende på kundorderpunktens placering 64 Indirekta effekter mellan relationerna i en säljares parallella relationer 65 Figur 3.7 Kopplade relationer i ett distributionssystem 66 Figur 3.8 Indirekt interaktion i kopplade relationer 67 Figur 3.9 Olika former av direkt och indirekt interaktion i kopplade relationer 68 Figur 3.10 Nätverket av kopplade relationer runt integreraren FlexLink 71 Figur 4.1 Två kompletterande perspektiv på triader 79 Figur 4.2 Två viktiga nätverkstriader 80 Figur 4.3 Nätverkstriader som koppling mellan en förbindelse och nätverket 81 Figur 4.4 Nätverkstriaden 83 Figur 4.5 Två nätverkstriader kopplas samman genom en ny relation 85 Figur 4.6 Nätverket som involverades vid bytet av stålkvalitet 87

8

Förteckning över rutor, figurer och tabeller

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Ruta 7.2 Ruta 7.3 Ruta 7.4 Ruta 7.5 Ruta 7.6 Ruta 8.1 Ruta 8.2 Ruta 8.3 Ruta 9.1 Ruta 9.2 Ruta 9.3

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Figur 4.7 Företag som involverades i utvecklingen av den nya sågutrustningen 89 Figur 4.8 Principiell bild av aktivt nätverkande 92 Figur 4.9 Företag involverade i affärsrelationen Volvo Cars–Lear 96 Figur 5.1 Aktivitetskonfiguration vid skjorttillverkning 107 Figur 5.2 Informationsteknologins bidrag till effektivisering av materialflödet 112 Figur 5.3 Materialförsörjning till Xerox amerikanska tillverkningsenhet i Webster 114 Figur 5.4 Centrala aktörer och resurser bakom bordet Lack 120 Figur 5.5 Företagets gräns som antingen buffert eller brygga 130 Figur 6.1 Triaden A–B–C:s relaterade företag och triader 136 Figur 6.2 Instrumentpanelen i en bil och några av de delsystem som den är kopplad till 140 Figur 6.3 Viktiga resursinterface vid tillverkningen av papper 145 Figur 6.4 De viktigaste av de mobiliserade aktörerna 150 Figur 6.5 De viktigaste tekniska resurserna i första delen av TCF-fallet 154 Figur 6.6 Samspel mellan idéer och aktiviteter 160 Figur 7.1 Relevanta miljöfaktorer vid produktion av stötfångare 1970 170 Figur 7.2 Relevanta miljöfaktorer vid produktion av stötfångare 2006 170 Figur 7.3 Dells direktdistribution jämförd med den etablerade pc-distributionen 180 Figur 7.4 Förändringar i en dyads handlingsutrymme till följd av en tredje part 189 Figur 8.1 Kostnads- och intäktsströmmars variation över tid 203 Figur 8.2 Operas tekniska funktion 207 Figur 8.3 Viktiga resurser för Opera i Nigeria. A, B och C markerar kritiska kopplingar. 208 Figur 8.4 Involverade enheter när PVT övertar patentet 210 Figur 8.5 Viktiga enheter när Edwards tar över patentet 210 Tabell 3.1 Ett erbjudande som kombinerar standard med kundanpassning 64 Tabell 5.1 Kombinationen av likhet och variation leder till effektiva aktivitetsstrukturer 123 Tabell 7.1 Ikeas aktivitetskonfiguration i jämförelse med den etablerade ­möbelhandeln 172 Tabell 8.1 Effektiviseringar baserade på kalkylmodeller och nätverkande 215

Förteckning över rutor, figurer och tabeller

9

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Förord

Den h ä r bok en handlar om hur företag lever och verkar i dagens ekonomiska värld, med speciellt fokus på interaktionen mellan företag.

I denna värld har interaktion alltid varit viktig, och med tiden har den blivit allt innehållsrikare. Detta leder i sin tur till ett ökat beroende mellan de affärsenheter som är involverade i produktion och konsumtion. Detta innebär att det som händer mellan företag har blivit alltmer väsentligt.

Samspelet mellan affärsenheter har varit vårt gemensamma forskningsfält under femtio år. Tillsammans med en rad kollegor har vi studerat detta intrikata samspel såväl teoretiskt som empiriskt. Framför allt har vi låtit oss ledas av den empiriska verkligheten, vilket har tagit oss ut på en ytterst intressant forskningsresa genom många företagsnätverk. Den här boken är ett försök att presentera den bild som vi nu har av det fascinerande och dynamiska samspel som förekommer mellan ekonomiska aktörer av olika slag.

Självfallet är det en mycket förenklad bild som vi här förmedlar av den komplexa verkligheten. Varje kapitel skulle var för sig kunna utvecklas till en bok. Avsikten är inte heller att vara komplett utan i stället att teckna en mer sammanfattande bild av interaktionen mellan olika affärsenheter.

Bilden är dock i stor utsträckning ett resultat av kollektiva insatser, där kollegor, doktorander, studenter och deltagare i seminarier och konferenser bidragit till den bild som successivt vuxit fram. Det är detta breda forskarnätverk som vi varit del av som format både oss och den bild som vi presenterar. Det är så många personer som deltagit i dessa processer att det är omöjligt att göra en rättvis redogörelse för de insatser som gjorts av dessa andra. Vi hoppas att vårt arbete med att skapa och förmedla denna bild uppfattas som ett tack till alla dem som på olika sätt bidragit.

