9789144134109 by Smakprov Media AB

Att undervisa i

TEATER redaktรถrer

Pernilla Ahlstrand Jens Remfeldt

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40459 ISBN 978-91-44-13410-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 11 Författarpresentation 19

I Teater som undervisningsämne och verksamhetsområde 1 Drama och teater inom grundskola och kulturskola 25 Carl Michael Karlsson Drama och teater i grundskolan 26 Skapande dramatik 27 Kulturskolan 31 Drama och teater i kulturskolan 34 Sammanfattning 37 Referenser 38 2 Teater som ämne i gymnasieskolan 41 Carl Michael Karlsson Från dramatik till teater inom gymnasieskolan 42 Läroplan i dramatik 44 Estetiska programmet 47 Sveriges första teaterlärare 48 Lärarutbildning i teater 50 Sammanfattning 53 Referenser 53

3 Amatörteater och folkbildning – ett konkret fall 55 Martin Göthberg Inflygning till Zornska teaterns verksamhet 55 Zornspelets bakgrund och relation till historiska förhållanden 57 Zornspelskursen som teaterpedagogisk idé och praktik 61 Zornspelskursens pedagogiska utmaningar 64 Amatörteaterutveckling i pedagogiskt perspektiv 67 Teaterpedagogiska utmaningar och dissonanser 68 Sammanfattning 71 Referenser 72

II Innehållet i undervisning och verksamhet 4 Teater som kollektivt lärande 75 Martin Göthberg Det kollektiva och den rådande utbildningsideologin 75 En teoretisk bas för att förstå kollektivt lärande inom teater 77 Två sätt att använda teori 77 Kan man tänka kollektivt? 78 Dramarolltagande som resurs för lärande 83 Didaktikens gycklare – två konkreta fall av kollektivt lärande i teater 85 Exemplet med en bedragare som regissör 86 Exemplet med en Molièrepappa som formas kollektivt 90 Sammanfattning 93 Referenser 94 5 Publikmötet i kommunikativt perspektiv 97 Martin Göthberg Förutsättningar för teaterhändelsen 97 Kommunikativa aspekter av publikmötet 100 Teaterpedagogiska aspekter av kommunikation i publikmötet 103

Konkreta exempel på förberedelser för kommunikationen i det kommande publikmötet 106 Exempel på att förvandla karaktärer så att publiken förstår 107 Exemplet med en 1600-talsbedragare i skepnad av modebloggare 108 Sammanfattning 114 Referenser 114 6 Teaterövningens betydelse 117 Carl Michael Karlsson Moskvagruppen 117 Teaterövningens syfte 119 Att bygga vidare 120 Att variera syfte 122 Att byta förutsättningar 123 Teatersport där inte den roligaste alltid vinner 124 Sammanfattning 127 Referenser 128 7 Teater och visuell design 129 Anna Linder och Jens Remfeldt Teater är ett mångfasetterat uttryck 129 Teater som tecken 130 Teaterpedagogen och scenens visuella design 131 Teaterpedagogens roll i det visuella skapandet 132 Teaterpedagogen i det visuella produktionsarbetet 136 Teaterpedagogens specialkunskaper 142 Sammanfattning 143 Referenser 144

8 Scenografins möjligheter 145 Håkan Magnusson Kapitlets upplägg 146 Immersiv teater 146 Scenografi i immersiv teater 147 Objekten i immersiv teater 147 Devisingens roll 148 Förutsättningar för det scenkonstnärliga projektet 149 Lärarresurser 150 Lokaler och teknik 150 Introduktion av projektet 151 Workshopen med dess olika moment 153 Jämförelse mellan teaterformer 154 Objekt, kropp och förlopp som en jämförelse 154 Rummet och dess relation till objekt, kropp och förlopp 156 Att arbeta med publiken som deltagare 157 Gruppens egna arbete 159 Föreställningen 160 Sammanfattning 161 Referenser 162 Inspirationsmaterial 162

III Planeringen av innehållet 9 Progression och lärande 165 TinaMaria Ranaxe Att hitta vägar till målet 165 Gestaltande förmåga som exempel 167 Målet: Lära sig vad? 167 The House of Lore 168 Vägen: Lära sig hur? 173 Elevperspektiv på teaterundervisning 173 Hitta dörrar in i huset och inreda rummen 174

