9789144117010 by Smakprov Media AB

Förskolans ledarskap – för barnens skull

Anna-Karin Söderström

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39454 ISBN 978-91-44-11701-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Illustrationer inlaga: Anna-Karin Söderström Printed by Interak, Poland 2019

INNEHÅLL

Förord 7

1 Från motvind till medvind 9 Framgångsfaktorer i ledarskapet 10 Tydlighet – med fokus på uppdraget 11 Kommunikation och relationer 12 Bygga på det som fungerar 14 Kompetensutveckling och fortbildning 15 Bokens upplägg 16 2 Förskolans uppdrag och rektors ledarskap 19 Förskolans styrning – ramar och förutsättningar 19 Ett komplext uppdrag 23 Varför behövs ledarskap? 24 Att vara chef och ledare 24 Hållbart ledarskap 25 Vikten av att prioritera 26 Vad säger forskningen? 27 3 Att tolka och uttrycka uppdraget 29 Att tolka uppdraget är en process 31 Olika sätt att uttrycka uppdraget 32 Förskolans målbild 33 Förskolans pedagogiska deklaration 38 Förskolans samspelsidé 41 Förskolans verksamhetsidé 43 Hur ska vi få alla med på tåget? 45 © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

Innehåll

4 Kvalitetsarbete på verksamhetsnivå 47 Arbetslagets systematiska kvalitetsarbete 47 Att beskriva förskolans kärnprocess 48 Kärnprocessens tre delprocesser 49 Uppföljning – första delen av förskolans kärnprocess 51 Planering – andra delen av förskolans kärnprocess 57 Genomförande – tredje delen av förskolans kärnprocess 62 Värdet av ett processinriktat förhållningssätt 64 5 Kvalitetsarbete på enhetsnivå 65 Ledningsprocessen 66 Kvalitetsöversyn 67 Att ta fram en strategi 68 Steg 1. Förskolans nuläge 69 Steg 2. Beslut om strategiska åtgärder 71 Steg 3. Beslut om uppföljning 73 Dokumentera strategin 73 Att genomföra strategin 73 Att delegera och fördela ansvar 74 Att leda i vardagen 77 Ledarskapets kommunikation 77 Att kommunicera och skapa tillit 78 Att kommunicera och återkoppla 79 Att kommunicera och visa intresse 82 Forskning om kommunikation 84 6 Vägledande samspel 87 Programmets uppbyggnad 88 Tre dialoger och åtta samspelsteman 89 Den känslomässiga dialogen i samspel med barnet 89 Den meningsskapande dialogen i samspel med barnet 91 Den reglerande dialogen i samspel med barn 92

Innehåll

Att tillämpa vägledande samspel i samarbete med kollegor 94 Den känslomässiga dialogen i samspel med kollegor 95 Den meningsskapande dialogen i samspel med kollegor 96 Den reglerande dialogen i samspel med kollegor 97 Sammanfattning 97 7 Organisationen ställer krav på varje medarbetare 101 Motivation för uppdraget 102 Erfarenhet och aktuella kunskaper 106 Medvetenhet om eget och andras beteende 107 8 Avslutande ord 113 Beskriv din nuvarande situation som rektor 114 9 Bilagor 117 Bilaga 1 Exempel på målbild 119 Bilaga 2 Exempel på pedagogisk deklaration 121 Bilaga 3 Exempel på samspelsidé 125 Bilaga 4 Exempel på verksamhetsidé 126 Bilaga 5 Tankestöd: uppföljning 127 Bilaga 6 Dokumentation av utvecklingssamtal 130 Bilaga 7 Tankestöd: vägledning vid planering 131 Bilaga 8 Dokumentation av planering 134 Bilaga 9 Exempel på strategi 136 Referenser 141

KAPITEL 3

Att tolka och uttrycka uppdraget

För att det ska vara möjligt att vara en tydlig chef krävs att organisationen är tydlig kring varför den finns till. Varje medarbetare har rätt att förstå vad organisationen vill, i syfte att självständigt och i samverkan med andra ta ansvar för det uppdrag medarbetaren har. Om det är tydligt sipprar det ner i hela organisationen. Tydlighet föder tydlighet.

