9789144130637 by Smakprov Media AB

Vetenskaplighet i högre utbildning Erfarenheter från lärarutbildning

Olof Franck (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40265 ISBN 978-91-44-13063-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Cecilia Lundgren Printed by Eurographic Group 2019

Innehåll

Förord 11 Författarpresentation 13

1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt 25 Jonas Emanuelsson & Christina Osbeck Att koordinera utbildning, forskning och samverkan 26 Intensifierat koordineringsarbete vid IDPP 29 Inbjudan till forskningsinriktade utvecklingsprojekt 32 Utformning av forskningsinriktade utvecklingsprojekt 33 Verksamhetsutveckling genom forskningsinriktade utvecklingsprojekt 35 Slutsatser 36 Referenser 38

2. Kurslitteraturens forskningsanknytning på lärarutbildningen 39 Miranda Rocksén, Djamila Fatheddine, Elisabeth Ohlsson & Charlotte Nilsson Lärarutbildning då och nu 41 Projektets teorianknytning 43 Tillvägagångssätt 45 Projektets resultat 48 Slutsatser 52 Referenser 55

3. Om examensarbetet på grundlärar programmet 57 Lisa Asp-Onsjö, Malin Brännström, Catarina Player-Koro & Ola Strandler Bakgrund – grundlärarutbildningens utveckling 58 Praktisk vs akademisk tradition 59 Styrlogik och kunskapssyn 61 En studie av examensarbetet 62 Vetenskapliga krav 62 Material, metod och genomförande 63 Kursplanernas lärandemål 65 Kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan 66 Ämneskurser 68 Intervjuer med grundlärarstudenter 68 Om poängen med akademisk kompetens 69 Generiskt akademiskt innehåll och progression 70 De två spårens innehåll och relation till varandra 72 Om att skriva ett examensarbete 74 Intervjuer med lärare på grundskollärarprogrammet 76 Hur diskuteras och legitimeras det generiskt akademiska innehållet? 76 Examensarbetet som kronan på verket 78 Slutsatser 80 Referenser 83

4. Examinatorers och handledares förhållningssätt till betygskriterierna 85 Ilona Rinne & Anne Dragemark Oscarson Bakgrund 88 Projektets uppbyggnad och genomförande 90 Vetenskaplighet i lärarutbildningen 92

Examinatorers tolkning av betygskriterier 93 Examinatorers tolkning av teori och metod 97 Examinatorers tolkning av resultat och analys 99 Examinatorers tolkning av språk och struktur 102 Slutsatser 108 Referenser 109 Bilaga 1: Betygskriterier till det självständiga arbete på avancerad nivå som skrivs inom grundlärarprogrammet 111 Bilaga 2: Betygskriterier till det självständiga arbete på avancerad nivå som skrivs inom ämneslärarprogrammet 114

5. Teori och praktik för pedagogisk profession 119 Margaretha Häggström, Catarina Schmidt, Anna Udén & Eva-Lena Happstadius Multimodalt perspektiv på literacy 121 Studien 123 Syfte och forskningsfrågor 123 Upplägg, genomförande och analys 124 Lärarstudenternas resonemang 127 Sammanfattning 133 Diskussion 134 Slutsatser 135 Referenser 136

6. Didaktik i lärarutbildning 139 Mattias Börjesson & Irma Brkovic En studie av didaktik 142 Studiens upplägg 143 Metodutmaningar 146

Resultat 147 Slutsatser 151 Referenser 154

7. Att undersöka möjligheter till ämnesdidaktisk progression 157 Git Börjesson, Bjørn Friis Johannsen, Marie Ståhl, Maria Svensson & Maria Åström Ämnesdidaktik 159 Progression 161 Projektets design 163 Studiens upplägg 164 Undersökningens objekt 165 Resultat 166 Litteraturläsning och seminarier 166 Utvecklandet av verktyg för analys 166 Lektionsobservationer 168 Analys av kursdokument 171 Sammanställning 172 Slutsatser 173 Referenser 176

8. Kommunikation i matematik undervisningen 179 Lena Knutsson & Cecilia Kilhamn En studie av samtalskompetenser i matematik 182 Gemensam förståelse av uppdraget 184 Gemensam förståelse av kommunikation i matematikklassrummet 185 Utveckling av teoretiskt ramverk 185 Utveckling av undervisningen 186

Ett ramverk för matematiska samtal växer fram 187 Normer som grund för samtal 188 Samtalets matematiska syfte 189 Inbjudande samtal 190 Fokuserande samtal 190 Kommunikativa drag för att orkestrera samtalet 192 Slutsatser 195 Referenser 197

