9789144124056

SKOLANS KONFLIKTER Vad varje lärare bör veta

Ann S. Pihlgren (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39835 ISBN 978-91-44-12405-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: John Persson Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

1 Prolog 11 Lena Holmberg Elevers konflikter 12 Samverkan med vårdnadshavare 13 Diskutera prologen 15 Fördjupad läsning 15 Litteraturförteckning 15 2 Inledning: skolan som konfliktar ena 17 Ann S. Pihlgren Skolans konfliktarena 17 Utvecklingsekologi som tankemodell 20 Antologins innehåll 24 Diskutera kapitlet 32 Fördjupad läsning 33 Litteraturförteckning 33 3 Att begr eppsliggör a konflikt och konflikthanter ing i skolan 35 Ilse Hakvoort Begreppet konflikt 37 Konflikthantering 41

© Författarna och Studentlitteratur

5

Innehåll

Sammanfattning och avslutning 47 Diskutera kapitlet 48 Fördjupad läsning 48 Litteraturförteckning 49

I Mikrosystemet 4 Integr itetshotande handlingar som äventyr ar elevers utveck ling och lär ande 55 Erik Flygare & Björn Johansson Skolan som administrativt och socialt system 56 Erkännande 59 Elevkategorier som hotas i sin integritet 63 Sammanfattning och avslutning 71 Diskutera kapitlet 71 Fördjupad läsning 72 Litteraturförteckning 72 5 Konflikthanter ing i skolan – ett ekologiskt perspektiv 75 Anneli Frelin & Jan Grannäs En mångfald av relationer 76 Att se skolan som ett ekosystem 78 Trygghet i skolbyggnaden 83 Ett rumsligt och relationellt perspektiv 85 Sammanfattning och avslutning 87 Diskutera kapitlet 88 Fördjupad läsning 88 Litteraturförteckning 89

6

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

6 Dialog med elever 93 Ann S. Pihlgren Skillnaden mellan konflikt och kränkning 94 Två sätt att se på elevers konflikter 96 Dialogen som arbetsverktyg 100 Gemensam konflikthantering 105 Enskild konflikthantering 108 Den viktiga relationen 114 Sammanfattning och avslutning 117 Diskutera kapitlet 118 Fördjupad läsning 118 Litteraturförteckning 118

II Meso- och exosystemet 7 Utmaningar i sa mver k an mellan hem och skola 123 Ann-Marie Markström Perspektiv på relationen mellan hem och skola 126 I spänningsfältet mellan hem och skola 128 Sammanfattning och avslutning 141 Diskutera kapitlet 142 Fördjupad läsning 143 Litteraturförteckning 143 8 Skolans möte med socialtjänsten 149 Kerstin Winberg Lagstiftningen 150 Socialtjänstens uppdrag 152 Mötet mellan socialtjänsten och skolan i praktiken 155

© Författarna och Studentlitteratur

7

Innehåll

Sammanfattning och avslutning 162 Diskutera kapitlet 164 Fördjupad läsning 164 Litteraturförteckning 164 9 R eaktiv eller proaktiv konflikthanter ing? 167 Hans Fröman Reaktiv konflikthantering 167 Proaktiv konflikthantering 169 Förstå mellanmänskliga relationer 171 Gemensamma överenskommelser 178 Vikten av organisatorisk identitet 185 Arbetsmiljöverkets bindande föreskrift 188 Sammanfattning och avslutning 191 Diskutera kapitlet 192 Fördjupad läsning 192 Litteraturförteckning 192 10 För ebyggande ar bete – någr a goda r åd fr ån pr aktiken 193 Monica Åkerberg Tydliga förväntningar 194 Utvecklas i sin pedagogiska profession 199 Ledarskap och bemötande 207 Kunskap om och för eleverna 209 Systematik i det förebyggande arbetet 213 Sammanfattning och avslutning 214 Diskutera kapitlet 214 Fördjupad läsning 215 Litteraturförteckning 215

