9789144137438 by Smakprov Media AB

ATT UNDERVISA FÖR

HÅLLBAR UTVECKLING

AGNE TA BR Ä NBERG ULF HOLMGREN MARIA WESTER

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40852 ISBN 978-91-44-13743-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Getty Images Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Inledning 11

I Introduktion 1 Hållbara kunskapsbegrepp 17 Hållbara kunskaper 21 Kunskap om begrepp 21 Kunskap om mekanismer i naturliga och sociala system 22 Kunskap om samhällets mål för hållbar utveckling 22 Kunskap med perspektiv 23 Hållbara förmågor 25 Förmåga att tänka holistiskt 26 Förmåga att analysera 27 Förmåga att handla utifrån kunskap 28 Hållbara värderingar 28 Kompetensdjup 31 Lästips 33 2 Att förhålla sig till regelverket 35 Kunskap och förståelse 38 Färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt 40 Systemtänkande 41 Att föreställa och förhålla sig till olika framtider 42 Normskicklighet 44 Strategisk skicklighet 45 Samarbetsförmåga 46

Kritiskt tänkande 47 Självmedvetenhet 48 Integrerad problemlösningsförmåga 49 Hur kan vi förhålla oss till alla dessa målformuleringar? 50 Lästips 52 3 Att undervisa för hållbar utveckling 55 Lärarkompetens 59 Att se helheten 61 Att synliggöra situationer och förändring 61 Att sträva efter förändring 62 Undervisningsmetoder 63 Lästips 67

II Undervisningsexempel 4 Falska nyheter 71 Bakgrund 71 Satir, parodi och vårdslösa uttalanden 75 Falska kopplingar 76 Manipulerat innehåll 79 Fabricerat innehåll 82 Syfte och mål 84 Didaktiska överväganden 85 Undervisningens genomförande 87 Anmälan till seminariet, studenternas förberedelser och preparationstestet 87 Diskussionsträff 90 Reflektion 91 Examination 91 Avslutande tankar 93 Lästips 95

5 Min egen lilla hållbara värld 97 Bakgrund 97 Miljömässiga värdegrunder 98 Social värdegrund 100 Ekonomisk värdegrund 102 Statlig värdegrund 104 Värderingar för hållbar utveckling 105 Syfte och mål 106 Didaktiska överväganden 106 Undervisningens genomförande 108 Inledande föreläsning 108 Förstudie 110 Seminarium 112 Reflektion 115 Examination 116 Avslutande tankar 118 Lästips 119 Miljömässig värdegrund 119 Sociala värden och värdegrunder 119 Ekonomisk värdegrund 120 Kalkylatorer för ekologiskt fotavtryck 120 6 Övervakad kartellbildning 121 Bakgrund 121 Syfte och mål 124 Didaktiska överväganden 126 Undervisningens genomförande 127 Förstudie 127 FN-förhandling 128 Framställning till regeringen 131 Reflektion 132 Examination 132

Avslutande tankar 134 En expertröst 134 Val av ämnesområde 134 Att dyka djupare i förhandlingsträsket 135 Lästips 137 7 Förfärliga framtider 139 Bakgrund 139 Syfte och mål 147 Didaktiska överväganden 149 Undervisningens genomförande 151 Introduktionsföreläsning 151 Gruppindelning och projektstart 152 Studenternas arbete i grupp 153 Redovisning 154 Reflektion 157 Examination 157 Avslutande tankar 158 Lästips 159 8 Påverka för förändring 163 Bakgrund 163 Syfte och mål 165 Didaktiska överväganden 166 Undervisningens genomförande 167 Inledande föreläsning 168 Förstudie 168 Huvuduppgift – replik på den valda artikeln 171 Examination 172 Avslutande tankar 173 Alternativ inriktning på uppgiften – direkt politisk påverkan 173 Lästips 176

9 Enfald eller mångfald? 177 Bakgrund 177 Syfte och mål 179 Didaktiska överväganden 180 Undervisningens genomförande 184 Endags-PBL 184 Föreläsning 187 Skriftlig redovisning 188 Examination 188 Avslutande tankar 189 Lästips 190 10 Hur ska vi göra då? 193 Bakgrund 193 Syfte och mål 196 Didaktiska överväganden 197 Undervisningens genomförande 198 Scenario PBL och Casemetodik ht19 200 Examination 202 Avslutande tankar 205 Lästips 205 11 Till sist 207 Referenslista 209 Register 217