9. Att undervisa i de samhällsorienterande ämnena på lågstadiet 199 Anna-Lena Lilliestam De samhällsorienterande ämnena i lågstadiets kursplaner 201 De samhällsorienterande ämnena på lärarutbildningen och i forskningen 204 Projektet 205 Intervjustudien 206 Urval 207 Metod 207 Resultat 208 Kunskapsaspekter av undervisningen 209 Fostrande aspekter av undervisningen 211 Bedömning 213 Kontextberoende och progressivistisk tradition 214 Sammanfattning och implikationer 215 Slutsatser 217 Referenser 219

10. Etikdidaktik i samverkan mellan profession, utbildning och forskning 221 Annika Lilja, Ann-Charlotte Blomqvist, Sara Edman, Åsa Karlsson & Anna Strid Grundskollärarnas medverkan 222 Undervisningsmodellen – högläsning, förstärkning, gruppdiskussioner 224 Lärarnas erfarenheter av att vara med i ett praktiknära forskningsprojekt 225 Studenternas medverkan 227 Studenternas erfarenheter av det praktiknära forskningsprojektet 228 Vetenskaplighet i lärarutbildningen 230 Läraryrket – en profession 230 Didaktik 232 Slutsatser 234 Referenser 236

11. Learning study och variationsteori i lärarutbildningen 239 Joakim Magnusson, Lena Knutsson, Jan Landström, Ann-Marie von Otter & Angelika Kullberg Learning study – ett systematiskt sätt att söka kunskap om undervisning och elevers lärande 244 Learning study i lärarutbildningen 246 Handledarens roll i en Learning study 247 Vad lärde sig studenterna? 255 Slutsatser 257 Referenser 259

12. Lärarutbildningen och den digitala kompetensen 261 Sylvana Sofkova Hashemi, Catarina Player-Koro, Eva Wennås Brante, Olof Franck, Ann-Marie von Otter & Anna-Lena Pihl Den svenska skolans digitalisering 262 Digitalt innehåll i grundskolans läroplan 265 Behovet av att utbilda digitalt kompetenta lärare 268 Lärosätets satsningar och riktlinjer 271 Metod och genomförande 273 Erbjudanden i utbildningen 274 Nyantagna lärarstudenters föreställningar om digital kompetens 274 Innehållsanalys av kursdokumenten 276 Lärarstudenter om digital kompetens på lärarutbildningarna 284 Slutsatser 286 Referenser 288

13. Poesi som estetisk uttrycksform i skola och lärarutbildning 291 Katharina Dahlbäck, Viktoria Bengtsdotter Katz & Anna Lyngfelt Estetik i grundlärarutbildningen (F–6) 292 Estetik i grundskolan 293 Lärare som ”agents of change” 296 Studiens design 298 Intervjuerna 298 Deltagarnas bakgrund 299 Studenternas föreställningar om sin framtida roll som lärare 301 Den iterativa dimensionen 301

Den praktiskt-utvärderande dimensionen 303 Den framåtsyftande dimensionen 307 Slutsatser 311 Referenser 312

14. Introducing critical animal pedagogies in higher education 315 Helena Pedersen, Jonna Håkansson & Arjen E.J. Wals What is Critical Animal Pedagogies? 317 The contribution of CAP to the scientific basis of ESD and teacher education 318 The purpose of the CAP project 320 Developing the CAP module: Becoming uncomfortable – together 321 Outcomes of the CAP project: A catalyst of student engagement 326 Conclusion 332 References 333

15. Lärare blickar tillbaka på sin utbildning och yrkespraktik 335 Peter Erlandson Att få tillgång till data och projektets organisation 338 Studiens resultat i allmänna ordalag 339 Den sociala praktikens primat 341 Mentorskap – introduktion 343 Problem som återstår att lösa – nya tider 347 Slutsatser 350 Referenser 351 Efterord: Våga satsa på forsknings- och utvecklingsprojekt 353

Förord

Den här boken är ett resultat av en satsning på forsknings inriktade utvecklingsprojekt som genomfördes vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2017–2018 vid Göteborgs universitet. Ett av syftena med satsningen var att utveckla förutsättningarna för att stärka institutionens forskning, och att göra det med ett vidgat utrymme för medarbetarna att engagera sig i och lämna bidrag till en sådan utveckling. Det kom att bli en satsning som i flera avseenden var framgångsrik – för institutionens forsknings- såväl som utbildningsverksamhet, för förutsättningar att erhålla forskningsmedel och inte minst för ett samarbete och en samverkan med betydelse för delaktighet och kollektiv kunskapsbildning. I bokens introduktionskapitel redogör Jonas Emanuelsson och Christina Osbeck, tidigare respektive nuvarande prefekt, för hur arbetet med de forskningsinriktade utvecklingsprojekten växte fram och utvecklas. De lyfter också fram en rad viktiga konsekvenser och resultat av detta arbete. Det bör understrykas att den organisering av arbetet med utvecklingsprojekten, och de slutsatser som kan dras av detta arbete, inte ska uppfattas som relevant endast i relation till institutioner som bedriver lärarutbildning. Som bokens undertitel anger, är det exempel från en sådan institution som utgör plattformen för de olika kapitel där arbeten med att utveckla vetenskaplighet i högre utbildning skildras. Men de projekt och 11

