9789144130989 by Smakprov Media AB

FUNDAMENTALS OF CARE Klinisk tillämpning av ett teoretiskt ramverk för omvårdnad

ÅSA MUNTLIN & EVA JANGLAND (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40273 ISBN 978-91-44-13098-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning av engelsk text: Helene Sandström Sakgranskning: Åsa Andersson Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Helena Janson Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Printed by GraphyCems, Spain 2020

INNEHÅLL

TACK 11 FÖRFAT TARPRE SENTATION 13 L ÄS DE T HÄR FÖR ST 15

01 / Fundamentals of Care – för dig som

ska bli eller är sjuksköterska 21 Å SA M U N T L I N & A L IS O N K I T S O N

Varför behövs det ett ramverk för att diskutera grundläggande omvårdnad? 23 Ramverket Fundamentals of Care 25 Den engelska versionen av ramverket Fundamentals of Care och dess utveckling 30 Fundamentals of Care – på svenska 32 Reflektion 35 02 / Fundamentals of Care – ramverkets dimensioner

med fokus på vårdrelationen 39 E VA JA N G L A N D & Å SA M U N T L I N

Vårdrelationen 41 Etablera en vårdrelation 42 Skapa förtroende 43 Vara närvarande 44 Förutse behov 45 Vara påläst 46 Reflektera och utvärdera tillsammans med patienten 47 Reflektion 47

I nneh å ll

03 / Fundamentals of Care – patientens

grundläggande vårdbehov 51 Å SA M U N T L I N & E VA JA N G L A N D

Fysiska behov 52 Psykosociala behov 56 Relationella omvårdnadsåtgärder 60 Helhetsperspektiv på patientens grundläggande vårdbehov 63 Reflektion 64 04 / Fundamentals of Care – vårdkontexten 67 Å SA M U N T L I N & E VA JA N G L A N D

Organisationsnivå 70 Policynivå 74 Reflektion 78 05 / Tillämpning inom akutsjukvård 81 Å SA M U N T L I N

Akutmottagningen – en del i den akuta vårdprocessen 82 Helhetsperspektiv på vården 84 Att etablera en vårdrelation i det korta mötet 86 Patientens grundläggande vårdbehov 89 Exempel på tillämpning av ramverket i olika vårdsituationer 92 En utmanande vårdkontext 102 Reflektion 106 06 / Tillämpning inom kirurgisk vård 109 E VA JA N G L A N D

Patienter som vårdas på kirurgisk vårdavdelning 110 Organisatorisk utgångspunkt 111 Skapa en första vårdrelation med patienten 112 6

I nneh å ll

Betydelsen av en fortsatt vårdrelation och delaktighet 117 Helhetsperspektiv i omvårdnaden 121 Ett helhetsperspektiv med fokus på smärtbehandling 124 Vårdkontextuella faktorer 127 Reflektion 128 07 / Fundamentals of Care i din utbildning 131 E VA JA N G L A N D

Teoretiskt kunskap som ett praktiskt verktyg? 132 Att fördjupa kunskapen om patientens perspektiv i vården 135 Tid för och betydelse av reflektion 139 Hur kan ramverket användas i examensarbetet? 142 Hur kan ramverket integreras i examensarbetet? 144 Reflektion 150 08 / Att leda omvårdnadsarbetet 153 Å SA M U N T L I N

Vem leder omvårdnaden och vem har patientansvaret? 154 Fundamentals of Care – en teoribaserad värdegrund att tillämpa i ledarskapet 158 Akademi och klinik i samverkan – en självklarhet för ledarskapet och omvårdnaden 160 Att ha förebilder och att vara en förebild 162 Reflektion 167

I nneh å ll

09 / Att ta ansvar och driva utvecklingen

inom omvårdnad 171 E VA JA N G L A N D, Å SA M U N T L I N , D E B R A JACK S O N & Å SA A N D E R S S O N

Omvårdnaden hög(s)t upp på agendan 172 Lär av historien – omvårdnad kan inte utföras på löpande band 175 Att ställa krav på en hög omvårdnadskvalitet 178 Att göra sin röst hörd 180 2020 – sjuksköterskans år 180 Reflektion 181 EF TERORD 183 REFERENSLISTA 185 APPENDIX 1 193 Åsa Muntlin & Eva Jangland

Översättning och tolkning av det teoretiska ramverket till svenska 193 REGISTER 197

