9789140696656

Nyanländ i den svenska skolan ELEVPERSPEKTIV PÅ INKLUDERING OCH SKOLÖVERGÅNGAR

Jenny Nilsson Folke

Innehåll

Ordlista 11 1. Inledning Om nyanlända elever och deras skolgång Aktuella skolfrågor som rör nyanlända elever Om kategorin ”nyanländ”

2. Forskningsperspektiv på ­migrerade elevers utbildning Rättigheter och policyer Andraspråksinlärning Livsberättelser och levd erfarenhet

3. Upplevelsen av parallella s­ kolliv – elevperspektiv på övergångar mellan förberedelseklass och ­ ordinarie klass Känslor skapar orientering i tid och rum Desorientering och blockering Principen om åtskillnad ur ett organisatoriskt perspektiv Förberedelseklassen – en bas av tillfällig trygghet Övergången till ordinarie klass – gapet mellan förväntningar och levda erfarenheter

15 18 20 22

27 28 35 42

55 56 57 58 60 62

Känslomässiga konsekvenser av att inte förstå Att känna sig utanför – parallella sociala platser Råd till skolpersonal: sätt att stärka övergången till ordinarie klass

69

4. Upplevelsen av en avbruten d ­ åtid – elevperspektiv på ­övergången från ett skolsystem till ett annat

77

Existentiella aspekter av en avbruten dåtid Att ta tillvara tidigare kunskaper Att ta tillvara modersmålet Att inte vara den elev jag tidigare var Råd till skolpersonal: sätt att stärka övergången till det nya skolsystemet

5. Upplevelsen av en upp­skjuten framtid: elevperspektiv på ­övergång mellan grundskolan och gymnasiet Teoretiska perspektiv på den känslomässiga upplevelsen av tid Språkintroduktion ”Samma sak igen”: upplevelsen av långsam tid och repetition ”Ingen kan svenska här”: upplevelsen av en försenad progression till en svensk-kodad kontext ”Livet kommer bli svårt, svårt, svårt, svårare”: upplevelsen av temporal osäkerhet ”All my dreams go down”: blockering och den levda erfarenheten av avbrutna skolkarriärer Råd till skolpersonal: sätt att stärka övergången till gymnasieskolan

65 67

78 79 80 81 84

89 90 92 93 95 98 101 105

6. Avslutande diskussion: ”Jag har förändrats, inte dom” 109 Inkludering – allt eller ingenting?

Inkludering från ett elevperspektiv – den elev jag är, var och vill bli Inkluderande övergångar – förväntningar och upplevelser synkroniserade i tid och rum

110 112 115

Referenser 119

1. Inledning ”Vad betyder expert”? frågar en av eleverna. ”När man är bra på något”, säger läraren Anna och tillägger, ”Olika människor är bra på olika saker”. ”Vad är du expert på?” frågar Anna eleverna. Ahmads svar kommer snabbt och med ett skratt som ger gensvar hos både elever och lärare: ”På att prata.” ”På att spela fotboll”, svarar Mohammed. Samira säger ”Ingenting” och ler blygt, varpå Anna säger ”Du är expert på att göra läxan”. Sami säger att han är expert på att skratta. Daw som kom från Thailand för en vecka sedan får frågan förklarad av sin thailändska klasskompis Jocke. När Daw inte kommer med något förslag säger Anna ”Daw är expert på svenskt uttal, hon är så bra på att säga r”. Jocke själv säger skrattande att han är expert på att sova.

Det är första svenska som andraspråkslektionen för dagen för de sex nyanlända eleverna i Annas klass. Efter att Anna har delat ut en lapp om studiedagen läser eleverna denna kalla novemberdag en tidningsartikel om vädret. Efter att på lärarens uppmaning ha läst den tyst för sig själva och strukit under ord som de inte förstår, frågar Anna vad texten handlar om. Ahmad svarar snabbt: ”Att vädret växlar.” Flera elever säger att det är kallt ute och Ahmad säger att han tror att det snöar i Stockholm. Anna ritar en Sverigekarta på whiteboardtavlan och förklarar att det snöar längre upp i landet. Ahmad förklarar med kroppsspråk, de svenska ord han kan och med hjälp av studiehandledaren som sitter bredvid honom att han har sett dimma. Flera elever utbrister ”Aha!” när de förstår vad dimma betyder. Anna går därefter igenom de ord som eleverna strukit under genom att plocka isär dem och förklara med exempel och frågor vad de betyder: o-vanlig, konst-gjord, bar-mark, skid-orter, snö-kanoner (vilket väcker känslor hos flera elever), SMHI och slutligen förklaras ordet expert på sättet som beskrivs ovan.