Inledning

Det börjar här … Varför vill du läsa den här boken? Vi tror att det är för att du vill ha stöd och uppslag av olika slag för att kunna undervisa såväl om, som i och för hållbar utveckling. Vi tror att du är en lärare som engagerar dig i undervisning och bryr dig om studenternas lärande i hög grad. Vi försöker själva vara sådana lärare. I olika sammanhang har vi undervisat i kurser där den här typen av innehåll finns, det vill säga innehåll som är tvärvetenskapligt, aktuellt, komplext, som väcker känslor och på många sätt är utmanande. Boken du har framför dig har ett fokus på hur man kan undervisa för hållbar utveckling, och som stöd för det handlar den också om hur du kan undervisa om tillståndet i världen och om tänkbara vägar för samhällets utveckling och fortlevnad. Beroende på vilket som är ditt huvudämne, vilka studenterna på din kurs är och hur kontexten för ditt undervisningsuppdrag ser ut kan ”tillståndet i världen” ses ur olika synvinklar. Hur din nutidsbeskrivning än ser ut – om den baseras på ett ekologiskt, sociologiskt, ekonomiskt eller teknologiskt språk – så bygger alltid berättelsen på en inom- eller tvärvetenskaplig grund. I diskussionen om vår gemensamma framtid och rimliga vägar för att hantera framtidsfrågorna finns alltid ett inslag av ideologi, sociala värden, värdegrund och livskvalitet. Debatt kring undervisning i högre utbildning handlar ofta om objektivitet och om vi som universitetslärare ska ta ställning i frågor som kan uppfattas som politiska. Samtidigt har vi en stat-

Inledning lig värdegrund att förhålla oss till, som bland annat inkluderar demokrati, respekt för alla människor och fri åsiktsbildning. De flesta lärosäten har vid sidan av den statliga formulerat en egen värdegrund, som ofta konkretiserar den mer övergripande statliga värdegrunden. Vi har faktiskt ingen utbildningsnivå i Sverige som förväntas ge en helt värderingsfri undervisning. Syftet med undervisning i och om värderingar, eller i och om ämnen som är mer eller mindre starkt laddade av värderingar är åtminstone delvis, att få dem som undervisas att omfatta dessa värderingar. Det är dock inte alltid så enkelt. När det handlar om att undervisa för något, i det här fallet hållbar utveckling, är syftet helt klart att den lärande inte bara ska omfatta vissa värderingar utan också agera utifrån dem. Vi hoppas att denna bok kan bidra med några verktyg som hjälper dig som lärare att undervisa om, i och för hållbarhet. Exemplen i kapitel 4–10 bygger i huvudsak på erfarenhet av undervisning med hållbar utveckling som tema från teknisk-naturvetenskaplig fakultet, närmare bestämt inom ingenjörsutbildningar, men också från fristående kurser med mycket blandade kursdeltagare. Vi avslutar med ett exempel från en högskolepedagogisk kurs med studerandeaktiva arbetsformer som tema. Vår förhoppning och avsikt är att boken ska vara ett hjälpmedel för många universitetsutbildningar på samtliga fakulteter. Fokus ligger på att undervisa för att, bland annat, underlätta för studenterna att utveckla sina generiska förmågor, till exempel kritiskt tänkande och normskicklighet. Därför skriver vi en del om val av undervisningsmetoder och hur de är ämnade att bidra till detta lärande. Tanken är att du ska hitta idéer och uppslag i de exempel vi beskriver, men att du alltid bygger ut, reducerar och modifierar efter det sammanhang du undervisar i. Bokens disposition ser ut så här: I Inledningen beskriver vi vår avsikt med att skriva denna bok, vilken typ av undervisningsinnehåll den behandlar, hur den är disponerad och hur den är tänkt att användas. Del I är tänkt som en introduktion till området där kapitel 1