EVA JANGLAND & ÅSA MUNTLIN

Fundamentals of Care – ramverkets dimensioner med fokus på vårdrelationen Det centrala i Fundamentals of Care är mötet med patienten, det vill säga vårdrelationen; en helhetssyn på patientens grundläggande vårdbehov, som kan vara fysiskt och psykosocialt, och där sjuk sköterskans relationella omvårdnadsåtgärder blir avgörande. Att ha ett helhetsperspektiv där vårdbehoven och de relationella omvårdnadsåtgärderna samordnas är en dynamisk process som behövs för att uppnå en holistisk vård (Kitson et al., 2013a; Kitson et al., 2013b; Kitson et al., 2014; Kitson, 2018). Sjuksköterskan i citatet beskriver just betydelsen av att ha detta helhetsperspektiv i vårdandet av patienten. I det här kapitlet ges en översiktlig genomgång och beskrivning av de tre dimensionerna i Fundamentals of Care med fokus på vårdrelationen. En mer detaljerad beskrivning av de övriga dimen sionerna ges i kapitel 3 och 4. Ramverket illustreras i form av tre

E va J angland & Åsa M untlin

cirklar, där den innersta cirkeln fokuserar på vårdrelationen som den centrala utgångspunkten. I mellancirkeln beskrivs en helhets syn på omvårdnaden, där de grundläggande fysiska och psyko sociala vårdbehoven identifieras och tillgodoses – och där en fortsatt vårdrelation är central i vården av patienten. Den yttersta cirkeln visar på vårdkontexten som handlar om organisation och policy. Detta omfattar bland annat lagar, författningar, personalresurser, kultur på en enhet eller ett sjukhus och ekonomiska förutsättningar för att kunna ge den omvårdnad som patienten behöver. Ramverket beskriver hur komplex den grundläggande omvård naden är och att både patientens fysiska och psykosociala vårdbehov måste integreras i en kontinuerlig vårdrelation. Ramverket belyser att omvårdnaden inte är uppgiftsfokuserad. Det krävs ett holistiskt förhållningssätt i mötet med en annan person som just nu är i rollen som patient. För att uppnå den helhetssynen måste vården planeras och genomföras i partnerskap med patienten. Patienten har kunskap om sin hälsa och den behöver vi sjuksköterskor ta del av och utgå från för att tillsammans med patienten kunna planera vården och genomföra omvårdnadsåtgärder. Precis som sjuksköterskan säger i det inledande citatet kan ramverket användas och vara en utgångspunkt och ett hjälpmedel så att patienten får en omvårdnad med god kvalitet. Sjuksköterskor behöver kunna beskriva vad omvårdnad är och vad det innebär. Här kan ramverket vara ett ”enkelt” verktyg för att beskriva något som är komplext. Det är viktigt att vi kan beskriva den komplexiteten, annars kan omvårdnaden och omvårdnadsåtgärderna bli nedprioriterade i organisationen. De tre dimensionerna i ramverket (figur 1.2 i kapitel 1) kommer genomgående att finnas med som en orientering i de olika kapitlen för att underlätta för dig som läsare. Dimensionerna i ramverket illustreras med bilden från bokens framsida.

0 2 / F undamentals of C are – ramver k ets dimensioner …

Vårdrelationen Nuförtiden är det ett så fint bemötande på sjukhus. De frågar mig vad jag vill ha, hjälper mig och tittar till mig. Personalen har en så trevlig attityd. De presenterar sig och är verkligen snälla. I dag satte sig läkaren hos mig och sa: ”Du ser pigg ut!”. Jag var så lycklig efter det samtalet. Jag känner mig bättre och bättre. (Sonja 83 år, som vårdas på vårdavdelning)

Mötet med patienten är det centrala i Fundamentals of Care. Patien ten ovan beskriver just hur mycket hon värdesätter ett bemötande som är vänligt, respektfullt, och som visar engagemang för hennes situation. Ett bemötande där vårdpersonalen verkligen lyssnar och ser henne som person. I kapitlet kommer vi nu att göra en genom gång av de olika delarna av vårdrelationen. Att utveckla ett vårdande förhållningssätt i mötet med patienten som innefattar empati, vänlighet, visad respekt, förmåga att lyssna och visa engagemang kräver kunskap och det är något du måste öva på och reflektera över kontinuerligt. Genom att göra det utvecklas din förmåga att möta människor i svåra situationer eller i de många korta möten som förekommer i vården i dag. Att patienten görs delaktig och ses som expert på sina upp levelser är avgörande i den dynamiska processen då en vårdrelation skapas (Feo et al., 2017b). I det ingår att använda ett verbalt och icke-verbalt språk som inkluderar och bjuder in patienten att bli en partner, exempelvis att prata om och med patienten som en person, med en ton som är vänlig och med ett språkbruk som patienten kan förstå och som är inkluderande. Det förhållningssättet innebär också att undvika medicinsk jargong och specifika förkortningar eller annars först förklara och upprepa dessa. Vårdpersonalen måste använda ett personcentrerat språk både i samtal med patienten och i dokumentationen. Jämför skillnaden mellan att skriva ’en patient som söker vård för buksmärtor’ med att använda en icke person centrerad formulering som ’bukobs’. Delaktighet är ett krav i hälso- och sjukvården (patientlagen, © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

