9789144124773 by Smakprov Media AB

Möjligheter och utmaningar för förskola I en tid av mångfald och rörlighet

redaktörer

Åsa Delblanc Anne Harju Annika Åkerblom

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39876 ISBN 978-91-44-12477-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsfoto: © Emma Ribbing 2018 Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Introduktion 9 Presentation av antologibidragen 11 Referenser 14

I Socialt rum 1 Förskola – ett socialt rum för omsorg, utveckling och lärande 17 Ingegerd Tallberg Broman Förskola som socialt rum 17 Förskola som socialt rum för utbildning och lärande 20 Förskola som socialt rum för språk och språkutveckling 21 Förskola som socialt rum för samverkan med föräldrarna/ vårdnadshavarna 23 Förskola som kulturell och social mötesplats 28 Slutreflektion 30 Referenser 31

II Pedagogisk utveckling 2 Barn som stöttar och förstår varandra i en utvecklande språkmiljö 37 Sara Andersson Introduktionsavdelningen Äpplet 37 Goda relationer med hela familjen 39 Alla språk är en självklarhet 41 Lekens roll 42 Barnens möjlighetsrum 44 Barns blick på och delaktighet i rummet 47 Slutreflektion 49

3 Att öppna upp möjlighetsrum för delaktighet och kommunikation genom transspråkande 51 Annika Åkerblom och Nasrin Salimi-Amlashi Introduktion 52 Att få plats och ha sin egen plats 53 Relationell pedagogik 56 Transspråkande 58 Slutreflektion 62 Referenser 63 4 Att öppna upp för delaktighet och naturvetenskap på förskolegården 65 Birgitta Nordén Aktionsforskning 66 Förutsättningar och möjligheter 67 Planering av interventionerna 69 Interventionernas genomförande 72 Utvärdering av aktionen 76 Slutreflektion 81 Referenser 84 5 Möjligheter för ledning att stötta förändrad praktik 85 Anne Harju Utvecklingsarbete som ett sätt att förändra praktiker 86 En närvarande ledning 87 Rum för kommunikation 89 Organisatoriska förutsättningar 90 Slutreflektion 93 Referenser 94

III Möjligheter och utmaningar för samarbete och samverkan 6 Hera – den öppna förskolan för nyanlända familjer 97 Åsa Delblanc och Kristina Gidner Bakgrund 98 Tillgängliga, inbjudande och personliga möjligheter – ett analysverktyg 99 Hera – mer än bara en öppen förskola 100 Tillgängliga möjligheter 103 Inbjudande möjligheter 104 Personliga möjligheter 105 Slutreflektion 105 Referenser 106 7 Retoriska rum för rörelsespråkande 109 Emma Ribbing och Karin Wiknertz Kreativt lärcentrum 109 Att överskrida språkliga gränser genom rörelse 110 Ethos, pathos och logos i ett rörelsespråkligt sammanhang 112 Tajmning 113 Att använda material och att gestalta materialet 114 Styrt upplägg skapar rum för uttrycksfrihet 118 Konflikten som språngbräda för likvärdighet 120 Slutreflektion 121 Referenser 122

8 En villkorad verksamhet – områdets betydelse för likvärdighet i förskolan 125 Åsa Bäckström och Nina Larsson Introduktion 125 Metod och material 127 Områdets och språkets betydelse för inflytande och delaktighet 128 En extensiv tolkning av uppdraget 130 Mer betoning av professionella gränser 131 Slutreflektion 133 Referenser 135 9 Vad spelar roll för föräldrarna? 139 Helen Avery Forskning om nytillflyttade föräldrar 140 Våra samtal med föräldrar 140 Vad hade betydelse för föräldrarna? 143 Finns det förutsättningar för föräldramedverkan i förskolan? 149 Slutreflektion 150 Referenser 151