Inledning handlar om vilka olika typer av kunskap, färdigheter, kompetenser och värderingar som både studenter och lärare kan behöva. Vi lärare, som ska undervisa både i och för hållbar utveckling, kan dessutom behöva ytterligare kunskap, därför avslutar vi kapitlet med ett antal lästips för vidare kunskapsinhämtning. I kapitel 2 visar vi på hur regeringen, högskolelagen, högskoleförordningen med examensbeskrivningar och Unesco beskriver samma intentioner, men på olika sätt. Därefter skriver vi om hur vi som utbildare kan fokusera på (givet vissa grundkunskaper inom området hållbarhet) att utbilda för hållbar utveckling. Kapitel 3 handlar om hur man kan undervisa för en hållbar utveckling, på ett förhållandevis övergripande plan. Vidare beskriver vi och kategoriserar några undervisningsmetoder med motivering till varför de kan vara användbara i detta sammanhang. I Del II, som innefattar kapitel 4–10, beskriver vi, så praktiknära som vi bara har förmått, sju olika undervisningsexempel inom hållbarhetstemat. Vart och ett av dessa exempel är disponerade på följande sätt: • Bakgrund: Här beskriver vi varför detta exempel är relevant för hållbar utveckling och ger vissa faktagrunder som kan fungera som ett stöd för oss som vill undervisa inom det aktuella området. • Syfte och mål: Här preciserar vi och knyter ihop syfte och mål med relevanta skickligheter. • Didaktiska utmaningar: Här ger vi en kort beskrivning av undervisningsexemplets sammanhang (alla våra undervisningsexempel har genomförts med studenter/ kursdeltagare ett flertal gånger) och beskriver de didaktiska utmaningar som kan finnas i det aktuella exemplet. I varje exempel resonerar vi också lite mer ingående om en generell didaktisk utmaning. • Undervisningens genomförande: Här beskriver vi vad vi gjort och hur det gick till så att du själv kan stöpa om exemplet till din egen kontext.

Inledning • Examination: Här beskriver vi hur vi examinerat. • Avslutande tankar. • Lästips. Och allra sist har vi ett kort kapitel 11 som avslutning av boken. Förhoppningsvis har du glädje av denna bok! Umeå, juni 2020 Agneta Bränberg, Ulf Holmgren och Maria Wester

1 Hållbara kunskapsbegrepp Vi börjar med att reda ut begreppet hållbar utveckling för att få en ingång till vad hållbara kunskapsbegrepp kan innebära. I mitten av 1980-talet fick Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland i uppgift att leda en strategisk grupp inom FN-systemet. Syftet var att utarbeta förslag för långsiktiga globala miljöstrategier. Slutrapporten som publicerades 1987 fick den långa titeln ”Report of the World Commission of Environment and Development: Our common future”.1 I dagligt tal kallas den ofta Brundtlandrapporten. I den finns en bred översyn över många av de frågor som var och är avgörande för människans framtid. I rapporten finns rubriker som pekar på globala ekonomiska frågeställningar, befolkningsfrågor, livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald, urbanisering, industrifrågor och inte minst på hur mänskligheten ska hantera gemensamma resurser. I denna rapport finns också den definition av hållbar utveckling som blivit allmänt accepterad: Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser nutidens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov.

1 World Commission on Environment Development (1987). Our common future. Oxford: Oxford Univ. Press.

I Introduktion Omedelbart därefter kommer ett tillägg med två punkter. Den första pekar på att det i första hand är världens fattigas grund läggande behov som ska tillgodoses. Den andra innebär att tekniska och sociala system måste harmoniera med en god miljö. Brundtlands definition av hållbar utveckling har haft framgång genom sin enkla begriplighet. Det handlar i grunden om att leva ett gott liv och om att de som kommer efter oss också ska få ett bra liv. Vem ställer inte upp på en sådan tanke? Men det finns två problem med formuleringen. Det första som man redan i den ursprungliga skrivningen försökt parera är begreppet ”behov”, som har helt olika betydelser för människor i olika kulturella sammanhang och livssituationer. Det andra som är lite problematiskt är ordet ”utveckling”. Utveckling kan syfta på en samhällsutveckling i betydelsen ”omställning till ett hållbart samhälle”. Det kan också tolkas som ekonomisk utveckling, mätt i termer av traditionell ekonomisk tillväxt. Brundtlandskommissionen såg nog ingen egentlig motsättning mellan dessa synsätt. Man menar att ekonomisk tillväxt är absolut nödvändig för att lyfta de fattigas situation, men man tänker sig också att koppla tillväxten till en utveckling som är ekologiskt acceptabel och socialt hållbar. Under rubriken ”Changing the quality of growth” skriver man: Hållbar utveckling innebär mer än tillväxt. Det krävs en för ändring av betydelsen av begreppet tillväxt för att göra den mindre material- och energikrävande och mer jämlik i sin innebörd. Dessa förändringar krävs […] för att upprätthålla det ekologiska kapitalet, för att ge en förbättrad inkomstfördelning och för att minska vår sårbarhet.2 (Vår översättning)