Exempel från en kulturskola 176 Olika steg från nybörjare till avancerad 177 Sådant som överskrider stegen 178 Vikten av att bygga grunden 182 Sammanfattning 185 Referenser 185 10 Från att göra till att kunna 187 Pernilla Ahlstrand Att lära någon något 187 Skolämnet teater – ett görande 188 Vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet 190 Skolämnet teater – ett görande … och ett analyserande 193 Erfarande av begrepp 195 Analys i görandet och görandet i analysen 196 Dikotomin teori–praktik 197 Från oreflekterat görande till strukturerat kunnande 199 Sammanfattning 201 Referenser 202 11 Undervisningens kärna – återkoppling 205 Pernilla Ahlstrand Ett vidgat kunskapsbegrepp 205 Återkoppling 206 Kvalitativa aspekter av ett gestaltande arbete 208 Från formativ bedömning till formativ undervisning 209 Att kunna ta och ge impulser 211 Från övningssituation till gestaltningssituation 214 Sammanfattning 216 Referenser 217

IV Lärarens och pedagogens roller och positioner 12 Lärares arbete med en teaterproduktion 221 Ulrika Landell Teaterproduktionen som träningsprojekt 221 Perspektiv på arbetet med en teaterproduktion 224 Skapande och lärande 224 Lärares arbete med lärande 226 Konstnärliga val som pedagogiskt verktyg 228 Lärarens roll 231 Läraren som medskapare och ledare 231 Arbetsledarroll 233 Sammanfattning 235 Referenser 236 13 Pedagogens positioner 239 Jens Remfeldt Ett situationsberoende förhållningssätt 239 Deltagarnas frihet och pedagogens styrning 240 Återhållsam position med utrymme för autonomi 244 Aktiv och kollaborativ position med utrymme för deltagarnas autonomi 245 Styrande och instruerande position med begränsat utrymme för deltagarnas autonomi 250 Att hitta balansen mellan olika positioner 252 Sammanfattning 256 Referenser 257

Förord

Den här antologi vänder sig till alla som är intresserade av undervisning i teater. Det kan vara teaterlärare på universitet och högskolor, i kulturskolan, i gymnasieskolan och inom folkhögskolan. Det kan även vara teaterpedagoger, teaterledare och regissörer i folkbildningen och i det fria kulturlivet. Antologin vänder sig också till teaterstudenter på universitet, högskolor och folkhögskolor, till blivande teaterlärare och teaterpedagoger samt studerande på lärarutbildningarna som vill fokusera på sceniska uttrycksformer i pedagogiska kontexter. Titeln, Att undervisa i teater, innefattar teaterns alla uttrycksformer: skådespeleri, scenografi, ljud, ljus, kostym och mask. Vissa arbetsmetoder involverar pjästext och/eller dramaturgi, andra förhåller sig fritt till text. I den här boken behandlas olika innehåll i konstarten teater som undervisningsämne och verksamhets område. I undervisningssituationer där ett görande och ett er farande är centralt så utvecklas ett kunnande i situationen som delvis kan vara svårt att artikulera. Den här antologin vill bidra till att identifiera och diskutera det kunnandet. Som verksamma teaterlärare har vi saknat svensk litteratur om teaterundervisning utifrån de förutsättningar som råder inom utbildning, skola, kulturskola och folkbildning. Det finns en internationell litteraturresurs och ett internationellt forskningsfält att förhålla sig till men den nationella litteraturen har lyst med sin frånvaro. Vi författare menar att behovet av en sådan bok finns hos många teaterlärare och teaterledare runtom i vårt land.

Förord Texterna rör sig mellan det vetenskapliga/forskningsanknutna och den beprövade erfarenheten. I varierad grad anknyter kapitlen till teaterdidaktisk och teaterpedagogisk forskning. Genom forskningsresultat byggs kunskap om teater i undervisningssammanhang. Forskningen bör vara en grund i planeringen av undervisning. Genom att använda forskningsresultat i förberedelsen av undervisningen så behöver inte varje individ uppfinna hjulet på nytt. Forskningen kan vara ett stöd när det finns en svårighet i antingen planeringen eller genomförandet av undervisningen och kan inspirera till att pröva nya metoder. Vetenskapliga studier kan visa vad deltagare lär sig och vad de kan i arbetet med teater. Det är även av vikt för att legitimera konstarten teater som skolämne. En förhoppning är att efter genomläsning av ett kapitel så kan de referenser som ges inspirera till fortsatt läsning. I skrivande stund finns två doktorsavhandlingar i Sverige där teater som skolämne på gymnasiet undersöks. Vi ser fram emot ett växande fält teater forskning som kan vara ett stöd för undervisande lärare inom skola, kulturskola och folkbildning. Antologin är den första i sitt slag som behandlar teater i undervisningssituationer. Den här boken har inte som mål att ge förslag på övningar i teater, men i flera kapitel tas olika övningar upp som exempel på de teaterpedagogiska frågor som kapitlet diskuterar. Huvudsakligen pågår det i de olika kapitlen resonemang och argumentation kring vad teaterämnet innefattar och hur innehållet kan behandlas i undervisningen. Kapitlen är olika i den språkliga utformningen, vilket vi ser som en tillgång. Vissa texter är mer argumenterande och vetenskapligt förankrade, andra mer reflekterande och erfarenhetsbaserade. Vi anser att texter av olika slag behövs för att visa på ämnets bredd och möjliga ingångar i ett teaterpedagogiskt samtal. Emellertid finns också sådant som förenar och genomsyrar kapitlen, nämligen att författarna knyter an till konkreta exempel. Exemplen kommer från arbete med teater undervisning och teaterprojekt samt i de dilemman, svårigheter, uppenbarelser och jubelsånger som vi upplevt när vi arbetat med barn, ungdomar och vuxna i olika teatersammanhang. Det är

