9789144130095

KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 1 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

ännu

B ä tmt raens

tillsam

KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 1 Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Kompetens Företagsekonomi 1 är ett helt nytt läromedel – skapat idag, för elever som lever i samtiden och blickar mot framtiden!

LÄRARPAKET

DIGITALA RESURSER

Det fylliga lärarpaketet underlättar din planering och frigör värdefull tid. Här ingår bl.a. kommentarer, minikurser i de vanligaste kontorsprogrammen, förslag på provuppgifter med lösningar, case och färdiga presentationer. Du får även tillgång till elevens digitala läromedel, dvs. Kompetens Fakta och Kompetens Övningar.

Uppgifterna, provförslagen, presentationerna med mera finns även som rediger- och utskrivbara digitala resurser, vilket gör att du enkelt kan anpassa dem till din undervisning.

Interaktiv version av lärarmaterialet, där du kan söka, anteckna och länka

I varje lärarmaterial ingår tre inloggningar, som ger tillgång till hela lärarmaterialet.

Digitala resurser, bl.a. case, provförslag och presentationer.

Tre inloggningar

Tillgång till elevens digitala läromedel.

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till lärarmaterialet hör även en digital del!

Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet.

Där finns bland annat en interaktiv version av lärarmaterialets innehåll, underlag för prov och kapitelsammanfattningar i PowerPoint.

När du ser en liten symbol betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av.

Klicka på symbolen för att gå dit.

På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt I lärarmaterialet ingår också fakta- och övningsboken.

Du får här även tillgång till fakta- och övningsbokens digitala läromedel.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Malin Kågerman Hansén och Henric Arfwidsson Omslagsbild: Shutterstock Omslag och grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 40219 ISBN 978-91-44-13009-5 © 2020 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Studentlitteratur, Sweden 2020

Innehåll Välkommen till Kompetens Företagsekonomi 1! . . . 5 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Läromedlets olika delar och ämnet Företagsekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Läromedlets koppling till ämnesplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Åtta kompetenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Affärskompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Analytisk kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Digital kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Entreprenöriell kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Etisk kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Global kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Hållbarhetskompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Kommunikativ kompetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Förslag på tidplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 I samband med UF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Hjälp eleverna snabbt igång med de digitala läromedlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 Inläst interaktiv version av böckerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kapitelsammanfattningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Interaktiva uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Lärarmaterialets upplägg och digitala resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Digitala resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Digital klassrumsfunktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Extramaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Vegotrucken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Introduktionskurser till de vanligaste kontorsprogrammen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Kompetens Fakta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Faktabokens upplägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Kapitelvisa kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 1 Nu sätter vi igång med ekonomi! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2 Handel och ekonomi – en tidsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 3 Arbeta i projekt – när gör man det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 5 Vilken företagsform? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 6 Företagets organisation – hur jobba effektivt tillsammans? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 9 Har vi satt rätt pris – produktkalkyler och moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 11 Marknadsföring – att möta kundernas behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 13 Marknadsrätt – för schysta affärer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 14 Lagar och regler – också i bokföringens värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 15 Löpande bokföring – dag för dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 17 Dags för bokslut – hur har det gått? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Det digitala läromedlet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Aktuellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Interaktiva uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Kapitelsammanfattningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Case . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Filmer och intervjuer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Introduktionskurser till vanliga kontorsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Kompetens Övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63 Övningsbokens upplägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64 Lärarkommentarer till vissa uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .65 1 Nu sätter vi igång med ekonomi! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 2 Handel och ekonomi – en tidsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 3 Arbeta i projekt – när gör man det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 5 Vilken företagsform? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 6 Företagets organisation – hur jobba effektivt tillsammans? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 9 Har vi satt rätt pris – produktkalkyler och moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 11 Marknadsföring – att möta kundernas behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 13 Marknadsrätt – för schysta affärer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 14 Lagar och regler – också i bokföringens värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 15 Löpande bokföring – dag för dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 17 Dags för bokslut – hur har det gått? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Det digitala läromedlet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93 Genomgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Fler övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Interaktiva uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Förslag på provuppgifter – med lösningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97 Kapitel för kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98 1 Nu sätter vi igång med ekonomi! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 2 Handel och ekonomi – en tidsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 3 Arbeta i projekt – när gör man det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 5 Vilken företagsform? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 6 Företagets organisation – hur jobba effektivt tillsammans? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 9 Har vi satt rätt pris – produktkalkyler och moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 11 Marknadsföring – att möta kundernas behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 13 Marknadsrätt – för schysta affärer! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 14 Lagar och regler – också i bokföringens värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 15 Löpande bokföring – dag för dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 17 Dags för bokslut – hur har det gått? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

I lärarmaterialets digitala del . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Interaktiv version av lärarmaterialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Kapitelsammanfattningar (PowerPoint) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Kapitelsammanfattningarnas inläsning (Word) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Förslag på provuppgifter (Word) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Länk- och litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Välkommen till

KOMPETENS

FÖRETAGSEKONOMI 1

Introduktion I din hand har du nu lärarmaterialet till Kompetens Företagsekonomi 1. Här har vi samlat allt som vi – utifrån många års undervisningserfarenhet – tänker kan underlätta för dig som lärare, oavsett om du är nyutbildad eller erfaren. Detta ska dock naturligtvis inte ses som några måsten, utan du bedömer och avgör själv vad du vill använda.

Idén med läromedelspaketet Kompetens är att hjälpa eleverna att förstå de olika begreppen och sambanden inom området företagsekonomi och se företagandet i ett större sammanhang. En aktiv och väl förberedd lärare är självklart en väldigt viktig pusselbit för att kunna nå detta, och det är där detta lärarmaterial kommer in.

Efter denna introduktion, som bland annat beskriver hur läromedlet anknyter till ämnesplanen och läromedlets olika delar, presenterar vi kommentarer, förslag och kompletterande material. Här hittar du bland annat tips och kommentarer till uppgifter i övningsboken, presentation av vad som finns i faktabokens och övningsboken digitala läromedel, kapitelsammanfattningar i PowerPoint samt förslag på provuppgifter med lösningsförslag.

Läromedlets olika delar och ämnet Företagsekonomi Läromedlet Kompetens Företagsekonomi 1 består av fyra delar: Fakta, Övningar, Kommentarer och lösningar (som innehåller kompletta svar och kommentarer till samtliga uppgifter, till skillnad från övningsbokens begränsade kortfacit) och detta Lärarmaterial.

Faktaboken och övningsboken finns båda i tryckt form och som digitalt läromedel.

Det innebär att du och dina elever enkelt kan välja vad ni tycker passar bäst i arbetet med fakta och utvecklingen av förståelse och färdigheter.

Kompetens Företagsekonomi 1 går också att köpa som digitalt elevpaket (enanvändarlicens) och digitalt klasspaket (upp till 30 användare). Det som skiljer är att de tryckta böckerna inte ingår och licenstiden är 1 år från det att läromedlen aktiveras. Men de digitala läromedlen är desamma i alla varianter. För enkelhetens skull beskriver vi i det följande Kompetens Företagsekonomi 1 som fakta- och övningsbok med digitala läromedel.

