9789144123981

Skapande verksamhet i förskolan – kreativt arbete med analoga och digitala redskap

Marie Bendroth Karlsson Tarja Karlsson Häikiö Lena O Magnusson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39848 ISBN 978-91-44-12398-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Marie Bendroth Karlsson Printed by Dimograf, Poland 2018

3

INNEHÅLL

Författarpresentation 5 Introduktion 7 Karin, får jag bygga nåt fantastiskt? 13 Marie Bendroth Karlsson

Inledning 13 Barnens lek blir början på ett långt projekt 16 Sagan om prinsessan och draken – från analogt till digitalt 34 Hållbarhet och växande 46 Ibland kan man koncentrera sig på bara ett barn en stund 64 Fjärilens förskola i Kungsbacka 65 Konstnärers arbetssätt och litteratur som estetiska impulser 71 Estetisk praktik och samverkan med lokalsamhället 79 Summering 95 Referenser 96 Skapande verksamhet och estetisk transformation – i rörelse mellan det analoga och det digitala 99 Lena O Magnusson

En inledande orientering och några centrala begrepp 100 Skapandets kapacitet och dess relationer 101 Kultur och estetik 105 Estetisk transformation och estetisk attraktion 107 Overheaden, ljuset, leken och seendet 111 Love och Kim – en återblick 113 Visuella händelser – vi gör en utställning 118 Datorn, datorplattan och pedagogiken 122 Digital kompetens och barn 123 I mötet mellan det analoga och digitala 129

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

4

I n ne h å l l

Magiska förvandlingsrum 132 Tore, Nour och de dansande kropparna 137 Summering 141 Referenser 143 Förskolan som visuell kultur 147 Tarja Karlsson Häikiö

Bild i förskolan 147 Visuell kompetens 149 Mediakunskap och multimodalitet 151 Ateljeristan – en ny professionell roll i förskolan 152 Det analytiska ögat 160 Lek och skapande för bildning och hållbarhet i lärandet 161 Estetik och kreativitet som del av den hållbara förskolan 161 Bildpraktik i förskola 164 Bildarbete i ateljén 167 Multimodalitet och iscensättning av lärmiljöer 168 Några avslutande tankar om estetik och lärande 181 Summering 183 Referenser 184 Slutord 191

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

7

INTRODUK TION

Med denna bok vill vi inspirera till praktiskt skapande och estetiskt arbete i förskolan. De olika kapitlen utgår huvudsakligen från praktiknära exempel från svenska förskolor och här sammankopplas teori och praktik. Vi som skriver har alla tre varit verksamma som lärare i såväl förskola, skola och högskola samt är forskare inom det estetiskt pedagogiska fältet. Utifrån vår mångåriga erfarenhet har vissa frågor de senaste åren blivit än mer angelägna att diskutera, prövas och undersökas i praktiken. Innehållet i boken har för avsikt att visa på ett antal aspekter som både har, och får, betydelse i relation till barns lärande i bild, men också i relation till lärande som inte i första hand berör bild och visuell kultur, men där estetiska processer kan vara centrala och öppna för förändrade sätt att tänka kring lärande. Några av de centrala aspekterna i relation till barns skapande och lärande beaktas genomgående i boken, det är bland annat pedagogens roll, hur tid och rum organiseras, lekens betydelse liksom förhållandet mellan process och produkt.

Författarna tar gemensam utgångspunkt i dessa aspekter men har lite olika fokus i sina texter. Marie Bendroth Karlsson rubricerar sitt kapitel Karin, får jag bygga nåt fantastiskt? med hjälp av ett citat från en fyraåring och hon vill med det citatet rikta uppmärksamheten mot barnet i en tillitsfull miljö, i vilken barnets tro på sin egen förmåga möjliggörs. Hon presenterar i texten ett antal estetiska projektarbeten från förskolor. Detta med utgångspunkt i observationer och dokumentation av aktiviteter och samtal med barn och pedagoger om hur lek, konst och närmiljö kopplas samman med förskolornas estetiska verksamhet.

