9789144126043

Sandra

Att förstå sjukdomen – ur patientens, sjuksköterskans och den närståendes perspektiv

R E DA K T ÖR E R

Håkan Nunstedt & Sandra Pennbrant

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39908 ISBN 978-91-44-12604-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild och foton i inlaga: Håkan Nunstedt Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Författarpresentation 11

Inledning 17 1. Förståelse som fenomen Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant, Gudrun Rudolfsson & Åsa Roxberg

Vad innebär det att förstå något eller någon?

Att förstå genom variation Lärande och kunskap i handling Att förstå genom ökad komplexitet Reflektion som verktyg för att förstå Att konstruera förståelse Att förstå genom berättande Hans-Georg Gadamer – förståelsens filosof Att förstå ur ett hermeneutiskt perspektiv Gadamers förståelseperspektiv Förståelse som konst och rörelse Förståelse av sjukdom utifrån Gadamer Sammanfattning Referenser

21 23 25 27 28 30 33 35 36 36 37 40 41 42 44

2. Förståelse av sjukdom Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson Lärandeperspektivet

49 50

Sjukdomsförståelse 55 Behov av kunskap och förståelse 56 Uppfattning om hälsa och sjukdom 57 Att ha tillit till sig själv och till andra vid långvarig sjukdom 59 Att förstå sjukdomen vid långvariga sjukdomstillstånd 60 Aktivt söka kunskap om sjukdomen 61 Jämförelse av olika kunskapskällor för att förstå 63 Tillit till sjuksköterskans kunskaper och utveckling av egna strategier för att klara vardagen

64

Att reflektera för att förstå sjukdomen

65

Sammanfattning Referenser

3. Förståelse av sjukdom utifrån tre olika tillstånd Förståelse vid depression Håkan Nunstedt

Förståelse vid diabetessjukdom Åsa Hörnsten

Förståelse av sjukdom i ett palliativt skede Carina Werkander Harstäde

68 70

75

Förståelse vid depression 76

Håkan Nunstedt Olika sätt att förstå och hantera depressionen

77

En växande insikt

77

Strategier för att förstå depressionen

79

Att använda sin förståelse för att hantera depressionen

81

Sammanfattning – förståelse av depression

85

Förståelse vid diabetessjukdom 87 Åsa Hörnsten Personlig förståelse av sjukdom

87

Sjukdomsuppfattningar – en teoretisk bas

88

Förståelse av sjukdom på ett personligt plan

92 97

Sammanfattning – förståelse av diabetessjukdom

Förståelse av sjukdom i ett palliativt skede 99 Carina Werkander Harstäde Palliativ vård – några definitioner Personen i palliativ vård

99 100

Olika sätt att förstå sjukdomen i ett palliativt skede

101

Olika sätt att hantera förståelse i ett palliativt skede

102

Att avskärma sig

103

Att genomföra olika uppgifter

104

Att fördjupa förståelsen kan öka möjligheten att omfamna livet

106

Att förstå och utveckla hopp

107

Lidande som ett sätt att förstå och bearbeta

107

Hopp och lidande påverkar varandra

108

Sammanfattning – förståelse av sjukdom i ett palliativt skede Referenser

110 112

4. Sjuksköterskans arbete med att stödja personens förståelse 119 Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson Sjuksköterskans bedömning av personens förståelse av sjukdomen

119

Att förstå sjukdom på olika sätt

121

Förståelse som kunskapsform

122

Strategier för att underlätta förståelse av sjukdom

125

Underlätta förståelse av sjukdomen med stöd av strategierna Sammanfattning Referenser

5. Sjuksköterskans stöd till närstående och deras förståelse

Åsa Roxberg & Carina Werkander Harstäde

129 131 133

137

Att som närstående skapa förståelse för sjukdom i livets slutskede

139

Rummets plats i vårdandet

141

Annas rum – Anhalten

143

Bens rum – Asylen

143

Sams rum – Muren

144

Marias rum – Platsen

145

Förståelse av det rumsligas plats i vårdandet

150

Sammanfattning Referenser

6. Att arbeta med förståelse utifrån portfoliometoden Håkan Nunstedt & Sandra Pennbrant

Portfoliometoden Intentionerna med portfoliometoden Portfoliometodens kunskapsteoretiska grunder Portfoliometodens struktur Portfoliometoden som pedagogiskt verktyg Portfoliometoden som stöd för att förstå sjukdomen