Det är också den kombinationen – som tillåter blended learning – som vi tycker fungerar allra bäst.

Läromedlet består av 17 kapitel som är indelade i fem block: Block 1: Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund Block 2: Starta och organisera företag Block 3: Planera och kontrollera ekonomin Block 4: Nå kunderna – att marknadsföra och sälja Block 5: Följ upp – med bokföring och bokslut Det är utvecklat för gymnasiekursen Företagsekonomi 1. Så här skriver Skolverket om ämnet, dess syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. I sammanställningen som börjar på s. 10 presenteras hur läromedlet anknyter till ämnesplanen.

Ämne – Företagsekonomi

Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation, redovisning och kalkylering. Ämnet omfattar även entreprenörskap, som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter.

6

© Författarna och Studentlitteratur

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Här ingår företagens ansvar för bland annat hållbar utveckling.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i företagsekonomiska teorier, modeller och metoder samt förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man förverkligar en affärsidé samt stimulera deras kreativitet och lust att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Företagsekonomi handlar om ekonomiska strategier som på olika sätt påverkar våra liv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla intresse för ekonomiska frågor och förmåga att kritiskt granska, analysera och diskutera företagsekonomiska frågeställningar.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att problematisera, diskutera, argumentera och pröva källor kritiskt. Genom fältstudier och arbete med autentiska exempel ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av företagande. Eleverna ska även ges möjlighet att befästa sina teoretiska kunskaper genom praktisk tillämpning.

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1 Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.

2 Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.

3 Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.

4 Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.

5 Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.

6 Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.

7 Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Kursen företagsekonomi 1 omfattar punkterna 1–4 och 6–7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.

>>>

© Författarna och Studentlitteratur

7

Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.

• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.

• Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.

• Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.

• Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.

• Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel.

Eleven diskuterar översiktligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven översikt­ ligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.

Eleven beskriver översiktligt olika funktioner i ett företag samt redogör översiktligt för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven översiktligt för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet. Eleven redogör översiktligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet enkla företagsekonomiska metoder. Med hjälp av enkla modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.

Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet i sam­ råd med handledare och med tillfredsställande resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med enkla omdömen.

Eleven använder i samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C Eleven beskriver utförligt företagens roll i samhället med hjälp av några exempel.

Eleven diskuterar utförligt sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt företagens villkor med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser.

8

© Författarna och Studentlitteratur

Eleven beskriver utförligt olika funktioner i ett företag samt redogör utförligt för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven utförligt för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet. Eleven redogör utförligt för innebörden av företagsekonomiska begrepp. Vidare använder eleven med viss säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Eleven värderar med enkla omdömen modellernas användbarhet.

Eleven upprättar efter samråd med handledare en projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med tillfredsställande resultat.

Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen.

Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat företagens roll i samhället med hjälp av några exempel. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sambandet mellan företagens ekonomiska beslutsfattande och deras samhällsansvar. Med hjälp av några exempel beskriver eleven utförligt och nyanserat företagens villkor, med utgångspunkt i grundläggande lagar och andra bestämmelser samt utifrån politiska och samhällsekonomiska förutsättningar.

Eleven beskriver utförligt och nyanserat olika funktioner i ett företag och hur de samordnas för att man ska nå uppställda mål samt redogör utförligt och nyanserat för hur man startar och driver ett företag. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för affärsidéns utformning samt dess betydelse för företagets verksamhet.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av företagsekonomiska begrepp.

Vidare väljer och använder eleven med säkerhet företagsekonomiska metoder. Med hjälp av modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang.

Eleven värderar med nyanserade omdömen modellernas användbarhet.

Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad projektplan inom det företagsekonomiska kunskapsområdet. Eleven tar eget ansvar samt genomför projektet efter samråd med handledare, inom givna tidsramar och med gott resultat. Dessutom utvärderar eleven arbetsprocessen och resultatet med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetsprocessen kan förbättras.

Eleven använder efter samråd med handledare relevant teknik för kommunikation, beräkningar, informationssökning, presentation och dokumentation.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

© Författarna och Studentlitteratur

9

Läromedlets koppling till ämnesplanen Följande uppställning visar hur fakta och tillämpningar i läromedlet anknyter till ämnesplanen. I vissa fall kan det finnas kopplingar till ytterligare kapitel. Se även avsnittet om de åtta kompetenserna på nästa sida.

10

Ämnesplanen i företagsekonomi

Kapitel i Kompetens

1 . Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv . Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande .

(främst) 1 Nu sätter vi igång med ekonomi!

2 Handel och ekonomi – en tidsresa

2 . Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet .

1 Nu sätter vi igång med ekonomi!

4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa 5 Vilken företagsform?

13 Marknadsrätt – för schysta affärer!

14 Lagar och regler – också i bokföringens värld

3 . Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé .

4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa 5 Vilken företagsform?

4 . Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa .

7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord?

8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram 9 Har vi satt rätt pris? – produktkalkyler och moms 10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten 11 Marknadsföring – att möta kundernas behov 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa 14 Lagar och regler – också i bokföringens värld 15 Löpande bokföring – dag för dag 16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat 17 Dags för bokslut – hur har det gått?

5 . Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet .

(främst) 2 Handel och ekonomi – en tidsresa 4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa 13 Marknadsrätt – för schysta affärer!

17 Dags för bokslut – hur har det gått?

6 . Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter .

Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat .

3 Arbeta i projekt – när gör man det?

4 Entreprenören och affärsidén – början på en företagsresa 6 Företagets organisation – hur jobba effektivt tillsammans?

12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa 17 Dags för bokslut – hur har det gått?

7 . Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang .

(främst) 7 Ekonomiska grundbegrepp – varför behövs alla ord?

8 Håll koll på lönsamheten – nollpunkt och resultatdiagram 9 Har vi satt rätt pris? – produktkalkyler och moms 10 Planera i siffror – resultat- och likviditetsbudgeten 11 Marknadsföring – att möta kundernas behov 12 Rätt mix – för att nå ut och få kunderna att köpa 15 Löpande bokföring – dag för dag 16 Periodisering – för att få ett rättvisande resultat 17 Dags för bokslut – hur har det gått?

© Författarna och Studentlitteratur

Åtta kompetenser Läromedlet Kompetens är förstås fullt ut anpassat till ämnesplanen för Företagsekonomi 1 (som vi åskådliggjort på förra sidan), men vi har även som mål att genomgående i läromedlet visa eleverna hur den teoretiska kunskapen kombinerad med praktisk förmåga att utföra olika delar inom företagsekonomi leder till olika kompetenser.