Olof Franck Redaktör

12 � Förord

de teman som beskrivs och diskuteras har vida kontaktytor ut mot andra discipliner och utbildnings- och forskningsverksamheter vid universitet och högskolor. Den mångdimensionella frågan hur vetenskaplig metod och ett vetenskapligt tänkande kan förankra högre utbildning är generellt angelägen och betydelsefull att analysera och diskutera. Och här kan institutioner och lärosäten inspireras och lära av varandras exempel, och utveckla en kommunikation och en dialog som bär både utåt och inåt. I bokens avslutande efterord reflekterar professor Karin Rönnerman över de olika forskningsinriktade projekten och deras betydelse för hur frågan om vetenskaplighet i högre utbildning kan uppfattas, tolkas och diskuteras.

Jonas Emanuelsson & Christina Osbeck

Forskningsinriktade utvecklingsprojekt

– verksamhetsutveckling genom koordinering av forskning, utbildning och samverkan

Institutioner med ansvar för professionsutbildningar domineras ofta av sitt utbildningsuppdrag. Så är fallet för Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), Göteborgs universitet, där tyngdpunkt i verksamheten ligger på utbildning inom lärarprogrammen. Forskningsverksamheten är relativt sett liten och obalansen mellan utbildning och forskning innebär att institutionens lärare i alltför liten omfattning och med otillräcklig kontinui tet är engagerade i forskningsuppgifter. Förhållandet är tydligt i jämförelse med många institutioner inom och utanför Göteborgs universitet, även sådana med ansvar för professionsutbildningar. Med ambitionen att involvera fler medarbetare i forskningsliknande aktiviteter genomförde institutionen en satsning på forskningsinriktade utvecklingsprojekt, 2017–2018. Tanken var att detta arbete kunde kompensera för bristen på forskningsresurser. Utöver ambitionen att stärka alla universitetslärares bidrag till forskningsmiljön formulerades även flera andra syften. Ett sådant syfte var att förbättra arbetsmiljön genom en ökad varia tion i arbetsuppgifter. Ett annat var att stärka kollektiv kunskapsbildning samt förbättra kvaliteten i kurser och program. Medverkande delprojekt förväntades också generera underlag för vetenskaplig publicering och lägga grund för ansökningar om forskningsbidrag. 25

Att koordinera utbildning, forskning och samverkan IDPP tillkom som institution under 2010 genom en omorganisering inom utbildningsvetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet. Denna förändring innebar att storinstitutionen för pedagogik och didaktik (IPD), med närmare 500 medarbetare, fördelades i tre nya institutioner. IDPP, som blev en av dessa institutioner, erhöll stora och viktiga utbildningsuppdrag framför allt på grundläggande nivå inom lärarprogrammen. Dock inget program på avancerad nivå och relativt liten utbildning på forskarnivå. Medarbetare med externfinansierad forskning var få och fakultetsanslaget för forskning litet jämfört med de andra institutionerna vid fakulteten. Institutionen hade emellertid flera viktiga samverkansuppdrag, såsom att för Skolverkets räkning utveckla nationella prov inom samhälls- och naturorienterande ämnen samt att bedriva utbildning inom lärarlyften. De visioner för fortsatt arbete som har format institutionens utveckling har sin bakgrund i två olika processer, men som också kan antas ha påverkat varandra. Den ena är relaterad till hur en av 26 � Emanuelsson & Osbeck

Arbetet resulterade i att det, under vårterminen 2018, sändes in fler ansökningar än någonsin till forskningsråden. När resultaten från Skolforskningsinstitutionen och Vetenskapsrådet tillkännagavs stod det klart att IDPP aldrig tidigare fått så många forskningsansökningar beviljade. Och inte heller någon annan utbildningsvetenskaplig institution i landet kunde mäta sig med IDPP ifråga om anslag under helåret 2018. Fem nya egna projekt och en forskarskola väcker uppmärksamhet och reser frågor om hur det möjliggjorts. I detta inledningskapitel beskriver vi vad som kan förstås som satsningens bakgrund, genomförande och utfall. Ambitionen är med andra ord att ge de forskningsinriktade utvecklingsprojekt som beskrivs i de följande kapitlen en bakgrund och inramning.

