9789144128597 by Smakprov Media AB

§ § § § § § § § §§§§§§§§§§§

§§§§

§ § § § § § § § § § § § § §§ §

§§§§§§§§§ §§ § § §§§

§ §§§§§§§§§

§ §§§§

Den svenska marknadsföringslagstiftningen Carl Anders Svensson

§§§§§§§§§§§ §§ § § §

§§§ §§ §§§ § § § § §§§§§

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 4124 ISBN 978-91-44-12859-7 Upplaga 18:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Eurographic Group 2019

INNEHÅLL

Förord 9

1 Lagar och andra regler 11 Rättsliga och utomrättsliga regler 11 Regelramar 11 Etiken och juridiken 11 Skilda syften/olika intressen 12 2 Konsumentskydd och marknadsetik 15 Konsumentskyddet EU-anpassas 15 Direktivet om otillbörliga affärsmetoder 16 Den svenska konsumentpolitiken 17 Den svenska marknadsföringslagstiftningen 18 Marknadsrätt 18 Näringsrättslig lagstiftning 19 Civilrättslig lagstiftning 19 Konsumentverket och KO 19 Allmänna reklamationsnämnden 23 Konkurrensverket 24 Socialstyrelsen och Läkemedelsverket 24 Livsmedelsverket 25 Kemikalieinspektionen 25 Kommunal konsumentpolitisk verksamhet 26

Innehåll

Egenåtgärder i näringslivet 26 Företagens primäransvar 26 Normbildning 27 Regeltillämpning 27 Konsumentkontakt 27 Reklamationshantering m.m. 28 Förhandsgranskning och utbildning 28 God affärssed och MFL 28 Marknadsföringens etik 29 Etiska normer och nämnder 29 Reklamombudsmannen 30 Etik – inte juridik 32 RO:s kriterier för bedömning av könsdiskriminerande reklam 36 Spelbranschens Etiska Råd 41 3 Marknadsföringslagen 43 Marknadsföringslagens uppbyggnad, syfte och definitioner 43 Bakgrund 43 MFL:s uppbyggnad 43 MFL:s syfte 45 Definitioner 46 Generalklausul och specialregler 48 God marknadsföringssed – allmänna krav på marknadsföringen – 5 § 48 Aggressiv marknadsföring 53 Vilseledande marknadsföring 55 Reklamidentifiering – 9 § 56 Förbud mot vilseledande marknadsföring – 10 § 59 Informationskrav i webbannons 66 Begränsningar i kommunikationsmediet m.m. – 11 § 71 Miljöargumentering 74 Terminologimissbruk 79 Marknadsföring som strider mot annan lag 85 Prisfrågor 89

Innehåll

Konkursutförsäljningar, utförsäljningar och realisationer 94 Jämförande reklam 95 Åberopanden i marknadsföringen 99 Namn och bild i reklam 100 Könsdiskriminering 105 Förpackningar 106 Vilseledande om geografiskt ursprung 108 Vilseledande efterbildningar 108 Obeställda varor – fakturaskojeri 111 Köperbjudanden och förmånserbjudanden 112 Lotterier/spel 117 Säljfrämjande åtgärder riktade till näringsidkare 122 Obeställd reklam via e-post, telefon etc. 127 Direktmarknadsföring 131 Konsumentskyddet stärks genom utökad ångerrätt och informationskrav 132 Regleringen av marknadsföring via sociala medier 134 Specialregler för vissa varor och tjänster 137 KO:s och domstolarnas handläggning av marknadsföringsärenden 140 Effektivare handläggning med hög kvalitet 140 Sanktioner 143 Rättegångskostnader 147 4 Produktsäkerhet och produktansvar 149 Näringsrättslig och civilrättslig reglering 149 Produktsäkerhetslagen 150 Det allmänna säkerhetskravet 151 Skyldigheter för näringsidkare 152 Konsumentverket och andra tillsynsmyndigheter 155 Åtgärder enligt produktsäkerhetslagen 156 Säkerhetsinformation 157 Varningsinformation 158 Säljförbud 159 Återkallelse 163

Innehåll

Produktansvarslagen 164 Ersättning till den som skadas 164 Säkerhetsbrist 164 Orsakssamband 165 Skadestånd vid personskada 165 Skadestånd vid sakskada 165 Tvingande lag 166 Regressrätt och preskription 166 5 Konkurrenslagstiftningen 169 Inriktningen av konkurrenspolitiken 169 EU:s konkurrensregler 169 Förhållandet mellan EU:s konkurrensregler och nationella konkurrensregler 170 Konkurrenslagen 171 Anpassning till EU 171 Konkurrensskadelagen (2016:964) 172 Förbjudna konkurrensbegränsningar 172 Gruppundantag 180 Missbruk av dominerande ställning 181 Konkurrensverkets uppgifter 188 Konkurrensskadeavgift 190 Skadestånd 194 Företagskoncentration 194 Konkurrensverkets verksamhet 196 6 Regler för avtal, köp och e-handel 203 Avtalsfrihet 203 Köprätten 203 Köplagen 203 Dispositiva regler 203 Samspel 204 Tvingande lagar för konsumentköp 204 Oskäliga villkor 204 6