Hållbarhet är ett nytt paradigm, byggt på helhetssyn, långsiktighet och livskvalitet. Hållbar utveckling är också en process med en inneboende förväntan om radikala förändringar av hur 2 World Commission on Environment Development (1987).

1 Hållbara kunskapsbegrepp människor, företag och regeringar uppfattar sina roller och relationer. Det handlar om att gå ifrån en betoning av materiella tillgångar till en holistisk syn på människans plats på jorden. Den norske filosofen Arne Næss gav ord åt vådan av en alltför snäv materiell kultur på följande sätt: [det som gör situationen särskilt kritisk är] den exponentiellt tilltagande och helt eller delvis irreversibla försämring eller ödeläggelse av miljön som skapas av en djupt förankrad materiell ideologi och praktik på produktionens och konsumtionens område.3

Uppenbarligen är det ett helt nytt synsätt på tillvaron vi är ute efter när vi talar om hållbar utveckling, något som betecknar ett tillstånd, en väg och ett mål. Hållbar utveckling är ett begrepp som beskriver en holistisk och balanserad förändring av samhället och synen på människans roll i världen. Det är en process, en väg från ett existerande tillstånd till ett nytt samhälle i balans. Målet är ett samhälle som håller sig inom de ramar som naturen ställer upp och som är rättvist, jämlikt, inkluderande och demokratiskt. Ett synsätt som gjort Brundtlands definition av hållbarhet särskilt användbar är uppdelningen av hållbarhetsaspekterna i en ekologisk, social och ekonomisk dimension.4 Med uppdelning menar vi då inte en total separering – det är helheten det handlar om – men vi kan alltid ha tre olika ingångar i förståelsen av en situation. Den ekologiska (miljömässiga) sfären handlar om förståelse, kunskap och respekt för ekologiska system och deras livgivande ekosystemtjänster. Hit hör hushållning med resurser, försörjning för mänskliga behov och ett effektivt och hänsynsfullt brukande av resurserna, för naturmiljöns egen skull och för människans. 3 Næss, A., Lindblom, I. & Sparrman, V. (1981). Ekologi, samhälle och livsstil: Utkast till en ekosofi (1 uppl.). Stockholm: LT. 4 Unesco (2012a). Education for sustainable development in action. UNESCO Education Sector Learning & Training Tools N°4 – 2012.

I Introduktion Aspekter som kan diskuteras inom ramen för begreppet ekologisk hållbarhet är exempelvis biologisk mångfald, avskogning, ökenspridning, energifrågor, föroreningssituationen, naturkatastrofer samt frågor om livsmedelsförsörjning och färskvattensituationen på jorden. Ett ekologiskt ansvarstagande innebär också att man har förmåga att föreställa sig framtida konsekvenser av dagens handlingar och livsstil, en förmåga till empati och samhörighetskänsla med allt levande. Den sociala sfären innefattar individens normer och värderingar, relationen mellan individer och grupper, maktförhållanden och frågeställningar om vem som egentligen sätter agendan. Här finns också aspekter på vilken roll sociala institutioner ska spela i ett föränderligt samhälle. Värdegrunden i den sociala dimensionen handlar om demokrati, öppenhet, inkludering, byggande av socialt kapital och ansvarighet för dem som har ledande ställning på alla nivåer i såväl privat som offentlig sektor. Den ekonomiska sfären hanterar möjligheten att upprätthålla ett hållbart ekonomiskt system som stöder människors och miljöns välbefinnande samt en känslighet för gränserna, riskerna och potentialen för ekonomisk tillväxt och dess inverkan på samhället och miljön. Det ekonomiska systemets uppgift är att möjliggöra en hållbar konsumtion utan överkonsumtion i vissa regioner och utarmning av andra . Därutöver bör väl det ekonomiska systemet rimligtvis också bidra till att uppfylla Brundtlandrapportens önskemål om att bibehålla eller stärka det ekologiska kapitalet, utjämna orättvisa olikheter och att reducera sårbarhet. Också här har vi en lång väg att gå. Ibland talar man också om en kulturell dimension som handlar om de värderingar som påverkar och formar enskilda val och uppfattningar, religiösa trosaspekter, filosofiska värdesystem och samhälleliga normer. Kulturell hållbarhet handlar om att stärka, bibehålla, utveckla och förnya kulturarvet, att upprätthålla kunskapstraditioner, att hålla traditioner, språk, historia och berättelser levande.