Vår förhoppning är också att den bild som vi förmedlar ska bli föremål

11

för diskussion och även locka andra att på olika sätt fortsätta den forskningsresa som vi bara sett början på. Sådana insatser skulle kunna vara ett bidrag till utvecklingen av kompetenta och väl fungerande affärsenheter som tillsammans kan skapa förutsättningar för hanteringen av de stora framtida ekonomiska utmaningar som vi står inför.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Sunne och Göteborg, februari 2020 Håkan Håkansson Lars-Erik Gadde

12 Förord

Kapitel 1

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Samverkan i den interaktiva ekonomin Dagens för etag och andra organisationer lever och verkar i en tid som känne­tecknas av stora förändringar. Framväxande teknologier gör det möjligt att tillämpa helt nya metoder och tekniker inom produktion, logistik och informationshantering. Sammantaget innebär detta att företagen kan skapa helt nya lösningar för sina kunder genom att på olika sätt kombinera varor, tjänster och system. Sådana kundanpassningar kräver att köpare och säljare arbetar tillsammans för att genom samverkan identifiera de specifika lösningar som är lämpliga mot bakgrund av kundens behov och leverantörens möjligheter. Behovet av interaktion förstärks av globalisering och specialisering i form av ökad outsourcing som leder till starka beroenden mellan företag och även mellan länder och regioner. Dessa förändringar påverkar också företagsstrukturen. Många företag som inte fanns för några decennier sedan har i dag uppnått betydande positioner såväl i Sverige som globalt. Samtidigt har många som tidigare hade en stark ställning förlorat i betydelse och en del finns inte ens kvar. Men det finns också åtskilliga ”gamla” företag som har utvecklats och kunnat bibehålla och förstärka sina positioner, eftersom de på olika sätt lyckats anpassa sig till nya förutsättningar.

I denna föränderliga värld har också synen på förhållandet mellan företag förändrats. I dagens debatt framhålls i ökad utsträckning behovet av partnerskap mellan kunder och leverantörer och strategiska allianser

17

18

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

mellan grupper av företag. Ett sådant perspektiv skiljer sig påtagligt från den tidigare förhärskande synen där det var det enskilda företaget och dess åtgärder som sattes i centrum. Den gängse bild som målades upp i litteraturen byggde på att ”ensam är stark” och att ett företag borde undvika att bli beroende av enskilda motparter. Detta ideal var baserat på studier av ett begränsat antal stora företag i USA som på 1920-talet framgångsrikt tillämpade dessa principer, exempelvis Ford, General Electric och General Motors. Dessa företag och deras strävan att själva kontrollera centrala resurser och aktiviteter kom därför att betraktas som en förebild när det gäller strategiskt tänkande. Enligt detta synsätt borde ett företag vara återhållsamt med alltför mycket interaktion och samspel gentemot andra eftersom detta kunde leda till oönskade beroendeförhållanden. Det gällde främst att utveckla interna resurser som kunde användas strategiskt gentemot en aggregerad marknad snarare än i förhållande till enskilda affärspartners.

Denna marknadslogik utgjorde länge den helt dominerande synen på lämpliga former för förhållandet mellan företag. Den finns representerad på en mängd olika sätt i det mesta som skrivits om företagande, i form av böcker, modeller och vardagsspråk. Ett typiskt exempel är hur litteraturen rekommenderat att effektiva inköp ska genomföras i form av en rationell urvalsprocess. Denna inleds med att man i en inköpsspecifikation fastställer vad som ska köpas. Därefter ska ett antal leverantörer tillfrågas om offerter. I det tredje steget ska dessa utvärderas och leverantör väljas.

I allmänhet uppfattas då det bästa anbudet vara det som har det lägsta priset. Detta synsätt innebär ett mycket begränsat perspektiv på effektivitet, eftersom ett företags beteende i en specifik inköpssituation påverkar inte bara beloppet på prislappen utan också hela affärslogiken.

De studier av företags inköpsverksamhet som genomfördes av oss och andra redan under andra hälften av 1900-talet påvisade förekomsten av andra förhållningssätt gentemot leverantörerna. Genom att långsiktigt arbeta med samma leverantör kan man påverka de totala försörjningskostnaderna, som då inkluderar även logistik, transporter och materialhantering. Den ökade samverkan som detta kräver får också positiva effekter för köparföretagets produktion, och även för forskning och utveckling.

Forskarna bakom dessa studier framhöll särskilt betydelsen av interaktion

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

i affärsförbindelser för förståelse av förutsättningar för och konsekvenser av denna alternativa inköpsstrategi. En sådan djupgående interaktion med enskilda leverantörer orsakar då beroenden i förhållande till dessa företag.

I den framväxande litteraturen om samverkan i affärsrelationer framhålls att dessa beroenden är grunden till effektivitet i det korta perspektivet och till utveckling och förnyelse på lång sikt.

Som vi kommer att visa i bokens exempel har företagens inköpsbeteende över tid kommit att präglas mer av det interaktiva förhållningssättet än av marknadslogiken. En intressant observation i sammanhanget är att den offentliga upphandlingen inte följt detta mönster. Där är det marknads­ logikens principer och regler som uppfattas som rättesnöre när det gäller strävan efter effektivitet. Detta synsätt präglar inte bara företagens inköp.