UPPDRAG

Enligt skollag och läroplan

FÖRSKOLAN Figur 3.1 Tolka, förstå och uttrycka uppdraget i relation till barnen.

TOLKNING Tolka, förstå och uttrycka uppdraget i relation till barnen

Figur 3.1 visar målstyrning och förskolans behov av att tolka, förstå och uttrycka uppdraget i relation till barnen. Förskolan är med sin läroplan målstyrd. Staten uttrycker förväntningar, i skollag och läroplan, på vad förskolan ska åstadkomma för barnen. Rektor är mottagare av uppdraget och ansvarar för att det genomförs i verksamheten. Att någon uttrycker förväntningar, att mottagaren tolkar och kvitterar – det är målstyrning. En tolkning uttrycker hur mottagaren förstår sitt uppdrag. Att arbeta inom en målstyrd organisation innebär en stor frihet och möjlighet för var och en © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

att använda sin personlighet, sina erfarenheter och kunskaper. Men jag vill poängtera att det också innebär att varje individ i förskolan behöver vara engagerad och bidra med sin kompetens i genomförandet, så att utbildningen lever upp till styrdokumentens mål och intentioner. En av rektors viktigaste uppgifter blir därför att säkerställa en förståelse av uppdraget hos sina medarbetare. Först då kan var och en ta vara på den frihet och de möjligheter många inom förskolan upplever att de har. Det är inget av förskolans styrdokument som säger att man ska börja med att tolka uppdraget, men min erfarenhet är att det är grunden för att varje medarbetare ska få möjlighet till inflytande, ansvar och delaktighet när det gäller att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Om inte organisationen tolkar läroplansuppdraget och uttrycker sin tolkning behöver var och en själv tolka läroplanen på sitt sätt, vilket nästan undantagslöst leder till att organisationen blir spretig med mycket enskilt tyckande och tänkande. Detta leder till famlande i stället för samverkan, och osäkerheten kan leda till att konflikter och ohälsa utvecklas inom organisationen. Med tanke på utvecklingen av personalsituationen i förskolan – med en stor brist på utbildad personal – anser jag att rektorer i dag och framöver har ett stort ansvar för att säkra varje individs förståelse för uppdraget, att synliggöra värderingar, förhållningssätt och arbetssätt som tillsammans skapar en framgångsrik förskola. Personalsituationen varierar naturligtvis från kommun till kommun. Antalet sökande till förskollärarutbildningen hösten 2018 minskade med 13 procent, visar Universitets- och högskolerådets analys av sökande till högskoleutbildningar. Det är naturligtvis oroande eftersom personalens kompetens är en av de viktigaste faktorerna för kvaliteten på förskolorna. Samtidigt möter jag många pedagoger utan förskollärar- eller barnskötarutbildning som visar ett stort engagemang och vill veta mer om hur rektorer och pedagoger tänker om hur de tillsammans ska arbeta i den svenska förskolan. Det är viktigt att ta till vara den kraften och rikta åt rätt håll – en process som utgår från uppdraget, eller rättare sagt formulerandet av en gemensam tolkning av uppdraget. Behovet av att tolka uppdraget aktualiseras dessutom ytterligare i och med den nya reviderade läroplanen som träder i kraft från och med 1 juli 2019, och som då ska implementeras i landets förskolor. Vad innebär det för var och en av medarbetarna att utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och att undervisning ingår i utbildningen? Jag menar 30

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

att ett tolkningsarbete kan ge stor möjlighet för rektorer, förskollärare , och pedagoger i arbetslag att tillsammans ta sig an och dyka ner i uppdraget. När alla medarbetare förstår förskolans styrdokument och vad de ställer för krav på förskolan och på dem som arbetar där, finns förutsättningar att på sikt bygga en utbildning som möter intentionerna i både skollag och läroplan. Förståelse och samstämmighet kring det gemensamma uppdraget är avgörande för att varje medarbetare ska bli medveten om sin egen stora betydelse för utbildningens dagliga genomförande. Det är också en viktig förutsättning för att förskolan ska kunna involvera vårdnadshavarna och ge dem möjlighet till delaktighet och det inflytande som de har rätt till enligt läroplanen.

