9789144115597

Miljömanagement Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer JONAS AMMENBERG

Miljömanagement Jona s A mmenberg

Tredje upplagan Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31265 ISBN 978-91-44-11559-7 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2004, 2012, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by GraphyCems, Spain 2023

2F

Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Anna Åström Bilder: Shutterstock.com om inget annat anges Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock.com

Innehåll

Förord 9 1 Läsanvisningar 11 1.1 Kort introduktion till ”miljömanagement” 12 1.2 Bokens struktur 13 1.3 Tips vid läsningen 14

Del I Omvärlden 2 Hållbar utveckling 19 2.1 Begreppet hållbar utveckling 20 2.2 Sammanfattande diskussion för kapitel 2 27 3 Miljöutmaningar 29 3.1 Orsaker till miljöproblem 30 3.2 Historia – översiktlig beskrivning av några centrala förutsättningar 33 3.3 Miljöproblem 45 3.4 Metoder för att analysera miljösituationen 60 3.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 3 66 4 Miljö- och hållbarhetspolitik 69 4.1 Introduktion till miljö- och hållbarhetspolitik 70 4.2 Hållbarhetspolitik på olika nivåer 72 4.3 Miljö- och hållbarhetsfrågor i Sveriges politiska system 81 4.4 Styrmedel 86 4.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 4 99

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3

Innehåll

5 Miljölagstiftning 101 5.1 Kort introduktion till svensk miljörätt 102 5.2 Miljöbalken 105 5.3 Fysisk planering 112 5.4 Miljölagstiftning för industriföretag 113 5.5 Praktiskt arbete med miljölagstiftning 139 5.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 5 145 6 Miljöekonomi 147 6.1 Introduktion till nationalekonomi 148 6.2 Ekonomisk utveckling och välfärd 155 6.3 Ekonomin i ett miljöekonomiskt hållbarhetsperspektiv 157 6.4 En analys av marknadsekonomin med miljöekonomiska perspektiv 160 6.5 Ekonomi för hållbar utveckling 174 6.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 6 181 7 Miljö- och hållbarhetsetik 185 7.1 Introduktion till miljö- och hållbarhetsetik 186 7.2 Utilitarismen och reflektioner om andra etiska inriktningar 187 7.3 Miljöetik och de allmänna tillgångarnas tragedi 190 7.4 Hållbarhetsinriktad affärsetik 191 7.5 Praktisk miljö- och hållbarhetsetik 194 7.6 Alternativa välfärdsmodeller 198 7.7 Sammanfattande diskussion för kapitel 7 200

Del II Hållbarhetsstrategiskt arbete 8 Orientering inom managementområdet 205 8.1 Introduktion till management 206 8.2 Hållbar utveckling inom management 208 8.3 Affärsmodell, affärsidé 209 8.4 Strategi 213 8.5 Marknadsföring 220 8.6 Organisation 224 8.7 Sammanfattande diskussion för kapitel 8 239

4

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

9 Hållbarhetsaspekter, intressentanalys och värdering 243 9.1 Miljöaspekter, miljöutredning 244 9.2 Sociala aspekter 250 9.3 Ekonomiska aspekter 251 9.4 Intressentanalys 252 9.5 Värdering av hållbarhetsaspekter och intressentfrågor 259 9.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 9 274 10 Strategier i miljö- och hållbarhetsarbetet 277 10.1 Uppfylla bindande krav 278 10.2 Riskhantering 279 10.3 Kostnadseffektivitet 280 10.4 Profilering 282 10.5 Hållbart företagande!? 285 10.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 10 291 11 Ledningssystem 293 11.1 Introduktion till ledningssystem 294 11.2 Kvalitet 307 11.3 Arbetsmiljö 312 11.4 Samhällsansvar 314 11.5 Integrerade och verksamhetsanpassade ledningssystem 317 11.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 11 318 12 Miljöledningssystem 321 12.1 Standarder för miljöledningssystem 322 12.2 Huvudkomponenter för miljöledningssystem 322 12.3 Ledningens beslut 323 12.4 Miljöutredning, omvärldsanalys 324 12.5 Miljöpolicy 330 12.6 Miljömål 331 12.7 Resurser, organisation och kommunikation 333 12.8 Styrning – processer, rutiner 337 12.9 Avvikelsehantering och förbättringsförslag 341 12.10 Övervakning och mätning 345 12.11 Revision 348