8

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

11 En r ättslig spiskrok att hålla sig i 219 Gudrun Rendling Regelverket 220 Konflikter mellan vuxna 223 Konflikter mellan personal och vårdnadshavare 228 Konflikter mellan föräldrar 235 Konflikter mellan vuxna och barn 236 Konflikter mellan elever 241 Diskutera kapitlet 244 Fördjupad läsning 245 Litteraturförteckning 245

III Makrosystemet 12 Bek ännelsens pedagogik: Om konflikter, trygghet och viljan att aktiver a 249 Magnus Dahlstedt Förebyggande arbete – nu och då 250 Material och analytisk ansats 254 Norrstad 256 Söderstad 263 Sammanfattning och avslutning 270 Diskutera kapitlet 273 Fördjupad läsning 273 Litteraturförteckning 273 13 Villkor för kunsk ap i sa mver k an 279 Joakim Krantz Kunskapsstyrning 281 Kunskapsanvändning och kunskapsbildning 285

© Författarna och Studentlitteratur

9

Innehåll

SBS-projekten 291 Sammanfattning och avslutning 303 Diskutera kapitlet 306 Fördjupad läsning 307 Litteraturförteckning 307 14 Konflikten om kunsk ap 311 Johan Wennström Hur kom skolan hit? 314 Kunskapssynen i dagens skola 323 Sammanfattning och avslutning 326 Diskutera kapitlet 328 Fördjupad läsning 328 Litteraturförteckning 329 15 Epilog 333 Ann S. Pihlgren Individen och gruppen 333 Skolans makt 335 Lärarens viktiga reflektion 336 Diskutera boken 340 Litteraturförteckning 340 Person- och sakregister 341

10

© Författarna och Studentlitteratur

2 Inledning: skolan som konfliktarena Ann S. Pihlgren

Konflikt (latin confliʹctus ’sammanstötning’, av confliʹgo ’sammanstöta’, ’ kollidera’, ’råka i strid’, ’ kämpa’), motsättning som kräver lösning.

NE Nationalencyklopedin

Ett av de vanligaste klagomålen på lärarutbildningar är att studenterna anser sig sakna utbildning i konflikthantering. Konflikthantering är också en vanligt efterfrågad fortbildning för yrkesverksamma lärare. Det finns böcker och utbildningar som på olika sätt avser att rusta lärare inför olika typer av konflikter – mellan och med elever, med föräldrar och med kollegor. Dessa handlar ofta om att lära ut metoder eller angreppssätt för konflikthantering på individ- eller arbetsgruppsnivå. Ändå tycks studenter och lärare inte riktigt hitta den hjälp de söker – önskemålet om mer kunskap i konflikthantering kvarstår.

Skolans konfliktarena Nationalencyklopedin (NE) förklarar ordet konflikt såsom återges i ingressen till kapitlet – motsättning som kräver lösning. Konflikthantering kan alltså antas vara sådan hantering som avser att lösa motsättningar. Nationalencyklopedin pekar på att konflikter förekommer på många olika nivåer inom ett samhälle och mellan olika

© Författarna och Studentlitteratur

17

Ann S. Pihlgr en

samhällen, mellan politiska partier och parter på arbetsmarknaden, mellan grupper och mellan individer. Just på skolans område blir många av dessa konfliktnivåer synliga. Skolan är en från ideologisk synpunkt mycket viktigare institution än många andra, eftersom den hanterar nycklar till det framtida samhället. Skolan som idé handlar om att samhället utbildar den uppväxande befolkningen för att vidare bidra till samhällsbygget. Redan idén om skolan är alltså en källa till ideologiska motsättningar: Vilket idealsamhälle ska skolan utbilda för? I vilken riktning ska utvecklingen styras? Politiska motsättningar på statlig och även mellanstatlig nivå, genom exempelvis EU-bestämmelser och internationellt jämförbara prov som PISA, kommer att skapa konfliktytor som ger avtryck i lärarens arbete.

Skolan är också en arena där man kan nå en stor del av befolkningen. Många särintressen vill ha tillgång till det uppväxande släktet och deras familjer för att driva sina särskilda idéer om ett gott samhälle – såväl kommersiella som ideella intressenter knackar på skolans port och önskar tillträde för just sin produkt eller idé. Även andra intressenter i kommuner och landsting – socialförvaltning, BUP (barn- och ungdomspsykiatri) och hälso- och sjukvård – har tankar och åsikter om vad skolan bör göra.