Att tolka uppdraget är en process Att tolka uppdraget är en process som behöver ledas. Det är ett arbete där man utgår från läroplanen och skollagen, och där man i dialogerna med medarbetarna har möjlighet att ta till vara medarbetarnas idéer, erfarenheter och kunskaper. Under processen diskuterar man föreställningar och synsätt för att fördjupa förståelsen för uppdraget, man drar slutsatser och skriver ner det man har kommit överens om. Jag vill betona vikten av att arbetet dokumenteras. ■■ Resultatet av processen ska vara ett dokument, en gemensam plattform,

som rektor och pedagoger tillsammans står för, och som inte står och faller med en person. ■■ Den gemensamma plattformen ska sedan ange riktningen och vara vägledande för var och en i det dagliga arbetet, vid rekrytering, introduktion, planering, uppföljning, utvärdering, analys med mera.

När medarbetarna under rektors ledning involveras i ett tolkningsarbete skapas förutsättningar för en gemensam förståelse och samstämmighet kring förskolans uppdrag, och därmed lägger rektor grunden för förskolans kvalitet. Genom att medvetet tydliggöra och kvalitetssäkra förskolans gemensamma grunder, underlättar ledningen för medarbetarna att fokusera på sitt uppdrag med barnen. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

Olika sätt att uttrycka uppdraget I mitt nuvarande arbete har jag på olika sätt varit involverad i att stödja arbetet med att tolka förskolans uppdrag och ta fram en pedagogisk plattform för förskolans arbete. Arbetet med att ta fram en pedagogisk plattform ger enligt min mening stora möjligheter till reflektion och gemensamt lärande i organisationen. Tolkningsarbetet bidrar till en större förståelse för det gemensamma uppdraget och därmed ett ökat engagemang i förskolan. Arbetet stärker också ledningens och medarbetarnas tillit till varandra och därmed det interna samarbetet. Många uttrycker med glädje att arbetet inneburit en ökad säkerhet i yrkesrollen och att det vardagliga arbetet känns både viktigare och mer intressant än tidigare. Det är svårt att få till ett engagemang och ett samarbete om inte alla har en genuin förståelse för vad uppdraget innebär och vet i vilken riktning de ska gå. I detta kapitel vill jag lyfta fram några exempel på vad en pedagogisk plattform kan innehålla. Jag har kunnat se att en pedagogisk plattform har haft stor betydelse för rektorer när det handlar om att skapa förutsättningar för medarbetarna till ansvarstagande, engagemang, delaktighet och arbetsglädje i förskolans kvalitetsarbete. Jag kommer att skriva om arbetet med att ta fram • en målbild, som är ett sätt att skapa en gemensam förståelse för

innehållet i läroplanen och tydliggöra vad rektorns och pedagogernas arbete ska leda till för barnen

• en pedagogisk deklaration, som är ledningens sätt att kvalitetssäkra

förhållningssättet i organisationen och som beskriver förskolans syn på barn, kunskap och lärande samt definierar de pedagogiska grundpelare som förskolans utbildning ska vila på

• en samspelsidé, som är ett sätt att beskriva vad som ska genomsyra

de dagliga mötena och på så sätt kvalitetssäkra förhållningssättet i förskolans alla möten med barn, kollegor, vårdnadshavare och omgivningen

• en verksamhetsidé, är en kort beskrivning av förskolans målbild,

förskolans barnsyn och vad förskolan ska göra för att skapa de bästa förutsättningar för barns omsorg, lärande och utveckling. En verksamhetsidé beskriver förskolans inriktning.

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

Nedan beskriver jag innehållet i vart och ett av dessa dokument samt processen att formulera dem. Jag ger också flera exempel på hur en målbild, pedagogisk deklaration, samspelsidé och verksamhetsidé rent konkret kan se ut.