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

5

Innehåll

12.12 Ledningens genomgång 350 12.13 Dokumentation 351 12.14 Sammanfattande diskussion för kapitel 12 352 13 Miljö- och hållbarhetsarbete i olika typer av organisationer 359 13.1 Viktiga faktorer 360 13.2 Mindre företag 361 13.3 Tjänsteorganisationer 363 13.4 Kommuner och regioner 365 13.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 13 367

Del III Viktiga delar i miljö- och hållbarhetsarbete 14 Miljörevision 371 14.1 Introduktion till revision 372 14.2 Planering och genomförande av miljörevisioner 376 14.3 Principer, egenskaper och kompetens avseende revision 388 14.4 Miljörelevanta och värdeskapande revisioner 391 14.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 14 395 15 Hållbar produktutveckling 397 15.1 Introduktion – produkter i ett vidare sammanhang 398 15.2 Kärnpunkter för utveckling av miljöanpassade produkter 399 15.3 Livscykelanalys 408 15.4 Miljödeklarationer och miljömärkning 420 15.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 15 428 16 Miljöbedömning, miljökonsekvensbeskrivning 431 16.1 Inledning om miljöbedömningar 432 16.2 Specifik miljöbedömning 432 16.3 Strategisk miljöbedömning 436 16.4 Sammanfattande diskussion för kapitel 16 437

6

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Innehåll

17 Riskhantering 439 17.1 Olika typer av risker 440 17.2 Sannolikhet, konsekvenser och nytta 440 17.3 Att uppfatta och agera med hänsyn till risker 443 17.4 Övergripande process för riskhantering 444 17.5 Sammanfattande diskussion för kapitel 17 449 18 Kommunikation avseende hållbar utveckling 451 18.1 Introduktion till kommunikation 452 18.2 Olika former av miljö- och hållbarhetsrelaterad kommunikation 453 18.3 Hållbarhetsredovisning enligt GRI 456 18.4 Exempel på andra ramverk för hållbarhetsredovisning 458 18.5 Kritiskt förhållningssätt 459 18.6 Sammanfattande diskussion för kapitel 18 460 19 Miljö- och hållbarhetsstrategisk analys 463 19.1 Omvärldsanalys 464 19.2 Hållbarhetsaspekter och materiella frågor 465 19.3 Hållbarhetsprestanda 468 19.4 Resurser och organisation 471 19.5 Styrning och uppföljning 472 19.6 Strategier, mål och förbättringsarbete 473 19.7 Ledningssystem, verktyg 476 19.8 Summering av analysen 478 19.9 Avslutande kommentarer 478 Litteraturförteckning 479 Register 491

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

7

2 Hållbar utveckling I kapitlet introduceras, förtydligas och problematiseras begreppet hållbar utveckling, bland annat genom att de olika dimensionerna beskrivs kortfattat.