institutionens professorer, Ference Marton, under slutet av 1990talet var aktiv med att forma en förståelse av universitetets verksamheter genom begreppet The University of Learning tillsammans med John Bowden. Detta arbete – tolkningen och förståelsen av universitetens verksamhet och utveckling – och de diskussioner som följde i dess kölvatten kan antas ha påverkat formandet av IDPP:s verksamhet. Den andra process av betydelse som var aktuell vid tidpunkten för bildandet av institutionen var Göteborgs universitets visionsarbete, senare uttryckt som, ”Vision 2020”. En av de bärande idéerna är här vikten av universitetsmiljöer som ”Kompletta Akademiska Miljöer (KAM), det vill säga miljöer där forskning, undervisning och samverkansuppdrag är koordinerade såväl innehållsligt som organisatoriskt. Institutionens verksamhetsriktning och den satsning som senare gjordes under 2017 kan förstås som grundade i dessa båda arbeten. Centralt i båda dessa tolkningar eller förståelser av universitetsverksamhet är att de tre uppdragen inte bör betraktas som skilda från varandra. Kvalitetsutveckling är relaterad till att dessa uppdrag ses i relation till varandra. Detta är kanske allra tydligast hos Bowden och Marton som menar att såväl forskning som undervisning kan ses som kunskapsbildning och lärande, där forskning handlar om utveckling av kunskap på kollektiv nivå som är ny för mänskligheten, medan undervisning handlar om kunskapsutveckling på en mer individuell nivå, som är ny för de inblandade. Samverkansuppdraget kan konsekvensenligt betraktas som lärande på såväl individuell om kollektiv nivå, i ett specifik lokalt sammanhang. Av stor vikt för processernas kvalitet är att de är tydligt riktade mot ett avgränsat innehåll. Forskning har ett specifikt fokus på det fenomen eller det objekt som är föremål för systematiskt studium. På liknande sätt kan undervisning betraktas som att den fokuserar objekt något specifikt som man strävar efter att studenterna ska behärska. Med andra ord har både forskningsprocesser och undervisningsprocesser specifika kunskaps- och lärandeobjekt. I lärande, oavsett 1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 27

En central strategisk idé har formulerats i termer av kompletta akademiska miljöer (KAM). Med detta menar vi en innehållslig organisering av verksamheten i olika grupper eller ”miljöer” som svarar för såväl utbildning och forskning som samverkan med det omgivande samhället. En innehållslig organisering ska genomföras på ett sätt som både gynnar stabilitet och kreativitet i verksamheten och svarar upp mot ökande krav på forskningsanknytning och interaktion med omvärlden. I stället för en organisation byggd på hierarkier 28 � Emanuelsson & Osbeck

om vi talar om lärande som forskning eller som undervisning, ligger ett vidgande av perspektiv och en strävan efter att se något som något annat, något rikare, mer differentierat och komplext. Att vara tydlig med vad det är för lärandeobjekt som fokuseras i såväl forskning som undervisning blir därmed väsentligt för verksamhetens utveckling. Utgångspunkten att både forskning och utbildning förstås som pågående lärande av tydligt formulerade lärandeobjekt ger implikationer för hur verksamheterna kan utvecklas. I linje med idén om Kompletta Akademiska Miljöer bör man sträva efter att organisera forskning och utbildning så att lärandeobjekten blir desamma. Annorlunda och mer vardagligt uttryckt bör man sträva efter att den forskning och den utbildning som bedrivs inom en organisation i så hög utsträckning som möjligt adresserar ”samma saker”. I Göteborgs universitets ”Vision 2020” är vikten av växel verkan mellan forskning, utbildning och samverkan tydligt framskriven och förstås som bärande för kompletta akademiska miljöer. ”Grunden för de kompletta akademiska miljöerna är en växelverkan mellan forskning, utbildning och samverkan. Det innebär att all utbildning – oavsett nivå – är forskningsanknuten, liksom all forskning är utbildningsanknuten.” (s. 9). Intressant nog är detta också uttryckt i den tidigare storinstitutionens, IPD:s, strategiska plan.

och gränsdragningar, vill vi här organisera arbetet i termer av innehåll och verksamhet och med möjligheter till flexi bilitet, samverkan och utbyte med andra miljöer. (s. 9)

Märk väl att KAM-organiseringen vid IPD är tydligt innehållsligt fokuserad så att aktuella gemensamma ”lärandeobjekt” – om man så vill – framträder i såväl forskning och utbildning som samverkan. Intresset för utveckling av dessa lärandeobjekt förmår skapa ett gemensamt fokus, som genererar stabilitet och kreativitet bortom hierarkisering av de olika verksamheterna. Här är det kunskapsutvecklingen relativt dessa lärandeobjekt som står i centrum oavsett arbetsuppgift, i såväl den enskilde studentens lärande som i de forskningsprojekt som kan sägas inrikta sig på mänsklighetens kunskapsutveckling.