Innehåll

Köplagen 205 Business-to-business 205 Säljarens avtalsbrott 205 Konsumentköplagen 207 Tvingande regler 207 Säljarens dröjsmål 208 Köparens dröjsmål 209 Fel på varan 209 Köparens rättigheter vid fel på varan 212 Konsumenttjänstlagen 213 Lag om finansiell rådgivning till konsumenter 217 Konsumentkreditlagen 218 Avtalsvillkorslagen 225 Avtalsvillkor mellan näringsidkare 233 Business-to-business 233 Jämkning enligt avtalslagen 235 Distansavtal och avtal utanför affärslokaler 238 Lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster (”e-handelslagen”) 243 Definitioner 244 Informationskrav 244 7 Sammanfattning av lagar som påverkar marknadsföringen 247 Sakregister 257

KAPITEL 6

Regler för avtal, köp och e-handel

Avtalsfrihet Principen om avtalsfrihet är grundläggande på förmögenhetsrättens område. Avtalsfriheten innebär en frihet att välja avtalspartner, men också en frihet för parterna att bestämma avtalets innehåll, avtalsvillkoren. Som ska framgå i detta kapitel finns det åtskilliga inskränkningar i avtalsfriheten, särskilt när det gäller förhållandet näringsidkare–konsument.

Köprätten Köplagen Köplagen (1990:931; KöpL) gäller för alla köp som inte omfattas av konsumentköplagen (1990:932; KköpL) eller lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (den internationella köplagen). Köplagen är avsedd för köp mellan näringsidkare, men gäller även för köp av varor mellan privatpersoner.

Dispositiva regler Köplagen är dispositiv och dess regler gäller bara när en fråga inte regleras i ett avtal mellan parterna. Reglerna är således utfyllande och hjälper parterna att upprätthålla ett rättsförhållande.

203

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Samspel Men inte ens köplagens detaljerade regler kan täcka in mer än en del av det som parterna kan behöva för att i olika tänkbara situationer fullgöra avtalet. Därför hänvisas i lagtexten till praxis, som har utbildats mellan parterna, handelsbruk eller annan sedvänja som är bindande för parterna. Detta understryker principen om avtalsfrihet. Köpavtalets rättsverkningar kan således sägas bero på ett samspel mellan • • • •

individuella avtalsvillkor köplagens dispositiva regler standardavtal handelsbruk och sedvänja.

Tvingande lagar för konsumentköp När det gäller konsumentköp finns däremot inte alls samma utrymme för avtalsfrihet. Här gäller de tvingande minimireglerna i KköpL. Konsumentköp av tjänster regleras i den likaledes tvingande konsumenttjänstlagen (1985:716; KtjL). När konsumenter köper varor eller tjänster av en näringsidkare på distans (e-handel, postorder) eller utanför affärslokal gäller den tvingande lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL).

Oskäliga villkor För såväl näringsidkarköp som konsumentköp gäller att oskäliga villkor i köpavtalet kan förbjudas av Patent- och marknadsdomstolen (PMD) enligt näringsrättslig lagstiftning – lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare (AVLN) respektive lagen (1994:1512) om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK). Det är också därutöver möjligt för en avtalspart att vända sig till allmän domstol och begära jämkning av ett betungande avtalsvillkor med stöd av den särskilda generalklausulen om jämkning av avtalsvillkor i 36 § avtalslagen (1915:218; AvtL).

204

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Köplagen Business-to-business Köplagen gäller näringsidkares köp av lös egendom. Den gäller inte konsumentköp men väl köp mellan privatpersoner. Internationella köp faller under den internationella köplagen. Köplagen innehåller mycket detaljerade dispositiva regler om • • • • • • • • • • • • •

varans avlämnande risken för varan varans beskaffenhet påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande påföljder vid fel i varan och vid säljarens avtalsbrott köparens skyldigheter påföljder vid köparens avtalsbrott befarat avtalsbrott hävning och omleverans skadeståndets omfattning ränta vård av varan meddelanden mellan parterna.

Här kommenteras säljarens avtalsbrott och marknadsföringsansvar. Beträffande övriga detaljregler får hänvisas till propositionen 1988/89:76.

Säljarens avtalsbrott Säljarens dröjsmål Avlämnas inte varan alls, eller avlämnas den för sent, och detta inte beror på köparen, får köparen under närmare angivna förutsättningar • • • •

kräva att leveransen fullgörs eller häva köpet samt rätt till skadestånd och rätt att hålla inne betalningen.