15

Nyanländ i den svenska skolan Denna bok handlar om dessa nyanlända ”experter” och deras möte med den svenska skolan. Hur upplever de den första tiden i förberedelse­ klassen när det gäller förutsättningar för social inkludering och lärande? Och vad händer sedan, när de helt eller successivt går över till ordinarie klasser? I vilken utsträckning tas deras expertis och resurser, som lyfts fram av förberedelseklassläraren Anna i ovanstående utdrag, tillvara när de går över till det så kallade ordinarie systemet. Får de möjlighet att utvecklas som de heterogena individer de är, eller överskuggar kategorin ”nyanlända” erkännandet av deras individuella styrkor och ambitioner? Vad händer med de känslor och förhoppningar som omgärdar de skolövergångar eleverna genomgår – från ursprungslandet till Sverige, från förberedelseklass till ordinarie klass och från grundskolan till gymnasiet? Upplevelser som spänner över flera nivåer, inte endast det kognitiva och rationella, utan även det förkroppsligade och känslomässiga. Dessa övergångar är på inget sätt unika för nyanlända elever. Även andra elever med migrationsbakgrund kan känna igen de omställningar som skolan innebär och andra övergångar är än mer generella, såsom den mellan grundskola och gymnasium. I denna bok sätts dock fokus på de nyanlända eleverna och hur dessa övergångar upplevs från deras, ibland gemensamma och ibland skilda, perspektiv.

Nyanlända elevers utbildningsvillkor har kommit att bli ett aktuellt område i den utbildningspolitiska diskussionen och behovet av kunskap är stort. Antalet nyanlända elever – det vill säga elever som i skolåldern migrerar till Sverige och som är nya inför det svenska språket och skolsystemet – har ökat kraftigt under de senaste åren. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Bara under år 2015, då Sverige tog emot ett stort antal flyktingar, kom 40 000 nyanlända elever i åldrarna 13–18 år, vilket utgjorde fem procent av den totala populationen i åldrarna 13–15 år respektive åtta procent i åldrarna 16–18 år. Då omfattar ändå denna siffra inte papperslösa migranter eller kvotflyktingar. Som Skolverket påpekar finns det inte någon tillförlitlig statistik över antalet nyanlända elever, då det inte går att identifiera en person som nyanländ förrän de har blivit folkbokförda i Sverige (Skolverket 2016c; Sveriges Kommuner och Landsting 2016).

16

1. Inledning Inte sällan hänvisades det till nyanlända elever när de (tidigare) sjunkande resultaten i den svenska skolan diskuterades. Även om det är svårt att hänföra sjunkande betygsresultat på en nationell nivå till antalet nyanlända elever, kan det se olika ut på enskilda skolor eller i olika kommuner. Fördelningen av nyanlända elever är tämligen ojämn över landet. Skolverkets statistik från 2015 visar att fyra procent av Sveriges skolor har tagit emot en tredjedel av alla nyanlända elever och det är ofta skolor med störst utmaningar (i termer av föräldrarnas utbildningsnivå och andel obehöriga lärare). Året därpå, år 2016, visar Skolverkets siffror att tio procent av alla kommuner tar emot närmare hälften av alla nyanlända elever. Sedan 2016 är alla kommuner (men inte alla skolor) skyldiga att ta emot nyanlända elever. För att klara av att ge eleverna likvärdiga förutsättningar oavsett kommun, krävs ett medvetet förhållningssätt kring inkludering och kunskap om de omständigheter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller nyanlända elever. Förhoppningen är att denna bok, baserad på berättelser från elever som kommit nyanlända till Sverige, kan bidra med sådan kunskap. Boken utgår från avhandlingen Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students som genererades inom forskningsprojektet Nyanlända elevers lärandevillkor, finansierat av Vetenskapsrådet och baserat vid Stockholms universitet år 2011–2015.

För att fånga de mycket varierande omständigheterna kring nyanlända elevers introduktion och etablering, var det viktigt att forskningsprojektet omfattade kommuner av olika storlek och demografi.