Intensifierat koordineringsarbete vid IDPP Institutionens formering 2010 bar tydliga spår av en verksamhets- och organisationslogik från IPD. Det var innehållsligt fokuserade intresseområden som bar upp verksamheten där såväl undervisning som forskning bedrivs och förenas – i bästa fall i urskiljande av ett antal gemensamma lärandeobjekt. Under 2015 intensifierade IDPP sitt KAM-arbete genom att den nya proprefekten fick som ett av sina uppdrag att verka för ökad koordination mellan forskning, utbildning och samverkan vid IDPP. Vid presentationen av uppdraget, i samband med upptaktsdagar för höstterminen 2015, beskrevs koordinering av forskning, utbildning och samverkan som såväl arbetsbesparande som kvalitetsdrivande. Forskningen gynnas av att ha en förankring i praktikers kunskapsbehov, där ny kunskap också kan prövas och potentiellt förändras. På motsvarande sätt så behöver den i undervisning kommunicerade kunskapen vara vetenskapligt prövad och grundad, men det behöver 1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 29

30 � Emanuelsson & Osbeck

också finnas en insikt om att sådana undervisningsprocesser kan lägga grund för ny kunskapsbildning. Under 2015 och 2016 gjordes även en genomlysning av institutionens verksamhet ur ett KAM-perspektiv. Prefekt och proprefekt genomförde strukturerade gruppintervjuer på samtliga undergrupperingar (här benämnda intresseområden). Intervjuerna sammanställdes i en rapport som tydliggör att syftet med arbetet bland annat var att ”ge en kunskap om institutionens samlade verksamhet i ett KAM-perspektiv” och ” formulera förslag till möjliga vägar i IDPP:s fortsatta arbete kring KAM och forskningssamverkan”. Rapporten identifierar också ett antal utmaningar. Bland annat framgår att målsättningen att lägga ansvaret för koordinering mellan utbildning och forskning vid institutionens intresse områden, inte bedöms ”helt realistisk”. Intresseområdena uppfattade att de framför allt hade fokus på forskning, medan ansvaret för utbildning låg på studierektorers och kursansvariga. Det fanns med andra ord inget givet ansvar för utbildning eller för forskningsförankring av utbildning vid intresseområdena. Undervisningsarbetet uppfattades inte heller självklart som en resurs för forskningen eller ha betydelse för vilken inriktning på forskningen som prioriterades. Ett antal förslag till åtgärder formuleras i rapporten. Under vårterminen 2016 genomför samtliga intresseområden presentationer av sin verksamhet ur ett KAM-perspektiv. Skisser till program för respektive verksamhet läggs fram och granskas av förberedda respondenter och diskussion förs i institutionens kollegium som helhet, på institutionsmöten. En viktig fråga gäller intresseområdenas profilering, det vill säga hur de innehållsligt fokuseras. Kan profilering åstadkommas blir möjligheterna till koordinering mellan utbildning, forskning och samverkan större, arbetsinsatserna mindre splittrande och verksamhetens utveckling får en gemensam riktning. Parallellt med arbetet på intresseområdena, där deras respek tive kontaktpersoner höll samman arbetet, fick studierektorerna