När eleverna är klara med kursen ska de inte bara veta att de har genomfört den, utan de ska också kunna konstatera att de blivit kompetenta i ett antal avseenden. De har utvecklat kompetenser som de kommer att ha stor nytta av i sitt framtida arbetsliv. Dessa kompetenser är affärskompetens, analytisk kompetens, digital kompetens, entreprenöriell kompetens, etisk kompetens, global kompetens, hållbarhetskompetens och kommunikativ kompetens.

I arbetet med att synliggöra dessa kompetenser kopplade till ämnesplanen har vi inspirerats av upplägget för de skolor som utbildar diplomerade gymnasieekonomer. Dessutom av andra svenska och internationella organisationer som försökt att förtydliga vilka förmågor de tycker är viktiga för alla medborgare i dagens och morgondagens arbetsliv. Bland dessa organisationer finns EU, Svensk Handel och International Baccalaureate (IB).

Kompetenserna är formulerade så att de kan fungera för alla skolor. Det finns ingen inbördes rangordning mellan dem och i viss utsträckning överlappar de varandra.

I början av varje kapitel synliggörs vilka kompetensområden som kapitlet tar upp.

Kompetenser

Mål med kapitlet

Affärskompetens budget | bokföring | bokslut | finansiella rapporter | försäljning | grundbegrepp | juridisk kunskap | kalkyl | kassaflöden | marknadsförståelse | organisation | service Analytisk kompetens

Efter att ha arbetat med detta kapitel ➵ känner du till vad begrepp som ekonomi och resurser innebär ➵ kan du beskriva och redogöra för skillnaden mellan privatekonomi, företagsekonomi och samhällsekonomi ➵ kan du beskriva olika kategorier av företag ➵ kan du beskriva intressentmodellen och förklara dess betydelse för olika verksamheter

Digital kompetens Entreprenöriell kompetens Etisk kompetens etik och ny teknik | etisk marknadsföring | etiska arbetsvillkor | etiska val

➵ kan du redogöra för vad en marknad är och varför företag är viktiga för samhället ➵ kan du problematisera företagens roll i samhället

Global kompetens

➵ känner du till vad som menas med offentlig sektor och offentlig upphandling

Hållbarhetskompetens

Viktiga begrepp i kapitlet

Kommunikativ kompetens

Ekonomi, privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi, handelsföretag, detaljist, grossist, tillverkande företag, tjänsteföretag, bransch, intressentmodellen, offentlig sektor.

Centralt kursinnehåll ➵ Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. ➵ Olika typer av företag och företagsformer.

Som bilden visar inleds varje kapitel med en lista över de kompetenser som aktivt behandlas i kapitlet och viktiga nyckelord för respektive kompetens. Dessutom visas tydligt mål med kapitlet, viktiga begrepp och vilken eller vilka delar av det centrala kursinnehållet som kapitlet främst är kopplat till.

Ekonomi – att hushålla med och skapa resurser

Global Som gäller hela världen Det finns olika typer av resurser, till exempel arbetskraft, byggnader, energi, kunskap, naturtillgångar, © Författarna ochmaskiner, Studentlitteratur pengar och råvaror.

Väldigt mycket av det som vi alla möter i våra liv handlar om ekonomi. För ekonomiska villkor påverkar alla – alltifrån de som är fattiga och kämpar för att mätta sina familjer, de lokala småföretagarna som planerar för att lansera en ny produkt, investerare som köper och säljer på aktiemarknaden till de snabbväxande globala företagen som kommer med nya lösningar på kundernas behov.

Ordet ekonomi brukar förklaras med att hushålla med begränsade resurser, det vill säga hantera de resurser man har på ett så bra sätt som möjligt.

Oavsett om man har hand om en liten eller stor summa pengar, handlar det i princip om samma sak: Att se till att pengarna räcker så bra som möjligt till det som man behöver och vill göra, både nu och i framtiden.

Detta gäller också när man ansvarar för en verksamhet. För alla typer av resurser är på ett eller annat sätt begränsade och ekonomi handlar alltså om att

11

och tjänsteföretag.

Jag förstår intressentmodellen och kan förklara sambanden mellan ett företag och dess interna och externa intressenter, och varför det är viktigt.

Jag kan beskriva och exemplifiera hur man kan dela in en marknad, och även beskriva vad som menas med marknadsekonomi.

Jag känner till vad som menas med offentlig sektor och vad som menas med offentlig upphandling.

I slutet av varje kapitel i övningsboken kan eleverna se hur långt de har kommit i utvecklingen av respektive kompetens.

FRAMSTEG Affärskompetens budget | bokföring | bokslut | finansiella rapporter | försäljning | grundbegrepp | juridisk kunskap | kalkyl | kassaflöden | marknadsförståelse | organisation | service Analytisk kompetens Digital kompetens Entreprenöriell kompetens Etisk kompetens etik och ny teknik | etisk marknadsföring | etiska arbetsvillkor | etiska val Global kompetens Hållbarhetskompetens Kommunikativ kompetens

Sist i varje kapitel i övningsboken visas en sammanställning över vilka kompetenser som tagits upp, som eleverna har kunnat tränat på i det aktuella kapitlet. Eleven kan även se framstegen i förhållande till det totala antalet kapitel som behandlar respektive kompetens.

Affärskompetens Med affärskompetens menas här förmågan att göra affärer och förstå sig på affärslivet.

Det inkluderar till exempel teoretisk och praktisk kunskap om försäljning, marknadsförståelse och service. Det innefattar även kunskap om sådant som kassaflöden, budgetar, bokföring och finansiella rapporter.

I affärskompetens ingår det så klart också förståelse för ekonomiska grundbegrepp.

Eftersom många lagar påverkar affärslivet, är även juridisk kunskap om avtal, bokföring, 1 NU SÄTTER VI IGÅNG MED EKONOMI! 13 marknadsföring, immaterialrätt med mera en viktig del av affärskompetensen.

Analytisk kompetens Analytisk kompetens innebär att kunna hitta och välja ut fakta av god kvalitet, vara källkritisk och kunna dra slutsatser utifrån fakta. Det innefattar också att kunna studera och beskriva olika företeelser utifrån olika perspektiv, vilket är en del i kunskapskraven för de högsta betygsnivåerna på en ”utförlig och nyanserad” framställning.

Att vara analytiskt kompetent är viktigt i stora delar av affärslivet, oavsett om man vill utveckla sitt företag eller göra ett bra jobb i den framtida yrkesrollen.

Digital kompetens Digital kompetens syftar på de praktiska färdigheter som man behöver om man exempelvis ska arbeta som ekonomiassistent, det vill säga att kunna använda IT-verktyg och internet för informationssökning, behärska Office-paketet eller motsvarande och använda digitala bokföringsprogram och affärssystem som Fortnox eller Visma. Det innefattar även kunskap om e-handel och digital marknadsföring.