Förord levda exempel på undervisningssituationer som antingen gett oss svårigheter eller som vi vill dela med oss av eftersom vi ser dem som framgångsrika. Vi författare är eller har varit verksamma konstnärligt och pedagogiskt i teater och kulturprojekt – inom amatörteater, kulturskola, gymnasieskola, folkhögskola och universitet. Sammantaget besitter vi en bred kompetens med tydligt fokus på pedagogiskt ledarskap i scenkonstnärliga processer. Fyra teman strukturerar antologins kapitel: Teater som undervisningsämne och verksamhetsområde; Innehållet i undervisning och verksamhet; Planeringen av innehållet; Lärarens och pedagogens roller och positioner. Även om kapitlen är ordnade i dessa teman kan de också läsas fristående. Boken genomsyras av ett synsätt på lärande som betonar det kollektiva i den bemärkelsen att elever, deltagare, studenter och lärare gemensamt bidrar till det kunnande som ges möjlighet att utvecklas i teaterundervisningen. Vi författare delar kunskapssyn på så sätt att kunskap inte ses som uppdelad i tydliga enheter som är överförbara från individ till individ, utan som något som synliggörs och utvecklas i teaterverksamhetens sociala situationer. Därför väljer vi ofta att använda ”kunnande” som benämning på det som utvecklas när någon deltar i undervisning, eftersom vi uppfattar det som ett mer dynamiskt begrepp än ”kunskap”. Begreppet kunnande betonar också teaterns karaktär av konkreta konstnärliga handlingar – vi som deltar utvecklar kunnande i teater genom det kollektiva görandet. Kunnandet utvecklas och är föränderligt och därför heller inte alltid lätt att fånga i bemärkelsen lätt att formulera sig kring. Det är ytterligare ett argument för att knyta an till forskningen i ämnet, att utveckla kunskap om vilket kunnande som utvecklas, och på så sätt utveckla ett gemensamt ämnesdidaktiskt yrkesspråk som teaterlärare.

Förord Bokens första del innehåller tre kapitel som handlar om teater som undervisningsämne och verksamhetsområde. I det första kapitlet beskriver Carl Michael Karlsson hur drama och teater historiskt har etablerats i grund- och kulturskola. Kapitlet ger en bild av drama och teaters likheter och skillnader samt hur olika pedagogiska strömningar har bidragit till utvecklingen av drama och teater i skol- och undervisningssammanhang. Namnkunniga personer inom vartdera fältet som bidragit till och påverkat utvecklingen uppmärksammas. Kapitlet bidrar därtill med en historisk exposé över skrivningar i grundskolans olika läroplaner från 1962 till dagens styrdokument. I kapitlet beskrivs hur musikskolor utvecklats från 1930-talet till dagens kulturskolor där det undervisas i drama och teater. Kapitel nummer två ger fortsättningsvis en historisk översikt som visar teaterns utveckling som skolämne inom gymnasieskolan. Carl Michael Karlsson tar hjälp av skrivningar i styrdokument och rapporter för att visa hur skolämnet definierats på olika sätt i olika tidsåldrar. Det beskrivs hur det historiskt har skett en breddning av ämnet från att främst hantera skådespelarens arbete och dramatikens nära koppling till svenskämnet till att inkludera alla teaterns uttrycksformer – ljud, ljus, scenografi, mask och kostym. Ingegerd Aschan beskrivs som Sveriges första teaterlärare och kapitlet avslutas med konstaterandet att det nu, efter många års förarbete, finns en teaterlärarutbildning med examensrätt för ämneslärare i teater med inriktning mot gymnasiet, med säte i Göteborg. Martin Göthberg beskriver i tredje kapitlet en specifik teater produktion som blir ett exempel på hur teater fungerar som amatörteaterverksamhet med teaterpedagogiskt syfte. Projektet är ett samarbete mellan studieförbund och folkhögskola varför det även blir ett exempel på folkbildning. Det kollektiva som arbetsform lyfts fram som en av teaterns styrkor, men vissa utmaningar lyfts även upp gällande arbete i grupp. Det specifika projektet och teatern som kulturell traditionsbärare diskuteras även i kapitlet. Göthberg beskriver hur teater fungerar som konstnärlig uttrycksform i syfte att gestalta historiska händelser och personer.