Hela tanken med new public management (NPM) är influerad av detta synsätt eftersom en av dess hörnstenar är att konkurrens ska eftersträvas för att man ska uppnå effektivitet. En annan grundpelare i de ursprungliga tankarna bakom NPM var att den privata sektorn ska fungera som förebild för den offentliga. När det gäller synen på interaktivitet har den privata sektorn förändrat sitt perspektiv, och det är förutsättningarna för och konsekvenserna av denna förändring som boken behandlar. Däremot har det offentliga inte följt efter i denna förändring av det som skulle vara dess förebild. I de närmaste kapitlen fokuserar vi på den generella bilden av företag och deras verklighet.

Affärsprocesser och interaktion Marknadslogiken har varit central för litteraturens perspektiv på vad som sker och bör ske i affärer mellan företag. Vi har ovan konstaterat att det över tid skett en förskjutning mot synsätt som mer betonar samverkan mellan företag. I verklighetens företag däremot har de flesta företag alltid arbetat efter båda perspektiven samtidigt. Marknadslogiken kompletterades därvid av en alternativ syn där förhållandet till enskilda affärspartners var centralt och följde vad man kan kalla en interaktionslogik. Detta kan exemplifieras med en fördjupad analys av företagens beteende inom inköp. Vissa typer av inköp har alltid följt marknadslogiken. Det köpande företaget har i denna typ av affärer prioriterat låga priser och kortsiktiga fördelar genom att

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

19

20

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

spela ut olika leverantörer mot varandra. Detta beteende är förståeligt och rationellt vid antagandet att olika leverantörsalternativ är likvärdiga med undantag av prisnivå. I detta fall är samspelet förhållandevis enkelt och lätt att strukturera. Det handlar om att skaffa prisinformation och sedan agera utifrån denna. Den typen av samspel kan liknas vid en mekanism för genomförandet av affärer där interaktionen mellan parterna har ett mycket begränsat innehåll.

Samtidigt har de köpande företagen också varit involverade i en annan typ av interaktion och samspel. Stora projekt, inriktade på långsiktig teknik­utveckling, har krävt helt annorlunda former av interaktion. Den etablerade marknadslogikens starka ställning har dock gjort att dessa processer inte blivit lika synliga. I denna typ av affärer är inköp en komplex strategisk aktivitet inriktad på att utveckla det köpande företagets resurser i samverkan med leverantörernas resurser. I sådana fall har priset bara utgjort en del av affären – ibland en begränsad. Det har mer handlat om att bygga upp en leverantörsbas som ska vara långsiktigt värdefull. I sådana situationer är samspelet komplext och informationsutbytet har betydande tekniskt och kommersiellt innehåll. Genom långsiktig samverkan och anpassningar har företagen på ett detaljerat sätt lärt sig om varandras verksamheter. Detta har inneburit att interaktionen vid sådana affärer har ett betydande innehåll i form av en egen substans.

Det är denna variation med avseende på affärsprocessernas interaktion som är i fokus i denna bok. Speciellt kommer vi att uppehålla oss vid den roll och den funktion som den mer innehållsrika interaktionen spelar i företagens affärer. Redan i våra första företagsstudier för mer än fyrtio år sedan var en viktig iakttagelse att det skedde något viktigt mellan företagen – vilket motsade marknadslogiken, som hävdade att det väsentligaste är det som görs internt. Om vi fortsätter med att exemplifiera samspel i förhållande till inköp så fann vi att denna funktion också var involverad i mycket mer innehållsrika processer än en passiv jämförelse av priser på erhållna offerter. Ofta arbetade de köpande företagen på olika sätt tillsammans med sina leverantörer för att effektivisera och gemensamt skapa nya lösningar.

Samspelet med andra företag var på det sättet en viktig del av företagandet och kanske den mest avgörande för ett företags långsiktiga utveckling. Vi kan illustrera denna variation av inköpsmönster genom erfarenheterna

från en dag på forskningsfältet för mer än fyra decennier sedan i samband med intervjuer i ett köpande företag (se ruta 1.1).

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

RUTA 1.1 VARIATION I INKÖPSMÖNSTER Vi hade på morgonen en kort inledande diskussion med inköpsledaren. Det var en erfaren man som hade bråttom men som hade planerat resten av de två dagar som var avsatta för intervjuer med de olika inköpargrupper som fanns på företaget. Inköparna i den första gruppen köpte standardprodukter för underhåll och reparationer. Här mötte vi ett antal personer som satt inträngda efter varandra i ett långsmalt rum utan fönster. Samtliga var i övre medelåldern och alla hade begränsad utbildning. Ledaren var en bullrig man i sextioårsåldern som i flera omgångar upplyste oss om att det var svårt att köpa från Sovjet (han trodde uppenbarligen att vi var kommunister eftersom vi kom från universitetet – det var i övergången mellan 1960- och 70-tal). När vi sedan fick intervjua ett par av inköparna visade sig arbetet bestå i att de fick inköpsanmodanden från interna beställare som de sedan bestämde en leverantör för. Ofta var det självklart var man skulle köpa – om så inte var fallet kollade dessa inköpare upp var det var billigast att köpa produkten. Arbetet var högst rutinartat och deras position inom företaget var låg, vilket de också själva konstaterade – de sågs som administratörer. När vi sedan efter lunch i företagets matsal fick en stund för oss själva konstaterade vi att detta varken var kul eller intressant. Vi var bara glada att vi inte jobbade där! Men hur skulle det kunna göras någon forskning på detta?