Förskolans målbild Skollagen (2010:800) anger att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Målen i läroplanen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Förskolans läroplan har inga uppnåendemål, så som skolan har, och det innebär att förskolan inte ska kategorisera, sortera eller jämföra barnen. Förskolan ska heller inte bedöma barn mot någon norm. Förskolans uppdrag handlar om att skapa förutsättningar för att varje barn utvecklar olika erfarenheter, förmågor och färdigheter, men det innebär således inte att varje barn behöver ha en viss nivå i sitt lärande. Däremot ska förskolan följa varje barns utveckling i syfte att utveckla bättre arbetsprocesser. I det arbetet behöver pedagogerna en gemensam bild av vad deras arbete förväntas leda till för barnen, för att enskilt och tillsammans med kollegor kunna reflektera över om och hur de skapar förutsättningar för varje barn att utveckla sina förmågor. Rektor behöver säkerställa att varje medarbetare på djupet förstår varför förskolan finns. En hjälp i att tolka och förstå uppdraget kan vara att rektor, tillsammans med sina medarbetare, sätter egna ord på de förmågor läroplanen anger att utbildningen ska ge barnen möjligheter att utveckla och uppleva, och uttrycka det i förskolans målbild. Arbetet med att ta fram beskrivningen och sedan använda den i kommunikation fokuserar barnperspektivet i allt förskolan gör. Det är ett effektivt sätt att göra läroplanen till ”sin” och att synliggöra och använda medarbetarnas olika kunskaper och erfarenheter. Min erfarenhet är att målbilden är användbar vid förskolans planering, uppföljning och utvärdering, på både individ- och gruppnivå. Den är ett stöd för den enskilda medarbetaren då den visar riktningen i det dagliga arbetet. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

Målbilden är också mycket användbar i samtal med vårdnadshavare för att synliggöra vad förskolan vill att utbildningen ska leda till för barnen. Den hjälper rektor, förskollärare och arbetslag att flytta fokus från aktiviteter till vad de vill att varje barn ska ha möjlighet att uppleva, lära och utveckla i relation till förskolans uppdrag. Den tydliggör vad förskolan vill att förskolans arbete ska leda till för barnet. Några synpunkter från rektorer och medarbetare kring arbetet med att ta fram målbilden, och värdet som de ser av den i sitt arbete: ■■ Processen har bidragit till att vi känner oss mer trygga i arbetet, att vi är

mer närvarande med barnen, vilket har bidragit till en bättre arbetsmiljö, både för barnen och de vuxna. ■■ Vi har haft jättemycket glädje av den process vi har gjort för att ta fram vår målbild. Arbetet har skapat en enighet och yrkesstolthet i personalgruppen. ■■ Jobbet har blivit roligare när vi ser vad vårt arbete leder till. Vi litar mer på varandra, och det medför att var och en får agera mer självständigt. ■■ Målbilden är en hjälp när vi återkommande reflekterar över om och hur vi skapar förutsättningar för varje barn att må bra, lära och utvecklas. ■■ Vi är mer medvetna om vad vi gör och varför. ■■ Vi har blivit bättre på att lyfta fram vad vi gör som inte stöder målbilden och på att välja bort olika aktiviteter som vi ser att barnen inte behöver just nu. ■■ Målbilden har hjälpt oss att prioritera utifrån barnens situation – för vems skull har blivit tydligare. ■■ Vi står på en trygg platå, och det är vinsten i mitt pedagogiska ledarskap. Vi har fått ett grepp om uppdraget.