Förord Bokens andra del innehåller fem kapitel som från olika infallsvinklar tar upp innehållet i undervisning och verksamhet. Martin Göthberg tar som utgångspunkt att teaterverksamhet huvudsakligen handlar om att kollektivt förbereda för möte med publik. Han skriver om teater som kollektivt lärande och visar en väg att förstå det kollektiva inom teater genom vetenskaplig teori och tidigare forskning. Grunderna är dialogisk och sociokulturell teori i relation till teaterpedagogik. Han ger också konkreta exempel från sin forskning på teaterinriktningen på gymnasieskolans estetiska program. I kapitlet Publikmötet i kommunikativt perspektiv tar Martin Göthberg utgångspunkt i teater som föreställande konst. Han kopplar det till teori om publikens kulturella erfarenheter som den tar med sig in i mötet med teaterföreställningen, och hur skådespelarnas kulturella resurser används kollektivt och kreativt för att skapa kulturellt igenkännbara sceniska uttryck. Han redogör vidare för teaterhändelsen som mötet mellan ensemb lens och publikens kulturella resurser. Slutligen visas konkreta exempel från forskning kring en teaterproduktion på gymnasiet där deltagarna aktivt förbereder sig för kommunikationen i det kommande publikmötet. Carl Michael Karlssons kapitel om teaterövningen handlar om skådespelarens arbete. I teaterundervisning är övningen ofta ett centralt inslag. Han tar utgångspunkt i Stanislavskijs skåde spelarträning och visar att många pedagoger bygger vidare på denna. Han påpekar att teaterövningen inte i första hand har underhållande syfte, utan konstrueras och väljs med ett bestämt syfte i utbildning eller träning. Kapitlet ger också förslag på övningar som kan byggas ut, förändras och utvecklas och användas till olika syften och i olika sammanhang. Anna Linder och Jens Remfeldt tar avstamp i teater som ett mångfasetterat uttryck och argumenterar för att teaterns visuella delar – som scenografi, ljus, mask och kostym – bör ges utrymme i teaterundervisning och teaterverksamhet. De menar att arbetet med en föreställnings visuella design kan vara en gemensam

Förord angelägenhet och ett tillfälle till lärande och att pedagogens didaktiska val därför påverkar deltagarnas medvetenhet om de visuella uttryckens betydelse. Kapitlet tar upp teaterpedagogens roll både i förberedande konstnärliga processer och i arbetet med en produktion. Med hjälp av en rad exempel belyser författarna olika situationer och moment i designarbetet och poängterar slutligen teaterpedagogens behov av specialkunskaper. Håkan Magnusson skriver om scenografi som utgångspunkt för arbetet med scenkonst. Han bygger sin text runt ett scenkonst projekt på en högskolekurs. Han visar hur arbetsformer som devising kan användas i arbetet med det visuella och det materiella på scen. Exemplen hämtas från projekt med immersiv teater där den klassiska uppdelningen mellan scen och publik suddas ut. Resultatet blir en föreställning där deltagarna upplever fysisk närvaro, går in i spelplatsen och delar den med aktörerna. Bokens tredje del har tre kapitel som tar upp planeringen av innehållet. TinaMaria Ranaxe tar konkret utgångspunkt i teaterverksamheten i en kulturskola. Hon visar ett didaktiskt förhållningssätt där fokus hela tiden ligger på vad eleverna behöver lära sig och hur detta ska gå till. Hon beskriver den samlade mängden kunskaper som ett hus – hon kallar det ”House of Lore”. Detta blir ett sätt att tänka som kan gå som en röd tråd genom en omfattande verksamhet. Hon presenterar en verksamhetsplanering med progression i olika steg från nybörjare till avancerade elever i åldrarna 8–20 år. Upplägget som i hög grad är produktionsinriktat innebär ökande komplexitet och ökande utmaningar för deltagarna. Pernilla Ahlstrand diskuterar kursplaner i teaterämnet och begrepp som analys och tolkning. Dessa behöver inte uppfattas som en muntlig eller skriftlig aktivitet, utan analys och tolkning sker även i och mellan kroppar i en gestaltning. Hon visar hur ett vetenskapligt förhållningssätt bidrar till teaterundervisningen och hur tidigare forskningsresultat kan vara ett stöd i planeringen.