Här berättar också pedagoger om sina inspirationskällor och förebilder. Lena O Magnusson beskriver i kapitlet, Skapande verksamhet och estetisk transformation – i rörelse mellan det analoga och det digitala, ett antal händelser där förskolebarn undersöker och provar analoga material och digital teknik. Barnen gör film och fotograferar och de visar prov på ett visuellt utforskande. De utmanar och prövar genom sina undersökningar visuell, estetisk och digital kompetens i förskolan och framför allt kombinerar de deltagande barnen användandet av de digitala och de analoga redskapen. Förskolan är en plats där visuella © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

8

I n tr o d uk t i o n

praktiker görs synliga och i kapitlet Förskolan som visuell kultur skriver Tarja Karlsson Häikiö om förskolan som visuell och kulturell arena.

I exemplen från förskolan tar hon utgångspunkt i ett transformativt perspektiv på kunskap där sinnligt erfarande, relationsskapande och rumslighet har betydelse för barns lärande och för utvecklandet av visuell kunnighet. Författarna har skrivit var sitt kapitel, de har alla tre utgångspunkt i olika slags erfarenheter och i forskning. Några begrepp berörs på delvis olika sätt i de tre kapitlen, vi har valt att låta våra beskrivningar och vår förståelse av begreppen hänga samman med de olika kontexterna i respektive kapitel och vi vill genom detta visa hur begrepp kan användas, förstås och tolkas på olika sätt.

Alltsedan de första institutionerna för yngre barn startades i Sverige har betydelsen av estetisk verksamhet framhållits som en viktig del av den pedagogiska verksamheten. Motiven för varför barn ska få möjlighet att delta i skapande aktiviteter har dock varierat och beroende av motiveringen, så har också vad, i relation till innehållet i verksamheten, samt hur de estetiska aktiviteterna bäst bör genomföras, utgjort återkommande didaktiska frågor. Det har handlat om alltifrån pyssel och dekoration till estetisk fostran och berört såväl smak som moral.

Det har också handlat om bildning i god konst, civilisationskritik och frigörande estetisk verksamhet, om handens motorik samt kommunikation och språk. Tidigare kunde skapande verksamhet beskrivas som särskilt bra för finmotoriken, men i Handen som handling om kultur och bildning, skriver Eva Malm (2016) intressant om handens arbete ur flera perspektiv. Hon separerar inte handens arbete och görande från tänkande och kännande. I en av sina inledande frågor skriver hon. ”Hur fostrar vi den individuella handen så att den blir universell – fri, skapande och altruistiskt demokratisk?” Kan handens arbete vara demokratiskt?

Det är en fråga väl värd att fundera över. Vi som skriver den här boken ser alla en stark koppling mellan möjligheterna att synliggöra barns perspektiv – i demokratisk mening – och deras möjligheter att ge uttryck för dessa inom ramen för skapande processer och estetiska aktiviteter.

Estetisk verksamhet har beskrivits som något roligt, frigörande, underhållande och som en mental paus i annan viktigare pedagogisk verksamhet (se t.ex. Lindgren, 2006). Men kunskap inom det estetiska området är i sig ett kunskapsfält och ett kunskapsområde, samtidigt har lärande i och om detta kunskapsområde skiljts från övriga kunskapsområden och setts som ett unikt sätt att lära på, som en egen kunskapsform. I den här boken talar vi om skapande verksamhet som kommunikation, språk och som ett kunskapsområde i sig, då blir den så kallade frigörande delen enbart en del. Därmed behöver barn och © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I ntr oduk tion