1 Hållbara kunskapsbegrepp

Hållbara kunskaper Vilka är då de kunskaper som man kan hoppas på och förvänta sig att en student har efter att ha gått en kurs i hållbar utveckling? Det beror givetvis på kursens kontext och målsättning, studenternas förkunskaper och målen med utbildningen. I en kurs kanske resursfrågor är centrala, i en annan kurs sociala eller ekonomiska frågeställningar, i en tredje politik och strategi. Detta påverkar självklart det förväntade studieresultatets kunskapsinnehåll. Om en kurs ska kalla sig hållbar är det, oavsett kursens inriktning, inte tillräckligt med ett kursinnehåll som snävt håller sig inom ett enda kunskapsområde. En kurs i exempel förnybara bränslen är inte nödvändigtvis en kurs i hållbar utveckling, inte heller en kurs i miljöekonomi eller en kurs i global sociologi. För att dessa kurser ska kunna anses handla om hållbar utveckling krävs att de har en ämnesmässig bredd och åtminstone nosar på de ekologiska, sociala och ekonomiska ämnesområdena. Låt oss tänka helt fritt på vilka typer av kunskap en kurs eller ett kursmoment i hållbar utveckling skulle kunna innehålla, utan alltför mycket funderingar på vad som kan rymmas i en kurs med poängmässigt begränsad utsträckning och utan tanke på vilken lärarkompetens som krävs. K U NSK A P OM BEGR EPP

Nog vore det roligt om studenterna efter kursen har en någorlunda bred kunskap om innebörden i centrala ekologiska, sociologiska och ekonomiska begrepp. Det handlar faktiskt om bredd snarare än djup, men framför allt om att kunna sammanföra begrepp, systemtänkande, metoder och tankefigurer från de ekologiska, sociala och ekonomiska områdena och närma sig en tvärvetenskaplig helhetsförståelse. Därtill finns en växande begreppsapparat kring kunskaps området hållbar utveckling. Några exempel kan nämnas. Inom ekologisfären talar man om tipping points, de tillstånd där miljö påverkan blivit så stor att det inte längre står i mänsklig makt att

I Introduktion bromsa en ytterligare negativ utveckling och där själva miljöförändringen orsakar nya miljöproblem. I det ekonomiska lägret diskuteras möjligheterna till en ekonomisk frikoppling, innebärande fortsatt tillväxt och samtidigt minskad miljöpåverkan. Sociologer och filosofer slutligen för diskussion kring begrepp som frihet, ansvar, tillit och socialt kapital. Socialt kapital bygger på tre moraliska resurser – nätverk, förtroende och normer – vilka kan definieras som ”Sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem”5. Detta är endast tre begrepp, men de exemplifierar den begreppsvärld som studenterna bör ha förtrogenhet med. K U NSK A P OM M EK A N ISM ER I NAT U R L IGA OC H SOC I A L A SYST E M

Till de mekanismer som det är rimligt att studenterna har en viss kunskap om hör också förståelse av processer som i dag sker i naturliga och samhälleliga system, exempelvis globalisering, automation, urbanisering, kapitalackumulation, arters utrotning och reduktion av biologisk mångfald, klimatförändring, övergödning av land och vatten, vattenbrist och ökande brist på metaller och mineraler. K U NSK A P OM SA M H Ä L L ETS M Å L FÖR H Å L L BA R U T V EC K L I NG