Förord Hon ger exempel från ett skolutvecklingsprojekt i teaterämnet på gymnasiet som genom att en specifik övning undersöks fokuserar på begreppet samspel. Det visar hur kunskap manifesteras kroppsligt. Hon framhåller vikten av att i ett lärarlag och tillsammans med elever artikulera det kunnande som kommer till kroppsligt, gestaltande uttryck. Pernilla Ahlstrand beskriver återkoppling som teaterundervisningens kärna. Hon menar att en viktig del av lärarens arbete handlar om värdering, och för att elevernas gestaltande arbete ska utvecklas krävs lärarens öga utifrån. Återkoppling där läraren kan beskriva och diskutera vad som kommuniceras och hur det kan utvecklas blir central för utvecklingen av elevernas gestaltningar. Ahlstrand visar konkreta exempel från arbete med en särskild övning där gemensamma kvalitetskriterier tas fram och hur dessa fungerar både som stöd i planering av undervisningen och som stöd i återkopplingen. Bokens fjärde del och de två sista kapitlen tar upp lärarens och pedagogens roller och positioner. I det näst sista kapitlet beskriver Ulrika Landell två olika teaterproduktioner inom kulturskoleverksamhet. Hon diskuterar vilket lärande som ges möjlighet att utvecklas i arbete med scenisk produktion och vilka olika val som olika lärare gör. I kapitlet används ”det oförutsägbara lärandet” för att diskutera att det inte på förhand går att formulera vilket kunnande som utvecklas i arbetet med scenisk produktion. Lärarens och elevernas gemensamma arbete bidrar till att produktionsprocesserna och därmed lärandet kan se olika ut. Landell påpekar vikten av att vara medveten om att olika konstnärliga val ger olika möjligheter till lärande. I kapitlet beskrivs även olika ledar- och lärarroller, liksom konsekvenser av att anta olika roller i undervisningssituationen. Avslutningsvis tar Jens Remfeldt utgångspunkt i teaterlärares formuleringar av hur ledar- och lärarrollen i teaterarbetet ger möjligheter för att inta olika positioner i förhållande till deltagarna. Han beskriver balansen mellan att styra och ge friutrymme

Förord i undervisningen och hur det påverkar arbetet på olika sätt. Det framställs som en rörelse där det är centralt att vara inkännande i vad som krävs i olika situationer i teaterundervisning. De olika positionerna ger olika möjligheter för deltagarnas lärande. Kapitlet innehåller även teaterpedagogstudenters reflektioner av praktikerfarenheter där dilemman i teaterundervisning beskrivs i förhållande till vilken position som intas. Remfeldt visar hur dilemman kan vara en viktig utgångspunkt för reflektion över vilken position som gav flest möjligheter i en specifik situation. Tack till alla externa läsare som har läst manus i slutskedet och som bidragit med många värdefulla synpunkter och förslag. Pernilla Ahlstrand & Jens Remfeldt

Att undervisa i TEATER I den här boken behandlas konstarten teater som undervisningsämne och verksamhetsområde. Det handlar om arbete både med improvisa tion och dramatisk text och med teaterns olika uttrycksformer som skådespeleri, scenografi, ljus, kostym och mask. De olika kapitlen resonerar och argumenterar kring vad teaterämnet inom utbildning innefattar och hur det kan behandlas i undervisningen. Texterna rör sig mellan det vetenskapliga/forskningsanknutna och den beprövade erfarenheten. Några är argumenterande och vetenskapligt förankrade, andra mer reflekterande och erfarenhetsbaserade. De anknyter i varierande grad till teaterdidaktisk och teaterpedagogisk forskning. Boken har inte som mål att ge förslag på övningar i teater, men författarna knyter an till konkreta exempel från arbete med teater undervisning och teaterprojekt. Detta är den första svenska antologin i sitt slag som behandlar teater i undervisningssituationer. Boken vänder sig till alla som är intresserade av undervisning i teater. Det kan vara teaterlärare på universitet och högskolor, i kulturskolan, i gymnasieskolan och i folkhögskolan. Det kan även vara teater pedagoger, teaterledare och regissörer i folkbildningen och i det fria kulturlivet. Antologin vänder sig också till teaterstudenter på universitet, högskolor och folkhögskolor, till blivande teaterlärare och teater pedagoger samt studerande på lärarutbildningarna som vill fokusera på sceniska uttrycksformer i pedagogiska kontexter.

Art.nr 40459

studentlitteratur.se