På eftermiddagen skulle vi intervjua nästa grupp. De köpte produkter som baserade sig på ritningar som det köpande företaget hade gjort, och här var bilden totalt annorlunda. Inköparna satt i en mer modern kontorsmiljö och samtliga inköpare hade teknisk utbildning på minst gymnasienivå. Ledaren var en relativt ung civilingenjör som var mycket engagerad i verksamheten. Inköpen var komplexa och man hade i samtliga exempel vi fick ta del av en omfattande dialog med leverantörerna. En viktig uppgift var att ta vara på leverantörernas produktionskunskaper och produktionsutrustningar – att modifiera de egna ritningarna så att produktens funktion bevarades men att den gjordes mer produktionsvänlig i förhållande till de produktionsresurser som leverantören hade.

I bilen hem efter den första dagen var vi lyriska – främst över den variation vi hade kunnat iaktta. Att inköp samtidigt kunde vara både meningslöst rutin­ mässigt och strategiskt betydelsefullt innebar ju att vi hade något att ta tag i.

Det fanns orsak till att starta ett forskningsprojekt om inköp i svenska företag och dess betydelse för företagens utveckling på både den köpande och den säljande sidan.

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

21

Motsvarande exempel har vi stött på gång på gång under åren. I ena typ­ fallet handlar det om inköp som enkla transaktioner där det köpande företaget införskaffar en standardiserad produkt till standardiserade villkor, där priset är avgörande. I det andra fallet kännetecknas inköp av en kreativ process där lösningen inte alls är given på förhand utan skapas genom interaktionen mellan kund och leverantör. Skillnaden mellan dessa två typfall på mikronivån ger oss anledning att identifiera två mer generella typer av grundläggande utvecklingsprocesser inom ekonomin.

I den ekonomiska verkligheten, bestående av ett stort antal olika företag och andra organisationer, kan utveckling och förnyelse ske på två sätt.

Detta innebär att vi kan urskilja två principiellt olika utvecklingsprocesser.

Den första, och kanske den som dominerar i den allmänna debatten, är att utveckling antas äga rum inom respektive företag. Detta sker genom att man förändrar interna aktiviteter och anpassar de egna resurserna i förhållande till motparter för att göra verksamheten bättre lämpad att uppnå företagets mål och ambitioner. Exempelvis görs detta genom effektivisering och rationalisering av verksamheten för att förbättra lönsamheten. Ett komplement är förnyelse genom att i hemlighet utveckla en helt ny produkt som ingen tidigare har sett och som man kan överraska marknaden med.

Båda dessa typer av interna förändringar leder i sin tur till förändringar i förhållandet till andra. Men sådana effekter över företagens gränser är mer en konsekvens än ett mål – det är de interna krafterna i form av ambitioner och kompetens som antas driva utvecklingen.

Den andra grundläggande typen av utvecklingsprocess bygger på det alternativa tänkandet att förnyelse uppstår i det som sker mellan företag.

Enligt detta synsätt drivs utveckling genom att företag gemensamt förändrar sig i förhållande till varandra. Dessa processer initieras till en betydande del av nya krav från någon av företagets motparter eller genom att det skapas speciella möjligheter hos någon av dessa. I detta fall är det således i första hand händelser eller faktorer som ligger utanför det enskilda företaget som driver utvecklingen. Förnyelse sker genom att egna aktiviteter och resurser systematiskt förändras i förhållande till affärspartnerns aktiviteter

22

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Två typer av utvecklingsprocesser

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

och resurser. Eftersom båda företagen interagerar med ett antal andra aktörer kan de externa förändringarna bli betydande, men det viktiga är att en stor del av initiativet kommer från viktiga motparter. Antalet motparter varierar – vissa aktörer fokuserar på ett fåtal, medan andra arbetar med en större uppsättning. Mängden partners påverkar självfallet hur mycket tid som kan ägnas åt samspelet med var och en av dessa och därmed också hur intensiv och omfattande interaktionen med en enskild motpart kan vara. Dessa interaktionsmönster är viktiga för alla de olika företag som är involverade. De är viktiga för små och stora företag och för såväl lokala som globala aktörer. De är väsentliga också för statliga och regionala enheter och för alla de organisationer som av en eller annan orsak vill påverka den ekonomiska utvecklingen. Sådan påverkan är svår att hantera eftersom det alltid råder osäkerhet om de effekter och beroendeförhållanden som olika interaktionsmönster leder till.

I båda typfallen får vi alltså förändringar både internt och externt. Det som skiljer utvecklingsprocesserna åt är att de antas drivas av olika faktorer och bygga på skilda förutsättningar. Den mest avgörande skillnaden är det enskilda företagets syn på och förhållande till motparterna. I första fallet finns en mångfald av tänkbara kandidater. Deras egenskaper och förutsättningar antas givna och mer eller mindre opåverkbara eftersom utbytet är standardiserat. I det andra fallet, som bygger på en djupare interaktion, är urvalet av tänkbara affärspartners mer begränsat. Men genom fördjupad samverkan uppstår förutsättningar för ömsesidig påverkan. I sådana processer utgör de båda parterna potentiella utvecklingskällor för varandra.

Interaktionen får i de två synsätten helt olika roll. Detta leder också till att de kommer att resultera i klart skilda former av samverkan, med åtföljande konsekvenser med avseende på beroendeförhållanden till andra företag och hur dessa kan och ska hanteras. I det första fallet förutsätts att interaktionen mellan de två enheterna är en neutral mekanism som bara är en reflektion av hur aktiviteterna är utformade inom respektive företag.