E va J angland & Åsa M untlin

2015). Patientens behov och önskemål om att vara delaktig kan ändras under ett vårdförlopp eller en vårdtid beroende på hur patienten mår. Att vara eller känna sig delaktig kan också se olika ut för olika patienter. Att vara delaktig kan exempelvis en dag handla om att patienten har tillgång till informationen som förmedlas mellan vård personalen, men inte själv delta aktivt i samtalet eftersom patienten inte orkar eller mår bra. Patienten kan dock känna sig delaktig om personen har tillgång till information om sin vård och kunskapsöver föringen, exempelvis om överrapportering sker hos patienten. Behov och önskemål om att vara delaktig i samtalet kan däremot skifta redan senare samma dag eller nästa dag, om och när patienten mår bättre.

Etablera en vårdrelation Den innersta cirkeln i ramverket handlar om att etablera en vård relation med patienten. Det är kärnan i vårdandet och i varje möte med patienten och dennes närstående. Inom den dimensionen i ramverket presenteras fem delar som har betydelse för att etablera en vårdrelation (Kitson et al., 2013a; Feo et al., 2017b). Att skapa förtroende med patienten kan ses som den del som är direkt avgörande för ett bra möte. De andra delarna är att vara närvarande, förutse behov, vara påläst och slutligen öppna för att reflektera och utvärdera mötet tillsammans med patienten när dennes tillstånd möjliggör det. Att få patientens förtroende och reflektera och utvärdera mötet tillsammans är en viktig del i processen då man etablerar och upprätthåller en vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. De olika delarna i dimensionen illustreras i figur 2.1. Notera att de olika delarna i figuren sker integrerat och överlappar varandra, det är inte är en ”lista” på hur sjuksköterskan ska uppträda i mötet med patienten. De olika delarna i den här dimensionen ska i stället ses som stöd till att uppnå ett person centrerat möte med patienten. 42

0 2 / F undamentals of C are – ramver k ets dimensioner …

Skapa förtroende Vid mötet med patienten ska sjuksköterskan skapa och etablera ett förtroende med patienten. Det skapas genom att vara empatisk, vänlig, visa respekt, lyssna och visa att man verkligen bryr sig om och vill hjälpa personen som söker vård. Förtroende skapas också genom att bevara patientens integritet och autonomi och se patienten som en person med individuella behov. Förtroendet upp rätthålls genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna och förklara vad som kan förväntas, exempelvis väntan på en undersökning eller väntetider i ett vårdförlopp. Men också att finnas tillgänglig och informera om förväntningar på vårdtiden. Det handlar också om att ge utrymme för att prata om eventuell oro. Att etablera och skapa förtroende handlar också om till synes enkla saker som att presentera sig, tala om vem man är och vilken roll och vilket ansvar man har för patientens vård. Att skapa för troende handlar också om att bjuda in patienten och visa att det är

Skapa förtroende

Reflektera Utvärdera

Vara närvarande

Vara påläst

Förutse behov

FIGUR 2.1

Att etablera en vårdrelation och de fem delar som är centrala i den dynamiska process som krävs för att uppnå detta.

