9789144126555

Handledning FRÃ…N INTERVJU TILL AVSLUTAT UPPDRAG

LILJA CAJVERT

Till mina barnbarn Julia, Linnéa och Ellen Fortsätt vara lekfulla och kreativa.

Lilja Cajvert

Handledning Fr ĂĽn intervju till avslutat uppdr ag

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39958 ISBN 978-91-44-12785-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Wassily Kandinsky: Delicate Tension, 1923 Printed by Eurographic Group, 2019

Innehåll

Förord 11 Hur har min handledningsmodell formats? 12 Varför denna bok? Vem vänder sig boken till? 13 Inledning 17 Vad är handledning? 19 Kontrakt 21 Bokens uppläggning 22 Synopsis för den första intervjun med en handledningsgrupp 22 1 Intervjun Handledaren 29 Inför intervjutillfället 30 Intervju med en presumtiv handledningsgrupp 34 Presentation av handledningsmodellen 35 Hur presentera sina yrkeserfarenheter? 35 Teoretisk tillhörighet och hur teorierna kan användas i handledningen 36 Syftet med att ställa fördjupande följdfrågor 38 Om det uppstår problem 40 Utvärdering i handledningen 40

© Författaren och Studentlitteratur

5

Innehåll

Mina styrkor och svårigheter 40 Att själv ha handledning på handledning 41 Gruppmedlemmarna 42 Erfarenheter av handledning 42 Gruppmedlemmarnas förväntningar 48 2 Kontakt med gruppens chef/ledar e Ledningens roll i handledningen 61 Kontakt innan påbörjad handledning och vad som kan tas upp i handledningen 63 Chefens förväntningar på handledningen och vad hen vill veta om handledningsprocessen 65 Kontakt med chefen vid utvärdering av handledning 66 Kontakt vid specifika frågeställningar som uppstått i handledningen 66 Att skriva ett avtal 67 3 Handledningen startar Inledande föreläsning 73 Om omedvetna processer 73 Projektion 74 Induktion 75 Resonans 76 Överföring 76 Motöverföring 76 Projektiv identifikation 78 Parallellprocesser 79 4 Handlednings­s essionen Sessionens faser 83 Startfasen 84

6

© Författaren och Studentlitteratur

Innehåll

Feedback och val av handledningsfråga 85 Feedback från förra handledningstillfället 85 Vem har med sig en handledningsfråga eller något man vill ta upp? 86 När ingen har något alls att ta upp 86 Att formulera en handledningsfråga 87 Den handledde har en klar handledningsfråga 88 Den handledde vill få hjälp att formulera sin handledningsfråga 90 Den handledde vill berätta om ett ärende och därifrån komma till sin handledningsfråga 91 Handledningsprocessen 93 Bro till arbetskontexten 95 Överblick av handledningssessionen och feedback 96 5 Ver ktyg och ar betsmetoder i handledningen Betydelsen av att reflektera 99 Verktyg till hjälp att reflektera över en handledningsfråga 101 Att använda bilder och kort 102 Bilder och kort för start 103 Gruppkort 107 ”Om det vore min klient, då skulle jag …” 108 Att använda Ullmans metod 109 Handledarens roll och ansvar 109 Metodens olika steg i handledningen 110 Att skriva på tavlan 114 Modell för att arbeta med omedvetna processer 115 Modellen med frågor och svar 116 Reflektion 121

© Författaren och Studentlitteratur

7

Innehåll

En modell för att arbeta med parallellprocesser i handledning 122 Fas 1: Handledarens inre upplevelse 122 Fas 2: Att ”frysa” situationen – här och nu 123 Fas 3: Visualisera den subjektiva upplevelsen av handledningsprocessen 124 Fas 4: Åter till den handledde 125 Fas 5: Teoretisering och intersubjektivitet 126 Fas 6: Hur kan den handledde arbeta vidare med klienten? 126 Kan alla handledare använda denna modell? 128 Tyst uppställning – Life Staging 128 Filosofin bakom handledningsmodellen Life Staging 130 Tyst uppställning konkret 131 Handledaren 136 Tejping med playmobil i handledning 137 Utvärdering som intervention 140 När kan utvärdering som intervention användas? 141 Kvantifiering och dialog utifrån tre tidpunkter: då – i dag – framtid 142 Reflektion 147 6 Åter koppling och utvär der ing i handledningen Återkoppling 151 Utvärdering 153 Vad i handledningen kan utvärderas? 156 Utvärdering riktad mot gruppen 156 Utvärdering av individens egen utveckling – vad man fick i handledningen 157 Vad man vill utveckla som grupp och hos sig själv nästkommande termin 160 Utvärdering av handledare, handledningsstil och modell 161