153 154

159 160 160 162 165 167 169

Ett exempel på hur portfoliometoden kan användas i sjuksköterskeprogrammet

171

Uppföljning av portfolion

175

Hur gör jag för att arbeta utifrån porfoliometoden som nyutbildad sjuksköterska?

176

Att arbeta utifrån portfoliometoden

176 177 179

Sammanfattning Referenser

Bilagor: Exempel på tillämpningar för utvecklad förståelse 185 Bilaga 1: SMASc – Self-Management Assessment Scale Bilaga 2: Att ta sig en daglig ”time-out” Bilaga 3: De 6 S:n – en modell för personcentrerad palliativ vård Person- och sakregister 193

186 189 190

kapitel 2.

Förståelse av sjukdom

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson

Detta kapitel handlar om lärande och förståelse av sjukdom och hur betydelsefull förståelsen är för egenvårdsförmåga samt hantering av sjukdomen. Beskrivningen utgår från forskningsstudier om för­ståelse av sjukdom vid långvariga sjukdomstillstånd med fokus på hur förståelsen av sjukdomen kan påverka tilliten till sig själv och till andra vid hantering av sjukdomen. Inledningsvis beskrivs begreppet förståelse i relation till patientens situation, därefter redogörs för uppfattningar av sjukdomen. Slutligen beskrivs upp­ fattning om sjukdomen ur ett medicinskt perspektiv.

FÖR R EFLEKT ION • Fundera över vad förståelse av sjukdomen kan innebära för patienten själv, och för sjuksköterskan.

• Hur och på vilket sätt kan en sådan förståelse hjälpa patienten?

• Hur kan förståelse av sjukdomen eller situationen utgöra en central del i vårdandet?

2. Förståelse av sjukdom

49

Lärande inom vård- och hälsoforskning inriktas ofta på vad patienten lär sig, det vill säga på ett förutbestämt innehåll som utgör grunden för vad personen ska eller bör få kunskap om. Det saknas ett perspektiv på hur personen lär och vilken förståelse och kunskap som utvecklas (Marton & Booth, 1997). Eftersom lärandet sker individuellt, bildas olika uppfattningar om den egna sjukdomen.

Patientens uppfattning av sjukdomen kan skilja sig från sjuksköter­ skans (Clark & Lan, 2004; Ågård m.fl., 2004). Att ha fokus på den enskildes lärande är därför liktydigt med att beakta den enskilda personens förståelse av symtom och sjukdom. Detta är en utmanande uppgift för sjuksköterskan och kräver tydliga prioriteringar i arbetet.

En utgångspunkt när det gäller lärande i en vårdrelation är att se mötet mellan patient och sjuksköterska som ömsesidiga pedagogiska situa­tioner där både patient och närstående kan öka sin förståelse av och möjlighet att hantera sjukdomen. Det kan samtidigt innebära ett lärande för sjuksköterskan, som kan dra lärdom av personens förståelse och uppfattning om sjukdomen. Det är inte självklart att en person vill lära sig något nytt, förstå mer eller ser ett värde i vad en ökad förståelse av sjukdomen kan leda till och vad detta kan ha för positiva effekter. Kunskaperna måste dessutom kunna användas av personen själv, annars omintetgörs själva målet med förståelsen: kunskap i handling. Om målet är ökad förståelse och förmåga att hantera sjukdomen, måste lärandet ske på personens egna villkor och utgå från denna persons tidigare förståelse av sjukdomen (förförståelse). Lärandet måste därför anpassas så att kunskaperna får en mening eller betyder något för personens hälsa. Medicinsk kunskap ska kunna omtolkas och tillämpas på den egna sjukdomen för att bli förståelig och användbar. Har inte kunskapen en personlig innebörd eller inte går att anpassa till personens verklighet, kan den inte heller tillgodogöras som grund för att förstå sjukdomen och därmed inte leda till att personen kan använda förståelsen för att hantera sjukdomssymtom eller funktionshinder (Hansson Scherman & Friberg, 2009).