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

19

Del 1 O m vä rlden

2.1 Begreppet hållbar utveckling Du har säkert stött på begreppet hållbar utveckling i många sammanhang.

Ett så vitt och vanligt förekommande begrepp kan ej härledas till ett visst ursprung. Men helt klart finns det en central koppling till den så kallade Brundtlandrapporten (Vår gemensamma framtid, eller eng. Our common future 1) som publicerades 1987. Bakgrunden till detta dokument var arbetet inom Världskommissionen för miljö och utveckling, som leddes av Gro Harlem Brundtland (tidigare statsminister i Norge). Kommissionen fick i uppdrag att kritiskt granska världens miljösituation och utvecklingsfrågor, samt föreslå hur problemen kunde hanteras. I rapporten, som rankas som en av de mest betydelsefulla inom hållbarhetsområdet, föreslogs ett internationellt arbete i riktning mot just hållbar utveckling. Den bidrog med nytänkande och slog fast att en hållbar utveckling består av flera dimensioner. Brundtlandrapporten innehåller flera varianter, men den vanligaste beskrivningen av hållbar utveckling är en utveckling som till­ mötesgår människors nuvarande behov utan att äventyra behoven för kommande generationer. Det är en mycket övergripande men tilltalande beskrivning för många nu levande, eftersom den säger att dagens människor ska kunna ha det bra. Men självklart kan man diskutera betydelsen på många olika plan, där en viktig fråga är vad som menas med behov. Detta utvecklas mer längre fram i boken, men värt att notera är redan här att många människor i dagens värld kämpar under tuffa förutsättningar för att tillgodose de mest basala behoven, medan andra snarare har fokus på vad de önskar sig, vilket kan ligga på nivåer långt över vad som verkligen behövs (eller är bra, exempelvis för välmående) och troligen är långsiktigt hållbart.

Det allra svåraste är just att avgöra vad som är långsiktigt hållbart, alltså att försöka formulera någon form av gränsdragning för vilken typ av samhälle, med relaterad miljöpåverkan samt sociala och ekonomiska effekter, vi kan acceptera utan att de negativa effekterna blir för stora för kommande generationer. Om vi till exempel försöker avgöra vilka livsstilar som är hållbara, beror svaret bland annat på hur stor befolkningen är nu och i framtiden.

Att begreppet innehåller ordet utveckling, klargör dessutom att det inte handlar om ett fast tillstånd, utan snarare om någon form av process, vilket kan illustreras med följande citat2:

1 Fullständig titel: Report of the World Commission on Environment and Development: Our common future.

2 World Commission on Environment and Development (WCED). (1998). Report of the world commission on environment and development: Our common future. Stockholm: Prisma.

20

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 H å l l b a r u t v e c k l i n g

… till syvende och sist är dock en hållbar utveckling inte ett fixt balanstillstånd utan snarare en process i ständig förändring inom vilken resursutnyttjande, investeringarnas inriktning, den teknologiska utvecklingens inriktning och institutionella förändringar sker i samklang med dagens såväl som morgon­dagens behov.

Ofta definieras hållbar utveckling som bestående av (åtminstone) tre dimensioner, nämligen miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet (se figur 2.1). Även om många detaljer kan diskuteras, är den övergripande innebörden av begreppet hållbar utveckling att vi har ett slags förvaltaransvar – man kan se det som att vi lånar planeten av kommande generationer och ska agera på ett sådant sätt att vi lämnar över den i gott skick till våra barn, barnbarn och därefter följande led. I de kommande avsnitten berörs kortfattat de tre dimensionerna av hållbar utveckling var för sig, men också hur de hänger samman. Medan du läser om de tre dimensionerna, kan du fundera över andra sätt att illustrera dem (utöver vad figur 2.1 visar).

Borde figuren se annorlunda ut för att klargöra dimensionernas inbördes beroende? Du kan i efterhand förslagsvis titta på olika exempel på internet, samt diskutera dem med andra intresserade. Hur miljö-, ekonomiska och sociala frågor hänger samman berörs i flera delar av boken.

Miljöfrågor

Ekonomifrågor

Sociala frågor

FIGUR 2.1 De tre dimensionerna som ryms i begreppet hållbar utveckling.

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

21

Del 1 O m vä rlden

2.1.1 Ekonomisk hållbarhet Ekonomi är ett brett område, som när det gäller hållbar utveckling rimligen fokuserar på långsiktiga samhällsperspektiv, där stabila ekonomiska system är en viktig förutsättning. I fokus står långsiktig hushållning med värdefulla, eller knappa, resurser, samt resurseffektivitet och fördelningsaspekter. I boken berörs utmaningar avseende både ändliga och förnyelsebara naturresurser. Med fördelningsaspekter menas bland annat hur resurser fördelas mellan länder och befolkningsgrupper. Ekonomisk utveckling är en viktig del, som exempelvis knyter an till sysselsättning, produktion och investeringar.