8

© Författaren och Studentlitteratur

Innehåll

7 Att avsluta handledningsuppdr aget Gemensam överenskommelse om avslut 172 Att avsluta enligt avtalet 172 Att avsluta innan avtalet har löpt ut 172 Gruppens initiativ att inte förlänga avtalstiden 173 Handledarens initiativ att avsluta innan avtalet gått ut 175 Att verksamheten upphör 175 Gruppen letar ny handledare under pågående handledning 176 Modell för kollegial handledning 177 Fas 1. Informativ fas (max 15 min.) 178 Fas 2. Vad är den handleddes dilemma eller frågeställning?

Hur skulle jag själv gjort för att försöka lösa det respektive arbeta med det? (max 10 min.) 179 Fas 3. Delar med sig (max 10 min.) 179 Fas 4. Vad tar den handledde med sig? (10 min.) 179 Fas 5. Feedback till handledaren och den handledde (10 min.) 180 Fas 6. ”Utvärdering” – kort vad var och en tar med sig (5 min.) 180 8 Hur k an handledar en medvetet artikuler a sin handlednings­s til?

Slutord – betydelsen av att ha process­handledning 187 Referenser 191

© Författaren och Studentlitteratur

9

Förord

I dag finns ett stort utbud av böcker om handledning både på svenska och på andra språk. Bara i mitt eget bibliotek finns det ca 80 böcker i ämnet och det är långt ifrån allt som finns att tillgå på marknaden.

Utöver dessa böcker har jag många artiklar, avhandlingar, uppsatser osv. De är teoretiska, innehåller olika modeller och metoder för handledning. Många författare till dessa böcker är själva praktiker och handledare som beskriver sina erfarenheter av handledning.

Denna bok skiljer sig från mina andra böcker om handledning.

Den handlar om min handledningsmodell, hur den har utvecklats och hur jag konkret arbetar i handledningen. Jag har använt mina egna anteckningar sedan 1983 och kontinuerliga utvärderingar med handledningsgrupperna om det jag gör och vilken nytta de har haft av det vi gör i handledningen: vad jag ska fortsätta med som hand­ ledare, vad utveckla, ta bort eller förändra.

Jag brukar fråga de handledda hur det känns, det vi gör tillsammans. Det är vanligt att de säger vid utvärderingar och ibland redan i början av handledningen att mitt sätt att ställa frågor är ovant för dem. De brukar säga: ”Du frågar. Du gör annorlunda. Du vill förstå och jag måste gå ännu ett varv i mina tankar och känslor. Djupare än att bara säga ytligt hur det känns eller hur jag tänker. Du tvingar en att tänka. Reflektera.

© Författaren och Studentlitteratur

11

Föror d

Inte bara prata på. Det är jobbigt under tiden. Du ger dig inte. Jag måste tänka, och när jag tänker ett varv till öppnas nya perspektiv.

På detta sätt är det skönt, utvecklande. Men jobbigt. Du får gärna fortsätta vara som du är och fråga på.”

Att i över 30 år lyssna på sådana beskrivningar gjorde något med mig också. Jag fick tänka, reflektera, för att själv förstå det jag gör. För att förstå mina syften med detta jag gör, hur och varför. Denna kontinuerliga reflektion över mina erfarenheter, detta medvetandegörande, har lett till att en modell växte fram. Jag har insett att det finns en mening i det jag gör, en röd tråd, en tanke, en teoretisk idé. Jag leds inte av slumpen och spontanitet. Handledning är en komplex yrkesutövning och ett alltför ansvarsfullt, krävande och ensamt arbete för att det ska utövas utan reflektion över och medvetenheten om det man gör, varför eller i vilket syfte.