Det är den interna utvecklingen som betonas, och det enskilda företaget ska undvika beroenden av andra. I det andra fallet har interaktionen mellan företagen ett innehåll i sig – det finns en substans. Denna substans uppstår genom en process där båda företagen påverkas och utvecklas genom att deras aktiviteter och resurser relateras till varandra. I detta fall kommer

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

23

Interaktionsmönster Samspelet mellan två företag formas genom de kontaktmönster som uppstår i deras dagliga verksamhet till följd av att olika funktioner i respektive företag har behov av att utbyta information med varandra. Figur 1.1 illustrerar kontaktmönstret mellan en kund och en leverantör under det förenklade antagandet att det är fem funktioner i respektive företag som behöver kontakt med den andra sidan. Varje sådan funktion innehåller i ett större företag en mängd befattningshavare som utbyter information med varandra. På detta sätt kännetecknas varje avancerad affärsrelation av ett komplext kontaktmönster. I en kund–leverantörsrelation som vi studerat visade det sig att omkring sexhundra personer i det köpande företaget hade löpande kontakter av någon större betydelse med tvåhundra personer i det säljande företaget.

Vi konstaterade ovan att oavsett om interaktionen ses som en enkel mekanism eller om den är fylld av en egen substans så kommer förändringar som genomförs inom ett företag att få effekter för motparten. Eftersom båda företagen också interagerar med andra uppstår effekter också för dessa företag. Särskilt i det andra typfallet med omfattande samverkan kan det leda till betydande förändringar för tredje part genom de komplicerade

24

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

således en aktivitet hos ett av företagen att påverkas av övriga egna aktiviteter och av aktiviteter som utförs av motparten. I detta fall uppstår, på ett medvetet sätt, komplicerade beroendeförhållanden till andra företag.

Detta gör man för att kunna åstadkomma former för effektivisering och utveckling som inte är möjliga i det första typfallet. En central uppgift blir då att hantera de beroenden som är en oundviklig konsekvens av det nära samarbetet.

Syftet med denna bok är att påvisa betydelsen av det samspel som sker mellan de ekonomiska aktörerna. Utgångspunkten är att det är utbytet mellan dessa, och deras interaktion, som skapar ekonomi genom effektivisering och förnyelse i samspel. Det är också denna interaktion som skapar beroenden mellan företagen och avgör hur dessa beroenden kan hanteras på ett konstruktivt sätt. Den viktiga frågan blir nu hur utbytet kan organiseras och genomföras via olika former av interaktionsmönster.

Försäljning

Produktion

Kund

Leverantör

Inköp

Försäljning

FoU

Logistik

Logistik

Produktion

Inköp

FoU

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Figur 1.1 Kontaktmönster mellan en kund och en leverantör.

beroendeförhållanden som kan föreligga. Det betyder att det totalt uppstår ett interaktionsmönster som varierar med avseende på samspelets omfattning, innehållets substans, interaktionens organisering, dess utsträckning i tiden och antalet involverade företag.

I den här boken behandlar vi den typ av interaktion som till sin väsentliga del består av konstruktiv samverkan. De enskilda parterna antas vara fria att själva bestämma över utbytet, men som framgått ovan finns det alltid andra företag som påverkar och påverkas av det som sker mellan varje par av företag. Vi kommer att särskilt behandla hur samverkan mellan två påverkas av en tredje part, det vill säga samverkan och interaktion mellan tre företag. Vår utgångspunkt i de fall som kommer att presenteras är att företagen har ett eget och självständigt handlingsutrymme. Vi kommer därför bara att diskutera situationer där företagen själva kan påverka vad som sker mellan dem. I princip behandlar vi således bara decentraliserade ekonomiska strukturer.

Detta betyder att vi utgår från situationer där de involverade företagen själva kan bestämma vad som ska ingå i interaktionen, hur långsiktig den ska vara, vilka andra som ska involveras och hur den ska organiseras. De är fria att variera innehållet i förhållande till vad de vill uppnå och de förutsättningar som råder. Interaktionen kan varieras också i förhållande till olika motparter, och företagen har även handlingsfrihet att välja vilken eller vilka motparter som de ska interagera med. Eftersom varje interaktions-

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

25

mönster skapar sina beroenden och effekter kommer sättet att interagera att påverka vilka förändringar som är möjliga att framgångsrikt genomföra.

Vidare påverkar interaktionsmönstren hur snabbt förändringar kan göras och vilka kostnader de medför. Men det väsentliga är att det är företagen själva som avgör hur uppkommande situationer ska hanteras. Vissa aspekter i dessa situationer kan förutsägas, men det uppstår också alltid oväntade effekter och beroenden. Företagen antas kunna självständigt bestämma om de ska initiera en interaktionsprocess och de kan alltid avsluta en pågående interaktion, men detta kan vara mer eller mindre kostsamt.

Låt oss starta i interaktion enligt marknadslogiken eftersom det är den standard som man i de flesta fall utgår från i olika analyser. Enligt denna princip ska utbytet mellan företag vara konkurrensdrivet, med den åtföljande konsekvensen att bara de som är effektivast och har de lägsta kostnaderna ska överleva. Köparna ska understödja konkurrensen genom att i varje situation välja det bästa alternativet. Det innebär att affärsutbytet sker genom transaktioner som utförs på ”armlängds avstånd”. Om en av parterna lyckas identifiera en lämpligare motpart ska den existerande bytas ut. Detta leder till att köpare och säljare måste vara oberoende av ­varand­ra och alltid värdera potentiella motparter mot varandra i varje enskild affärsuppgörelse.

Denna teoretiskt dominerande syn på interaktionsmönster bestämmer vilken roll och funktion som interaktionen ska ha. I princip ska den fungera som en enkel mekanism som är neutral – den verkar lika på alla.