Entreprenöriell kompetens Entreprenöriell kompetens handlar om förmågan att starta och driva företag, men också om att kunna driva projekt. En viktig del i detta är att kunna se spännande och bra affärsmöjligheter, och vara kreativ och skapande för att exempelvis lösa kunders behov på ett bra sätt. Det förutsätter att man har kunskap om hur man utformar en affärsidé, hur man genomför en marknadsundersökning, hur man utformar företagets/organisationens värdeerbjudande till kunden eller medborgaren (om det är en offentlig verksamhet), hur man bygger upp en verksamhet, hur man skaffar kapital, hanterar olika vanliga uppstarts- och expansionsproblem och hur man bygger upp sina professionella nätverk.

12

© Författarna och Studentlitteratur

Den entreprenöriella kompetensen innefattar även hur man arbetar i projektform.

Inom ramen för entreprenöriell kompetens ryms dessutom förståelse för betydelsen av innovation och utveckling av både produkter och hela verksamheter.

Etisk kompetens Etisk kompetens handlar om kunskap och förståelse för de etiska val man ställs inför inom företagande, samt de redskap man har till sitt förfogande. Det kan till exempel gälla hur man bör bemöta kunder och anställda, men också vad det innebär att ansvara för pengar och sköta sitt företag enligt de lagar och regler som finns.

I detta ingår att man både vet hur man uppträder mot andra och har juridisk kunskap om exempelvis lagar och normer. Det innefattar även kunskap om anti-korruption, arbetsvillkor, marknadsföring och om hur AI (artificiell intelligens) kan användas inom affärslivet, samt de etiska gränsdragningsfrågor som ny teknik ställer oss inför.

Global kompetens Global kompetens handlar om kunskap och förståelse för vad globalisering är och vad den innebär för affärslivet. Det handlar också om kunskap och förståelse för andra kulturer och för hur man kan överbrygga kulturella olikheter – exempelvis när företag i Sverige och i andra länder gör affärer med varandra.

Global kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsfrågor ur ett globalt perspektiv.

Hållbarhetskompetens Hållbarhetskompetens handlar om kunskap om vad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är och hur man utformar sin affärsverksamhet på ett sätt som är långsiktigt hållbart för både människor och omvärld.

Ett exempel på det är företag som genom sitt arbete med Corporate Social Responsibility (CSR) aktivt bidrar till ett bättre och mer hållbart samhälle.

Inom social hållbarhet ryms även hur företagen kan stödja arbetet för de mänskliga rättigheterna, till exempel genom förbättrade arbetsförhållanden.

Kommunikativ kompetens Med kommunikativ kompetens menas språklig kompetens i både tal och skrift (affärsrelaterad skriftlig kommunikation). Den kommunikativa kompetensen handlar också om en retorisk förmåga, till exempel i samband med att man presenterar produkter eller när man vill motivera andra.

Den kommunikativa kompetensen inkluderar också social kompetens, som förmågan att interagera och samarbeta professionellt i grupper av olika slag.

I uppställningen nedan framgår i vilka kapitel som de olika kompetenserna behandlas.

Kompetenser

Kapitel i Kompetens

Affärskompetens

Kapitel 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17

Analytisk kompetens

Kapitel 2, 4, 6, 11, 12, 13, 17

Digital kompetens

Kapitel 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 17

Entreprenöriell kompetens

Kapitel 2, 3, 4, 5, 11, 12

Etisk kompetens

Kapitel 1, 11, 12, 13

Global kompetens

Kapitel 2, 4, 13

Hållbarhetskompetens

Kapitel 1, 2, 6, 11, 17

Kommunikativ kompetens

Kapitel 3, 11, 12

© Författarna och Studentlitteratur

13

Förslag till tidplanering Förutsättningarna i form av bland annat antalet utlagda timmar och läsårsperioder kan variera. Nedan redovisas två översiktliga alternativ som baseras på 100 respektive 80 utlagda undervisningstimmar. Undervisningstiden per timme i tabellerna baseras på en fördelning över hela läsåret.

A. Förslag baserat på 100 undervisningstimmar som bygger på att undervisnings­ tiden läggs ut med 3 timmar per vecka, vilket innebär att kursen är färdig innan terminen slutar. Det kan därför vara idé att friställa vissa lektioner eller låta eleverna arbeta på egen hand vissa lektionspass.

Block

Kurstid (andel i %)

Utlagd undervisningstid (timmar)

Undervisningstid (veckor)

1 . Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund

18

18

6

2 . Starta och organisera företag

18

18

6

3 . Planera och kontrollera ekonomin

23

23

7,5

4 . Nå kunderna – att marknadsföra och sälja

18

18

6

5 . Följ upp – med bokföring och bokslut

23

23

7,5

100 %

100 timmar

33

B. Förslag baserat på 80 undervisningstimmar som bygger på att undervisnings­ tiden läggs ut med 2 timmar per vecka.

Block

Kurstid (andel i %)

Utlagd undervisningstid (timmar)

Undervisningstid (veckor)

1 . Ekonomi och företagande – en viktig bakgrund

18

14

7

2 . Starta och organisera företag

18

14

7

3 . Planera och kontrollera ekonomin

23

19

9

4 . Nå kunderna – att marknadsföra och sälja

18

14

7

5 . Följ upp – med bokföring och bokslut

23

19

9

100 %

80 timmar

39

Tidplaneringen ovan är traditionellt linjär med blocken i den ordning som de kommer i läromedlet, men naturligtvis kan man tänka sig andra alternativ, exempelvis att byta plats mellan block 4 och 5.

Och, ofta behöver man som lärare vara flexibel i sin undervisning, och till exempel att gå tillbaka och repetera grundbegrepp som utgift, kostnad och utbetalning när man håller på med kapitlet om budgetering.

14

© Författarna och Studentlitteratur

Som en röd tråd genom övningsboken möter eleverna en uppgift kallad Ditt projekt! (läs mer nedan). Detta projektarbete kan med fördel sammanställas och redovisas i form av en samlad rapport i slutet av kursen, vilket innebär att någon timme bör avsättas till denna slutredovisning.

I samband med UF Många skolor i landet låter eleverna prova på praktiskt företagande enligt Ung Företagsamhets utbildningskoncept, så kallade UF-företag. Det går att använda UF-företag i ett flertal kurser, så även i Företagsekonomi 1, vilket öppnar för andra lösningar när det gäller tidplanering. Vårt läromedel vill inte bara ge teoretiska baskunskaper inom företagsekonomi, utan också vara en introduktion till entreprenörskap och vad man behöver veta som egenföretagare. Avsikten är att läromedlet ska vara användbart och flexibelt, både för dem som väljer att driva UF-företag och för dem som inte gör det. Läromedlet är därför utformat så att det antingen fungera i en separat kurs i företagsekonomi, eller kombineras med UF. Det kan till exempel vara en förberedelse inför ett kommande UF-projekt i nästa årskurs, men har också utformats för att kunna användas som en bas för att driva UF-företag.

Kopplingen till entreprenörskap går som en röd tråd genom hela läromedlet i form av ett projektarbete – Ditt projekt! – som börjar med att eleverna skapar en affärsidé till ett fiktivt företag. Detta tänkta företag ska de sedan successivt utveckla under kursens gång och kapitlen kommer i stort sett i den ordning som ett UF-år har. Det går alltså bra att byta ut det fiktiva företaget mot ett UF-företag och applicera kursens teori på ett UFföretag om du hellre skulle vilja det.