Här handlar det om samhällets arbete för hållbar utveckling. Inte minst inom klimatområdet, både på det administrativa planet och i praktisk politik, sker ett omfattande arbete som studenten rimligen bör ha någon kunskap om. De sjutton hållbarhetsmålen6 bör vara välbekanta, liksom Parisavtalet7 och organisationen IPCC8. 5 Putnam, R. (2000). Bowling alone: The collapse and revival of American community. London: Simon & Schuster. 6 FN (2019a). Sustainable development goals, knowledge platform. Hämtad 10 mars 2020 från https://sustainabledevelopment.un.org 7 FN (2019b). The Paris agreement. Hämtad 10 mars 2020 från https://unfccc. int/process-and-meetings/the-paris-agreement/the-paris-agreement 8 IPCC (2019). The intergovernmental panel on climate change. Hämtad 10 mars 2020 från www.ipcc.ch/

1 Hållbara kunskapsbegrepp Nog bör man också känna till Sveriges klimatramverk 9 liksom de övriga organisationer som på olika sätt arbetar för klimatet. Dessutom finns det många andra organisationer som arbetar med hållbarhetsfrågor. K U NSK A P M ED PER SPEK T I V

Lärande för hållbar utveckling kan ske utifrån olika perspektiv. Ett sådant perspektiv är det personliga. Hur lever jag mitt liv? Vilka är mina drivkrafter? Vilka värden är viktiga i mitt liv? Vad menar jag med ett gott liv? Hur skulle världen se ut om alla levde som jag gör? Varför handlar jag i vardagen inte alltid på ett sätt som överensstämmer med vad jag definierar som ett gott och moraliskt liv? Varför lever jag inte på ett sätt som harmonierar med mina uppfattningar om exempelvis demokrati, rättvisa, jämlikhet och frihet. Ett globalt perspektiv på hållbar utveckling närmar sig ett statistiskt betraktelsesätt, där kunskapen handlar om att kunna diskutera handelsströmmar, resurstillgångar, nationella beroenden av olika slag och klimatfrågor. Men även i det nationella perspektivet är synen på begreppet utveckling och ideologiska inställningar i olika delar av världen viktiga. Ytterligare ett perspektiv är det tidsmässiga – då, nu och framtid. Att utforska framtiden är ett effektivt sätt att synliggöra före teelser och beteenden i nutiden. Hur vill vi, hur hoppas vi och hur fruktar vi att framtiden, kanske på en eller ett par generationers sikt, ska se ut? Hur ska vi handla i dag för att komma till denna framtid och hur ska vi göra för att undvika vissa framtida misslyckanden. Vi ser att oberoende av om perspektivet är det privata, det globala, det nationella eller det tidsmässiga kommer begrepp om sociala värden, värdegrund, moral, kultur och ideologi in som en viktig kunskapsgrund. 9 Naturvårdsverket (2019). Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Hämtad 10 mars 2020 från https://naturvardsverket.se/ Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/ Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/

I Introduktion Lärande kring hållbar utveckling kan alltså ske med olika perspektiv. Ett privat och personligt perspektiv kan ge en typ av insikter och kunskaper, baserade på värdemässiga, kulturbetingade och personlighetsmässiga teman. Det globala perspektivet levererar kunskap om handelsströmmar, maktfrågor samt begrepp om utveckling och ideologi. Givetvis kan en enda kurs inte ge kunskaper om alla dessa områden. Men varje kurs bör på ett holistiskt, balanserat och integrerat sätt kunna ge åtminstone en gnutta kunskap från de miljömässiga, sociala och ekonomiska sfärerna. Med ett holistiskt synsätt menas att det är fenomenet eller problemställningen som helhet som är intressant. För att beskriva eller söka lösningar går det i många fall inte att dela upp i delproblem och sedan hantera varje del för sig. Lösningen av varje delproblem kommer nämligen i många fall att bli en ny aspekt av det studerade fenomenet och den påverkar formuleringen av den ursprungliga problemställningen. Detta påverkar i sin tur hanteringen av resterande delproblem. Denna typ av problemställningar brukar kallas wicked problems10 och dyker som regel upp där ekologi, samhälle och ekonomi delar på problemformuleringsansvaret. Det kan exempelvis gälla olika typer av markanvändningskonflikter, rättvis resursanvändning, konflikter mellan traditionellt brukande och modernisering, konflikter mellan stad och land. Det balanserade synsättet handlar om att se problemställningar ur flera synvinklar. Det handlar därmed om ett tvärvetenskapligt tänkande. Men ett balanserat förhållningssätt kan också avse ett brett synsätt – hela vägen från lokalt till globalt, från traditionellt till modernt, från kortsiktigt till långsiktigt tänkande, från konkurrens till samarbete.11 10 Lönngren, J. (2019). Wicked problems in engineering education: Preparing future engineers to work for sustainability. Environmental Education Research, 25(12). 11 Unesco (2005). Education for sustainable development lens: A policy and practice review tool education. Hämtad 10 mars 2020 från www.gcedclearinghouse. org/sites/default/files/resources/%5BENG%5D%20Education%20for%20 sustainable%20development%20lens.pdf