Den sker också per automatik – genom att få konsekvenser i takt med förändrade marknadsvillkor. Denna teoretiska modell har också en rad konkreta företrädare. Exempelvis är de lagar som reglerar samspelet mellan ekonomiska aktörer riktade mot beteenden som försöker bryta mot dessa marknadsvillkor, det vill säga de som begränsar den fria konkurrensen.

Denna arketyp av hur interaktionen bör fungera mellan företag har ett grundläggande antagonistiskt drag som bygger på ett antagande om affärer som ett nollsummespel – det som den ene vinner förlorar den andre. En intressant konsekvens av denna princip beskrivs i ruta 1.2.

26

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Interaktionsmönster enligt marknadslogiken

RUTA 1.2 BILLIGT K AN VARA DYRT

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Det som förefaller vara lämpligt i det enskilda fallet kan medföra att de kommersiella processerna som helhet blir kostsamma. Ett tydligt exempel på detta är när ett bibliotek skulle byggas i södra Sverige. Trettio anbud inkom, där de potentiella leverantörerna var för sig hade genomfört ett omfattande kalkylarbete.

Eftersom bara ett anbud kan antas innebär det att kostnaderna för det totala kalkyl­arbetet i tjugonio fall måste betalas av någon annan kund. Men eftersom företaget med den segrande offerten i sin tur tidigare förlorat många upphandlingar fick det aktuella biblioteket vara med och täcka dessa uppkomna kostnader i tidigare projekt. Det är ju bara genom kundernas betalningar som företagen kan få ersättning för sina nedlagda kostnader.

Vad som tycks vara effektivt i det enskilda fallet är alltså inte alltid det bästa alternativet om man ser till de totala konsekvenserna. Det är sådana typer av effekter som många företag har funderat över och som fått dem att överge den form av interaktionsmönster som förespråkas enligt marknadslogiken.

Interaktionsmönster på den ”verkliga” marknaden Marknadslogikens perspektiv på samspelet mellan företag kan nu ställas mot de empiriska observationer som vi och andra forskare har dokumenterat. Då framkommer en helt annan bild av interaktionen mellan företagen på verklighetens marknad. Det mest typiska är att företagen har långvariga affärsrelationer med ett begränsat antal motparter när det gäller både kunder och leverantörer. Ett litet antal affärspartners står i allmänhet för betydande delar av den totala affärsvolymen och de är väl kända av det aktuella företaget. Dessa affärsrelationer är i normalfallet komplexa, långvariga och unika. Samspelet mellan två, tre eller fler specifika företag visar sig vara en viktig förklaringsvariabel för vad som händer i företagen. Med andra ord: för att kunna förstå och förklara beteenden och förändringar för ett enskilt företag måste dessa studeras i förhållande till interaktionen med andra. Vid analys av vad som händer i tekniskt och kommersiellt avseende måste hänsyn tas till detta samspel.

Det innebär att marknadsmodellen inte lämpar sig för analys av samver-

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

27

Affärsrelationer på en marknad eller i ett nätverk1 För att konkretisera betydelsen av valet av analytisk grundstruktur ska vi i detta avsnitt jämföra hur man ser på en affärsrelation i ett marknadsperspektiv jämfört med ett nätverksperspektiv. Om vi utgår från att den grundläggande strukturen är en marknad så baseras logiken på några centrala antaganden. Ett viktigt sådant är att de involverade resurserna är ekonomiskt homogena. Detta betyder att en resurs har samma värde oberoende av vilka andra resurser den kombineras med. Om resurs A kombineras med B eller C spelar ingen roll – värdet av A kommer att vara detsamma. Detta värde kommer att speglas i priset för resursen. Priset fastställs av marknadskrafterna, som kommer att vara den effektivaste mekanismen för att hantera affärsutbytet. En affärsrelation som bygger på fördjupad interaktion mellan säljare och köpare kommer alltid att vara

28

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

kansmönster i den interaktiva ekonomin eftersom företagen bryter mot den grundläggande principen i marknadslogiken. Alla företag arbetar ständigt och mycket systematiskt för att skapa effektiva strukturer för sin verksamhet. Men detta sker i allmänhet inte genom att ständigt byta motparter för att optimera enskilda transaktioner. I stället strävar företagen företrädesvis efter att etablera mer omfattande affärsförbindelser med specifika motparter. Från början betraktade vi, i likhet med andra ekonomiska forskare, detta beteende som en avvikelse från den ”riktiga” modellen.

Men ju mer vi trängt in i den empiriska världen, desto mer övertygade har vi blivit om att den viktigaste ambitionen bakom företagens beteende inte är att undvika marknadskrafterna. Det handlar i stället om strävanden att skapa en struktur som är effektivare än marknaden. Vi betecknar denna typ av struktur som ett affärsnätverk. I affärsnätverk är det inte marknadsmekanismen som är idealtypen för effektiv samverkan. I stället ska företagens samverkan ses i termer av ett systematiskt gemensamt organiserande av företag som har både överlappande och motstridiga mål.

I dessa nätverk finns potentiellt stora samarbetsmöjligheter, men samspelet i affärsförbindelserna kännetecknas också av kraftiga spänningar till följd av att företagen har skilda målbilder.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

mer kostsam och kan bara accepteras om det föreligger begränsningar när det gäller marknadens funktionssätt. Detta fall har analyserats av den så kallade transaktionskostnadsteorin 2, som är en utvidgning av marknadsmodellen och som betraktar interaktion och affärsrelationer som ett resultat av ofullkomligheter och inskränkningar av marknadskrafterna.