Min egen reflektion över mina erfarenheter och medvetandegörandet av det jag gör är grunden för utvecklingen av min handledningsstil och för den handledningsmodell som beskrivs i denna bok. Denna bok innehåller just detta. I den presenteras vad jag gör som handledare och hur. Den innehåller många citat om vad olika handledda under dessa år från olika verksamheter säger om det jag gör som handledare.

Hur har min handledningsmodell formats?

Det som varit betydelsefullt för utvecklandet av modellen är flera faktorer i samverkan: A mitt intresse för och min nyfikenhet på de dynamiska processerna i olika handledningsgrupper, B min nyfikenhet på det jag själv gör under handlednings­ sessionerna,

12

© Författaren och Studentlitteratur

Föror d

C de kontinuerliga reflektioner och utvärderingar jag gör tillsammans med de handledda samt D processen i min egen handledning på handledning.

Detta har lett till att jag har utvecklat: − en modell för att presentera mig inför ett eventuellt uppdrag, − en modell för att arbeta med omedvetna processer i dialogen med den handledde som är i fokus och − en modell för att arbeta med parallellprocesser.

Dessa modeller presenteras också i boken.

Varför denna bok? Vem vänder sig boken till?

Boken beskriver en handledningsmodell från presentation vid intervjun med en presumtiv handledningsgrupp till avslut av ett handledningsuppdrag. För nybörjare och för studenter på olika handledningsutbildningar kan boken vara en källa till kunskap om hur en handledningsmodell kan formas och utvecklas. Vad kan man göra själv och hur?

Boken vill inspirera andra handledare till att tydliggöra sin egen handledningsstil, att reflektera över sitt uppdrag och syftet med handledningen. Att reflektera över sina erfarenheter och hur dessa formar och utvecklar en som handledare och det man gör eller inte gör i handledningen. Att vara modig och fråga de handledda vad de har haft nytta av för sin egen utveckling i handledningen. Hur handledningen konkret hjälpte dem i deras egen utveckling som yrkesverksamma.

För dem som har längre erfarenhet som handledare kan det beskrivna både kännas igen och inte kännas igen. I endera fallet kan boken vara underlag till att medvetet artikulera och reflektera över

© Författaren och Studentlitteratur

13

Föror d

sin egen stil och sina egna erfarenheter och få idéer om vad man kan göra eller inte göra som handledare.

Boken vänder sig också till dem som erhåller handledning, handledningsgrupperna. Att bli medveten om hur det man gör påverkar de man arbetar med är en viktig del av det professionella arbetet oavsett om man är behandlare, läkare, lärare, psykoterapeut eller handledare. Mötet med andra som är beroende av en, som söker ens hjälp, kräver reflektion, medvetenhet och tydlighet om ens egen delaktighet i det som händer i mötet, i skapandet av relationen, men också reflektion över syftet med det man gör och resultatet.

Att läsa om andras erfarenheter av handledning och hur hand­ ledare kan presentera sig och arbeta med handledning kan inspirera till att tänka över vad man själv vill ha ut av sin handledning. Vad förväntar man sig av handledningen som individ och som grupp? Vilken inriktning på handledningen behöver man för sin egen professionella utveckling? Är man redo att reflektera över sina egna erfarenheter och vad som händer i mötet med de man arbetar med? Hur är man själv delaktig i det som blir eller inte blir? Vill man få många frågor för att förstå sig själv, utmanas, eller är handledningen en plats för vila och avkoppling?

För chefer och ledare som budgeterar för handledning kan boken inspirera till att bli mer insatt i hur handledning kan uppfattas och upplevas av de handledda. Man kan med denna bok få inspiration till hur man som chef vill vara involverad i sin grupps handledning.