50

Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Lärandeperspektivet

Det innebär att sjuksköterskan har en viktig uppgift att hjälpa personen att förstå hur sjukdomen påverkar denne på ett individu­ellt och personligt plan, vilket kräver ett medvetet förhållningssätt och ett systematiskt arbetssätt i informationen. Med ett tydligt pedagogiskt upplägg kan detta underlättas (se sista avsnittet; ”exempel på tillämpningar för ökad förståelse”). Ett resultat som ofta betonas när det gäller lärande i vårdande sammanhang är att följsamheten (compliance) i förhållande till behandlingsprocessen ökar.

Fundera över hur du som sjuksköterska kan informera en person © FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

med en sjukdom så att det leder till en personlig förståelse av informationen.

• Vilka metoder behöver du ta till?

• Hur kan du använda dessa metoder när du ska informera personen?

Lärandet bör syfta till en kvalitativ förändring av personens sjukdomsuppfattning och förståelse av sjukdomen och sin situation.

I detta lärande kan självklart ökade kunskaper om diagnos och symtom vara till hjälp, men de måste kunna omsättas i vardagen och fungera som stöd för personens egenvård. Sjuksköterskan kan här ha en undervisande roll genom att utgå från en patients personliga perspektiv. En viktig utgångspunkt i mötet med patienten är att försöka identifiera sjukdomsförståelsen. Sjuksköterskan kan ställa frågor eller be personen att beskriva olika sätt att hantera sjukdomen och på detta sätt bedöma förståelsen av sjukdomen. Detta måste samtidigt ske i förhållande till det mål och den nya kunskap som lärandet förväntas leda till. En process som är central i vårdarbetet och den vårdande relationen.

En ökad förståelse har inte alltid positiva konsekvenser för den enskilde eftersom den kan leda till en ökad insikt om det personliga 2. Förståelse av sjukdom

51

52

Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

tillståndet, som kan vara smärtsamt att ta till sig. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att hjälpa till med att att hantera de känslor som insikten kan leda till, såväl för patienten själv som dess närstående, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan. Även om vårdandet ska präglas av jämlikhet, förekommer ojämlikheter där en patient befinner sig i ett kunskapsmässigt underläge och ett lidande på grund av sjukdomen. Detta påverkar naturligtvis lärandet och kan hindra personen från att lära på sina egna villkor. För att skapa förutsättningar för ett sådant lärande är ett personcentrerat förhållningssätt viktigt. Först då blir ett lärande på personens villkor möjligt. Att se lärandet som personens ökade deltagande i sin egen vård innebär även att utgå från att lärandet sker i processer och relationer som finns i personens vardagliga situationer och aktiviteter (Martin, 2009).

Målet för lärandet är att personen ska genomgå en utveckling (Marton & Booth, 1997). Detta kan i vårdsammanhang betyda att en patient ska få ökad kunskap om sin sjukdom för att bättre kunna hantera sina funktionshinder och de problem som följer med dem. Utgångspunkten för detta lärande måste alltid vara personens individuella/personliga behov. Därför handlar lärandet inte enbart om att förmedla fakta i form av information utan innebär även ett arbete med personens tankar, känslor och reaktioner kring sjuk­ domen (Klang Söderkvist & Kneck, 2018). Om personen ska kunna utveckla en förståelse av sin sjukdom och sina problem, krävs att lärandet individanpassas. Först då kan individen lättare förstå den egna situationen och skapa förutsättningar för en god egenvårds­ förmåga. Det kräver i sin tur pedagogiska metoder med en hög grad av variation och möjligheter till individuell anpassning. Lärandet i dessa fall omfattar utbildning, undervisning, lärande, information och rådgivning. Detta lärande kan antingen vara formellt/planerat eller informellt/oplanerat och ske i vardagliga vårdmöten.