Den aktuella studien genomfördes därför i en urban kommun, en medelstor kommun och en liten kommun. Ambitionen var att komma nära nyanlända elevers upplevelser av olika skolövergångar, varför deltagande observation i klassrummet kombinerades med elevintervjuer. Tolv flickor och tio pojkar från de tre kommunerna följdes under tre olika nedslag under ett och ett halvt läsår.1 Eleverna, som var 1 Sammanlagt genomfördes 61 elevintervjuer. Analyserna utgår främst från intervjuerna, vilka användes för att dokumentera elevernas egna berättelser om sina erfarenheter av skolövergångar. Alla namn är fingerade för att skydda elevernas identitet.

17

Nyanländ i den svenska skolan födda år 1995–1997, utgjorde en heterogen grupp ur flera hänseenden.

Eleverna kom till Sverige från en rad olika länder – Afghanistan, Alge­ riet, Egypten, Gambia, Irak, Peru, Thailand, Vietnam, Ryssland, Somalia och Uganda mellan juli 2009 och september 2011. Eleverna var också heterogena i termer av skolbakgrund: från ett antal elever som inte hade gått i skola alls, eller hade en sporadisk skolgång bakom sig, till elever med en fullständig skolbakgrund från sitt hemland. I elevgruppen fanns både barn med uppehållstillstånd (som flyktingar eller som anhöriga) och asylsökande. Fyra ungdomar var ensamkommande.

Gemensamt för samtliga ungdomar var att de placerades i en så kal­ lad förberedelseklass, en form av separat undervisning för nyanlända elever, varefter planen var att de skulle gå över till en ordinarie klass, vilket också tio elever gjorde under fältarbetets gång.

Om nyanlända elever och deras skolgång Basen för det svenska utbildningssystemet är att nyanlända elever, oavsett migrationsstatus, har samma rättigheter som alla andra elever. De har rätt till en skolgång där demokrati, barnets bästa och en likvärdig utbildning är fundamentala principer. De har också rätt att inte bli diskriminerade. En annan grundläggande princip i skollagen är att barn och elever ska ges det stöd och den stimulans som behövs för att de ska kunna utvecklas så långt det är möjligt. Med hänsyn till nyanlända elevers heterogenitet vad gäller behov och bakgrund blir skolans kompensatoriska uppdrag särskilt viktigt och utmanande. Skolan bör därmed ta hänsyn till och kompensera för skillnader i barns och elevers möjligheter att åtnjuta utbildning (Andersson m.fl. 2015; SFS 2010:800).

Frågan om hur denna utmaning ska hanteras, och hur undervisningen bäst stödjer nyanlända elevers olika förutsättningar, var till år 2016 relativt oreglerad. Det fanns råd och rekommendationer att tillgå, men kommunerna löste sin uppgift på olika sätt vilket också resulterade i en varierande kvalitet. Ett vanligt tillvägagångssätt, när det fanns ett lite större antal nyanlända elever, var att placera dem i förberedelseklasser.

Där fick de undervisning i svenska som andraspråk och, i varierande 18

Nyanländ i den svenska skolan En annan elev, David, berättar hur mycket han uppskattar att utbildning är gratis i Sverige, till skillnad från vad som var fallet i hans hemland Uganda. Han blir frustrerad över de elever som inte tar vara på den chans de fått i det nya landet. För David, Amina och Jocke blir övergången från ursprungslandet till Sverige en ur skolhänseende uppskattad förändring och de ser snarare chansen att bli den elev de inte tidigare fick möjlighet att bli.

Råd till skolpersonal: sätt att stärka övergången till det nya skolsystemet Alla elever är under sin skoltid med om ett antal övergångar. För nyanlända elever är övergångarna ibland fler och mer omfattande då de innebär en övergång från ett skolsystem till ett annat. Gällande övergångar generellt pekar Skolinspektionen (2018) på att arbets­sättet kring övergångar inte är tillräckligt strukturerat och etablerat. Det finns en risk för att viktig information om elevernas lärande och utveckling går förlorad, vilket kan hämma elevernas kunskapsutveckling och möjlighet till inkludering. Även skolorna går miste om en möjlighet att skapa kontinuitet och progression i undervisningen.7 Denna risk är förstås ännu mer överhängande när det gäller nyanlända elever. Skolverkets stödmaterial kring övergångar lyfter fram nyanlän7 Skolors arbete med övergångar är ett område som nyligen reglerats. Sedan första juli 2018 gäller att när en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen. Även i 2016 års revidering av läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem slås fast att berörda skolformer och fritidshemmet inför elevers övergångar ska utbyta kunskaper, erfarenheter och information om inne­ hållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande (Skolverket 2011, rev. 2016). Se även Skolverkets (2014) stödmaterial rörande övergångar.