Vad vill man att de ska få? Vilken kontakt vill man ha med hand­ ledaren och om vad? Boken kan också hjälpa en att ta ställning till om handledning är något som gruppen ska ha utan att chefen behöver vare sig veta något om innehållet eller processen eller komma till utvärderingen. Man kanske inte behöver ha någon mer kontakt med handledaren än avtalsskrivande. Jag har många grupper där jag inte har kontakt med chefen och inte ens vet vem personen är. Jag

14

© Författaren och Studentlitteratur

Föror d

erbjuder alltid möjlighet att träffas men det är chefen som har sista ordet om hur hen vill ha det. Boken kan vara en källa till reflektion om det egna ställningstagandet.

Tack Att skriva är ett ensamt arbete. Det är periodvis ångestfyllt och ångest­skapande. Man får skrivkramp, man fastnar i sina tankar och har svårt att sätta punkt. När jag hamnar i någon av dessa processer har jag alltid haft stöd av min förläggare Johan Lindgren. Utan detta stöd skulle det inte bli en bok. Stort tack Johan. Bakom den färdiga boken finns två viktiga personer som ser till att den blir klar. Tack Anna Åström och Eva Broberg för era insatser och er skicklighet att göra boken överskådlig och lättläst. Ett stort tack till alla professionella jag handlett sedan mer än tre decennier. Utan era synpunkter och kritik på det jag gör eller inte gör skulle jag inte kunnat utveckla min handledningsstil som nu också presenteras i den här boken.

Göteborg i mars 2019 Lilja Cajvert

© Författaren och Studentlitteratur

15

Inledning

Vad är handledning?

I litteraturen definieras handledning som ett redskap för professionella vars syfte är att skapa förutsättningar för de yrkesverksamma att tillvarata och utveckla kompetens. Målet med handledningen är att utveckla deras ”yrkesidentitet”, en professionell skicklighet och förmågan att använda sig själva som instrument i arbetet med klienter (Bernler & Johnsson, 1985; Cajvert, 1998, 2013; Gordan, 1998; Hawkins & Shohet, 2000). Handledning kan definieras som en lärandeprocess. Anderson och Goolishian (1992) menar att syftet med handledning är att skapa en kreativ dialog i vilken ny kunskap och ny förståelse gör det möjligt att se arbetet med klienten från så många perspektiv som möjligt. Den handleddes värderingar och attityder i relation till det pågående ärendet bör vara i fokus i handledningen (Cajvert, 1998). Van Kessel och Haan (1993) skriver att nyckeln till lärandet i handledningen är att reflektera över egna upplevelser medan man utför sitt professionella arbete. Handledning är en pågående process och ett slags livslångt lärande för yrkesverksamma (Žorga, 2002) och genom handledningen har den handledde och handledaren en kontinuerlig dialog från vilken båda lär (Cajvert, 2013).

Bernard och Goodyear (2009) använder termen ”handledning som ett tre-personers-system” för att beskriva de relationer som är involverade i handledningen. Handledning berör två särskilt tydliga relationer: klient–terapeut och terapeut–handledare. Terapeuten är den person som förekommer i båda relationer. Hen fungerar som en kanal för både information och processer mellan de två relationerna.

Min syn på handledning är att den är de handleddas kreativa rum

© Författaren och Studentlitteratur

19

Inledning

där tankar kan uttalas högt och möjlighet ges att utbyta sina erfarenheter och idéer genom ömsesidighet och dialog mellan de handledda och handledaren. Genom samtal och reflektion ökar de handleddas självkännedom och möjlighet att bearbeta sina erfarenheter. Handledningen syftar till en professionell och yrkesmässig utveckling och blir till en läroprocess med möjlighet för de handledda att integrera teori och praktik och på ett effektivt och medvetet sätt använda sina kunskaper i sitt professionella arbete.

Genom handledning tillvaratas gruppens samlade kompetens och handledningen blir en kvalitetssäkring i arbetet, en resurs som är till nytta för organisationen, för klienten och för de handledda.