Arbetet med att ta fram en gemensam målbild görs när rektor behöver säkerställa förståelsen hos alla medarbetare om vad förskolans uppdrag innebär. Arbetet blir enligt min erfarenhet effektivt om det genomförs under en begränsad period på cirka tre månader. Under den perioden träffas alla anställda vid två tillfällen, cirka tre timmar per tillfälle. Däremellan träffas rektor och några utvalda medarbetare vid tre tillfällen, också cirka tre timmar per tillfälle. 34

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

För att skapa delaktighet i arbetet är det viktigt att alla medarbetare är med när arbetet påbörjas. Uppstarten kan ske vid en studiedag, en personalträff eller liknande. Att avsätta tre timmar är enligt min erfarenhet tillräckligt om alla deltagare är förberedda. Förberedelsen inför uppstarten innebär att alla anställda ska ha läst igenom läroplanen med fokus på vad deras arbete ska leda till för barnen. Är ni en stor personalgrupp är det nödvändigt att dela in gruppen i mindre arbetsgrupper. Det gör det möjligt för alla att komma till tals, och på så sätt skapas förutsättningar för alla att bli involverade i arbetet. Här är ett exempel på en arbetsgång vid uppstart av arbetet: 1. Kort introduktion till arbetet. Berätta om att läroplanen uttrycker förmågor och områden som barnen ska få möjlighet att utveckla i förskolan. Det uttrycks i förskolans uppdrag och i de olika målområdena och så vidare. 2. Tolka. Vad ska ert arbete leda till för barnen? Vilka erfarenheter, förmågor och färdighet vill ni att barnen ska få möjlighet att utveckla i era förskolor? 3. Utse någon om antecknar i varje grupp. Samtala och skriv ner era slutsatser. Genom att dokumentera målbilden skapar ni en samstämmighet kring uppdraget. En fallgrop i arbetet kan vara att man fastnar i aktiviteter. Fråga er då vad ni vill att dessa aktiviteter ska leda till för barnen och skriv ner det. (Om ni behöver hjälp att behålla barnfokus, se figur 3.2, där barnet är i centrum.) 4. Avsluta uppstarten med att varje grupp rapporterar sina ställnings taganden. På så sätt skapar ni möjlighet för alla att känna delaktighet och inflytande, som är så viktigt för det slutgiltiga resultatet av arbetsprocessen med att ta fram en gemensam målbild.

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

I slutet av arbetspasset tar rektor och några utvalda medarbetare hand om gruppernas arbete: • Rektor och den utvalda gruppen sammanställer och bearbetar

materialet från uppstarten och gör ett utkast till en gemensam målbild. Rektor överlämnar sedan utkastet till samtliga förskollärare, som får uppdraget att på nytt involvera sina medarbetare i respektive arbetslag i den gemensamma arbetsprocessen. Arbetet handlar nu om att värdera den gemensamma målbilden. Jag föreslår att ni går igenom helheten och därefter varje del i målbilden.

• Värdera: –– Behöver något förtydligas? –– Saknas något? –– Kan något tas bort? • Rektor och de utvalda medarbetarna tar emot arbetslagens

synpunkter, värderar de inkomna synpunkterna och fastställer avslutningsvis förskolans gemensamma målbild.

• Processen avslutas gemensamt, så som den påbörjades, med ett

gemensamt personalmöte för alla. Rektor går igenom den slutgiltiga målbilden och överlämnar den till varje medarbetare.

… Naturvetenskap, teknik och matematik • Förståelse för samband – orsak och verkan • Förståelse för att det finns olika årstider • Vara rädd om vår miljö och visa en positiv känsla för djur, växter och natur • Intresse för kretslopp, återvinning och sopsortering • Förstå och använda matematiska begrepp • Utveckla sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen • Sortera, klassificera, räkna, jämföra • Upptäcka likheter, olikheter, helhet, delar, former, mängder, volym, mönster, tid och rum • Bygga och konstruera, upptäcka, utforska, experimentera och reflektera

… Självständighet • Sin självkänsla, mod, tillit och självförtroende • Förmåga till koncentration och fokus • Stå för egna beslut och åsikter • Delaktighet och inflytande … och känna lust och glädje för ett fortsatt lärande

Jag är värdefull

Jag känner

Jag kan

… Språk och kommunikation • Ett rikt språk • Uttrycka sig och göra sig förstådd både verbalt, kroppsligt och sinnligt • Förstå ord och begrepp • Lyssna, berätta och delta i en dialog • Reflektera, argumentera, ställa frågor och dra slutsatser • Ta och följa instruktioner • Intresse för bokstäver, tecken, lösning och media • Förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

Figur 3.2 Målbild utifrån en förskolas tolkning av Lpfö 98.