Köparen å sin sida är givetvis skyldig att reklamera inom skälig tid från det att han fick kännedom om förseningen. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

205

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Fel på varan Är varan felaktig, och detta inte beror på köparen, får köparen under närmare angivna förutsättningar kräva • • • • • •

avhjälpande av felet omleverans eller prisavdrag eller hävning av köpet samt dessutom skadestånd och rätt att hålla inne betalning.

Reklamation inom 2 år Köparen är skyldig att reklamera fel inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Om köparen inte reklamerar inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte längre tid gäller enligt garanti eller annan utfästelse. Skulle säljaren ha handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, förlorar inte köparen rätten att åberopa felet, trots att två år har gått.

Uppgifter i marknadsföringen Marknadsföringsansvaret enligt köplagen innebär att en vara anses felaktig om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Säljaren blir ansvarig inte bara för uppgifter som han själv har lämnat eller åberopat vid marknadsföringen, utan också för uppgifter som någon annan lämnat i tidigare säljled eller för säljarens räkning. Om de vilseledande uppgifterna kommer från någon annan än säljaren, kan säljaren slippa ansvar om han varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna. Han kan också slippa ansvar om han rättar de felaktiga marknadsföringsuppgifterna i tid på ett tydligt sätt. Säljaren har givetvis inget ansvar för uppgifter som lämnas i samma säljled av en konkurrent.

206

6 Regler för avtal, köp och e-handel

I ”befintligt skick” Även om en vara har sålts i ”befintligt skick” eller med ett liknande allmänt förbehåll ska den anses felaktig, om 1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet 2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet 3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris [vid auktioner: utropspris] och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. (19 § KöpL)

Konsumentköplagen Tvingande regler Konsumentköplagens regler är tvingande (till skillnad från köplagens) och gäller konsumenternas köp av lösa saker från näringsidkare. Även sådana fall där köp mellan privatpersoner förmedlas av en näringsidkare omfattas av lagen likaväl som byte av lösa saker. Lagen gäller även beställning av en vara som ska tillverkas, utom när beställaren ska tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Att KköpL är tvingande innebär att ett avtalsvillkor, som i jämförelse med lagens regler är till nackdel för köparen, är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. KköpL innehåller regler om • varans avlämnande; varan är avlämnad när den har kommit i

köparens besittning

• risken för varan; risken för varan övergår på köparen när varan

avlämnas

207

6 Regler för avtal, köp och e-handel

• säljarens dröjsmål; påföljder om varan inte avlämnas eller avlämnas •

• • •

•

för sent fel på varan; vägledande bestämmelser för bedömningen av om en vara ska anses felaktig och parternas rättigheter och skyldigheter med anledning av felet skadestånd och dess omfattning vid säljarens dröjsmål och vid fel på varan priset; om inte annat är avtalat ska köparen betala ett skäligt pris avbeställning; om köparen avbeställer en vara innan den har avlämnats, har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning, utan endast rätt till ersättning för särskilda kostnader och förluster med anledning av avbeställningen köparens dröjsmål; påföljder om priset inte betalas i rätt tid och detta inte beror på säljaren eller på något förhållande på dennes sida.

Här kan inte alla KköpL:s regler kommenteras i detalj, utan endast lagens viktiga bestämmelser om säljarens och köparens dröjsmål samt fel på varan.

Säljarens dröjsmål Hålla inne betalningen / Kräva fullgörande Det är dröjsmål på säljarens sida om varan inte avlämnas eller om den avlämnas för sent och detta inte beror på något förhållande på köparens sida. Vid säljarens dröjsmål får köparen hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av dröjs målet. Köparen har rätt att hålla fast vid köpet och kräva att säljaren fullgör köpet, om inte detta innebär oöverstigligt hinder eller orimliga uppoffringar för säljaren.

Häva köpet / Skadestånd Om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen, har denne rätt att häva köpet som ett alternativ till att kräva köpets fullgörande. Köparen har också rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål. Regeln om säljarens skadeståndsskyldighet vid dröjsmål bygger

208

6 Regler för avtal, köp och e-handel

på att säljaren har ålagts ett s.k. kontrollansvar. För att säljaren ska kunna undgå skadeståndsskyldighet, krävs det därför att följande fyra förutsättningar föreligger: 1. Det föreligger ett hinder för leverans. 2. Hindret ligger utanför säljarens kontroll. 3. Hindret är sådant att säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet. 4. Säljaren skulle inte skäligen ha kunnat undvika eller övervinna hindret. Köparen måste meddela säljaren sina krav på hävning och skadestånd inom skälig tid efter det att han fick kännedom om att varan avlämnats för sent.