Introduktion

I denna antologi förstås förskolan som ett möjlighetsrum inom områden som barns lärande och delaktighet, språkutvecklande arbete och förskola som en kulturell och social mötesplats. Fokus ligger på de möjligheter som förskolan kan skapa inom dessa områden utifrån sitt kompensatoriska och ämnesdidaktiska uppdrag, där det ena syftar till att möjliggöra utbildning som gynnar likvärdighet och integration och det andra till att erbjuda lärande i förhållande till sådant som språk, ämnesdidaktik och estetiska ämnen (Skolverket, 2018). Dessa möjligheter kontrasteras i antologin mot alla de utmaningar som förskolan står inför när det gäller att uppnå målen med uppdraget. De här utmaningarna hänger bland annat ihop med samhällsförändringar som växande socioekonomiska skillnader, migration samt språklig och kulturell mångfald. Detta gäller särskilt i landets storstadskommuner som brottas med att kunna erbjuda likvärdig utbildning åt alla barn. I Malmö till exempel, som är utgångspunkten för antologins bidrag, har förskolans verksamhet svårigheter att kompensera för skillnader i en stad präglad av barnfattigdom, bostadssegregation och ett stort antal barn med andra modersmål än svenska. Rapporter från staden visar att förutsättningarna att bedriva utbildning skiljer sig åt mellan förskolor. Detta är kopplat till faktorer som personalens utbildningsnivå och kompetens, standard på lokaler och utomhusmiljöer, möjligheter att erbjuda språklig stimulans samt antal förskollärare. En aspekt som särskilt lyfts

Introduktion fram är att förskolor i områden med hög socioekonomisk sårbarhet generellt sett samtidigt har lägst andel förskollärare (Malmö stad, 2019), något som ytterligare kan bidra till att öka skillnader mellan förskolor. I antologin uppmärksammas hur förskolan kan svara mot och möta de utmaningar som finns i en stad som Malmö och andra jämförbara städer. Utgångspunkten är att det som ofta ramas in som problematiskt och svårt, som till exempel språklig och kulturell mångfald, på samma gång kan utgöra möjligheter för barns lärande och delaktighet. Detta i sin tur ställer höga krav på ledning och personal att välja ut och genomföra en meningsfull didaktisk och kompenserande verksamhet (Jonsson & W illiams, 2013). I de olika kapitlen diskuteras därför främst sådana möjligheter som skapas med hjälp av riktade och medvetna insatser, som till exempel barns delaktighet genom flerspråkig pedagogik och rörelsespråkligt arbete. Antologin kan därmed ses som ett bidrag till diskussionen om hur utmaningar i förskolan kan omsättas till möjligheter i pedagogisk praktik. Det är också då som begreppet möjlighetsrum kan användas för att förstå utmaningarna. Utifrån ett rumsligt perspektiv kan förskolan ses som ett socialt konstruerat rum där människor möts och påverkar varandra, men där även materiella förutsättningar, normer, värden och relationer utgör och formar dess verksamhet (Rönnlund & Tollefsen, 2016). Förskolan som rum är med detta synsätt i ständig rörelse, och dess praktiker förändras hela tiden i relation till de förutsättningar och ramar som gäller i det specifika sammanhanget. En praktik definieras här som det som sägs, görs och hur människor relaterar till varandra. Att öppna upp möjlighetsrum innebär att förstå de möjligheter till förändrad praktik som finns och att utifrån det förändra praktiken på ett medvetet sätt. Av denna anledning är det viktigt att synliggöra tänkande, handlande och existerande relationer mellan människor på en förskola. När praktikerna synliggörs, blir det också möjligt att förändra dem (Kemmis m.fl., 2014; Rönnerman, 2020). I antologins olika kapitel

Introduktion diskuteras just hur tänkta eller potentiella möjligheter kan ta sig uttryck genom förändrad praktik, utifrån frågor som: Vad kan och ska förskola vara och möjliggöra i en tid av mångfald och rörlighet? Vilka möjlighetsrum kan öppnas upp för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald och vilka är villkoren för detta? Här förs också en diskussion om på vilket sätt förskolan kan öppnas mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer och vilka nya möjligheter detta kan innebära.