I Sverige går över en miljon elever i skolan (Skolverket, 2017).

Varje år börjar över 100 000 barn årskurs 1. Därigenom har en stor del av den svenska befolkningen på olika sätt anknytning till skolan – som vårdnadshavare, mor- och farföräldrar, syskon, släktingar, vänner och grannar. Det är en stor grupp personer som kan stödja skolans arbete men som också har insyn och kritiskt kan granska det.

Många lärare känner en ökad stress och utsatthet i samband med föräldrakontakter, påpekar såväl lärarfacken (Skolvärlden, 2015) som Arbetsmiljöverket (2015).

Sedan 1950-talet har föräldrarnas utbildningsnivå stadigt höjts och föräldrar och vårdnadshavare har numera en större tillgång till

18

© Författarna och Studentlitteratur

2 Inledning: skolan som konfliktar ena

information än någonsin, inte minst genom internet. Respekten för skolan som myndighet har minskat medan vårdnadshavares rättigheter i skolan har ökat och möjligheten att överklaga skolans beslut har underlättats (Pihlgren, 2017). Hot om anmälningar till Skolinspektionen är en källa till oro inom skolan. Möjligheten för vårdnadshavaren att flytta barnet till en annan skola gör att skolan riskerar försämrad ekonomi.

Den offentliga debatten om skolan förs av politiker, journalister och samhällsdebattörer i stundtals mycket negativa tongångar med mer eller mindre underbyggda påståenden om skolans sjunkande kvalitet och dåliga ordning. Alltmer frekvent ses också olika forskare framföra motstridiga forskningsresultat och företräda helt olika åsikter i skoldebatten (jfr SvD 2018-03-28). Skolan blir en offentlig arena för en mängd konflikter i det omgivande närsamhället och i samhället i stort. Det är inte alltid så enkelt att skilja på vilka konflikter som är komplexa och kanske olösliga inom ramen för skolverksamheten och vilka som är komplicerade och svåra men lösbara.

Läraren står mitt i stormen av värderingar och åsikter från olika håll och olika perspektiv, samtidigt som skolan måste förhålla sig till sitt pedagogiska huvuduppdrag. I den komplexa och konfliktfyllda arena som skolan utgör kommer det knappast att vara möjligt att lösa konflikter med enkla, individorienterade checklistor eller metodiska knep. Kanske är det just därför som så många lärarstudenter och lärare inte anser sig vara tillräckligt rustade, utan frågar efter utbildning? Konflikthantering i skolverksamheten kommer att kräva en djupare insikt för att lärare ska kunna skönja hur de ska hantera den korseld av värderingar och motsättningar som riktas mot skolan i form av konflikter.

© Författarna och Studentlitteratur

19

Ann S. Pihlgr en

Utvecklingsekologi som tankemodell Ett sätt att reflektera över effekterna av skolan som konfliktarena är att utgå från Urie Bronfenbrenners (1979) teori om utvecklingsekologi. Teorin är influerad av Lev S. Vygotskijs (1978) idéer om hur människor formas genom samspel med omgivningen. Bronfenbrenner menade att individens utveckling kommer att vara beroende av dess omgivning, inte bara den närmaste omgivningen, utan också ideologi och värderingar som präglar det omgivande samhället.

Barnets eller ungdomens förmåga att lära sig och utvecklas kommer alltså att påverkas inte bara av det som sker inom ramen för undervisning och uppfostran, utan även av rådande föreställningar och det som händer i samhället. Bronfenbrenner (1979) identifierar fyra omgivande system som interagerar med individen och som påverkar dess utveckling. I ett perspektiv med skolan som konfliktarena skulle systemen kunna beskrivas så här: • Mikrosystemet är det system som befinner sig allra närmast barnet eller ungdomen och som direkt påverkar dess utveckling, som familjen, förskolan, skolan, fritidshemmet, släktingar och kamrater. Hit kan också individens biologiska förutsättningar räknas. De konfliktytor som kan uppstå exempelvis i skolans mikrosystem handlar om samspelet mellan elever och mellan elev och lärare.