1 Hållbara kunskapsbegrepp Medan det holistiska och balanserade synsättet huvudsakligen definierar problemställning är det integrerade förhållningssättet ett ställningstagande för att bearbeta en problemställning med begrepp och metoder från flera kunskapsområden, i samverkan. Vilka kunskaper är då centrala och vilka fokuserar vi på i de kommande exemplen? Först och främst bör vi ha grundläggande kunskaper om utgångspunkter och begränsningar, begrepp, samband och modeller inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, helt enkelt en viss grad av grundläggande förståelse byggd på vetenskaplig grund. För det andra behövs en förståelse för hur dessa begrepp och verktyg kan användas för att göra bedömningar, för att kunna tolka innebörden av tillstånd och kunna se potentiella möjligheter i olika situationer. För det tredje bör vi ha kunskaper om de värderingar och principer som bidrar till att bygga en hållbar framtid och konsekvenserna av att bekänna sig till dessa värden.

Hållbara förmågor Undervisning för hållbar utveckling syftar till att ge studenterna möjlighet att förvärva faktakunskaper, färdigheter, värderingar och attityder så att de ska kunna bidra till en hållbar utveckling, ta kloka och välgrundade beslut samt vidta ansvarsfulla åtgärder för miljöintegritet, ekonomisk bärkraft och ett rättvist samhälle för nuvarande och kommande generationer.12 I detta avsnitt ska vi se på de förmågor som studenterna förhoppningsvis upptäcker som fruktbara möjligheter och utvecklar i samband med sitt lärande för hållbar utveckling.

12 Unesco (2014). Roadmap for implementing the global action programme on education for sustainable development. Hämtad 10 mars 2020 från https:// sustainabledevelopment.un.org/content/documents/1674unescoroadmap.pdf

Agneta Bränberg, universitetslektor i elektronik och högskolepedagogisk utvecklare, har undervisat i analog elektronik, medieteknik och projektledning samt problembaserat lärande och casemetodik. Ulf Holmgren, universitetslektor, civilingenjör och ämneslärare inom elektronikområdet, har undervisat i hållbar utveckling samt publicerat böcker inom ingenjörsdidaktik och hållbar utveckling. Maria Wester, ämneslärare, universitetslektor och fil.dr i pedagogiskt arbete, har undervisat i didaktik, högskolepedagogik och värdegrund. Alla tre är utnämnda till Excellenta lärare vid Umeå Universitet.

ATT UNDERVISA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Arbetar du som lärare på universitet eller högskola och vill bidra till en hållbar utveckling i samhället? Då är den här boken för dig. Den erbjuder en introduktion till området hållbar utveckling med utgångspunkt i universitetslärarens fastslagna uppdrag. Författarna till Att undervisa för hållbar utveckling har en mångårig erfarenhet av att undervisa tvärvetenskapligt. De tar sig i denna bok an fältet undervisning i, om och för hållbar utveckling. De presenterar inspirerande och konkreta undervisningsupplägg utifrån metodiska och didaktiska överväganden. Sådana undervisningsupplägg knyts också till de viktiga, generiska förmågor som studenter inom högre utbildning förväntas utveckla, som kritiskt tänkande, självmedvetenhet, samarbetsförmåga, systemtänkande, problemlösningsförmåga och strategisk skicklighet. Även andra förmågor, som tidigare haft en tillbakadragen plats i många utbildningar – som normskicklighet och förmåga att föreställa sig framtida samhällen – lyfts fram. Att undervisa för hållbar utveckling utgår från UNESCO:s policy rörande utbildning för hållbar utveckling. Bokens övergripande målsättning är att stimulera lärare på universitet och högskola att ta sig an detta spännande och livsviktiga kunskapsfält, och att anpassa det till sitt ämnesområde. Art.nr 40852

studentlitteratur.se