Det finns dock olika uppfattningar om den ekonomiska dimensionen, där vissa förespråkar att det bör handla om ekonomisk utveckling utan betydande negativa miljömässiga eller sociala effekter.3 Det kan uttryckas som att ekonomiskt eller finansiellt kapital inte bör öka på bekostnad av natur- eller socialkapital. Andra uppfattningar fokuserar mer på ekonomisk tillväxt, utan att skilja på olika typer av kapital (värden eller resurser).

Med detta i åtanke kan man fundera över hur exempelvis företag ska resonera. Är det så enkelt att företag som genererar vinst är ekonomiskt hållbara? Det kan naturligtvis diskuteras, men författarens åsikt är att kortsiktiga och snäva ekonomiska resultat ofta säger väldigt lite om den långsiktiga hållbarheten. För att ett företag ska överleva är naturligtvis tillräcklig vinst mycket väsentligt, men när det gäller ekonomisk hållbarhet måste man också beakta hur verksamheten påverkar den långsiktiga hushållningen med viktiga resurser för samhället i stort. Två ytterligheter, i detta fall två företag som båda genererar tillräcklig vinst för den egna utvecklingen, får illustrera viktiga skillnader:

Ǵ Företag X producerar och säljer energibärare, samt driver kol- och

oljekraftverk. Man har också anläggningar för oljeutvinning i fattiga länder, där det visat sig att den lokala befolkningen (utöver att de inte behandlas på ett socialt acceptabelt sätt) har bristande hälsa som en följd av att verksamheten förorenat viktiga dricks­ vattentäkter och matprodukter. Ǵ Företag Y producerar biogas av avfallsfraktioner, där gasen dels används till att generera el och värme i kraftvärmeverk, dels fungerar som drivmedel för fordon lokalt. Utöver gasen produceras biogödsel, vilket innebär att viktiga näringsämnen cirkuleras och

3 Detta kallas ibland stark hållbarhet, medan motsatsen kallas svag hållbarhet.

22

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 H å l l b a r u t v e c k l i n g

återförs till jordbruks- eller skogsmark (dessutom i en form som är mer tillgänglig för växterna), vilket minskar behoven av ändlig mineralgödsel.

Uppenbart är det en stor skillnad mellan verksamheterna ur ett resursperspektiv. Vinsten kan vara lika, men företag X har, för att generera vinst, förbrukat ändliga resurser och tydligt påverkat andra resurser negativt.

Vidare bidrar verksamheten till många olika miljöproblem, såsom klimatpåverkan, försurning, övergödning, påverkan kopplat till metaller och kemiska ämnen, vilket påverkar många resurser/värden. Det finns negativ miljöpåverkan förknippad även med produktion av biogas och biogödsel, men skillnaden är enorm. Till stor del ligger förnyelsebara resurser bakom företag Y:s vinst, samtidigt som biogaslösningar kan bidra med samhällstjänster, såsom effektiv avfallshantering. Det som tidigare sågs som problem/kostnader omvandlas genom företag Y:s verksamhet på sätt och vis till värdefulla resurser/produkter.

Den här typen av hållbarhetsanalyser av företags affärsmodeller och verksamheter fokuseras i boken.

Ekonomiska aspekter berörs i många delar av boken. Dels finns ett kapitel som berör miljöekonomi (kapitel 6), som går in på kopplingen mellan dimensionerna miljö och ekonomi, dels berörs affärsmässiga aspekter på hållbarhetsarbete i de flesta av bokens kapitel.