vuxna i förskolan ett flertal mediespecifika kunskaper (se t.ex. Bendroth Karlsson, 1996, 1998, 2014; Pramling Samuelsson, 2008; Wallerstedt, 2015) av olika slag. I dagens förskola, med utbildningsdepartementet som översynsmyndighet, poängteras skola och lärande och på senare tid också undervisning. Liksom i annan pedagogisk verksamhet är de grundläggande didaktiska frågorna varför, hur, vad och vem centrala i relation till skapande och estetik. I estetiska sammanhang har dessa frågor tidigare ofta handlat om mognadsteorier eller influenser från psyko­dynamisk teori. Det har då inte i någon större utsträckning kommit att handla om hur man lär, vad man ska lära och varför. Alltför ofta har dessa frågor stannat vid att små barn gör uttrycksfulla bilder och när de blir lite äldre har det talats om att antingen ha medfödd talang eller inte. Detta innebär ofta att kunskap om bild reduceras till att måla och rita bra enligt gällande bildkonventioner. Bildskapande i bredare bemärkelse kan göras på många sätt med många typer av redskap, och förutom att göra bilder är en annan viktig del att erfara och att lära sig se och tolka egna och andras bilder. Att delta i skapande verksamhet är i bästa fall också ett sätt att förhålla sig undersökande och prövande till något – ­ det vill säga att arbeta kreativt. Kreativitet är inte reserverat för konstnärliga uttrycksformer och man kan med konstnärliga uttrycksformer, och arbetssätt, söka kunskap inom många kunskapsområden, och om förskolebarn ska undervisas, behövs också undervisning på det estetiska området.

Allas möjligheter till skapande aktiviteter och kreativt lärande är inte enbart en kunskapsfråga utan också en existentiell fråga – ­ om vad som får människor och därmed samhällen att blomstra – för att låna ord av sir Ken Robinson (2015). Den inkluderande aspekten när det gäller skapande verksamhet var en fråga som också den tidiga pedagogen ­Friedrich Fröbel var engagerad i. Verksamheten i den svenska barnkrubban och barnträdgården i början av förra seklet var starkt influerad av hans tankar. Fröbel var i sin tid en verklig pionjär när det handlade om att se till barns möjligheter och att vilja det bästa för barnen. Han förespråkade leken, också utomhusleken, och skapande aktiviteter. Hans lekgåvor skulle utgöra grunden för de, i våra ögon, mycket styrda aktiviteterna. Den fröbelska traditionen kunde man fortfarande på 1970-talet spåra i många av de pysselaktiviteter som genomfördes i förskolan, och kanske kan vi se spår av dem på sina håll än i dag. I 1970-talets barnstuga, som fortfarande hade Socialdepartementet som översynsmyndighet, var omsorg fortfarande ett centralt och avgörande begrepp och i den skapande verksamheten betonades frihet och frigörande. Sir Herbert Read, engelsk konstfilosof, hade på 1940- och © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

9

10

I ntr o d uk t i o n

1950-talen skrivit om vikten av att barn får uttrycka sig konstnärligt utifrån sin personlighet. Hans antiauktoritära credo var en stark inlaga för en demokratisk fostran i efterkrigstiden. I 1968 års barnstugeutredning ifrågasätts det som kom att kallas fritt skapande av Gert Z Nordström.

Han menade att bilden är ett språk och som alla andra språk bygger det på specifika kunskaper.

1900-talets syn på barns förmågor har i många pedagogiska verksamheter präglats av Piagets kognitiva stadieteori. Denna har ifrågasatts under de senaste decennierna och ofta ersatts med en sociokulturell teoribildning, i vilken Vygotskij haft en ledande position. Något förenklat skulle barn enligt stadieteorin, som är en mognadsteori, erövra bildmediet utifrån ålder. Men enligt den sociokulturella teorin behöver man få tillgång till kulturella redskap (se t.ex. Bendroth Karlsson, 1996, 1998; Häikiö, 2007). Det senare innebär att pedagogiskt verksamma, förutom en syn på barnen som aktiva och en syn på konstnärlig förmåga som något som kan erövras, behöver mer kunskap om material, medier, tekniker och förhållningssätt för att stimulera och leda estetisk verksamhet. Detta är aspekter som alla bör ta plats inom ramen för ett estetiskt utbildningsbegrepp. Sedan 1980-talet har Loris Malaguzzi och Reggio Emilias pedagogiska filosofi och estetiska praktik varit en inspirationskälla för skapande verksamhet i svensk förskolan. En betydande del av den pedagogiska filosofin handlar om synen på skapande och det estetiska, och om det estetiska som sammanbindande, det som skapar sammanhang, begriplighet och meningsfullhet. Loris Malaguzzi och hans kollegor initierade tidigt ett nära samarbete med olika slags konstnärer, som till exempel dockteaterspelare och författare, men framför allt med en på heltid anställd ateljerista.