… Motorisk förmåga • Grov- och finmotorik • En god kroppsuppfattning • Rörelseglädje • Förmåga till grundrörelserna (rulla, åla, krypa, gå, hoppa, balans) • Växla mellan aktivitet och vila

… Kreativitet och fantasi • Nyfikenhet och vetgirighet • Skapa, utforska och upptäcka med alla sina sinnen, olika redskap och tekniker • Uttrycka sig på olika sätt i sång, musik, dans, rörelse, rytm, drama, bild och färg • Problemlösning

… Social kompetens • Förmåga att leka, samspela, knyta relationer och känna gemenskapen • Förståelse och respekt för både sig själv och andra, allas lika värde oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, etnicitet, kultur eller funktionshinder • Sociala koder (samarbete, lyhörd, visa hänsyn etc.) • Förståelse för att följa lekregler, turtagning, samförstånd, ömsesidighet • Förståelse för demokratiska värderingar • Empatisk förmåga • Tolka, visa, sätta ord på och hantera sina och andras känslor • Känna sin närmiljö och det lokala kulturlivet

Vi vill att varje barn på vår förskola får möjlighet att utveckla …

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

I figur 3.2 visas ett exempel på en målbild från en förskola. Målbilden togs fram i en process under höstterminen 2015. En av rektorerna uttryckte att den bildade kärnan i deras systematiska kvalitetsarbete och skapade en röd tråd och en jämn kvalitet. För förskollärarna var den ett stöd i att få arbetslaget att fokusera på uppdraget. För barnskötarna var den ett tydligt och lättförståeligt verktyg som gjorde att alla visste vart de skulle. En målbild behöver ses över kontinuerligt, till exempel när förskolans läroplan revideras. Det är också viktigt att uppdatera sin målbild när förskolan får nya medarbetare eller ny ledning. Ytterligare ett exempel på en målbild från en förskoleenhet finns i bilaga 1. Den togs fram under vårterminen 2016 och förskolans tolkning finns beskriven på två sidor under olika rubriker.

Förskolans pedagogiska deklaration När det handlar om kvalitet i förskolan är det en rad faktorer som har betydelse. En viktig och avgörande faktor för barns lärande och utveckling, samt för deras uppfattning om sig själva som lärande individer, är hur de blir bemötta av pedagogerna i förskolan. Pedagogerna gestaltar värderingar och förhållningssätt varje dag i förskolan. Varje medarbetare är barnens arbetsmiljö, och för att arbetet i förskolan inte ska bli ett ”privat projekt” krävs det gemensam reflektion och samarbete bland pedagogerna kring centrala frågor och kring de teorier man bygger sitt arbete på. En avgörande fråga är hur synen på barn, kunskap och lärande – presenterade i läroplanen, barnkonventionen och andra dokument – tolkas och görs till ett innehåll i utbildningen och konkretiseras i förskolans vardag. Att beskriva förskolans pedagogiska deklaration är ett sätt att uttrycka sin tolkning. Syftet med att ta fram en pedagogisk deklaration är att uttala den gemensamma, professionella grunden för att kvalitetssäkra mötet med varje barn. Det är rektorns sätt att säkra att kulturen runt barnen genomsyras av en barn- och kunskapssyn som ger varje barn rätt förutsättningar för att må bra och utveckla de förmågor som man har beskrivit i förskolans målbild. Om förskolan ska kunna ta vara på och använda sig av sina olikheter är det oerhört viktigt att ledning och pedagoger har en gemensam syn på vilka värden som ska genomsyra utbildningen. 38