Köparens dröjsmål Hålla inne varan / Häva köpet / Skadestånd Det är dröjsmål på köparens sida om priset inte betalas i rätt tid och detta inte beror på något förhållande på säljarens sida. Vid köparens dröjsmål får säljaren hålla inne varan och får välja mellan att kräva att köparen betalar priset eller så kan han häva köpet. Om säljaren häver köpet, har han dessutom rätt till skadestånd, dvs. ersättning för särskilda kostnader som hänför sig till köpet och hävningen samt dessutom för utebliven vinst.

Fel på varan Varan avviker från avtalet Utgångspunkten för bedömningen av om varan är felaktig, är i första hand vad säljaren och köparen kommit överens om beträffande varans egenskaper och skick. En vara anses således felaktig när den avviker från vad parterna har avtalat, även om varan i alla avseenden är av god kvalitet. Att varan har en annan färg än vad köparen har beställt kan vara tillräckligt för att varan ska anses felaktig.

209

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Avtalsfrihet om varans beskaffenhet Säljare och köpare har full frihet att avtala om varans beskaffenhet. Men den som vill köpa en vara av låg kvalitet till ett lågt pris, kan givetvis inte sedan påstå att varan är felaktig just därför att den hade denna låga kvalitet.

Anvisningar saknas En vara kan anses felaktig om inte sådana anvisningar medföljer som behövs för varans montering, användning, förvaring och skötsel. Normalt ska sådan anvisning vara på svenska eller bestå av allmänt begripliga symboler. För varor som är avsedda för en begränsad kundkrets med speciella kunskaper, t.ex. avancerade elektroniska eller tekniska apparater, kan dock bruksanvisningar på engelska accepteras.

I ”befintligt skick” När varan sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt förbehåll, ansvarar säljaren alltid för att varan inte är i sämre skick än vad köparen hade anledning att förvänta sig med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter.

Säljförbud / Rättsligt fel En vara är felaktig om den säljs i strid mot ett förbud enligt produktsäkerhetslagen (PSL) (farlig vara) eller mot annat försäljningsförbud. Om en vara är så bristfällig att dess användning medför påtaglig fara för liv eller hälsa, anses den alltid som felaktig. Om varan köpts i god tro, men visar sig vara stulen, har köparen rätt att häva köpet och få ersättning för den skada han lidit till följd av att varan rätteligen tillhör den bestulne. Anledningen till denna regel om rättsligt fel är att det sedan 2003 inte längre är möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods m.m. Den rätta ägaren har därför rätt att få tillbaka sin stulna egendom utan att behöva betala lösen.

210

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Uppgifter i marknadsföringen Varan är felaktig om den inte överensstämmer med muntliga eller skriftliga uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen eller annars före köpet. Givetvis gäller detta endast under förutsättning att uppgifterna kan antas ha inverkat på köpet. Det civilrättsliga ansvaret för marknadsföringsuppgifter gäller oavsett vilket medium som används vid marknadsföringen, t.ex. broschyr, annons, reklamfilm och varans förpackning.

Uppgifter från tidigare säljled Säljaren får i vissa fall bära felansvaret även för marknadsföringsuppgifter som har lämnats av någon annan i tidigare säljled, t.ex. grossist eller tillverkare. Han behöver dock inte ansvara för uppgifter som en konkurrerande detaljist har lämnat till en kund.

Betydelsefull information saknas En vara är felaktig om säljaren har underlåtit att lämna sådan information om varans egenskaper eller användning som han ålagts att lämna enligt MFL. Detsamma gäller om säkerhetsinformation enligt PSL. En förutsättning är givetvis att underlåtenheten att informera kan antas ha inverkat på köpet. Säljaren blir även ansvarig för underlåtenhet från tillverkares och andra tidigare säljleds sida, om han kände till eller borde ha känt till underlåtenheten att fullgöra informationsåläggandet.

Felaktiga uppgifter kan rättas Säljaren kan slippa ansvar för marknadsföringsuppgifter om han i rätt tid och tillräckligt tydligt rättar de felaktiga uppgifterna.

Reklamation inom tre år Frågan om en vara är felaktig ska bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnas. Köparen har sedan tre år på sig att reklamera felet. Görs inte reklamation inom denna tid, förlorar köparen rätten att åberopa felet. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