Processhandledning är en hjälp att förstå relationer och processer man upplever som yrkesperson, en möjlighet att reflektera över det man gör i mötet med klienter och utveckla sig inom yrket som helhet snarare än inom en specifik metod. I processhandledningen är fokus på helheten och den handledde som del av det behandlingssystem man ingår i. Den är ett steg i yrkets professionalisering. Processhandledning ger möjlighet till att tillsammans med sin arbetsgrupp och handledaren problematisera det som är i fokus, se det från flera perspektiv innan man väljer sitt nästa steg att gå vidare i själva processen.

Handledning är en skapandeprocess som bedrivs utifrån olika teorier och modeller. Det är ett livslångt lärande.

Ett par deltagare i handledningsgrupper säger: ”Handledning är en plats att kunna vara sig själv. Kunna ta upp hur man känner sig i något ärende. Inte vad jag gör när jag till exempel ska ge ett negativt beslut till klienten, utan mer hur det känns att förmedla negativa beslut. Att ha möjlighet att en gång i månaden titta på sig själv och sina upplevelser.”

20

© Författaren och Studentlitteratur

Inledning

”Jag har höga förväntningar på handledningen. Att få förståelse för varför jag reagerar som jag gör i mitt ärende. Få nya infallsvinklar.

Hjälp att utvecklas.”

Kontrakt De olika överenskommelser som handledaren har inom ramen för sitt uppdrag kallas kontrakt. Vissa av dessa är formella och skriftliga i form av avtal, medan andra är flexibla, oftast muntliga och beskriver vad som ska gälla under handledningen.

Avtal kallas ofta det skriftliga kontrakt som skrivs mellan upphandlingsenheten och handledaren och där det regleras pris och vad som ingår i priset.

Avtal skrivs också mellan handledaren och handledningsgruppens ledare, och i dessa anges villkor för handledningen, tid, omfattning, vad som gäller vid utebliven handledning, ledarens förväntningar på handledningen samt andra formalia kring exempelvis fakturering.

De överenskommelser eller kontrakt som oftast förhandlas muntligt mellan handledaren och handledningsgruppen gäller en ömse­ sidig förväntan på handledningen i fråga om aktivitet, öppenhet och respekt. Hur ska konflikter lösas och hur ska handledaren förhålla sig till personer som är tystlåtna eller för pratsamma? Vidare diskuteras sekretess: att det som det talas om i handledningen inte förs vidare.

Mandat är en form av kontrakt som handledaren och gruppen är överens om, även om det inte alltid är explicit. Om en handledare vid intervjun presenterar sin handledningsstil och sina handlednings­ metoder och gruppen sedan väljer den handledaren finns det implicit en överenskommelse om mandat. I min egen handledning innebär det att gruppmedlemmarna är villiga att vara i fokus, är handledningsbara och att de åtar sig att vara aktiva. Framför allt handlar

© Författaren och Studentlitteratur

21

Inledning

det om mandatet att jag som handledare kan arbeta med omedvetna processer utifrån en modell jag utvecklat men även arbeta med andra metoder jag presenterat vid intervjun.

Kontrakt är flexibla och kan ändras utifrån gruppens behov. Ett tydligt kontrakt i början av uppdraget är en förutsättning för att skapa en arbetsallians och relation med gruppmedlemmarna. Genom kontraktet förtydligas syftet med handledningen.

Bokens uppläggning Boken är indelad i åtta delar. Delarna är skrivna i en ordning som överensstämmer med hur innehållet vid den första intervjun med en handledningsgrupp brukar se ut för min egen del och hur jag presenterar min handledningsmodell.

Sy nopsis för den första intervjun med en handledningsgrupp I följande inramade synopsis kan du få en överblick över innehållet i en modell för det första intervjutillfället.

22

© Författaren och Studentlitteratur

Inledning

Ramar för mötet − Vilka deltar i mötet? − Hur lång tid har vi på oss? − Handledaren intervjuar deltagarna och/eller deltagarna intervjuar handledaren.

Kommentar Handledaren och varje grupp väljer individuellt formen för detta möte.