uppdrag att samla personal på sina studierektorsområden/ intresseområden och diskutera kursernas kvalitetsutveckling. Institutionen inleder också ett revideringsarbete av handläggningsordning för fastställande av kursplaner så att det kommer att ställas krav på att kursplaner har varit diskuterade i kollegial miljö med aktuell innehållsinriktning, det vill säga ett möte på intresseområdet, innan den tas upp för beredning i institu tionens grundutbildningskommitté. Under denna period hålls även ett antal kursledarmöten som just har fokus på utbildningens forskningsförankring. I syfte att driva verksamheten i riktning mot mer kompletta akademiska miljöer bedrevs alltså det fortsatta arbetet i två koordinerade processer; i intresseområdenas profileringsoch visionsarbeten dokumenterade genom texter benämnda programförklaringar, och i förändrade kursplanerutiner där intresseområdenas kollegiala inflytande över kursernas innehåll stärktes. Samtidigt som intresseområdena sågs som basen för denna utveckling diskuterades kontinuerligt behovet av större kritisk massa än vad som de skilda miljöerna kunde erbjuda. Utvecklingen bedömdes därför vara viktig att para med ett institutionsövergripande forskningsinriktat arbete som bland annat handlade om att synliggöra gemensamma kunskapsintressen, inrätta ett gemensamt IDPP-seminarium och ge fortsatt stöd till skrivarveckor och gemensamma skrivprojekt. Några av dessa skrivprojekt gavs stadga genom koordinering av arbetet som resulterade i en antologi med kapitel om klassrumsforskning (Osbeck, Ingerman & Claesson, 2018). Bristen på tid inom ramen för tjänsteplaneringen identifierades som ett av de mest problematiska hindren för utveckling i den genomlysning som gjordes. I syfte att stödja intresse områdenas profilering och gynna både forsknings- som utbildningsutveckling, gjordes en satsning på förstärkt forsknings- och kompetensutvecklingstid. Till skillnad från den reguljära kompetensutvecklingstid som alla lärare–forskare har inplanerad i sina 1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 31

anställningar var ambitionen att få till stånd kollektiv verksamhet. Under ett ledningsmöte i maj 2016 presenterades därför ett förslag som inledningsvis benämndes forskningsinriktade utbildningsprojekt, senare forskningsinriktade utvecklingsprojekt.

Redan initialt, i det beskrivna maj-förslaget, var syftet med de forskningsinriktade utvecklingsprojekten att få en tydligare gemensam profil på IDPP:s verksamhet, fortsatt driva en KAM-inriktning av verksamheten. Det gynnsamma läget betonas då IDPP fått ett ökat ansvar för lärarutbildningsprogrammen samtidigt som erforderliga personella och ekonomiska resurser finns på plats. Det är synliggörandet av det gemensamma intresset för didaktik som lyfts fram och hur det kan förstås som kopplat till övergripande teman, såsom hållbar utveckling, bildning, literacy, bedömning och dokumentation, klassrumsstudier, variationsteori och fenomenografi. Vid höstterminens start 2016 inbjöds medarbetare vid institutionen att i projektform söka resurser motsvarande arbetstimmar som om de beviljades lades in i institutionens reguljära tjänste planering. Projekten kunde adressera antingen institutions gemensam utveckling eller sådan som var särskilt riktad mot något studierektorsområde eller intresseområde. Utlysningen hade också tematiska avgränsningar med anknytning till institutionens strategiska dokument. Samtliga projekt förväntades fokusera didaktik; didaktik inom skolväsendet, som kunskapsinnehåll för institutionens studenter, som innehåll i de kurser institutionen bedriver, eller förståelse av didaktik som kunskapsområde. De kunde vidare med fördel uppmärksamma progression, längs flera olika dimensioner inom grundskola, gymnasium, lärarutbildning, eller universitetsutbildning mer generellt där exempelvis frågan om dess forskningsförberedande karaktär omnämndes. 32 � Emanuelsson & Osbeck

Inbjudan till forskningsinriktade utvecklingsprojekt

Också projekt med literacyinriktning i bred mening välkomnades särskilt. Det fanns vidare ett uttalat önskemål att projektgrupperna skulle vara heterogent sammansatta så att tillfälligt anställda, tillsvidareanställda med olika erfarenheter, till exempel skilda grader av vetenskaplig kompetens, arbetade tillsammans. På så sätt förväntades kollektiv kunskapsbildning tvärs över verksamheter gynnas och arbetsmiljön vid institutionen stärkas. Med benämningen ”Forskningsinriktade utvecklingsprojekt” betonades såväl den framåtsyftande utvecklingsaspekten som syftet att generera underlag för forskningsansökningar och vetenskapliga publikationer. Andra möjliga produkter eller resultat från projekten som framhölls var förslag till samverkansprojekt och uppdragsutbildningar samt reviderade kurs- och utbildningsplaner med fördel relaterade till genomförda analyser av relevanta utbildningar vid andra lärosäten. För möjlighet att erhålla projektmedel framhölls dessa utgångspunkter liksom relation till institutionens verksamhetsplan, projektens möjlighet att generera forskning och ansökningarnas trovärdighet.