Hjälp eleverna snabbt igång med de digitala läromedlen I både faktaboken och övningsboken ingår ett digitalt läromedel som eleverna kan ha nytta av på många olika sätt. Där finns en interaktiv version av de tryckta böckerna, inlästa med textföljning. Eleverna kan alltså läsa texten på skärm samtidigt som de hör den uppläst.

I faktabokens digitala läromedel finns också kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar, genomgångar och filmade intervjuer, case, aktuella nyhetskryss och ytterligare kompletterande material. Allt detta bidrar till att eleverna kan arbeta individuellt, varierat och självständigt.

Eleverna når det digitala läromedlet via en unik inloggningskod som finns på insidan av omslaget på deras böcker. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du och dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/aktivera produkt.

I övningsbokens digitala läromedel finns också en mängd användbart material, utöver den inlästa interaktiva boken. Här finns interaktiva extraövningar som hjälper eleverna att träna vidare på det viktiga i kapitlen, tester, genomgångar och checklistor till varje kapitel där de kan värderar sitt lärande.

Om du uppmuntrar till det, kan motiverade elever arbeta mycket på egen hand. Du kan till exempel som förberedelse inför lektionen ge eleverna i uppgift att läsa/lyssna på vissa avsnitt i kapitlet och arbeta med kapitlets specifika ämnesord.

Om du och dina elever använder läromedlets digitala klassrum (läs mer om det på s. 17), kan du se om eleverna har förberett sig/gjort läxan i det digitala läromedlet och därmed kommer förberedda till lektionen.

© Författarna och Studentlitteratur

15

Om eleverna har arbetat med vad de kan på egen hand och är förberedda, kan du ägna en större del av lektionerna åt sådant en dator inte klarar av: inspirera och diskutera.

Börja därför alltid kursen med att gå igenom och visa hur Kompetens digitala läromedel fungerar. Försäkra dig om att alla har aktiverat sina digitala läromedel, kommit igång och helst också anslutit sig till ditt klassrum!

Inläst interaktiv version av böckerna I den interaktiva versionen av fakta- och övningsboken kan eleverna läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (dvs. de ser samtidigt var i texten de är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som de är intresserade av att läsa om. För elever med läs- och skrivsvårigheter är detta ett värdefullt hjälpmedel, liksom för elever med andra modersmål än svenska. I faktaboken finns även en digital ordlista över viktiga begrepp på svenska och engelska.

Kapitelsammanfattningar I faktabokens digitala läromedel finns även kapitelvisa sammanfattningar i form av miniföreläsningar. Där får eleverna en sammanfattande genomgång av det centrala i varje kapitel. De kapitelvisa sammanfattningarna kan användas som en introduktion inför att eleverna ska börja med kapitlet, eller som en repetition av det.

Eleverna kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång, eller att dela upp den i kortare delar. Du hittar utförliga kommentarer till dessa kapitelsammanfattningar i respektive kapitel och talmanus till inläsningarna i kapitelsammanfattningarna finns nedladdningsbara .

Interaktiva uppgifter Till varje kapitel i faktabokens digitala läromedel finns två typer av uppgifter: ◉ Testa dig själv – där eleverna kan testa sina faktakunskaper. ◉ Förstår du begreppen? – där eleverna kan testa sin förståelse av kapitlets specifika be-

grepp och ämnesord.

I övningsbokens digitala läromedel finns Fler övningar – där eleverna kan öva vidare genom att arbeta med olika uppgiftstyper. Här möter eleverna bland annat sammanfattande uppgifter – som är mer öppna uppgifter där de skriver in sina svar och sedan jämför med ett exempelsvar. Eleverna får sedan själva bedöma om de har svarat mest rätt eller mest fel. De får även information om (och en länk till) var i elevboken som uppgiftens frågeställning tas upp. Eleverna kan också om de vill spara sina svar och arbeta vidare med uppgiften vid ett senare tillfälle. De sammanfattande uppgifterna presenteras här i respektive kapitel. Om du så önskar kan de också fungera som underlag vid prov.

Lärarmaterialets upplägg och digitala resurser Detta fylliga lärarpaket, som utöver den tryckta pärmen består av digitala resurser, är tänkt att underlätta din planering och frigöra värdefull tid. Här finns olika typer av underlag som du enkelt anpassar till din undervisning och dina olika elevgruppet: förslag på provuppgifter med lösningar, case, färdiga presentationer med mera.

Du får dessutom utskrivbara introduktionskurser för eleverna i de vanligaste kontorsprogrammen och månadsvisa nyhetskryss med svarsförslag.

I lärarpaketet ingår även elevernas digitala läromedel, dvs. fakta- och övningsboken, vilket gör det enkelt för dig när du förbereder genomgångar, prov och annat.

Tre inloggningar ingår, vilket innebär att du och två kolleger har tillgång till allt i lärarmaterialets digitala del.

16

© Författarna och Studentlitteratur

De digitala resurserna Precis som fakta- och övningsboken finns som sagt även lärarmaterialet i digital form.

Använd en av de tre aktiveringskoderna längst fram i pärmen – du får då även automatiskt tillgång till faktabokens och övningsbokens digitala läromedel.

Här finns ◉ en interaktiv version av innehållet i lärarmaterialet ◉ utskrivbara arbetsblad ◉ kapitelsammanfattningar i PowerPoint som du kan anpassa efter din egen undervisning (en något utökad version av elevernas kapitelsammanfattningar) ◉ utskrivbara talmanus till elevernas kapitelsammanfattningar (Word) ◉ exempel på provuppgifter (Word)

Digital klassrumsfunktion Till läromedlet hör även en digital klassrumsfunktion, där du kan koppla ihop dig med dina elever. Om du använder den kan du ◉ se vilka övningar som eleverna har påbörjat respektive avslutat ◉ skapa och ge dina elever uppgifter ◉ om du vill, använda förberedda uppgifter som vi har skapat, färdiga för dig att skicka ut ◉ med en enkel meddelandefunktion kommunicera med dina elever om kursen De förberedda uppdragen, som du kan skicka ut till dina elever, är förslag på avsnitt i kapitlet och uppgifter som eleverna ska arbeta mer aktivt med.

I och med att Kompetens Företagsekonomi 1 består av både Fakta och Övningar finns det möjlighet att använda två klassrum.

Det finns mer detaljerade instruktioner om hur du kan skapa klassrum och följa elevernas arbete i de digitala läromedlen.

Se också studentlitteratur.se/skapaklassrum för mer vägledning.

Extramaterial Vegotrucken Vegotrucken är en separat spelliknande övning där eleverna gruppvis tävlar om att sälja hållbar street food som är både god och nyttig – och förhoppningsvis också lönsam.

Affärerna och ekonomin påverkas av vädret och andra faktorer.