84

4. Upplevelsen av en avbruten d ­ åtid … da elever som en särskild grupp att uppmärksamma och pekar på vikten av att kartlägga tidigare kunskaper och att sedan föra över denna kartläggning när eleven byter skola eller klass genom ett strukturerat överlämnande. Nedan sammanfattas några viktiga punkter att tänka på vid nyanländas övergångar inom och mellan olika skolsystem.

Att få syn på elevens tidigare kunskaper Hur kan skolan arbeta för att övergången från dåtid till nutid ska bli så skonsam som möjligt för elever med migrationsbakgrund? Forskningens starka budskap om att ta tillvara de resurser eleverna har med sig, och att nyttja modersmålet som en läranderesurs, har fått gehör inom svensk lagstiftning i samband med att kravet om att kartlägga tidigare kunskaper införts. Bedömningen av elevens kunskaper ska vara vägledande vid placering och fokusera på att framhäva elevens styrkor och förmågor, men även sociala faktorer bör beaktas. Det som dock är viktigt att tänka på är, precis som i övergången från förberedelseklass till ordinarie klass, att resultaten från kartläggningen verkligen används som utgångspunkt för planeringen av undervisningen och elevens utbildningsplan. Likaså är det nödvändigt att involvera personal som har kunskap i de ämnen som kartläggs och som behärskar elevens starkaste språk för att elevens kunskaper ska ha möjlighet att träda fram. Även studiehandledning är en viktig resurs för att ta tillvara de nyanländas tidigare skolkunskaper, genom att de därigenom får öva metaspråkliga förmågor och lärande­ strategier som stödjer deras flerspråkiga utveckling (Reath Warren 2016). Ett sätt att visualisera kunskaper i en kartläggning är att utarbeta förnivåer till betyg E. Då framgår hur långt den språkliga progressionen kommit jämfört med de faktiska ämneskunskaperna eleven besitter. De språkligt krävande kunskapskraven framstår då tydligt som bromsar för elevens progression mot betyg, medan ämneskunskaperna kan finnas på flera betygsnivåer. För mottagande lärare, elev och studiehandledare blir det då tydligt var insatserna bör göras. Kanske är det ämnesspråket som haltar, kanske är det förmågan att resonera som behöver övas upp.

Språkliga insatser för att kompensera glappet mellan språklig nivå och faktiska ämneskunskaper är ofta lösningen.

85

Nyanländ i den svenska skolan

Att navigera i det nya skolsystemet Det är även viktigt att nyanlända elever tidigt får tillgång till studieoch yrkesvägledning för att kunna navigera i det nya skolsystemet. Att de vägledande samtalen har stor betydelse för elevernas möjligheter att planera framtiden, särskilt inför kommande utbildningval, framgår av Åsa Sundelins (2015) avhandling. Hon menar att eleverna har stort förtroende för att samtalen och vägledarna ska vara till hjälp för dem, vilket också är ett uttryck för ett beroende skapat av migrationens villkor. Vägledningssamtalen som Sundelin analyserar visar att det finns en språklig asymmetri mellan samtalsparterna som påverkar samtalet och elevernas möjligheter att uttrycka sina ambitioner och planer för framtiden. Elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter riskerar att få en undanskymd plats i samtalet. I stället riktas blicken mot elevernas brister i relation till det svenska samhällets villkor. Vägledare kan behöva fokusera på att stärka och lyfta fram nyanlända elevers kunskaper och tidigare erfarenheter av utbildning och arbetsliv för att stödja deras möjligheter till lärande. Sundelin menar att om målsättningen med studie- och yrkesvägledning ska tas på allvar behöver den organiseras i en vidare mening, där frågor om utbildning och arbetsliv inte enbart behandlas i individuella samtal vid enstaka tillfällen utan sker inom ramen för undervisningen. Även Lindblads (2016) studie av ungdomar med migrationsbakgrund bekräftar vikten av en återkommande, strukturerad studie- och yrkesvägledning. Han lyfter även fram vikten av kommunikation och samarbete med föräldrar som ofta saknar det utbildningskapital som krävs för att stötta ungdomarna i deras val i det nya landet. Sedan 2018 ska studie- och yrkesvägledare vara med vid upprättandet av en individuell studieplan för nyanlända elever på högstadiet (3 kap. 12 h § skollagen). Det är även viktigt att huvudmän och rektorer planerar för att studie- och yrkesvägledningen av nyanlända elever kräver mer och riktade resurser.