E va J angland & Åsa M untlin

viktigt för oss som vårdar att patienten är och får vara aktiv och en partner i sin vård. I vardagligt tal pratar både patienter och vård personal ofta om betydelsen av ett gott bemötande i vården. Även om ordet ”bemötande” är vanligt är det ett komplext begrepp som kan innebära både något positivt och något negativt eller neutralt. Begreppet har ingen direkt engelsk motsvarighet. I engelskspråkig litteratur används till exempel orden ”patient-health professional relationship” och ”interaction” för att beskriva det vi på svenska benämner som bemötande. Ett vänligt bemötande är en viktig del för att skapa och upprätthålla patientens förtroende. En viktig del för att förtroende ska skapas är att som sjuksköterska vara med veten om och förstå att miljön där mötet sker också påverkar hur bemötandet upplevs. Sker mötet i en korridor på en vårdavdelning där många passerar förbi, på enskilt rum eller är det i en akut situa tion på en akutmottagning? Som sjuksköterska måste du kunna skapa förutsättningar att etablera förtroende med patienten under de förutsättningar som finns där du arbetar. Ofta har du mycket kort tid på dig att göra det, men icke desto mindre är det en viktig del i mötet med patienten. Att etablera ett förtroende måste också ses som en ständigt pågående och dynamisk process i vården av varje patient och deras närstående. För oss som arbetar i vården är ett kort möte med en patient ett möte bland många andra, men för patienten kan det vara ett möte som patienten kommer att minnas lång tid.

Vara närvarande En viktig del i vårdrelationen med patienten är att som sjuksköterska visa på förmåga att kunna stanna upp och vara närvarande i mötet. Att vara närvarande handlar om att vara både fysiskt och mentalt närvarande och lyssna aktivt på vad patienten och närstående vill och kan berätta. Du behöver ha kunskap om ditt eget kroppsspråk i mötet med patienten. Stannar du upp och lyssnar eller visar du med kroppsspråk att du är på väg ut ur rummet och inte har tid? 44

0 2 / F undamentals of C are – ramver k ets dimensioner …

Att vara närvarande handlar också om att ta sig tid att kommunicera och bekräfta patienten avseende den information som är viktigt för patienten att förmedla. Det handlar också om att vara inkännande och kunna identifiera det som uttrycks i patientens kroppsspråk, men som inte uttalas eftersom patienten inte kan, orkar eller kanske inte heller vill vara till besvär för vården. Exempelvis kan det handla om oro och uttryck för smärta eller illamående.

Förutse behov Att sträva efter att kunna förutse patientens behov innefattar att kunna identifiera dessa tidigt eller innan de uttrycks av patienten. Det handlar också om att ha kunskap och förmåga i sin yrkes utövning att kunna förutse att patientens vårdbehov ändras under vårdtiden och förstå att det kan finnas olika uppfattningar om vilka behov patienten har. Det kan handla om att patienten inte anser sig vara i behov av vård eller ha ett vårdbehov, medan de närstående från sitt perspektiv har en annan uppfattning och säger det till dig. Det är centralt att ha en ärlig och respektfull dialog med patienten. Under samtalet med patienten är det viktigt att även observera patienten, som en del i den kliniska bedömningen, och ha kunskap, förståelse och beredskap för att patientens tillstånd kan ändras snabbt. Ett förändrat tillstånd leder givetvis till att patientens behov ändras, utan att patienten kanske själv har förmåga att uttrycka det. Därför måste sjuksköterskan ha kunskap om och förmåga att kunna omprioritera vilka omvårdnadsåtgärder som måste utföras, utifrån patientens förändrade vårdbehov. Miljön där patienten vårdas kan vara ovan och upplevas som skrämmande, vilket kan skapa oro. Patienten befinner sig också i en utsatt situation och kan oroa sig för sin hälsa, sin sjukdom, opera tion eller vad som ska hända framöver. De närstående kan också känna oro för deras anhöriga. Lång väntetid på en akutmottagning kan exempelvis innebära att patienten och de närstående möter många olika i teamet. Väntetiden blir lättare att uthärda för © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

E va J angland & Åsa M untlin

patienten om kontinuerlig information ges, även om ingen ny information finns. Sjuksköterskan måste också kunna förutse och ha kunskap om hur vårdbehov kan uppkomma i den miljö där patienten vårdas och stödja patienten att känna trygghet. Sjuksköterskan behöver få tillgång till den kunskapen och genom att fråga patienten om tidigare vårderfarenheter kan sjuksköterskan få kunskap om hur de erfaren heterna påverkar personen i detta vårdtillfälle. Det kan vara så att en patient som vårdas på en vårdavdelning med upprepade vårdtillfällen eller söker vård på en akutmottagning har många minnen och associa tioner till tidigare vårdtillfällen som påverkar patientens upplevelser och vårdbehov. Här är det ditt ansvar att initiera och identifiera vilka tidigare erfarenheter patienten har för att kunna förutse önskemål eller vårdbehov. Detta kan exemplifieras i en vårdsituation där en patient tidigare varit med om många obehagliga nedsövningar inför operationer. Detta påverkade patientens upplevelse inför nästa operation. Genom att sjuksköterskan identifierade och förut såg detta i samtalet med patienten vid inskrivningen kunde oron hos patienten dokumenteras och rapporteras vidare till ansvarig specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård (Jangland et al., 2012). Det bidrog till att omvårdnadsåtgärder kunde sättas in för att stödja patienten att hantera och känna trygghet i en svår situation.