Lärandet kan utgå från ett empowerment-perspektiv, där individens egen förmåga och beslutsfattande är centrala. Med detta perspektiv blir målet att ge personen möjligheter att i högre grad medverka i sin vård och göra medvetna val. För att åstadkomma en

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

god pedagogisk situation, behöver vårdorganisationen och vårdandet präglas av ett pedagogiskt klimat där sjuksköterskan ser patienten som en lärande person (Hansson Scherman & Friberg, 2009). Sjuksköterskan kan stödja och stärka personens kontroll över sin sjukdom, behandling eller förmåga att hantera vardagen (Klang Söderkvist & Kneck, 2018). En central del i detta lärande innebär att sjuksköterskan ska kunna förmedla kunskap på ett sätt som är förståeligt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är klar över varför informationen eller kunskapen behövs och tydlig­gör på sådant sätt att personen förstår och blir trygg med informationen. För att lärandet ska bli framgångsrikt och hjälpa personen i sin situa­tion, är det väsentligt att arbeta med pedagogiska metoder som leder till att personen får användning och nytta av sina kunskaper (kunskap i handling).

Personens möjlighet att söka kunskap om sin sjukdom eller sina symtom på internet för att öka sin förståelse av sjukdomen innebär att många redan har kunskaper då de söker hjälp inom hälso- och sjukvården. Genom att använda internet kan personen komplettera den information de får från sjuksköterskan, vilket kan leda till en ökad egenvårdsförmåga. I dag finns en stor mängd webbplatser där det går att finna information. Eftersom vissa av dessa webbplatser är av bristande kvalitet eller saknar uppdaterad information, behöver sjuksköterskan kunna vägleda samt ge råd och tips om pålitliga webbplatser. Nedan följer två fall, varav ett handlar om nyttan av internetbaserad information och ett om problemet med sådan information.

Fallbeskrivning: Nyttan med internetbaserad information Arne, 75 år, började för drygt två år sedan att få krypningar, stickande och brännande känsla i underbenen framför allt kvälls­ tid och innan han skulle lägga sig. I början gick det ganska bra att lindra besvären genom att röra på benen men det påverkade Arnes sömn, då han oftast var uppe och gick nattetid. Besvären tilltog 2. Förståelse av sjukdom

53

Fallbeskrivning: Problemet med internetbaserad information Elsa, 65 år, hade haft huvudvärk av och till en tid och tänkte att hon skulle använda internet för att ta reda på vad huvudvärken kunde bero på. Den information som Elsa hittade kunde tyda på en hjärntumör. Informationen på internet fick Elsa att må psykiskt dåligt och hon drabbades av panik och trodde att hon snart skulle dö. Hennes man började bli orolig då Elsa blev mer och mer inåtvänd och hade genomgått en personlighetsförändring. Elsas 54

Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

och det blev svårare för Arne att fungera dagtid och umgås med familj och vänner. Arne sitter mycket vid datorn och läser nyheter och tänkte att han nu skulle försöka få information om vad det kan vara som han besväras av. Arne gick in och läste på olika hemsidor och med hjälp av den kunskap som han hittade kom han fram till att det kanske var restless legs syndrome som han besvärades av.

Arne läste om vilken behandling som brukar ges för att minska symtomen. För att få behandling kontaktade Arne vårdcentralen och bokade tid för läkarbesök. Arne förklarade sina symtom för läkaren och att han har varit ute och ”Googlat” och läst om sina besvär och tror att han lider av restless legs syndrome och att det finns mediciner som kan hjälpa. Läkaren lyssnade på Arnes berättelse om sina symtom och undersökte Arne. Läkaren höll med Arne om att det säkert kan vara restless legs syndrome som han hade fått och skrev ut medicin som brukar användas vid denna sjukdom. Arne började äta av medicinen och hans bekymmer med krypningar, stickningar och brännande känsla i underbenen har avtagit. I dag är Arne så gott som symtomfri. Vid återbesöket till läkaren förklarar Arne att han inte längre har några krypningar och att den stickande och brännande känslan i underbenen före läggdags också försvunnit. Arne sover också bättre och är piggare och gladare och han umgås nu mer med sin familj och vänner.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