Presentation av antologibidragen Bidragen utgår i huvudsak från två aktionsforskningsprojekt. Det ena, med namnet ”Möjligheter för förskolan i en migrerande värld”1, har haft som syfte att undersöka förutsättningar för barns lärande och utveckling i en förskola präglad av stor språklig mångfald. I projektet har forskare tillsammans med verksamma pedagoger och ledning identifierat utmaningar och möjligheter i den pedagogiska verksamheten. Barnens och vårdnadshavarnas perspektiv har också inkluderats. I samtal mellan forskare, pedagoger och ledning reflekterades under projektets gång gemensamt över vad som ansågs svårt och sågs som hinder i den pedagogiska verksamheten, men också vilka möjligheter som kunde identifieras och hur dessa kan ligga till grund för en förändrad praktik. I projektet genomfördes och utvärderades också flera olika aktioner, till exempel det gårdsprojekt som beskrivs i kapitel 4. Kapitel 2, 3, 4, 5, 7 och 9 utgår från detta projekt. Det andra aktionsforskningsprojektet, ”Nyanlända i förskolan”, har haft som syfte att undersöka hur förskolan möter nyanlända. Projektet genomfördes i form av en forskningscirkel där forskare och verksamma pedagoger tillsammans undersökte och reflekte-

1 Projektet som hade den engelska titeln ”Opening up new spaces for preschool education in a diverse and migrating world” pågick mellan 2016 och 2019 och finansierades av Skolforskningsinstitutet.

Introduktion rade över utmaningar och pedagogiska möjligheter i förhållande till nyanlända barn och vårdnadshavare. Kapitel 6 utgår från detta projekt. Utöver de två nämnda projekten utgår ett av antologins kapitel (kapitel 8) från en kandidatuppsats inom fältet internationell migration och etniska relationer samt ett kommunalt, skolförvaltningsövergripande arbete inom ramen för ett regerings- och skolverksuppdrag (Utbildningsdepartementet, 2018), där huvudsyftet varit att fokusera på mottagarstrukturerna i Malmö stads förskolor. I kapitlet diskuteras vilken betydelse området har för en likvärdig utbildning i förskolan samt vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Antologin består av tre delar. I den första delen (I), som består av ett kapitel, undersöker Ingegerd Tallberg Broman med hjälp av begreppet socialt rum fyra områden som alla framhävs som centrala för förskolan i en samtid av ökad kunskapsorientering och migration: förskola a) som socialt rum för utbildning och lärande, b) som socialt rum för språkutveckling, c) som socialt rum för föräldrasamverkan och d) som kulturell och social mötesplats. I kapitlet diskuteras frågan om vad förskolan kan och ska vara och möjliggöra i en tid av mångfald och rörlighet. Antologins andra del (II), som består av fyra kapitel, handlar om utveckling av pedagogisk praktik inom aktionsforsknings projektet ”Möjligheter för förskolan i en migrerande värld”. I denna del diskuteras vilka möjlighetsrum som kan öppnas upp för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald, samt villkoren för detta. Sara Andersson skriver i kapitel 2 om verksamheten på en introduktionsavdelning för barn och vårdnadshavare som är nya i Sverige, men också om förändringarna som kom till stånd när barnens perspektiv fick ligga till grund för utveckling av praktiken. Annika Åkerblom och Nasrin Salimi-Amlashi berättar i kapitel 3 om det möjlighetsrum som öppnades upp för barnens delaktighet och kommunikation genom flerspråkig pedagogik (transspråkande) och aktiviteter till stöd för barnens flerspråkiga medvetenhet. I kapitel 4 av Birgitta Nordén

Introduktion beskrivs erfarenheter av ett gårdsprojekt som genomfördes som en aktion inom samma projekt. I detta kapitel belyses ambitionen att väcka intresse och motivation för att undervisa i hållbarhet, miljöfrågor och naturfenomen samt skapa rum för lärande i utemiljön genom att öppna möjlighetsrum för barns delaktighet. Anne Harju undersöker i kapitel 5 möjligheter och utmaningar för ledning att stötta utvecklingsarbete som syftar till förändring av pedagogiska praktiker. Utgångspunkten är att ledningens roll och engagemang är centralt i ett sådant arbete. I antologins tredje del (III), som består av fyra kapitel, diskuteras frågan om hur förskolan kan öppnas upp mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer, som ett sätt att skapa nya möjligheter. Kapitel 6 av Åsa Delblanc och Kristina Gidner utgår från projektet ”Nyanlända i förskolan”. I kapitlet utforskas möjligheter för öppna förskolan att involvera och skapa en social och kulturell mötesplats för vårdnadshavare som deltar i den öppna förskolan med särskild inriktning mot nyanlända. Kapitlet ställer frågor kring möjligheter och svårigheter med den typ av riktade insatser som en öppen förskola för nyanlända innebär, och diskuterar dem mot bakgrund av förskolans pedagogiska och kompensatoriska uppdrag. Emma Ribbing och Karin Wiknertz från Kreativt lär centrum 2 i Malmö berättar i kapitel 7 om sina erfarenheter av möte och samarbete med förskolebarn och -pedagoger som deltog i projektet ”Möjligheter för förskolan i en migrerande värld”. I kapitlet beskriver de hur språkliga uttryck, såsom gestaltning och rörelse, kan ses i termer av transspråkande, och uppmärksammar möjlighetsrum där rörelsespråklig kompetens lyfts fram som en aspekt av kommunikation. I kapitel 8 undersöker Åsa Bäckström och Nina Larsson områdets betydelse för en likvärdig utbildning och för det