Vara påläst Den här delen av vårdrelationen handlar om att vara påläst och skaffa kunskap om patienten, bland annat om tidigare sjukdomar och sjukdomshistoria. Detta inkluderar också att ha kunskap om patientens sätt att hantera sin situation och vilka sociala, religiösa och andliga behov som är viktiga för patienten. För att sjuksköter skan ska få kunskap om patienten är det avgörande att patienten görs delaktig och att man aktivt hör efter om önskemål, behov och eventuella bekymmer, och att en personcentrerad vård planeras i ett partnerskap utifrån den berättelsen (Ekman, 2014; Kitson, 2018). 46

0 2 / F undamentals of C are – ramver k ets dimensioner …

Reflektera och utvärdera tillsammans med patienten Att utvärdera vårdrelationen och den vård som givits kan göras genom att sjuksköterskan noga noterar och uppmärksammar om patienten fått sina fysiska och psykosociala omvårdnadsbehov till godosedda. Utvärderingen ska givetvis också ske genom dialog med patienten och eventuella närstående för att bedöma om mötet med patienten har varit till stöd att minska eventuell oro och att de kan känna trygghet och hantera sin situation. I utvärderingen behöver sjuksköterskan försäkra sig att patienten känner sig sedd, lyssnad till och uppmuntra till att själv säga till vid behov, om patienten har den förmågan. Om patienten exempelvis har smärta är det viktigt att personen känner att det är viktigt att säga till och inte drar sig för att göra det, även om det verkar vara mycket att göra på avdel ningen. Att efterfråga och kontinuerligt utvärdera tillsammans med patienten gör också att sjuksköterskan får en direkt uppfattning om patienten fått sina vårdbehov tillgodosedda, om patienten är nöjd med kontakten och mötet och om nya förväntningar eller vårdbehov har uppstått inför den fortsatta vården. Det är viktigt att reflektera över hur vårdrelationen påverkas av de många gånger korta mötena som sker i vården i dag där kontinuiteteten inte alltid prioriteras.

Reflektion Ǵ Beskriv med egna ord vad ramverket handlar om. Ǵ Tänk på en patient som du vårdade eller mötte på din senaste verksamhetsförlagda utbildning eller ditt senaste arbetspass. Reflektera över hur ramverket kan vara till hjälp i det dagliga arbetet som sjuksköterska. Ǵ Reflektera över de olika delarna som är viktiga för att etablera en vårdrelation med patienten. Beskriv med egna ord vad varje del innebär.

Åsa Muntlin är leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad. Hon är forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin samt specialistsjuksköterska på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Eva Jangland är leg. sjuksköterska och docent i omvårdnad med specialistsjuksköterskeexamen inom kirurgisk vård. Hon är universitetslektor vid specialistsjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet.

FUNDAMENTALS OF CARE Klinisk tillämpning av ett teoretiskt ramverk för omvårdnad Det teoretiska ramverket Fundamentals of Care, som handlar om patientens grundläggande vårdbehov, har blivit alltmer uppmärksammat av sjuksköterskor och ledare inom vården runt om i världen. Mot bakgrund av rapporter om vårdskandaler och allvarliga missförhållanden i vården har ramverket setts som ett sätt att visa på sjuksköterskans ansvar för omvårdnad och omvårdnadens betydelse för patienternas vård. Ramverket har utvecklats internationellt, men beskrivs här i svensk översättning och tolkning för att kunna tillämpas i svensk hälsooch sjukvård. Boken har praktisk tillämpning i fokus – patientfall, reflektioner och övningar visar hur Fundamentals of Care kan användas för att stärka omvårdnaden av patienten, samtidigt tränas läsaren i egen analys och kritiskt tänkande. Målgruppen är främst studenter i grundutbildning till sjuksköterska, men boken kan även användas av studenter på andra nivåer samt yrkesverksamma sjuksköterskor.

Art.nr 40273

studentlitteratur.se