Om vi däremot utgår från ett nätverksperspektiv är antagandet att resurser är heterogena, vilket medför att situationen blir helt annorlunda.

Med denna utgångspunkt varierar värdet av en resurs beroende på vilka andra resurser den kombineras med – det finns en så kallad ”teameffekt”.

Detta innebär att värdet av A – till exempel en leverantör – blir annorlunda om den kombineras med köpande företag B än om den kombineras med företag C. Värdet av en resurs kommer alltså att bero på hur den passar samman med de andra resurser som den ingår i eller fungerar tillsammans med. Genom interaktion med andra företag går det alltid att identifiera mer värdeskapande resurskombinationer. En affärsrelation kan på detta sätt generera en effektivare lösning än vad marknadslogiken kan erbjuda.

Eftersom det som kan åstadkommas i en specifik affärsrelation är beroende av de båda parternas övriga relationer utgör det existerande affärsnätverket grunden för det ökade värdeskapandet.

I enlighet med marknadstänkandet är således en långsiktig affärs­ förbindelse en effektiv lösning bara i undantagsfall, det vill säga när marknadslogiken inte fungerar. Med ett nätverkstänkande är det däremot sådana affärsrelationer som utgör själva grunden för effektiva lösningar på specifika problem. Detta förhållande ska dock inte tolkas som att alla affärsrelationer är effektiva. En intensiv affärsrelation är resurskrävande med avseende på både etablering och underhåll. Det är därför inte givet att de fördelar som den kan innebära uppväger dessa nödvändiga inve­ steringar. Vidare finns i våra (och andras) empiriska studier exempel på affärsrelationer som främst kan karakteriseras som sociala eller rutin­ artade och som enbart kan ses som ett sätt att undvika marknadskrafterna.

Sådana affärsrelationer är ur effektivitetssynvinkel olämpliga inte bara på en marknad utan också i ett affärsnätverk. Det är också viktigt att inse att samverkan inte nödvändigtvis är behagligare och mindre konfliktfylld för parterna än ett marknadsförhållande. Även om det rör sig om en organiserad och gemensamt initierad samverkan gäller att nyttan måste vara större

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

29

30

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

än uppoffringarna. I flera avseenden blir kraven på affärsrelationerna större i ett nätverksperspektiv än på en marknad, givet att nätverket enligt ovan fungerar på ett effektivare sätt.

Affärsrelationer har i våra studier främst varit en empirisk företeelse. Vi identifierade dem genom att studera hur industriföretag köper och säljer.

Det är dessa empiriska observationer som utgör grunden för vår framställning och för vår diskussion om interaktionsmönster i den interaktiva ekonomin. Men dessa empiriska observationer behöver också relateras till teoretiska modeller för att det ska vara möjligt att analysera förutsättningar och konsekvenser för effektivitet och förnyelse.

Transaktionskostnadsteorin, som lanserades på 1970-talet, i ett tidigt skede av vår forskning, fungerade utmärkt för att förklara vissa effekter och aspekter av våra empiriskt observerade interaktionsmönster. Där­ emot var den inte utvecklad med syftet att förklara andra effekter som vi funnit ytterst centrala. Framför allt gällde detta vår observation att interaktionen mellan företag innefattade ett gemensamt kreativt skapande som möjliggjorde lösningar som var effektivare än de som kunde skapas genom marknadslogik. Analys av dessa förhållanden krävde en annan utgångspunkt som vi identifierade som nätverksstrukturer. Ett problem i sammanhanget var att de personer som intervjuades om dessa nätverk och affärsrelationer använde sig av marknadsbegrepp, eftersom dessa blivit en del av vardagsspråket. Det blev därför nödvändigt för oss att försöka klara ut hur affärsrelationer ska betraktas och analyseras om man ser på verkligheten som ett nätverk i stället för en marknad. I vår framställning utgår vi i det följande från att det är nätverk som kännetecknar den industriella verkligheten.3 Figur 1.2 illustrerar skillnaden mellan de två synsätten. Den högra delen av figuren avspeglar ett nätverk där de enskilda företagen är kopplade genom sina relationer till andra och agerar utifrån dessa långsiktiga förbindelser. Den vänstra delen illustrerar tanken på en marknad där företagen i varje enskild situation söker den ”bästa” affärsuppgörelsen. Här uppstår sällan långsiktiga kopplingar till andra, med undantag av speciella allianser som då utgör undantagsfall (som i figuren).

Verkligheten som en marknad

Verkligheten som ett nätverk

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Figur 1.2 Två synsätt på den industriella verkligheten.

Bokens struktur och innehåll En central utgångspunkt för boken är följande utsaga: Det viktiga som sker i ekonomin sker mellan de ekonomiska aktörerna och inte inom dem. Detta är ett påstående som är både självklart och utmanande. Det är självklart i den meningen att ekonomi är något kollektivt – något som skapas av ett antal enheter tillsammans. Påståendet är också utmanande eftersom det bryter mot det tänkande som är en grundpelare inom ekonomisk teori, där ett företags egna aktiviteter i första hand ses i förhållande till övriga interna aktiviteter i stället för i förhållande till de aktiviteter som utförs av andra. Detta tänkande är starkt kopplat till den marknadslogik som vi finner problematisk eftersom den sällan ifrågasätts i vardagsspråket och i många sammanhang uppfattas nästan som en religion.