Presentation av varje deltagare − Namn − Utbildning, yrkeserfarenheter, nuvarande position och arbetsuppgifter − Erfarenheter av handledning, goda och mindre goda − Förväntningar på handledningen − Förväntningar på gruppen − Förväntningar på sig själv − Förväntningar på handledaren

Presentation av handledaren och handledarens modell (min egen presentation) − Min syn på handledning − Min teoretiska tillhörighet − Vilka verktyg använder jag mig av i handledningen? − Vikten av att alla deltagare är i fokus under hand­ ledningssessionerna

© Författaren och Studentlitteratur

23

Inledning

− Kort beskrivning av handledningsprocessen och mitt förhållningssätt: • Börjar med en föreläsning om interaktiva processer och modeller för att arbeta med dessa • Vad som är syftet med mina frågor i sokratisk och wittgensteinsk anda • Hur handledningssessionen brukar gå till • Vikten av att undvika råd och tips till den handledde • Att arbeta utifrån en föreställning om att ”om det var min klient då skulle jag ...”, som bygger på ­Montague Ullmans modell för att förstå drömmarnas språk som jag anpassat för arbete med handledning • Vad jag inte gör i handledning • Önskan om kontakt med gruppens ledare och med vilket syfte − Återkoppling och utvärdering i handledningen. Hur, när och varför • Hur avslutas handledningen?

• Mina styrkor och svårigheter i handledningen • Metahandledning − Vilka förväntningar jag har på handledningsgruppen och på den handledde • att man är villig att vara i fokus och bli handledd • att det är tillåtet för var och en att säga det man vill säga utan att detta värderas, fördöms eller ifrågasätts • om någon inte är nöjd med handledningen, att detta återkopplas och tas upp i handledningen

24

© Författaren och Studentlitteratur

Inledning

Som handledare är min roll, uppgift och funktion att: − Hålla strukturen − Bana väg för att nå de överenskomna målen med handledningen − Medverka till att det skapas en arbetsallians, trygghet och ett konstruktivt klimat i gruppen − Bekräfta och utmana − Stödja och ge råd om så önskas − Medverka till att deltagarna bearbetar det som sker i det professionella arbetet och i handledningsgruppen − Stimulera och initiera vidare professionell utveckling − Erbjuda teoretisk analys och förklaringar vid behov − Vara modell

Fokus i handledningen − Klientorienterad: vem är klienten? − Ärendeorienterad: vad gäller frågan? − Metodorienterad: hur arbetar man, hur gå vidare, vilket förhållningssätt, vilken metod? − Tematiserad: olika teman tas upp i handledningen i relation till arbetet, målgruppen, verksamheten, ledningen m.m. − Teoretisk analys och förklaringar − Processorienterad handledning på olika nivåer och fokus på: • Den handleddes egen professionella process, tankar och känslor • Samspelet klient–den handledde

© Författaren och Studentlitteratur

25

Inledning

• Samspelet den handledde–handledaren • Samspelet den handledde–andra gruppdeltagare eller samarbetspartner • Samspelet handledaren–handledningsgruppen • Samspelet i gruppen på arbetsplatsen eller i hand­ ledningen

Förutsättningar − Vilka ska ingå i handledningen? − Hur många gånger per termin ska det vara handledning? − Hur länge pågår varje handledningstillfälle? − Var ska handledningen vara? − Kostnad per handledningstillfälle − Är handledning obligatorisk eller frivillig? − Det som talas om i handledning förs inte vidare till andra eller chefen − Vem kan tänka sig vara kontaktperson till handledaren?

26

© Författaren och Studentlitteratur

Del 1

Intervjun

Handledaren Det vanligaste sättet att få handledningsuppdrag är att någon i en arbetsgrupp eller en chef tar kontakt med handledaren och frågar om hens möjligheter att handleda deras arbetsgrupp. Om handledaren är intresserad och kan, ger hen förslag på tider för en intervju.

Intervjun inför ett eventuellt handledningsuppdrag kan se olika ut. Det beror på vem som intervjuar, vilka som är närvarande vid intervjun och vad man vill veta om handledaren och handledarens handledningsmodell.

Här beskrivs hur handledare kan presentera sig på en intervju inför en presumtiv handledningsgrupp. Jag utgår från mitt eget tillvägagångssätt.