211

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Garanti Om säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har åtagit sig att under viss tid svara för varan, ska fel anses föreligga om varan under den angivna tiden försämras i det avseende som utfästelsen omfattar. Detta gäller dock inte om säljaren gör sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på köparens sida. ”Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades ska anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art” (20 a § KköpL). Denna regel innebär att konsumenten alltid har en garanti på ett halvår för fabrikationsfel. Bevisbördan är till konsumentens fördel, vilket innebär att det är säljaren som har bevisbördan för att felet inte är ett fabrikationsfel, om han inte vill godta en reklamation under denna period efter varans avlämnande. Efter dessa sex månaders obligatorisk garanti gäller förstås det allmänna felansvaret i två och ett halvt år till. Om köparen fått en garanti som gäller längre än tre år, får han givetvis åberopa felet så länge garantin gäller. Köparen kan alltid vända sig till den som utställt garantin eller till säljaren med en reklamation även om garantin är utställd av en tillverkare eller generalagent. För att slippa felansvar på grund av en garanti, måste säljaren visa 1. att varans försämring beror på en olyckshändelse efter det att risken för varan övergick på köparen eller 2. att försämringen beror på vanvård, onormalt brukande eller liknande förhållande på köparens sida.

Köparens rättigheter vid fel på varan Är varan felaktig får köparen 1. kräva avhjälpande av felet/omleverans eller 2. kräva prisavdrag/ersättning för att avhjälpa felet eller 3. häva köpet och 4. kräva skadestånd.

212

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Reklamation Som påtryckningsmedel har köparen rätt att hålla inne betalningen. Köparen måste reklamera felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet, dock senast inom tre år efter det att han mottagit varan. Om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder eller om varan sålts i strid med ett försäljningsförbud eller utgörs av en farlig vara, behöver inte reklamation ske inom treårsfristen. Då har köparen i stället tio år på sig att reklamera, dvs. den allmänna preskriptionstiden gäller som yttersta tidsgräns i sådana allvarliga fall.

Skadestånd Säljaren är skyldig att ersätta köparen för den skada som denne lider på grund av fel på varan. Han kan undgå skadeståndsskyldighet bara om han kan visa att 1. det föreligger ett hinder att leverera felfri vara 2. hindret ligger utanför säljarens kontroll 3. säljaren inte kunde förväntas ha räknat med hindret i fråga vid köpet 4. säljaren inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av hindret.

Produktansvar Säljarens skadeståndsskyldighet omfattar även skada som på grund av fel på den sålda varan uppkommer på annan egendom som tillhör köparen eller någon medlem i hans hushåll och är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk. Personskador omfattas inte. Det är således fråga om ett begränsat produktansvar.

Konsumenttjänstlagen Reparationer / Arbeten på fastigheter / Förvaring Konsumenttjänstlagen (1985:716; KtjL) ger konsumenterna ett civilrättsligt grundskydd när de anlitar näringsidkare för reparation, arbeten på fastig-

213

6 Regler för avtal, köp och e-handel

heter och förvaring. De tjänster som lagen omfattar är t.ex. underhålls- och reparationsarbeten på bilar och hushållsapparater, liksom entreprenadarbeten på byggnader och tomter (utom nyproduktion av bostadshus). Vidare regleras tjänster som avser förvaring av föremål, t.ex. magasinering av möbler och vinterförvaring av båtar, sommarförvaring av pälsar m.m. Däremot omfattas inte behandling av levande djur eller förvaring av levande djur. Lagreglerna är i huvudsak tvingande till konsumenternas förmån. Lagen ställer krav på näringsidkaren. Han ska • utföra tjänsten fackmässigt och med omsorg ta till vara konsu-

mentens intressen

• vid behov samråda med konsumenten och ge denne lämplig

vägledning

• underrätta konsumenten om behov av tilläggsarbete och kan vara

skyldig att utföra särskilt angeläget tilläggsarbete

• avråda konsumenten från tjänster som inte är till nytta för denne.

Om tjänsten utförs felaktigt har konsumenten rätt att • kräva att näringsidkaren avhjälper felet i princip utan kostnad för

konsumenten

• göra avdrag på priset, om felet inte avhjälps eller – om felet är

väsentligt

• häva avtalet • kräva skadestånd, om inte näringsidkaren kan visa att det inte har

skett någon försummelse på hans sida.

Fall från Allmänna reklamationsnämnden

Greger lämnade in sin dator till ett serviceföretag för reparation. När han återfick datorn efter reparationen visade det sig att programvaror och information som han hade sparat på hårddisken hade raderats. Han kontaktade företaget, som inte ville ta ansvar för programmen. Han lyckades återinstallera merparten av de program som var borta. Men två program saknades. För att få tillbaka dessa blev han tvungen att köpa nya licenser. Greger yrkade att serviceföretaget skulle ersätta honom för kostnaden att köpa nya licenser till två förlorade dataprogram. Serviceföretaget bestred ersättningskravet. Företaget menade att det måste vara kundens ansvar att ta säkerhetskopior på

214

6 Regler för avtal, köp och e-handel

sådant material man är rädd om. Enligt nämndens praxis ankommer det på den som lämnar in en dator för reparation att säkerställa att det finns kopior av informationen på hårddisken. Detta bör ske kontinuerligt eftersom fel på en dator kan uppstå utan förvarning och låsa tillgången till den information som lagrats. Nämnden anser således inte att serviceföretaget kan lastas för att den information som fanns på hårddisken är borta. Gregers yrkande kunde därför inte bifallas.