• Mesosystemet är kopplingen mellan de olika mikrosystemen, till exempel kontakter mellan föräldrar och skolan, förälderns relation till barnets kamrater, förälderns relation till andra föräldrar, eller relationerna mellan lärare.

• Exosystemet omfattar miljöer som barnet eller ungdomen ofta inte har direkt kontakt med men som trots det direkt

20

© Författarna och Studentlitteratur

2 Inledning: skolan som konfliktar ena

kan påverka dess utveckling. En konflikt på förälderns arbetsplats, eller andra händelser där, kan exempelvis påverka barnet eller ungdomen, likaså insatser som genomförs av socialförvaltningen. Det kan också röra sig om beslut som fattas på skolan och som ger upphov till förändringar eller konflikter i verksamheten som påverkar undervisningen.

Lärarnas dialog om eleverna och deras föräldrar i personalrummet kan exempelvis stödja eller motverka elevernas möjlighet till utveckling.

• Makrosystemet är de kulturer och ideologier som finns i det samhälle som barnet eller ungdomen växer upp i. Samhällets grad av industrialisering, demokrati, fattigdom, etnicitet, socioekonomiska status och kulturella uppfattningar kommer att påverka barnets eller ungdomens utveckling.

Eftersom makrosystemet utvecklas över tid kommer individen att växa upp inom ett unikt makrosystem, jämfört med exempelvis vad föräldrarna eller läraren upplevde under sin barndom.

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system brukar beskrivas som i figur 2.1.

Varje system ger upphov till roller, normer och regler som påverkar utvecklingen. Systemen interagerar med varandra i komplexa mönster som på olika sätt påverkar individens utveckling (Bronfenbrenner, 1979). Det sker också över tid. Till de fyra beskrivna systemen tillkommer därför ett femte, kronosystemet, som snarare beskriver de förändringar som sker under livstiden. Det kan röra sig om händelser inom ramen för alla de övriga systemen. En händelse eller konflikt som inträffar i barndomen i familjen kan ha en stark påverkan då, men påverkan kanske minskar efter hand, en händelse

© Författarna och Studentlitteratur

21

Antologins redaktör Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare och skolutvecklare vid Ignite Research Institute. Antologins övriga författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet: Magnus Dahlstedt, Erik Flygare, Anneli Frelin, Hans Fröman, Jan Grannäs, Ilse Hakvoort, Lena Holmberg, Björn Johansson, Joakim Krantz, Ann-Marie Markström, Gudrun Rendling, Johan Wennström, Kerstin Winberg och Monica Åkerberg.

SKOLANS KONFLIKTER Vad varje lärare bör veta

Skolan är en arena för en rad konflikter på olika nivåer – mellan elever, lärare, föräldrar och ledning men också i ett samhälleligt och ideologiskt perspektiv. Läraren befinner sig i och ska i sin vardag hantera det korstryck som olika konflikter ger upphov till. Den här antologin belyser konflikterna i skolan utifrån en rad olika perspektiv, från samhällets makrosystem till skolans mikrosystem. Den röda tråden utgörs av reflektioner om de konflikter som uppstår i och runt skolverksamheten, hur och varför de uppstår och hur skolan och läraren kan agera i förhållande till dem, både för att utveckla, förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Vissa kapitel utgår från vetenskapliga forskningsrön, andra kapitel har stöd i beprövade erfarenheter. Tillsammans bildar kapitlen en väv som belyser den mångfacetterade skolverksamheten, komplexiteten i dess konflikt­ ytor och hur ett utvecklande och förebyggande arbete kan se ut.

Antologin vänder sig till lärarstuderande, lärare, skolledare och annan personal som arbetar i skolverksamheten och vill eller känner behov av att utveckla sin förståelse för konflikter och konflikthante­ ring i skolan. Den kan också vara intressant för förvaltningsledningar och beslutsfattare. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Andra upplagan Art.nr 39835

studentlitteratur.se