Vid intervjutillfället kan det vara så att: − hela gruppen är närvarande, − några personer är gruppens representanter och har fått i uppdrag av gruppen att intervjua några handledare, − chefen intervjuar först och vid ett senare tillfälle gruppen, − enbart chefen intervjuar handledaren eller − mer sällsynt, men det förekommer, att gruppen inte intervjuar handledaren alls utan utgår från beskrivningen från upphandlingen och tidigare kännedom om handledaren.

Vilka som är med vid intervjun påverkar innehållet och handledarens frågor till gruppen. Syftet med intervjun bör vara att få en tillräckligt klar bild av varandra för att kunna avgöra om man vill genomföra en handledning tillsammans.

© Författaren och Studentlitteratur

29

Del 1

Inför intervjutillfället Ibland vill grupperna att handledaren skickar en kort presentation av sig själv innan intervjun (se texten nedan). Jag skriver kort om det som jag anser är viktigt att gruppen får veta om mina erfarenheter av handledning, min teoretiska grund och min handledningsmetod.

Vidare är det viktigt att de vet hur jag ser på min och deras uppgift och vårt ansvar. I slutet skriver jag några referenser från avslutad och pågående handledning. Jag brukar inte fråga om referenser längre än två år efter avslutad handledning. Anledningen till detta är att jag utvecklas och förändras som handledare och referenser från långt tillbaka i tiden inte längre är representativa. När gruppen valt mig som handledare skickar jag inför intervjun med deras chef samma text: Lilja Cajvert, socionom, fil.lic., lektor i socialt arbete, leg. psyko­terapeut och handledare Handledningserfarenhet Har sedan 1983 bedrivit handledning i Sverige inom ett flertal myndighets- och behandlingsområden och yrkeskategorier så som socialtjänst, äldreomsorg, sjukvård, BUP, barnhabilitering, kriminalvård, institutionsvård, skola, familjerätt, HVB-hem för ensamkommande ungdomar m.m.

Annan relevant erfarenhet Jag har undervisat, handlett och examinerat inom universitetets socionomprogram, magisterprogram, handledar­ utbildning och psykoterapeutprogram. Är kursansvarig för

30

© Författaren och Studentlitteratur

Intervjun

handledarutbildningen i psykosocialt arbete på Institutionen för socialt arbete, GU, sedan 2015.

Jag har även under olika perioder sedan 1998 bedrivit handledning internationellt i efterkrigsländer. Åren 2012–2015 medverkade jag i ett EU-projekt som utvecklat en europeisk ordbok och en kompetensmatris för handledning och coaching i Europa.

Grundteori och handledningsmetod Min teoretiska grund är objektrelations- och anknytningsteori och dess betoning av relationernas betydelse för individens utveckling och systemteori som poängterar helheten och ser individen i sitt sociala sammanhang. Mitt förhållningssätt utgår från Wittgensteins, Sokrates och Bubers filosofi samt fenomenologi.

Jag använder olika handledningsteorier och handlednings­metoder för att leda samtalet och processen vidare inom ramen för processhandledning, metodhandledning och ärende­handledning. I handledning får de handledda möjlighet att reflektera och problematisera kring sina ärenden och fråge­ställningar, använda sina resurser och kunskaper/metoder och på detta sätt vidga sina vyer och få möjlighet att se det som presenteras ur olika perspektiv.

Jag arbetar innovativt och utvecklar metoder och tekniker som jag tillämpar praktiskt i handledning och vidare­ utvecklar teoretiskt i mitt författarskap.

© Författaren och Studentlitteratur

31

Del 1

Fokus i handledningen I handledning kan man ta upp allt man brottas med i sitt arbete för att finna den bästa lösningen för att arbeta professionellt med sin målgrupp. Alla gruppmedlemmar är aktiva och deltagande. Den som är i fokus formulerar med hjälp av mig en handledningsfråga som hen också i slutet av handledningen får svar på och bestämmer sig sedan för hur hen vill gå vidare. Alla i gruppen och jag som handledare bidrar till att handledningsfrågan blir besvarad utifrån olika perspektiv och synvinklar.