Fråga om fackmässigt utförande Maria hade fått en fläck av hårspray på en skinnjacka. Hon lämnade in jackan till ett tvätteri för tvätt i juni 2000. Tvätteriet gjorde ingen reservation för resultatet. Hon betalade 300 kr för tvätten. Efter tvätten var jackan förstörd. Form och lyster var borta och den hade krympt två storlekar. Maria hade köpt jackan i Italien för 1 705 kr. Hon yrkade ersättning för jackan med 1 700 kr och ersättning för tvättkostnaden med 300 kr. Tvätteriet bestred kravet och hävdade att jackan tvättats enligt tvättmärkningen. Nämnden granskade skinnjackan och kunde konstatera att skinnet hade dragit ihop sig. Nämnden fann det övervägande sannolikt att jackan vattentvättats i strid med tvättmärkningen. Tvätteriet är därför skyldigt att ersätta Maria för den förstörda jackan. Hon har även rätt att få tillbaka tvättkostnaden eftersom tvättjänsten inte har varit till någon nytta för henne. Vid bedömningen av ersättningens storlek beaktar nämnden den tid jackan har kunnat användas samt dess skick vid inlämningen. Ett visst avdrag bör göras med hänsyn till att Maria har haft viss nytta av jackan innan den lämnades till tvätt. Den sammanlagda ersättningen bör därför skäligen bestämmas till 1 800 kr.

Marknadsföringsansvar Som fel räknas även avvikelser från uppgifter i reklam och annan marknadsföring. Näringsidkaren har alltså ett uttalat marknadsföringsansvar. Hans ansvar vid garantier har förtydligats och skärpts. Ett fel ska reklameras inom skälig tid. Underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha skett i tid. Som yttersta frist gäller tre år från det att uppdraget avslutades, utom vid arbete på byggnader eller fast egendom, då tiden är tio år.

215

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Dröjsmål Om en näringsidkare gör sig skyldig till dröjsmål vid utförande av tjänsten har konsumenten rätt att • häva avtalet vid väsentligt dröjsmål • kräva skadestånd.

Priset Har priset för en tjänst inte avtalats, behöver konsumenten inte betala mer än skäligt pris. Näringsidkaren får bara i viss utsträckning avvika från en ungefärlig prisuppgift (15-procentsregeln). Konsumenten har rätt att få en specificerad räkning. Konsumenten har i vissa fall skyldighet att betala för en förberedande undersökning.

Avbeställning Om konsumenten avbeställer en tjänst, är han skyldig att betala för redan utfört arbete och ersätta näringsidkaren för vissa förluster. Konsumenten är dock inte skyldig att betala förlustersättning, om han avbeställer tjänsten därför att den har blivit onyttig för honom av skäl som han inte råder över.

Näringsidkarens rättigheter Lagen innehåller även regler om näringsidkarens rättigheter för det fall konsumenten inte betalar i tid eller inte lämnar sådan medverkan som är en väsentlig förutsättning för utförandet av tjänsten.

Standardavtal Med stöd av AVLK har KOV förhandlat med olika branscher inom tjänsteområdet och anpassat gällande standardavtal till KtjL.

216

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Lag om finansiell rådgivning till konsumenter Lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter, som trädde i kraft den 1 juli 2004, gäller finansiell rådgivning som en näringsidkare tillhandahåller en konsument. Det ska vara fråga om placering av konsumentens tillgångar i finansiella instrument eller i livförsäkringar med sparmoment såsom fondförsäkringar och traditionella livförsäkringar. Med finansiellt instrument menas fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden, såsom aktier och optioner. Lagens bestämmelser är tvingande till konsumentens förmån och får därför inte frångås till nackdel för en konsument.

Näringsidkarens skyldigheter Näringsidkaren ska se till att den som utför rådgivningen har tillräcklig kompetens och ska också dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället samt lämna ut den dokumentationen till konsumenten. Närmare föreskrifter ges av KOV. I sin rådgivningsverksamhet ska näringsidkaren iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen. Han ska anpassa rådgivningen efter konsumentens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lösningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten. Näringsidkaren ska i stället avråda konsumenten från att vidta åtgärder som inte kan anses lämpliga med hänsyn till konsumentens behov, ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter.

Skadestånd Om näringsidkaren genom finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar konsumenten ren förmögenhetsskada är han skyldig att ersätta skadan. Vill konsumenten åberopa att finansiell rådgivning har orsakat honom/henne ren förmögenhetsskada, ska konsumenten underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att han/hon märkt eller borde ha märkt att skada har uppkommit. Annars faller rätten till skadestånd enligt denna lag bort. Detsamma gäller om konsumenten inte väcker talan inom tio år från rådgivningstillfället.