Utformning av forskningsinriktade utvecklingsprojekt Som svar på inbjudan och de intentioner som formulerats för de forskningsinriktade utvecklingsprojekten inkom 23 ansökningar. Några bedömdes ligga för långt ifrån inbjudans framskrivna fokuseringar och beviljades därför inte medel. 15 projekt startades och erhöll sammantaget arbetstid motsvarande 13 års arbetstider. Kombinationen av olika personalkategorier i projekten var överlag god. Det vanligaste var en sammansättning där både adjunkter, lektorer och docenter var aktiva (6 projekt). I nästan lika många fanns såväl adjunkter som lektorer representerade (5). Ett par projekt utgjordes av lektorer och adjunkter (2), ett 1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 33

34 � Emanuelsson & Osbeck

av enbart lektorer och ytterligare ett av docent och professor. I fem av dessa projekt fanns också aktiva doktorander och ett par av projekten valde dessutom att samarbeta med aktivt deltagande studenter. Fördelningen mellan institutionsövergripande projekt och områdesspecifika projekt var jämn med sju övergripande och sex ämnesområdesspecifika. Bland de institutionsövergripande fanns också ett par där tematiken inte var relevant för institutionen som helhet men fångade mer än ett intresseområde. Så var det till exempel med det skönlitteraturbaserade etikundervisningsprojektet. De allra flesta projekt var högskoledidaktiska i någon form (11). Några var mer inriktade på konceptioner av didaktisk kunskap (5), såsom matematikdidaktik eller NaTe-didaktik, medan andra mer uppmärksammade former för utveckling av särskilda kunskaper (6), såsom vetenskaplighet/ vetenskapligt skrivande, bedömning, eller undervisningsskicklighet. Av de som i stället studerade didaktik i ungdomsskolan (4) var ett par särskilt intresserade av samspelet mellan skoldidaktik och lärarutbildningsdidaktik, det vill säga hur slutsatser avseende undervisning i grundskola kan få konsekvenser för utformning av lärarutbildning. Inget projekt valde att särskilt fokusera didaktik som kunskapsfält. Bland de studier som genomfördes var intresset för progression, i jämförelse med literacy, dominerande. Hur pass explicit framskrivet detta progressionsintresse var varierade emellertid. Fem av projektens fokuseringar var varken literacy- eller progressionsinriktade i direkt mening. Bland dessa projekt studerade ett par konsekvenser av att arbeta med en viss undervisningsmodell. Den sammanlagda resurs som avsattes inom institutionen motsvarande 13 heltidsanställningar. Denna resurs fördelades på tre terminer. Det går inte att skatta den totala omfattningen eftersom många medarbetare valde att också skjuta till av sin ordinarie kompetenutvecklingstid som enligt arbetstidsavtalet finns inom ramen för läraranställningar.

Verksamhetsutveckling genom forskningsinriktade utvecklingsprojekt Det är naturligtvis svårt att med säkerhet slå fast vilka konsekvenser de forskningsinriktade utvecklingsprojekten har haft. Hur pass troligt det är att de samband som iakttas är kausala är dock något vi här enbart kan resonera kring. Det vi emellertid kan konstatera är att det under verksamhetstiden rått en febril aktivitet på institutionen kring forskningsinriktade aktiviteter och att denna ökade aktivitet innefattat en högre andel personal än någonsin tidigare. Det har också funnits ett intresse för och en tilltro till den kunskap som utvecklats i projekten. De från projekten vunna insikterna har ofta refererats vid pågående samtal på institutionen, samtal som gällt såväl utbildning och forskning som annan verksamhet. Det har med andra ord funnits en medvetenhet om pågående lärande kring ett antal specifikt avgränsade lärandeobjekt. Det pågående lärandet har varit av såväl individuell som kollektiv karaktär. Aldrig förr har så många ansökningar sänts in till forskningsråden och aldrig har så många samtidigt blivit beviljade. Av de fem beviljade projekten kan fyra tydligt relateras till kunskap som utvecklats i de forskningsinriktade utvecklingsprojekten och i ett av dessa fall fungerade det som pilotprojekt för det finansierade projektet. Vi kan också identifiera positiva effekter vid sidan av de mer forskningsinriktade. Samtidigt som institutionen under perioden 2013–2018 varit utsatt för stort tryck i form av ett närmast fördubblat lärarutbildningsuppdrag och tillhörande inflöde av nya kollegor, har utfallet från genomförda arbetsmiljöundersökningar fortsatt varit gott. I vissa avseenden har det till och med förbättrats. Det systematiska kvalitetsarbete som flera av projekten inneburit framhålls även av UKÄ:s utvärderingar av grundlärarprogrammen. En lärargrupp vid institutionen har 1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 35

dessutom fått universitetets pedagogiska pris utifrån arbete med direkt anknytning till ett av utvecklingsprojekten.