2 På Kreativt lärcentrum i Malmö arbetar sedan 2017 ett team av pedagoger och scenkonstnärer med att erbjuda workshopar i rörelse, dans och gestaltning för Malmös kommunala förskolor.

Introduktion kompensatoriska uppdraget i förskolan utifrån vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet och inflytande. Helen Avery tar i kapitel 9 föräldrars perspektiv och diskuterar de utmaningar som finns i relation till nyanlända föräldrars möjligheter att vara delaktiga i förskolans verksamhet.

Referenser Jonsson, A. & Williams, P. (2013). Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective. Early Child Development and Care, 183(5), 589–604. Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing practices, changing education. London: Springer. Malmö stad (2019). Lägesbedömning 2019: kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet. Malmö: Förskoleförvaltningen. https://motenmedborgarportal.malmo.se/welcome-sv/ namnder-styrelser/forskolenamnden/mote-2019-12-11/agenda/ lagesbedomning-2019pdfRönnerman, K. (2020). Aktionsforskning som examensarbete. I: A. Åkerblom, A. Hellman & N. Pramling (red.), Metodologi för studier i, om och med förskolan (s. 275–292). Malmö: Gleerups. Rönnlund, M. & Tollefsen, A. (2016). Rum: samhällsvetenskapliga perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Utbildningsdepartementet (2018). Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever och vid behov för barn och elever med annat modersmål än svenska. (U2018/00404S) Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Redaktörer för boken är Åsa Delblanc, universitetslektor och forskare vid Malmö universitet, Anne Harju, universitetslektor och docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet och vetenskaplig utvecklingsledare i Malmö stad samt Annika Åkerblom, universitetslektor och forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga författare är Sara Andersson, Helen Avery, Åsa Bäckström, Kristina Gidner, Nina Larsson, Birgitta Nordén, Emma Ribbing, Nasrin Salimi-Amlashi, Ingegerd Tallberg Broman och Karin Wiknertz.

Möjligheter och utmaningar för förskola I en tid av mångfald och rörlighet Förskolan befinner sig i dynamisk förändring i en tid av mångfald och rörelse, men vad innebär detta för vad förskolan är och kan vara just nu? I denna antologi diskuteras frågor om hur utmaningar i förskolan kan omsättas till möjligheter i pedagogisk praktik. Kapitlen är skrivna av verksamma pedagoger i förskolan, eller med koppling till den, tillsammans med forskare, och utgår från genomförda utvecklingsprojekt. I de olika kapitlen behandlas hur tänkta eller potentiella möjligheter kan ta sig uttryck genom förändrad praktik och med hjälp av riktade och medvetna insatser. En av de frågor som diskuteras i boken är hur möjligheter för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald kan skapas, och vilka villkoren för detta är. Andra ämnen som tas upp är lärande i utemiljön samt möjligheter och utmaningar för ledningen att stötta utvecklingsarbete som syftar till förändring av pedagogiska praktiker. I boken förs också en diskussion om hur förskolan kan öppnas upp mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer, som ett sätt att skapa nya möjligheter. Boken vänder sig till studenter på förskollärarutbildningen och verksamma i förskola samt till alla som är intresserade av frågor kopplade till utveckling av förskolans praktik.

Art.nr 39876

studentlitteratur.se