På en föreläsning i Haninge i början av september 2017 ställde Vea Vecchi, som var en av de första ateljeristorna i Reggio Emilia, följande fråga till publiken: ”Vad kan idén med ateljén innebära i ett svenskt sammanhang?” Det är en intressant fråga och det är också en fråga som utgjort en startpunkt i arbetet med denna bok. Vi har i den här boken försökt återge några berättelser och beskrivningar från förskolans praktik, där några förskolor har ateljé och andra inte men som samtliga arbetar kreativt med skapande verksamhet. Vi beskriver vad det kan innebära att arbeta skapande, med olika material och medier, utifrån olika utgångspunkter. Vi menar att det är viktigt att se bilder och estetiskt skapande verksamhet som en möjlig kunskapsväg och hoppas att betydelsen av detta synliggörs i denna bok.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I ntr oduk tion

Referenser Bendroth Karlsson, M. (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Estetisk verksamhet och pedagogiska dilemman. (diss.) Linköpings universitet.

Linköping.

Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, M. & Häikiö Karlsson, T. (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn. Kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: atelierista i förskola och skola. (diss.) Göteborg: Göteborg universitet, 2007.

Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. (diss.) Göteborg: Göteborgs universitet.

Malm, E. (2016). Handen som handling, om kultur och bildning. Carlssons Bokförlag.

Pramling Samuelsson, I. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklings­ pedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Robinson, K. & Aronica, L. (2015). Creative schools: the grassroots revolution that’s transforming education. New York: Viking.

Wallerstedt, C. (2015). Musikdidaktik i förskolan: att utveckla barns skapande förmåga. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

11

Marie Bendroth Karlsson är förskollärare, fil.kand. i konstvetenskap och fil.dr i tema Barn (Child Studies). Tarja Karlsson Häikiö är professor i visuell och materiell kultur vid Konstnärliga fakulteten på Göteborgs universitet samt fil.dr i konst- och bildvetenskap.

Lena O Magnusson är lektor i bildpedagogik och fil.dr i Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap.

Skapande verksamhet i förskolan – kreativt arbete med analoga och digitala redskap Ambitionen med denna bok är att synliggöra och inspirera till estetiskt skapande arbete i förskolepedagogisk verksamhet. Synen på förskolans estetiska verksamhet är i ständig förändring och de senaste decennierna har rumsliga begrepp som snickarrum och målarrum bytts ut mot ateljé, och i stället för temaarbete används nu ofta projekt och processinriktat arbete. Men vad händer i den vardagliga skapande verksamheten, hur möts lärare, barn och material? Hur möts digital och analog teknik, och hur används rummen och omvärlden? Det är några av de frågor som den här boken tar upp.

Under arbetet med boken utkristalliserar sig ett antal centrala aspekter som visat sig fruktbara för pedagoger och lärare att reflektera över i relation till skapande verksamhet. Dessa är bland andra pedagogens roll, hur tid och rum organiseras, lekens betydelse liksom förhållandet mellan process och produkt.

Bokens tre kapitel berör dessa aspekter på olika sätt, mer eller mindre teorinära, men den praktiska verksamheten i förskolan är central och framlyft i alla kapitel. Boken visar därmed ett stort antal exempel på skapande och estetiskt arbete från olika förskolor.

Boken är användbar i lärarutbildningar för yngre barn men också i arbetslag.

Art.nr 39848

studentlitteratur.se