Spelunderlag finns tillgängligt för eleverna i övningsbokens digitala läromedel, men kan också skrivas ut och användas i klassrummet.

Introduktionskurser till de vanligaste kontorsprogrammen Elevernas mognad när det gäller att använda kontorsprogram varierar mycket mellan skolor, klasser och enskilda elever. Därför har vi valt att lägga in korta introduktionskurser kring viktiga grundfunktioner i Word/Google Dokument, Excel/Google Kalkylark och PowerPoint/Google Presentationer.

Du väljer själv om och i så fall hur du vill använda materialet, exempelvis som underlag vid gemensamma genomgångar (till exempel inför första gången som eleverna möter en kalkyluppgift) eller enbart som rekommendation för de elever som känner behov av att fräscha upp och komplettera sina kunskaper.

© Författarna och Studentlitteratur

17

KOMPETENS

FAKTA

Faktabokens upplägg Det snabbaste sättet att lära sig något nytt brukar vara att ta del av en bra faktagenomgång – för om man själv ska leta sig fram till hur saker och ting hänger ihop tar det oftast mycket längre tid. Däremot brukar de flesta tycka att det roligaste sättet att lära sig är att få testa att göra saker på egen hand eller tillsammans med andra. Och det är när man tillämpar sina nya kunskaper, som man till exempel märker om man faktiskt har förstått texten i faktaboken och det som läraren har gått igenom.

Genom att öva fördjupas också kunskapen, så att man inte bara förstår det som har tagits upp som fakta, utan att man även kan använda detta i andra sammanhang. Inte minst gäller det en kurs som Företagsekonomi 1, där många begrepp är helt nya och ofta inget som man har stött på i andra sammanhang tidigare. Det är nog många lärare som håller med om att kursen kan vara utmanande för ett stort antal elever, men förhoppningsvis på ett ofta spännande och intressant sätt.

Kompetens Fakta är tillsammans med Övningar upplagda så att eleverna ska kunna kombinera dessa två effektiva sätt att arbeta sig fram till förståelse och förmågor – och specifika kompetenser Varje faktakapitel inleds med en kort text där eleverna får möta några personer som funderar kring frågor som har med kapitlets innehåll att göra, till exempel hur man gör när man startar ett företag. Därefter visas mål med kapitlet som knyter an till ämnesplanen, viktiga begrepp som eleverna kommer att möta i kapitlet och vilken eller vilka kompetenser som de främst kommer att arbeta med att utveckla i kapitlet.

I varje kapitel finns även några kortare uppgifter, Tänk efter, som ni tillsammans kan resonera om eller eleverna själva eller i mindre grupper arbetar med för att få en bättre förståelse av exempelvis ett visst begrepp eller situation.

Kapitlets centrala begrepp förklaras och exemplifieras i kapiteltexten men de finns också kort definierade i marginalen, ofta tillsammans med en engelsk översättning. I faktabokens digitala läromedel hittar eleverna en digital ordlista, vilket gör att de enkelt kan få de centrala begreppen förklarade varhelst de befinner sig i läromedlet. Dessutom finns det interaktiva övningar i vilka de kan testa om de förstår vad begreppen betyder. Det finns också någon uppgift som testar viktiga begrepp på engelska.

Sist i kapitlet sammanfattas innehållet i Kapitlet i ett nötskal Det handlar om en kort sammanfattning av det allra viktigaste som tagits upp i kapitlet, så att eleverna snabbt kan stämma av att de inte har missat något centralt område i kapitlet.

I faktabokens digitala läromedel finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, mer omfattande kapitelsammanfattningar i form av miniföreläsningar, intervjuer, filmer, länkar och en hel del annat kompletterande material.

20

© Författarna och Studentlitteratur

Kaptitelvisa kommentarer 1 Nu sätter vi igång med ekonomi!

I detta inledande kapitel ges en introduktion till ekonomibegreppet och vad det kan innebära att hushålla med begränsade resurser på olika nivåer – samt att det även handlar om att skapa resurser. Fokus ligger på företag men även privatekonomi och samhällsekonomi tas upp i viss utsträckning.

Råd och tips Några saker som du särskilt kan ta upp i samband med en genomgång är följande: ◉ Tänk efter-frågan på s. 21 handlar om privatekonomiska val. Försök gärna få eleverna

att även komma på några valsituationer för ett företag eller för hela samhället.

◉ Tänk efter-frågan på s. 23 kan vara en bra utgångspunkt för en diskussion om privat-

ekonomi och vikten av att planera. Bil, nöjen och semesterresor är exempel på sådant som inte är med i tabellen över utgifter. Kommentera gärna att posten hemutrustning kan handla om större belopp men är utgifter som inte uppstår så ofta, och att det då är viktigt att ha en buffert om något till exempel skulle gå sönder och behöva bytas ut.

Sparande är förstås ingen utgift, men det kan vara bra att notera att något sparande inte är med i tabellen.

◉ Indelning av företag efter storlek på s. 26: Diskutera vad som kännetecknar din ort och be eleverna om lokala företagsexempel. ◉ Indelning efter typ av verksamhet: Tänk efter-frågan på s. 29 handlar om att eleverna ska komma på lokala exempel. ◉ Tänk efter-frågan på s. 28 handlar om varor. Ibland är det kanske inte som eleverna

tror – exempelvis är den totala arbetstiden för att montera samman en personbil ofta en dryg arbetsdag, vilket kan vara samma tid som det tar att skapa ett litet föremål på hantverksmässigt sätt. Frågan kan även breddas till tjänster (exempelvis appar och liknande tjänster som bara kräver ”manuellt arbete” för att skapa, men som sedan i princip inte kräver mer arbete för varje ny användare av tjänsten).

◉ När det gäller Tänk efter-frågan på s. 30 kan man förslagsvis be eleverna att komma på ett lokalt exempel och ett mer välkänt exempel på ett stort företag i samma bransch. ◉ Svaret på Tänk efter-frågan på s. 32 om intressenter är inte självklart. Vilka intressenter som är viktigast kan diskuteras men utan kunder blir det ingen verksamhet. Media är för många företag inte en särskilt viktig intressent men i vissa lägen, om företaget uppmärksammas för något bra eller dåligt, kan media vara avgörande. ◉ Det finns några exempel i texten vid sidan av Tänk efter-frågan på s. 33, men försök att få eleverna att därefter komma på ytterligare exempel på marknader som kan vara olika konjunkturkänsliga. ◉ Tänk efter-frågan på s. 35 kan vara svår. Låt eleverna först läsa den tonade rutan intill

för att få en förståelse för begreppet. Frågan huruvida bostadsmarknaden riskerar att bli en bubbla kan diskuteras, men en ”bubbla” som spricker kan lätt göra både säljare och köpare försiktiga och avvaktande och påverka hela samhällsekonomin.

◉ S. 36: Många ekonomer arbetar inom offentliga sektorn, medan andra arbetar i företag med den offentliga sektorn som kunder, så denna sektor är viktig att ta upp.