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

I mitt arbete har jag många gånger varit involverad i att stödja arbetet med att ta fram förskolans pedagogiska deklaration. För att en pedagogisk deklaration ska vara värdefull och skapa tydlighet kring uppdrag och förhållningssätt bör den innehålla följande två huvuddelar: ■■ Del 1 – förskolans uttalade grundsyn på barn, kunskap och lärande ■■ Del 2 – de pedagogiska grundpelare som förskolans utbildning ska bygga på

Vår barnsyn har förändrats genom åren. Det är därför nödvändigt att alla som arbetar i förskolan blir medvetna om den barnsyn som förskolans utbildning vilar på. Vi behöver ständigt påminna både oss själva och varandra om den barnsyn som genomsyrar barnkonventionen, skollagen och läroplanen. Förskolans chefer och pedagoger har olika bakgrund, utbildningar, kunskaper och erfarenheter. En del har arbetat länge inom förskolan och gått sina utbildningar för många år sedan, då vi såg på barn och deras lärande på ett annat sätt. I vissa fall har även pedagogerna olika kulturell bakgrund och kanske därför olika syn på barn, vad som är viktig kunskap och hur barn lär. I mina möten med olika yrkesgrupper inom förskolan får jag många gånger höra: ”Vi har inte samma barnsyn och det försvårar vårt samarbete.” Olika sätt att se på barn skapar missförstånd och konflikter i våra förskolor. Barnen kan inte välja vilka pedagoger de ska dela sin vardag med, de är helt i händerna på vad de vuxna gör och inte gör. Det ställer stora krav på oss pedagoger att göra oss medvetna om vad som styr vårt sätt att tänka och handla och vilka värden vi eftersträvar i vårt arbete. Avgörande för det som händer i förskolan är hur den enskilda pedagogen och arbetslaget tillsammans i ord och handling gestaltar sin barnsyn. Hur pedagogerna kommunicerar med barnen och om barnen, och hur de väljer att ordna miljön på förskolan, säger något om vad de har för uppfattning om förskolans roll, om barn och barns lärande. Det är i pedagogernas sätt att möta barnet varje dag, i vardagens alla små händelser, som deras barnsyn blir synlig. Den kommunikation som pågår på varje förskola synliggör den inriktning och den kvalitet som finns där. Min barnsyn är också min människosyn och har att göra med mina grundläggande värderingar. Det handlar om hur jag möter och tänker om andra människor oavsett om de © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

är stora eller små. Om man verkligen börjar tänka på sin barnsyn måste man ofrånkomligen också börja tänka kring sin kunskapssyn, det vill säga hur barn lär och vad kunskap är. Så snart man på allvar börjar intressera sig för hur barn lär börjar man också överraskas, förvånas och förundras över de kompetenser barn har och som man inte sett tidigare. Under processen med att uttrycka sin syn på barn förekommer ofta resonemang om barns behov samt tankar om hur vuxna ska tillgodose dessa behov. Sådana resonemang och idéer brukar jag benämna grundpelare. Grundpelare är de ställningstaganden som förskolans utbildning ska vila på för att förskolan ska skapa goda resultat, det vill säga de fundament som barnets lärandeprocess ska grundas på för att varje barn ska må bra, utvecklas och lära. I den pedagogiska deklarationen som visas i bilaga 2 beskrivs förskolans pedagogiska grundpelare för barnets lärande i form av glädje, motivation, positiv bekräftelse reflektion, respekt och samspel. När deklarationen har tagits fram är det rektors ansvar att se till att den lever i vardagen och gestaltas av varje medarbetare, och där har naturligtvis varje medarbetare sitt ansvar. Alla behöver ”äga” den, och det är vars och ens ansvar att jobba med den själv – alla behöver ha ett Hur gör jag-perspektiv. En viktig förutsättning för barnets utveckling och lärande är medvetna och närvarande pedagoger. Att använda en pedagogisk deklaration är ett konkret sätt att ställa krav på förhållningssättet hos varje medarbetare. Varje medarbetare behöver kompetens att gestalta detta i förskolan varje dag. En pedagogisk deklaration blir en referensram i arbetet med att säkra medarbetarnas kompetens. Någon kanske tycker att detta är självklarheter, men jag anser att det är av stor vikt att det synsätt som ligger till grund för vad och hur förskolan gör uttalas och dokumenteras för att det ska kunna vara vägledande i arbetet. Den pedagogiska deklarationen ska leva i vardagen och möjliggöra professionella samtal kring förhållningssätt. I bilaga 2 visas hur en pedagogisk deklaration i sin helhet kan se ut. Arbetet med att ta fram en pedagogisk deklaration görs när rektorn behöver säkerställa att förhållningssättet hos varje medarbetare bygger på barnkonventionen och de teorier som läroplanen vilar på. Den arbetsgång som jag skrev om tidigare när det gällde att ta fram förskolans målbild är användbar även här. 40