2.1.2 Social hållbarhet Den sociala dimensionen av hållbar utveckling handlar framför allt om människors behov, utveckling och kultur. En grundbult är naturligtvis god hälsa, vilket kan kräva tillgång till vård, vila och avkoppling. Möjligheter till försörjning via arbete är väsentligt på många sätt, för att exempelvis kunna köpa mat och andra förnödenheter. För att få ett arbete är utbildning/kompetens ofta en förutsättning, men kunskap ger också andra värden. Vidare är säkerhet och trygghet centralt, samt tillgång till bostäder och livsmiljöer med rent vatten, fungerande avlopp och annat som kan bidra till tillfredsställande hygien. Utöver nämnda behov, som har ganska mycket med omvärlden att göra, tillkommer andra grundläggande behov, som i högre grad rör individen.4 Det är till exempel viktigt

4 Denna sammanställning bygger bl.a. på information som presenterats som grundläggande mänskliga behov av Manfred Max-Neef, Antonio Elizalde och Martin Hopenhayn.

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

23

Del 1 O m vä rlden

Ǵ med uppskattning och förståelse för hur man är som person, vad man gör och vill

Ǵ att vara omtyckt och få sympati Ǵ att vara och känna sig delaktig samt kunna skapa Ǵ med en identitet, samt att man känner meningsfullhet och frihet.

Det är också mycket betydelsefullt att kunna påverka sin situation. I vår strävan mot ökad social hållbarhet bör det beaktas hur resurser, makt och inflytande fördelas, med avseende på rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är centralt, så också begreppet socialt kapital, vilket bland annat handlar om egenskaper och strukturer kopplade till sociala relationer som gör att människors samverkan grundas på tillit (det finns flera definitioner, läs mer om socialt kapital).

För företag kan det handla om hur man hanterar sin personal och påverkar samhället i övrigt. Nyckelord kan vara

Ǵ långsiktighet, i kontrast till kortsiktig optimering Ǵ nyttjande, i stället för utnyttjande av både människor och natur­resurser

Ǵ understödjande, det vill säga att inte undergräva Ǵ samverkan, vilket kan vara bättre än motverkan.

Det kan i många sammanhang bli fokus på vad som är acceptabelt (lägsta nivåer av olika slag), men ett annat perspektiv handlar om att människor ska kunna nå sin fulla potential.

För att komplettera den starkt bruttonationalprodukt- (BNP) och tillväxtinriktade strävan som finns i många länder och sammanhang har bland annat FN bidragit till andra typer av välfärdsmått som även inkluderar uppgifter om fördelning av resurser, livslängd och utbildningsnivå (läs exempelvis om human development index).

Helt klart finns det starka kopplingar mellan sociala frågor å ena sidan, och ekonomiska och miljömässiga frågor å den andra. Exempelvis har miljöpåverkande utsläpp och utarmning av naturresurser direkta implikationer både ekonomiskt och socialt. Ekonomisk hållbarhet rymmer bland annat fördelningsfrågor, vilket handlar om sociala rättvisefrågor.

Klimatfrågor påverkar till exempel många människor, inte minst i redan utsatta länder och kan medföra torka, extrem nederbörd etcetera. Längre fram i boken berörs ytterligare kopplingar.

Hur företag och andra organisationer kan arbeta praktiskt med social hållbarhet berörs i bokens andra del. Se också kapitel 7 om etik/affärsetik.

24

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2 H å l l b a r u t v e c k l i n g

SITUATIONEN I VÄRLDEN AVSEENDE SOCIAL HÅLLBARHET

Situationen i världen med avseende på miljö och ekonomi berörs mer utförligt i andra delar av boken. För att du ska få en inblick i läget även när det gäller social hållbarhet ges här en mycket kort sammanställning.

I stora drag finns många positiva trender, åtminstone med fokus på hälsa, materiell välfärd och bekämpande av fattigdom. Många får det allt bättre ställt och färre är fattiga och i hungersnöd. Andra positiva tecken är ökad livslängd (dock ej i alla länder) och högre läskunnighet. Samtidigt finns stora utmaningar; världen har aldrig tidigare varit mer orättvis om man ser till skillnaderna mellan de allra rikaste och fattigaste (relativt få av de rikaste personerna i världen har lika stora förmögenheter som väldigt många fattiga sammantaget). Trots att det finns stora resurser att fördela, växer problemen i vissa delar av världen, även om många genomsnittliga trender är positiva. Det finns bland annat stora utmaningar i Subsahariska Afrika, det vill säga i Afrika söder om Saharaöknen. I flera länder respekteras inte människors grundläggande rättigheter, vilket bland annat handlar om yttrande-, åsikts- och religionsfrihet, att inte bli diskriminerad och att i övrigt erhålla rättvis och rättssäker behandling. Vidare finns många problem relaterade till mat, boende, hälsa, trygghet, utbildning och arbete. Även om man har ett arbete, kan arbetsvillkoren vara mycket dåliga med exempelvis farlig arbetsmiljö och i övrigt tuffa arbetsvillkor.