Värt att observera här är att begreppet landsting har ändrats till region, vilket även gäller landstingsskatten som numera alltså heter regionskatt.

© Författarna och Studentlitteratur

21

KOMPETENS

ÖVNINGAR

Övningsbokens upplägg Företagsekonomi 1 är en bred kurs som innehåller många olika moment. Blandningen av olika typer av övningar skiljer sig därför naturligt åt mellan kapitlen. I samtliga kapitel finns Testa dig själv- och Repetera-frågor så att eleverna kan stämma av och repetera sådant som de har mött i faktaboken.

Det finns gott om andra arbetsuppgifter av olika svårighetsgrad för att eleverna ska kunna träna mer på begrepp, beräkningar med mera.

Varje kapitel innehåller också några fördjupningsuppgifter, där eleverna behöver söka mer information eller till exempel arbetar gruppvis med ett projekt kopplat till ett tänkt nystartat företag (se också Ditt projekt! på s. 66).

Varje kapitel i övningsboken innehåller alltså följande delar: ◉ Testa dig själv: Vår rekommendation är att eleverna börjar med denna del när de har

gått igenom faktabokens kapitel. Här får de välja mellan olika svarsalternativ, och kan snabbt se om de har förstått de mest centrala begreppen i kapitlet.

◉ Repetera: Instuderingsfrågor som är bra för att träna och läsa in sig på begrepp och

annat faktainnehåll i kapitlet.

◉ Träna mer: I denna del finns övningar som går ut på att tillämpa de nya kunskaperna

och kompetenserna i olika sammanhang. Det kan handla om allt från att försöka komma på fördelar och nackdelar med något, till att göra beräkningar och att bokföra.

◉ Fördjupa dig: Här finns övningar som ofta kräver att eleverna tar reda på mer fakta om

något och sedan analyserar informationen.

Uppgifter eller delfrågor som mer generellt är att betrakta som svårare är märkta med en *.

Vissa övningar i boken är märkta med . Det betyder att eleverna har möjlighet att skriva sina svar i den digitala versionen av övningen.

Att arbeta i projektform ingår som en viktig del av kursen. I nästan alla kapitel återkommer därför en övning där eleverna ska arbeta med en påhittad företagsidé. Börja med att bestämma hur eleverna ska jobba med denna projektuppgift, till exempel om den ska göras i grupp (vilket vi i första hand föreslår) eller individuellt.

Vissa övningar förutsätter att eleverna arbetar med digitala program, framför allt kalkylprogram och bokföringsprogram (i bokföringsblocket), exempelvis Fortnox eller Visma. Som en extra hjälp finns introduktioner och tips i de aktuella kapitlen om hur eleverna bäst kommer igång med och använder exempelvis sådana program.

I övningsbokens digitala läromedel finns interaktiva övningar som hjälper eleverna att träna vidare på det viktiga i kapitlen. För varje block finns dessutom en mer spelliknande interaktiv övning, Vad händer om …?, där eleverna får möta verklighetstrogna situationer som kräver att de snabbt fattar beslut om hur de ska göra för att gå vidare – och där de får se vilka konsekvenser deras beslut kan få. Läs mer om detta på s. 76.

I slutet av respektive kapitel visas vilka kompetenser som eleverna har arbetat med i kapitlet. När de har arbetat färdigt med kapitlet är det dags för dem att checka ut, det vill säga fundera över och markera vad de anser att de har lärt sig.

Efter varje block möts eleverna även av en uppgift där de mer sammanfattningsvis ska utvärdera och reflektera över sitt eget lärande och sin arbetsinsats.

Sist i övningsboken finns ett kortfacit till bokens övningar, där eleverna kan hitta korta svarsförslag till de av övningsbokens övningar som kan besvaras kortfattat, och då huvudsakligen i siffror. Syftet är att eleverna ska kunna se att de är på rätt väg att lösa övningarna. I ett separat häfte, Kommentarer och lösningar, finns utförliga lösningsförslag till i princip alla övningsbokens övningar.

64

© Författarna och Studentlitteratur

Lärarkommentarer till vissa uppgifter I Kommentarer och lösningar finns som sagt utförliga förslag på lösningar till i princip alla uppgifter i övningsboken. Här vill vi kommentera lite ytterligare vissa av uppgifterna i de olika kapitlen.

1 . Nu sätter vi igång med ekonomi!

1:3 Bästa bloggtipsen om privatekonomi Låt gärna eleverna söka fritt efter lämpliga bloggar eller kanske poddar. Ett förslag är att be eleverna att först tänka efter om det är något särskilt de är intresserade av, exempelvis att spara inför att flytta hemifrån alternativt spara till något inköp eller upplevelse etc.

Kanske är de istället intresserade av aktier och fonder, eller något annat med koppling till privatekonomi.

Om du inte vill lägga så mycket tid på denna uppgift kan du förstås ge eleverna någon eller några länkar att utgå från. I lärarmaterialets digitala del finns länktips som kan vara användbara.

1:4 Din egen privata budget Uppgiften kan eventuellt uppfattas som känsligt för några elever, beroende på familjesituation etc. Ett sätt att hantera detta på är att som alternativ låta eleverna hitta på en tänkt person eller familj att utgå från.

1:5 Resursbehoven varierar Det är viktigt att stämma av så att eleverna funderar kring både vad de olika typerna av resurser innebär och vilka resurser som behöver finnas i företaget hela tiden och vad som kan köpas in från andra företag. Eleverna behöver få med inte bara investeringar och varor, exempelvis sådant man behöver ha på lager, utan även tjänster som bank, försäkring, redovisningskonsult etc.

1:6 Varför betala mer?

I anslutning till a-uppgiften kan du passa på att hänvisa till att begreppet varumärke återkommer i block 4 om marknadsföring.

1:9 Vilka konkurrerar?

Eleverna kan säkert komma på och hitta några direkta konkurrenter. Passa gärna på att väcka tanken kring indirekta konkurrenter, som kollektivtrafiken för Volvo Cars.

Ericsson är markerad som en svårare uppgift (*) eftersom det kan kräva mer sökning för att hitta konkurrenter när det gäller B2B-produkter, vilket Ericssons mobilsystem ju är.

1:12 Plus eller minus på börsen? a) Vårt förslag är att i förväg tydligt avgränsa uppgiften till aktier på listan OMX Stockholm Large Cap. En källa kan vara di.se och där rubriken Börs i menyn. Tipsa gärna eleverna om att man kan klicka på rubriken +/- för att sortera på aktier som stigit alternativt sjunkit mest. Diskutera gärna om det är mest relevant att titta på förändringen i kronor eller i procent. * c) På exempelvis di.se kan man se hela börsvärdet direkt i listan. Viktigt att eleverna förstår att det totala börsvärdet är värdet per aktie gånger det totala antalet aktier som finns i det företaget. De behöver också känna till att antalet aktier varierar mycket, vilket innebär att priset per aktie egentligen inte säger något om hela börsvärdet.