3 Att tolka och uttrycka uppdraget

• Arbetet blir effektivt om det genomförs under en begränsad period

på cirka tre månader. Under den perioden träffas alla anställda vid två tillfällen, cirka tre timmar per tillfälle. Däremellan träffas rektor och några utvalda medarbetare vid tre tillfällen, också cirka tre timmar per tillfälle. • Kort introduktion till arbetet: barnkonventionen, teorier om läroplanens syn på barn, kunskap och lärande . • Utse någon om antecknar och använd gärna följande vägledning för analyser och beskrivning: –– Vår förskolas syn på barn. Hur ser vi på barn? –– Vår förskolas syn på kunskap. Vad är kunskap? –– Vår förskolas syn på lärande. Vad är lärande? –– Våra pedagogiska grundpelare. Definiera och beskriv kortfattat utbildningens (5–6) viktigaste grundpelare. Resultatet av dessa analyser och arbetsprocessen är en gemensam pedagogisk deklaration för förskolan förankrad hos medarbetarna.

Förskolans samspelsidé Jag vill lyfta fram värdet av att uttrycka en samspelsidé. En samspelsidé fokuserar på upplevelsen som genomsyrar förskolans alla möten med barn och vuxna. En framgångsrik förskola med hög kvalitet bygger på en positiv relation till barn och vårdnadshavare. En samspelsidé uttrycker vilken kvalitet barn och vårdnadshavare ska uppleva i sina möten med förskolan. Vårdnadshavare väljer sin förskola mer aktivt i dag. Om vårdnadshavare inte är nöjda med förskolans bemötande eller känner sig trygga söker de sig till en annan förskola.

Anna-Karin Söderström är förskollärare och har många års erfarenhet som förskolechef och rektor. Hon arbetar numera som konsult och erbjuder utbildningar, handledning och stöd till rektorer och pedagoger inom förskola och skola. Hon har tidigare skrivit Små barn i förskolan och Samarbetet i förskolan – för barnens skull.

Förskolans ledarskap – för barnens skull Kraven på rektor är många och förväntningarna är höga. Men med en blick för helheten och med tydlig utgångspunkt i uppdraget kan rektorer i förskolan skapa goda förutsättningar för medarbetare att ta sitt ansvar för utbildningen. Ledarskapet i förskolan är en viktig faktor när det gäller förskolans kvalitet. Den här boken beskriver vad det innebär att bedriva ett systematiskt hållbart kvalitetsarbete både på verksamhets- och enhetsnivå. Med utgångspunkt i teori och erfarenhet ger författaren många konkreta förslag på hur rektor – som pedagogisk ledare och som chef – kan skapa engagemang, delaktighet och förståelse för uppdraget i sina förskolor och därmed axla ett hanterbart pedagogiskt ledarskap. Det handlar om konkreta metoder och tillvägagångssätt, men även om kommunikation och samspel i processen att utöva ledarskap – för barnens skull. Boken är avsedd för rektorer och pedagoger inom förskolan. Den är värdefull för rektor i sin kommunikation med huvudman samt användbar i dialogen mellan rektor och förskollärare. Den är användbar såväl i rektorsbildningen som i fortbildningssammanhang.

Art.nr 39454 ISBN 978-91-44-11701-0

studentlitteratur.se

9 789144 117010