Den handledde som är i fokus väljer med hjälp av mig som handledare hur hen vill använda gruppen. Man kan välja reflekterande team, as if, rollspel, tejping osv. Gruppmedlemmarna kan också ge tips och råd om hur de skulle gjort om de haft denna frågeställning och varit i den situation som den handledde beskrivit. Då blir de handledda på sina idéer medan den handledde lyssnar och sedan väljer vilken ”väg” hen själv vill gå. För den som är i fokus handlar det om att lära sig och vidga sina vyer genom någon annans perspektiv.

Om den handledde vill ha den känsla som skapas i relationen till klienten i fokus har jag metoder för hur jag arbetar med detta för att man ska komma fram vilka interaktiva processer man påverkas av eller vad som aktualiseras inom en själv i arbetet med klienten.

Mina erfarenheter är att var och en utvecklas både professionellt och personligt efter ett antal terminer med denna handledningsmodell.

32

© Författaren och Studentlitteratur

Intervjun

Någon gång under handledningstiden, efter ett år, inbjuder vi aktuell chef att komma till vår utvärdering av handledningen. Gruppen bestämmer tillsammans med mig vad som är viktigt att dela med sig av till chefen om hur handledningen har varit och hur vi fortsätter.

Kontrakt Jag som handledare har till uppgift att hjälpa den handledde att formulera sin handledningsfråga eller komma fram vad hen vill ha hjälp med. Mitt ansvar är att hålla i strukturen och den röda tråden, att se till att alla är aktiva och att alla hamnar i fokus vid något tillfälle.

Den handledde ska vara villig att bli handledd, att ta emot handledning och feedback liksom att ge feedback. Det är viktigt att alla gruppmedlemmarna är aktiva och intresserade under handledningen även om de inte själva är i fokus.

Av gruppmedlemmarna förväntar jag mig att de är engagerade och är villiga att kommunicera om det är något de inte är nöjda med i handledningen eller med mig som handledare.

Om vi i tid tar upp detta finns det möjlighet att förändra och rätta till i stället för att man under längre tid är missnöjd, inte kommer till handledningen eller vill avsluta den.

Referenser Jag brukar ange både avslutade och pågående referenser, med kontaktuppgifter till personer jag tillfrågat om de kan tänka sig vara mina referenter. Oftast anger jag två till tre personer.

© Författaren och Studentlitteratur

33

Lilja Cajvert är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Hon är socionom, leg. psykoterapeut, handledare och författare.

Hon har lång erfarenhet som utbildare och handledare för professionella inom olika verksamheter inom vård och omsorg, socialtjänst och skolan.

Hon arbetar också internationellt som föreläsare och handledare.

Handledning FRÅN INTERVJU TILL AVSLUTAT UPPDRAG I den här boken beskrivs en personlig modell som författaren har utvecklat utifrån lång erfarenhet som handledare och utbildare i Sverige och internationellt. Boken innehåller olika modeller att arbeta med, både författarens egna och andra handledares, som är uppskattade i handledningsgrupperna.

I boken finns en mängd citat från handledda inom olika verksamheter.

Den kan användas av många aktörer inom handledningsfältet. För nybörjare och studenter på handledningsutbildningar kan boken ge kunskap om hur en handledningsmodell kan formas och utvecklas.

För de som har längre erfarenhet som handledare kan boken inspirera till att medvetet reflektera över sin egen stil och få nya idéer kring hur man kan göra. Även de som erhåller handledning kan ta del av andras erfarenheter. För chefer som budgeterar för handledning kan boken vara en kunskapskälla till hur handledning kan uppfattas och upplevas av de handledda. Upphandlare kan också få bredare kunskap och ta del av erfarenheter och förväntningar de handledda har av handledning och på handledaren.

Genom kontinuerlig reflektion över erfarenheter har en modell växt fram. Det finns en mening i det jag gör, en röd tråd, en tanke, en teoretisk idé. Handledning är en komplex yrkesutövning och ett alltför ansvarsfullt, krävande och ensamt arbete för att utövas utan reflektion och medvetenhet om det man gör, varför och i vilket syfte.

Lilja Cajvert Art.nr 39958

studentlitteratur.se