© Författarna och Studentlitteratur

65

* 1:13 Upp eller ner – vart är konjunkturen på väg?

Här kan du välja ambitionsnivå. Ett alternativ är att eleverna (enskilt eller i grupp) skriver och lämnar in svar på uppgiften. Ett annat alternativ är att denna sammanfattning inte lämnas in utan används som grund för en kortare muntlig diskussion där några utvalda elever kort får summera vad de har kommit fram till.

1:14 Förklara för en kurskamrat …

Denna uppgift återkommer på liknande sätt i alla kapitel, eftersom utmaningen att med egna ord sammanfatta nya samband och insikter är ett erkänt bra sätt att verkligen lära sig något. Så här ”tvingas” eleverna att reflektera över någon viktig del i kapitlet och sedan redovisa detta för varandra parvis eller i mindre grupper.

* 1:16 Spara i aktier

Här måste du börja med att bestämma förutsättningarna, till exempel startdatum och ett eller flera datum för avstämning av värdet, så att de blir lika för alla grupper. När det gäller fonder kan exempelvis Avanza.se vara en bra utgångspunkt, men visa gärna för eleverna hur de kan filtrera fram olika fondtyper med mera. Köpkurs och säljkurs kan kännas som svåra begrepp – även om det delvis nämns i frågan kan det säkert krävas en närmare förklaring samtidigt som du och eleverna gemensamt tittar på en kurslista.

1:17 Ditt projekt!

Denna uppgift rekommenderas starkt, bland annat eftersom betygskraven talar om att man ska arbeta i projektform. I detta första kapitel kan du välja om eleverna ska fundera kring produkter individuellt eller om de redan från början ska arbeta i grupp.

Det är viktigt att i förväg förklara för eleverna att detta är en uppgift som de kommer att arbeta vidare med och bygga på efter hand som de arbetar igenom de olika kapitlen.

Vi har valt att inte kalla projektuppgiften för en affärsplan här i Företagsekonomi 1, men man kan säga att grunden i Ditt projekt! är att ta fram en förenklad affärsplan.

66

© Författarna och Studentlitteratur

Förslag på provuppgifter – med lösningsförslag

Kapitel för kapitel Provuppgifterna för varje kapitel inleds med enklare och mer avgränsade frågor, som är mer av karaktären ”frågor på texten” eller mer avgränsade beräkningsuppgifter etc. En del är flervalsfrågor, där rätt svar här är markerat med kursiv.

Därefter följer några sammanfattande och övergripande frågor, där eleverna får chans att visa att de når upp även till de högre betygsnivåerna. Till varje uppgift finns lösningsförslag i form av uträknat svar eller relevanta nyckelord.

Normalt bör ett prov byggas upp med båda typerna av frågor för att täcka in kunskapskraven på olika betygsnivåer.

Du hittar dem rediger- och utskrivbara (i Word) i lärarmaterialets digitala del.

1 . Nu sätter vi igång med ekonomi!

1. Välj rätt alternativ Ibland kan mer än ett svar vara rätt . a. Vad betyder ordet ekonomi?

Att använda så lite resurser som möjligt Att hushålla med begränsade resurser Att alltid välja det billigaste b. H&M är exempel på ett handelsföretag tillverkande företag tjänsteföretag c. Volvo Cars är exempel på ett handelsföretag tillverkande företag tjänsteföretag d. Vilket av följande skulle kunna vara en bransch bland tillverkande företag?

Verkstadsindustri Dagligvarubutiker IT-konsult e. Med detaljist menas ett företag som säljer tjänster till andra företag köper in varor från leverantörer och säljer vidare till detaljister köper in varor säljer vidare till slutkunden f. Vilken eller vilka av följande är exempel på interna intressenter?

Media Anställda Ledning Leverantörer Kunder

98

© Författarna och Studentlitteratur

2. Vilka tre nivåer av ekonomi kan man tala om? (privat-, företags-, samhällsekonomi)

3. I vilka tre kategorier kan man dela in företag? Ge minst två konkreta exempel på företag i varje kategori. (handelsföretag, tillverkande företag, tjänsteföretag)

4. Förklara skillnaden mellan detaljist och grossist. (följande begrepp bör vara med: producent – grossist – detaljist – konsument)

5. Ge exempel på vad som kan räknas som dagligvaror respektive sällanköpsvaror. (olika svar är tänkbara)

6. Vad visar intressentmodellen och vilka är de olika intressenterna? Man delar ibland in intressenterna i två grupper – vilka är dessa? (intresse av hur det går, ägare/anställda/företagsledning/kunder/leverantörer/långivare/stat/kommun/ opinionsgrupper/media/konkurrenter, bidrar men önskar i retur, externa och interna)

7. Förklara vad som menas med en marknad, och ge minst två konkreta exempel på marknader. Resonera även kring vad som kan påverka och förändra en marknad. (mötesplats för köpare/säljare, konkurrenter/kundbehov/teknikutveckling/konjunkturer etc .)

8. Tänk dig ett lokalt café. Beskriv vilka resurser du tror behövs och är viktigast för caféet. Utgå från de olika typer av resurser som nämns i faktaboken: arbetskraft, byggnader, energi, kunskap, maskiner, naturtillgångar, pengar och råvaror. (olika svar är tänkbara)

9. Många köpare är beredda att betala mer för varor eller tjänster som kommer från vissa företag. Reflektera över vad detta kan bero på och ge konkreta exempel. (känt varumärke, mindre osäkerhet, etc .)

10. Välj själv ut ett välkänt företag. Ge exempel på viktiga konkurrenter, i Sverige eller internationellt, till detta företag. (olika svar är tänkbara)

11. Marknadsekonomi har många fördelar men det finns också problem. Lista minst tre tänkbara fördelar respektive nackdelar med marknadsekonomi och fri konkurrens. Resonera utifrån vilka effekter detta kan ha för både enskilda konsument och för konkurrerande företag. (olika svar är tänkbara men kan inkludera effektivitet, men samtidigt monopoltendenser, hur rationella köparna är vid beslutsfattande, etc .)

© Författarna och Studentlitteratur

99

I lärarmaterialets digitala del Missa inte lärarmaterialets digitala del. Där hittar du, förutom en interaktiv version av inlagan där du kan söka, markera, anteckna och lägga in länkar, bland annat följande användbara digitala resurser för dig och för din undervisning: ◉ Kapitelsammanfattningar i PowerPoint, som kan redigeras och justeras för att passa hur du vill presentera innehållet. ◉ Kapitelsammanfattningarna i faktaboken är inlästa miniföreläsningar. Du kan snabbt få koll på innehållet i dessa sammanfattningar via talmanuset till inläsningen (i Word).

Talmanus kan också vara till nytta för elever som av olika skäl tycker att det är svårt att lyssna. ◉ Förslag på provuppgifter i Word-format så att du själv enkelt kan redigera och anpassa dina prov. ◉ Länk- och litteraturtips som kontinuerligt uppdateras.

© Författarna och Studentlitteratur

139