Korruption spelar en betydande roll i stora delar av världen. Självklart medför krig stora negativa effekter socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Om viljan verkligen finns, skulle många problem kopplade till fattigdom, ohälsa, orättvisor och liknande relativt snabbt kunna åtgärdas.

2.1.3 Miljömässig hållbarhet Miljödimensionen av hållbar utveckling handlar om vår påverkan på naturen och de effekter detta medför för både människor och andra levande organismer. Den innefattar allt som har med påverkan på jordens ”eko­ system” att göra, vilket exempelvis inkluderar tillgången till naturresurser; kvalitet avseende vatten, luft och mark, samt tillgång och användning av olika typer av områden (jordbruksmark, skog, vattenmiljöer etc.); bio­ diversitet och ekosystemtjänster, inklusive naturens produktionsförmåga; klimat; samt naturens förmåga att ta hand om utsläpp från mänskliga verksamheter. Vi är helt klart beroende av en miljö/natur i god kondition för vår överlevnad och för väl fungerande samhällen. Det handlar alltså om en balansgång, där vi nyttjar naturen för att tillfredsställa våra behov (och önskemål), men där utarmning av resursbaser och effekter av annan

© F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

25

Jonas Ammenberg arbetar vid Linköpings universitet.

Han har mer än 25 års erfarenhet av hållbarhetsarbete i företag och offentliga organisationer från rollen som forskare, lärare, miljökonsult, styrelseledamot i Miljöoch Hållbarhetsrevisorer i Sverige, samt från att ha doktorerat om miljöledningssystem. Jonas forskning och undervisning är främst inriktad mot hållbart företagande samt systemanalys och hållbarhetsutvärderingar.

Miljömanagement Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer Boken behandlar förutsättningar avseende företags, och andra typer av organisationers, arbete med hållbar utveckling. Vidare bidrar boken till kunskaper om relevanta strategier, affärsmodeller, verktyg, metoder och koncept inom området. Boken är i första hand skriven för kurser i hållbart företagande (corporate sustainability management) vid högskolor och universitet, men kan också med fördel användas för utbildningar på företag och inom andra typer av organisationer.

Boken är uppdelad i tre delar, där den första är inriktad på omvärlden.

Inledningsvis berörs hållbar utveckling, inklusive begreppets dimen­ sioner och komplexitet. FN:s globala mål för hållbar utveckling presenteras. Därefter följer kapitel som berör miljöutmaningar, miljö­ och hållbarhetspolitik (inklusive styrmedel), miljölagstiftning, de ekonomiska systemen (miljöekonomi) samt etik.

Den andra delen behandlar verksamhetens hållbarhetsstrategiska arbete. Boken beskriver affärsmodeller, strategier, marknadsföring och organisation samt hur prioritering av hållbarhetsfrågor kan göras.

Vidare beskrivs vanliga strategier för miljö­ och hållbarhetsarbete, ledningssystem och specifikt miljöledningssystem. Företag står i fokus, men även offentliga organisationers perspektiv beaktas.

Den tredje delen introducerar vanliga metoder, verktyg och koncept. Den innefattar miljörevision, hållbar produktutveckling, miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning, riskhantering samt extern kommunikation (inklusive hållbarhetsredovisning). I det sista, sammanfattande kapitlet kombineras bokens innehåll till en metod för miljö­ och hållbarhetsstrategisk analys av företag.

Tredje upplagan

Art.nr 31265

studentlitteratur.se