Mot bakgrund av vårt syfte att tydliggöra den alternativa utgångspunkten som avser betydelsen av en interaktionslogik är boken indelad i tre delar med tillsammans nio kapitel. I fortsättningen av den första delen, Interaktion i relationer och triader, visar vi i kapitel 2 hur samspelet mellan två företag kan resultera i välutvecklade affärsrelationer med positiva effekter för båda parter. I kapitel 3 inför vi ett tredje företag för att visa hur samspelet mellan två kan förändras och förbättras genom förekomsten av ytterligare en motpart. Kapitel 4 ägnas sedan åt analys av kopplingen mellan sådan samverkan mellan tre aktörer och hela det affärsnätverk som aktörerna ingår i.

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

31

REFERENSER 1. Affärsrelationer, deras innehåll och funktionssätt, behandlas i en bok av David Ford, Lars-Erik Gadde, Håkan Håkansson och Ivan Snehota: Managing business relationships (2011). Motsvarande grundläggande kännetecken för affärsnätverk beskrivs i en bok av Håkan Håkansson, David Ford, Lars-Erik Gadde, Ivan Snehota och Alexandra Waluszewski: Business in networks (2009).

2. Transaktionskostnadsteorin har sitt ursprung i en bok av Oliver Williamson: Markets and hierarchies: Analysis and antitrust implications (1975).

32

Del I Interaktion i relationer och triader

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

I vår modell av ett affärsnätverk urskiljer vi tre centrala dimensioner: de aktiviteter som utförs, de resurser som används vid utförandet av aktiviteterna och de aktörer som utför aktiviteterna och kontrollerar resurserna.

I bokens andra del, Interaktivitet och tre centrala nätverkseffekter, ägnas dessa tre dimensioner var sitt kapitel. I kapitel 5 analyseras interaktionens betydelse för affärsnätverkets effektivitet med utgångspunkt från aktivitetsstrukturen. Kapitel 6 ägnas åt en motsvarande analys av hur förnyelse i ett affärsnätverk påverkas av interaktion i resursstrukturen. I kapitel 7 är tonvikten på aktörerna och hur dessa genom sin interaktion skapar strategiska handlingsutrymmen i aktivitets- och resursstrukturerna.

I den tredje och avslutande delen, Interaktionens ekonomiska konsekvenser, diskuteras i kapitel 8 förutsättningar och konsekvenser för ekonomi och affärer i nätverk mot bakgrund av framställningen i de tidigare kapitlen.

Slutligen presenterar vi i kapitel 9 våra sammanfattande slutsatser rörande interaktion och samverkan i den interaktiva ekonomin.

I boken strävar vi genomgående efter att exemplifiera framställningen med illustrationer från våra empiriska studier. Vissa exempel utgörs av tämligen omfattande praktikfall. Andra är enklare illustrationer av de företeelser som diskuteras. En del av exemplen avser välkända företag som Volvo, ABB, SCA och Ikea. Andra behandlar mindre kända (och kanske helt okända), såsom Pyrosequencing, Edwards och Opera. Tillsammans ska dessa bilder som vi förmedlar förhoppningsvis bidra till förståelse av den teoretiska framställningen i vår modell av interaktion i den interaktiva ekonomin. Vissa av exemplen är hämtade från vår egen forskning, medan andra hämtats från studier som genomförts och publicerats av våra kollegor.

3. En bild av det nuvarande forskningsläget beträffande relationer och nätverk ges i en antologi med Håkan Håkansson och Ivan Snehota som redaktörer: No business is an island (2017).

Fullständiga referenser till dessa verk återfinns i litteraturförteckningen i slutet av boken.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Vidare finns en webbplats, www.impgroup.org, med relevant litteratur i form av böcker, avhandlingar och mer än 2 500 konferensbidrag som utgör en viktig bas för denna bok.

Kapitel 1 Samverkan i den interaktiva ekonomin

33

OM ATT ÖVERLEVA I DEN INTERAKTIVA EKONOMIN Vår ekonomiska värld kännetecknas av en intressant paradox – den är samtidigt både ständigt föränderlig och stabilt kontinuerlig. I denna bok kopplas båda dessa egenskaper till en och samma bakomliggande mekanism, nämligen det dynamiska samspelet mellan de involverade företagen.

Det dynamiska samspelet i dagens interaktiva ekonomi tar sig olika uttryck. Över tid skapar den långsiktiga interaktionen mellan ett köpande och ett säljande företag en stark och utvecklad affärsförbindelse. Dessa enskilda affärsförbindelser är i sin tur sammankopplade i nätverksstrukturer. Ett viktigt inslag i den här boken är analysen av hur ett tredje företag bidrar till denna koppling genom att bilda en nätverkstriad tillsammans med de två andra.

| FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL

FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL

HÅKANSSON GADDE

Håkan Håkansson är professor emeritus vid BI Norwegian Business School i Oslo. Lars-Erik Gadde är professor emeritus vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

FÖRETAG I DYNAMISKT SAMSPEL OM ATT ÖVERLEVA I DEN INTERAKTIVA EKONOMIN

Bokens genomgående tema är att påvisa hur affärsförbindelser, nätverkstriader och nätverk utgör grunden både för effektivitet i aktiviteterna i nätverket och för förnyelse och utveckling av nätverkets resurser. Tillsammans skapar dessa förhållanden också det handlingsutrymme som det enskilda företaget har för sitt agerande.

Art.nr 40834

HÅKAN HÅKANSSON LARS-ERIK GADDE studentlitteratur.se