man bad Elsa att berätta vad det var som hon oroade sig över. Efter några dagar berättade Elsa att hon hade haft huvudvärk av och till under en tid och att hon gått in och läst på internet om hennes problem och att det kunde vara en hjärntumör. Elsas man blev bekymrad och bokade en tid hos en läkare. Elsa och hennes man gick till vårdcentralen och träffade läkaren och Elsa berättade om sina symtom. Läkaren gjorde en neurologisk undersökning på Elsa där känseln, rörelse­förmågan och hennes reflexer kontrollerades, men allt var i sin ordning. För att vara på den säkra sidan beställdes tid för att röntga huvudet. Svaret på datortomografin visade ingen hjärntumör. Elsa blev lättad, likaså hennes man. Oron och paniken hade släppt hos Elsa och hon började fundera över vad huvudvärken kunde bero på. Hon diskuterade med sin man. Det visade sig att de hade gjort om sin altan för en månad sedan och Elsa hade burit tunga föremål som brädor och andra material som används vid byggandet av en altan. Elsa hade också under samma period grävt i trädgården och flyttat på jordmassor i trädgården, vilket hade varit ett tungt arbete. Vid återbesöket hos läkaren berättade Elsa om de aktiviteter som hon hade utfört och det visade sig att Elsa hade fått huvudvärk på grund av den kraftigt fysiska ansträngningen. Elsa fick smärtlindrande läkemedel och informa­ tion om avslappnings­träning som kunde lindra huvudvärken.

Elsas huvudvärk avtog och hon mådde inte längre psykiskt dåligt.

Sjukdomsförståelse Personer reflekterar på olika sätt för att förstå sin sjukdom. Dessutom finns det olika behov av att förstå sjukdomen. Vissa vill försöka förstå sin sjukdom, aktivt använda sin förståelse och har tillit till sin egen förmåga att hantera sjukdomen. Det finns också de som har en god förmåga att fungera utan att behöva veta så mycket mer eller förstå sin sjukdom på ett djupare plan. Dessa nöjer sig med att fokusera på vad som fungerar och har därmed hittat sätt att hantera sjukdomen.

2. Förståelse av sjukdom

55

Behov av kunskap och förståelse Den individuella förståelsen av sjukdomen är betydelsefull för egen­ vårds­förmågan. Egenvården kan ses som det personen själv gör för att bibehålla hälsoläget och hantera sjukdomen (Wikblad, 2012).

Egenvård är på detta sätt viktig att få möjlighet att upptäcka och hantera symtom och funktionshinder och att få stöd för att stärka funktionsförmågan. Om en person ska kunna förstå sjukdomen och sin situation behöver sjuksköterskan individanpassa informationen.

På så sätt har personen större möjlighet att delta i sin egenvård (Hörnsten m.fl., 2004; Jansen m.fl., 2007; Nicolaije m.fl., 2012; Woodcock & Gillam, 2013).

Hur mycket en person vill veta om sin sjukdom varierar och kan bero på sjukdomens karaktär. Tidigare studier visar att patienter oftast vill veta mer om sin sjukdom och försöka förstå sjukdomsförloppet omedelbart efter en diagnos eller vid ett återfall (Kao & Tsai, 2014; Lesnovska m.fl., 2014). Hur sjukdomen uppfattas och förstås 56

Håkan Nunstedt, Sandra Pennbrant & Gudrun Rudolfsson

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Sjukdomsförståelsen är inte statisk, utan den ändras med tiden beroende på kontextuella, kulturella och relativa faktorer (Fioretos, Hansson & Nilsson, 2013). Förståelsen av sjukdomen påverkas även av hur personen uppfattar sin situation (den individuella livsvärlden).

En persons livsvärld består av minnen, vardagliga erfarenheter och förväntningar på framtiden. Det betyder att det inte går att beskriva en individ ur ett objektivt perspektiv. Fokus måste i stället ligga på personens livsvärld och den verklighet som denne uppfattar och faktiskt lever i (Dahlberg & Segesten, 2010).