Utan att i strikt mening kunna visa att det är de forsknings inriktade projekten som genererat den ökade andelen extern finansierad forskning, de goda resultaten i arbetsmiljöundersökningar eller de positiva utbildningsutvärderingarna, menar vi att projekten har bidragit till dessa utfall. Det vi med denna introduktion velat göra är att sätta in satsningen på forskningsinriktade utvecklingsprojekt i ett större sammanhang som handlar om verksamhetsutveckling i akademin. Det är många, inte minst bland oss som har ansvar för professionsinriktade utbildningar, som begränsas av en obalans mellan undervisning och forskning, som i förlängningen riskerar att leda till urholkning av dessa utbildningars vetenskapliga bas. Det är svårt att vända en sådan utveckling och lätt att i stället hoppas på att större forskningsanslag ska dimpa ned och likt ett trollslag förvandla mörker till ljus. I verkligheten är det sällan sådana skeenden inträffar. Det vi emellertid kan göra är att bättre utnyttja de resurser vi faktiskt har. Vi behöver fråga oss: ▶ Hur organiserar vi verksamheten så att de utbildningsresurser vi har fått förtroendet att förvalta inte bara bidrar till individers lärande utan också mänsklighetens? ▶ Går det att prioritera striktare och tydliggöra i högre utsträckning för varandra vad det är för lärandeobjekt vi arbetar med, och se hur våra olika kurser – förberedelseinläsning och arbete tillsammans med studenter – kan bidra till utveckling av lärande om dessa objekt? ▶ Går det att välja samverkansuppdrag så att de tydligt riktas mot fortsatt kunskapsutveckling om dessa objekt – och inte om andra objekt där vi tvingas läsa in oss på 36 � Emanuelsson & Osbeck

Slutsatser

nytt, börja från början och splittra upp såväl oss själva som vårt gemensamma lärande? ▶ Hur kan de små forskningsresurser som vi själva förfogar över användas på ett klokt sätt för att sammantaget bidra till fördjupad kunskap kring några objekt som vi har gemensamt intresse av, i stället för till ett antal olika lärandeobjekt där det blir svårt för varje individ att enskilt göra skillnad? Värt att notera är att behovet av en aktiv och drivande institutionsledning är särskilt tydligt i en organisation där det saknas starka och väletablerade forskningsgrupperingar. Det är annars typiskt att det är i sådana grupperingar som viktigt proaktivt arbete som syftar till kvalitetsutveckling bedrivs, även om det i första hand gäller forskningsområdet. Här utvecklas forskningsprogram och det finns stöd för juniora medarbetare att vidareutvecklas i en kollektiv arbetsgemenskap. När sådana miljöer saknas får institutionen med tillhörande ledning överta sådana kvalitetsdrivande funktioner. Ett sådant arbete är naturligtvis inte möjligt utan engagerade och genuint intresserade medarbetare med kompetens och beredskap att lägga ned ett hårt arbete när tillfälle ges och erforderliga resurser finns på plats. Genomförandet av forskningsinriktade utvecklingsprojekt vid IDPP är en berättelse om ett steg av flera i syfte att tydliggöra hur undervisning och forskning hänger samman i individers och mänsklighetens lärande. Likaså hur vi förmår göra skillnad när vi går samman, gemensamt tydliggör vilka lärandeobjekt vi har anledning att prioritera, och stimuleras av varandras nyfikenhet och nyvunna insikter. Jonas Emanuelsson var prefekt för IDPP juli 2010–juni 2018. Christina Osbeck var proprefekt för samma institution juli 2015–juni 2018 och tillträdde som prefekt i juli 2018.

1. Forskningsinriktade utvecklingsprojekt � 37

Redaktör för boken är Olof Franck, docent i religionsfilosofi, universitetslektor i de samhällsorienterande ämnenas didaktik och viceprefekt för forskning vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Vetenskaplighet i högre utbildning Erfarenheter från lärarutbildning Vad innebär vetenskaplighet i högre utbildning och hur kan den stärkas? Den här boken tar sin utgångspunkt i en institutions systematiska arbete med dessa frågor, i syfte att diskutera positiva erfarenheter och kritiska moment i ett sådant utvecklingsarbete. Exempel på ämnen som tas upp i boken är forskningsanknuten litteratur, examensarbete, relationen mellan teori och praktik, ämnesprogression, digitalisering, hållbar utveckling och estetiska uttrycksformer. Vetenskaplighet i högre utbildning diskuterar erfarenheter från lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. De olika projekten som beskrivs har dock generell högskolepedagogisk relevans och boken är därmed lämplig som kurslitteratur i högskolepedagogisk utbildning mer allmänt. Den vänder sig även till forsknings- och utbildningsansvariga vid universitet och högskola.

Den här boken är ett resultat av en satsning på forskningsinriktade utvecklingsprojekt som genomfördes vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2017–2018, Göteborgs universitet.

Art.nr 40265

studentlitteratur.se