217

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Tillsyn Det är som ovan nämnts KOV som utövar tillsyn över att denna lag och att föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs. KOV:s tillsyn omfattar s.k. fristående rådgivare medan Finansinspektionen har tillsyn över banker, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsbolag och försäkringsmäklare. Skulle näringsidkare som står under KOV:s tillsyn utföra finansiell rådgivning i strid med lagens/föreskrifternas krav får KOV vid vite förelägga näringsidkaren att upphöra med finansiell rådgivning. Om det är tillräckligt får KOV i stället meddela varning. KOV:s beslut får överklagas hos förvaltningsrätten. För överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Högsta instans är Högsta förvaltningsdomstolen.

Konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagen (2010:1846; KkrL) har till syfte att stärka konsumenternas ställning i kreditsammanhang. Lagen gäller kredit till konsumenter för huvudsakligen enskilt bruk som lämnas eller förmedlas av näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. Lagens regler är tvingande till konsumenternas förmån. För avbetalningsköp utanför KkrL:s tillämpningsområde – främst avbetalningsköp mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet – gäller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Den senare lagen kommenteras inte i denna bok.

Kredit och kreditköp KkrL innehåller dels allmänna regler om marknadsföring av kredit över huvud taget, dels tvingande regler om kreditköp. Med kreditköp menas inte bara avbetalningsköp, utan alla köp av varor där säljaren lämnar köparen anstånd med någon del av betalningen eller där någon del av betalningen erläggs med pengar som köparen fått låna av säljaren eller annan kredit givare och överenskommelse om krediten träffats mellan kreditgivaren och säljare. Hit hör också kontoköp där köparen har tillfälle att utnyttja en fortlöpande kredit. Betecknas avtalet som uthyrning eller lämnas betalningen för nyttjanderätt till en vara, ska avtalet ändå bedömas som kreditköp om den till vilken varan utlämnas ska bli ägare till denna. Reglerna om kredit-

218

6 Regler för avtal, köp och e-handel

köp gäller däremot inte leasingavtal, där avsikten inte är att nyttjaren ska bli ägare. KkrL gäller inte studiestöd eller andra författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel och inte heller lån som lämnas i pantlånerörelse.

Grundskydd Avtalsvillkor som inskränker konsumenters befogenheter eller förmåner enligt KkrL är ogiltiga. Konsumenten får däremot alltid åberopa avtalsvillkor som för honom är förmånligare är lagens bestämmelser. Lagen ger således konsumenterna ett minimiskydd i förhållande till kreditgivaren. Vid sidan av de civilrättsliga reglerna innehåller KkrL även bestämmelser av näringsrättslig karaktär, t.ex. reglerna för marknadsföring av kredit och reglerna om kontantinsats.

God kreditgivningssed Kreditgivaren ska i förhållande till konsumenten iaktta god kreditgivningssed och ta till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg. Om krediten inte gäller mindre belopp måste kreditgivaren göra en ansvarsfull och noggrann kreditprövning innan kredit lämnas. Vid marknadsföring av krediter ska näringsidkaren visa återhållsamhet och måttfullhet. Konsumentverket har i sina riktlinjer för tillämpning av KkrL närmare angivit vad som avses med god kreditgivningssed. Marknadsföringen får således inte vilseleda konsumenten om de ekonomiska följderna eller locka till förhastade beslut att binda sig för en kredit. Krediten får inte heller framställas som helt bekymmersfri.

Informationskrav God kreditgivningssed kräver också god och rättvisande information om krediten. Informationen ska vara tydlig, saklig och korrekt och så fullständig som konsumenten kan tänkas behöva. Kreditavtalsformulär ska vara lätt begripliga och inte innehålla missvisande eller undangömda villkor. Villkoren ska i sig själva vara skäliga och inte brista i balans till kreditgivarens favör.

219

6 Regler för avtal, köp och e-handel

Effektiv ränta och kreditkostnad Bestämmelserna om marknadsföring av kredit innebär en skyldighet för näringsidkare att vid annonsering, skyltning och liknande marknadsföring beträffande kredit lämna information om den effektiva räntan för krediten. Detta krav gäller även fristående kredit utan samband med köp. Är det fråga om kredit för förvärv av särskild vara, tjänst eller annan nyttighet ska även kreditkostnaden och kontantpriset anges. Kreditkostnaden är summan av alla räntor, tillägg och andra kostnader som konsumenten måste betala med anledning av krediten. Med effektiv ränta menas kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet. Detaljerade rekommendationer angående informationsplikten vid marknadsföring av kredit återfinns i KOV:s riktlinjer för tillämpning av KkrL. Där finns också närmare anvisningar om marknadsföring och övrig information, om kredittid, kreditavtal, borgen, kontantinsats vid kreditköp, återtaganderätt vid kreditköp m.m.