Det är viktigt att även sjuksköterskan bildar sig en uppfattning om vilken förståelse en person har av sin sjukdom för att kunna bedöma förmågan att delta i och påverka sin vård och behandling och förmåga till egenvård. Det innebär att sjuksköterskan utgår från patientens perspek­tiv och anpassar informationen så att det går att tillämpa förståelsen på sin egen situation. I detta personcentrerade förhållningssätt respekterar sjuksköterskan patientens värderingar och uttryckta behov.

då diagnosen ställs kan vara avgörande för hur den fortsatta vården och egenvården utvecklas. Sjuksköterskan bör därför vara ett stöd för den enskildes förståelse av sjukdomen genom att integrera lärandet i vårdandet (Meyfroidt m.fl., 2013).

Läs fallbeskrivningen med Anna, 75 år, i slutet av detta kapitel.

Utgå från det du har läst om patientens förståelse av sin sjukdom och fundera över hur du kan använda informationen och ge Anna kunskap om diabetessjukdomen för att hon ska förstå sin

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

situation. Vilka reflektioner gör du?

Uppfattning om hälsa och sjukdom Det finns en skillnad mellan den personliga uppfattningen av sjuk­ domen och den medicinska termen för sjukdomen. Individens känsla, upplevelse och uppfattning kan mer relateras till ”ohälsa” (dvs en känsla av att inte må bra; ”jag känner mig sjuk”) medan ”sjukdom” är den medicinska diagnosen och förklaringen till sjukdomen eller tillståndet. I svenskan har vi bara ett ord för sjukdom vilket vi använder i en rad olika bemärkelser. Jämfört med engelskan som har flera ord, till exempel disease, illness och sickness, och som tydligare pekar mot vad som avses är det i svenskan lättare att bli missförstådd. Engelskans disease, som ofta används för att beskriva medicinska tillstånd, deras patofysiologi och sjukliga förändringar i organ eller organsystem, är troligtvis mest likt svenskans sjukdom. Illness, däremot, handlar om hur vi upplever sjukdom, inte nöd­vändigt­vis om patofysiologiska förklaringsmodeller. Upplevelser av sjukdom, personlig förståelse, känslomässiga reaktioner och sociala konsekvenser av sjukdom ryms i begreppet illness. Sickness slutligen förklaras nog bäst med samhällets syn på sjukdom och sjuklighet. För alla dessa variationer använder vi i svenskan i princip uteslutande ordet sjukdom, vilket gör det oundvikligt att missförstånd sker i mötet med vårdpersonal.

2. Förståelse av sjukdom

57

Håkan Nunstedt (red.) är docent i vårdvetenskap med inriktning arbetsintegrerat lärande och arbetar som biträdande prefekt vid institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.

Sandra Pennbrant (red.) är leg. sjuksköterska, vårdlärare och professor i vårdvetenskap med inriktning arbetsintegrerat lärande vid institutionen för hälsovetenskap, Högskolan Väst.

Att förstå sjukdomen

Håkan Nun Pennbrant (

–ur patientens, sjuksköterskans och den närståendes perspektiv

Att förstå är något mer än att enbart ha faktakunskaper. Att förstå kan handla om att kunna uppfatta variationer i ett fenomen, ett tankemässigt perspektiv som bygger på erfarenheter och förförståelse, att kunna uppfatta hur delar och helheter förhåller sig till varandra och hänger samman. Denna förståelse visar sig sedan som kunskap i handling.

Om patienten ska få en så god egenvårdsförmåga som möjligt och få hjälp till självhjälp, minska smärta, dämpa symtom eller söka vård i tidigt skede behöver de förstå sjukdomen, dess yttringar och vad de själva kan göra för att lindra eller förebygga sjukdom.

Boken vänder sig framför allt till sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestudenter och andra studentmålgrupper inom hälso- och sjukvård men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan ha nytta av boken.

Art.nr 39908

studentlitteratur.se