Kompletterar MFL:s regel om information Underlåter näringsidkare att vid marknadsföring av kredit lämna information som anges i KkrL eller som annars är väsentlig från konsumentsynpunkt, kan han enligt MFL åläggas att lämna ifrågavarande information. KkrL utgör sålunda ett komplement till MFL.

Sanktioner Anknytningen till MFL:s regelsystem innebär bl.a. att frågan om informationsåläggande kan tas upp i domstol efter ansökan av KO, en näringsidkare som berörs av marknadsföringen och en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Näringsidkare är skyldig att på anmaning av KO komma in med yttrande eller upplysning i ärenden rörande informationsplikten. Han är även skyldig att på anmodan av KO tillhandahålla handling eller liknande som kan ha betydelse för utredningen i ärendet. Efterkoms inte KO:s anmaning får KO förelägga näringsidkaren vid vite att fullgöra sin skyldighet. Fråga om informationsåläggande får i fall som inte är av större vikt prövas av KO genom informationsföreläggande. Informations

220

6 Regler för avtal, köp och e-handel

åläggande kan komma i fråga inte bara om näringsidkare underlåter helt att lämna information om effektiv ränta, utan också om näringsidkaren visserligen lämnar information men den är oriktig. Även om det givetvis är Patent- och marknadsdomstolen som slutgiltigt avgör frågan om informationspliktens räckvidd i enskilda fall kommer KOV:s riktlinjer att spela en viktig roll för det praktiska handhavandet av informationsplikten.

Kontantinsats Vid kreditköp ska säljaren av köparen ta ut kontantinsats i enlighet med god kreditgivningssed på marknaden. Denna regel gäller dock inte kontoköp, t.ex. köp med kreditkort. Kontantinsatsen (i pengar eller inbytesvara) ska motsvara minst 20 procent av varans kontantpris om ej särskilda förhållanden föranleder annat. Denna regel styr frågan dels huruvida kontantinsats i vissa fall över huvud taget ska tas ut – det lämnas sålunda utrymme för att i undantagsfall helt efterge kraven på kontantinsats – dels har regeln också betydelse för frågan om kontantinsatsens storlek. Den styr också frågan hur kontantinsatsen ska tas ut, t.ex. vid vilken tidpunkt detta ska ske. Avgörande i dessa hänseenden är vad som utgör god kreditgivningssed. Se närmare KOV:s riktlinjer.

Kontoköp Undantag från kontantinsatskravet görs enligt riktlinjerna för försäljning på kontokredit och annan fortlöpande kredit. Det är i dag god sed på marknaden att kontantinsats inte tas ut vid kreditköp som sker inom ramen för vanliga kontokortssystem.

Inbyte Kontantinsatsen eller del därav kan erläggas genom att säljare tar emot ett inbytesobjekt. Däremot ska som kontantinsats inte anses betalning med medel som köparen får låna av säljaren, och inte heller medel som köparen får låna av annan kreditgivare än säljaren på grund av överenskommelse med annan kreditgivare. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

221

§§§

Carl Anders Svensson är en av Sveriges mest erfarna och välkända reklamjurister. Han är ad vokat på MarLaw AB, som är en specialiserad ad vokatbyrå för marknadsrättslig juridik och etik.

Den svenska marknadsföringslagstiftningen Svensk marknadsföringslagstiftning bildar ett rikt förgrenat nät av regler som syftar till en effektiv och tillbörlig konkurrens mellan företag samt ett rimligt skydd för konsumenterna.

I denna artonde upplaga av Den svenska marknadsförings lagstiftningen behandlas marknadsföringslagen och dess praktiska tillämpning, inom såväl traditionella medier som på internet och i sociala medier. Den EU-harmoniserade marknadsföringslagen tillhör de centrala delarna av det hithörande rättssystemet, tillsammans med konkurrenslagen och produktsäkerhetslagen. Även den köprättsliga lagstiftningen, spellagen, lagen om namn och bild i reklam samt reglerna angående mutbrott behandlas utförligt. Vidare beskrivs grundligt näringslivets egenåtgärder i form av etiska normer för marknadsföring genom Reklamombudsmannen. Därutöver framställs domstolsorganisationen med Patent- och marknadsdomstolen (inom Stockholms tingsrätt), vars beslut kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen (inom Svea hovrätt). Den svenska marknadsföringslagstiftningen är lämplig för kurser i marknadsföring och introducerande kurser i juridik. Den är även värdefull i det dagliga arbetet på marknadsavdelningar och hos reklam- och medieföretag.

Artonde upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 4124