86

4. Upplevelsen av en avbruten d ­ åtid …

Att tidigt få syn på särskilda behov Det är också viktigt att elevhälsan involveras i kartläggningen av elevens situation för att psykosociala behov av stöd ska bli synliga och möjliga att möta. Specialläraren Peter Berry (2018) belyser speciallärarens roll i relation till nyanlända elever. Han noterar att det specialpedagogiska stödet till nyanlända ofta ges sent i den nyanländes skolgång – det tar vid först när det allmänna språkliga stödet i andraspråksundervisningen slutat, då eleven i de flesta fall har gått över till ordinarie klass. Det beror delvis på att andraspråkslärandets språk­svårigheter är svårbedömda och att tillförlitliga tester saknas, vilket kan få effekten att man väntar och ser hur den språkliga sårbarheten läker sig själv.

De speciallärare som Berry intervjuar i sin studie menar att de främst sätter in sina insatser när språkliga svårigheter har konstaterats, vilket kompliceras av svårigheten att bestämma när i en andraspråksutveckling som det är relevant med specialpedagogiskt språkstöd. Berry (2018 s. 104) beskriver det som ”en gråzon mellan särskilt stöd och SVA-problematik”. I Berrys studie efterlyser speciallärare, SVA-lärare och studiehandledare ett proaktivt arbete från special­lärare tidigt i nyanlända elevers skolgång. Specialpedagogisk personal behöver få grepp om språkutvecklingen på såväl första och andraspråket. De tillfrågade i studien menar att svårigheten att bedöma andraspråksutveckling gör att det är nödvändigt med en samverkan mellan specialpedagogisk personal, modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare. Proaktiva specialpedagogiska åtgärder under tiden i förberedelseklassen kan vara fonologisk träning (öva språkljuden som ofta försvårar läsning och skrivande), intensivläsning för att träna avkodning, hastighet och texttypers särarter eller ge förslag på anpassningar i undervisningssituationen. Det viktiga är inte att konstatera språksvårigheter utan att undanröja de hinder som gör att språksvårigheterna kan uppstå.

Berry menar att om nyanlända elever betraktas ur ett sårbarhetsperspektiv, där nyanlända elever anses språkligt sårbara till dess ämnessvenskan kommit ikapp med vardagssvenskan, öppnas möjligheten för speciallärare att arbeta förebyggande och i samverkan med andra.

Under denna period finns det få språkutvecklande insatser som är onö87

Nyanländ i den svenska skolan diga ur specialpedagogisk synvinkel – allt förebyggande arbete sparar tid längre fram i elevens utbildningskedja. Speciallärare skulle därmed kunna ha en viktig roll i att stärka de övergångar som nyanlända elever genomgår och skulle också kunna få en viktig roll i att sprida kunskap om nyanländas lärande och behov genom hela organisationen. För stöd i hur arbetet för att uppmärksamma nyanlända elevers särskilda behov kan ske, se också Specialpedagogiska skolmyndighetens (2018) stödmaterial ”Särskilt stöd till nyanlända elever”.

Det är viktigt att fundera på i vilken utsträckning bemötandet, från både elever och lärare, av nyanlända elever i klassrum runt om i Sverige faktiskt genomsyras av en syn på eleven som en resurs som kan tillföra något till klassen. Jag hade möjlighet att vara med Shakar under hans allra första dag i den nya klassen på hemskolan som han precis gått över till. Trots all den nervositet och allt nytt som överväldigade honom den dagen lyckades den mottagande läraren skapa en positiv känsla kring Shakar som elev. Efter att han fått presentera sig och berätta hur gammal han är och hur länge han varit i Sverige säger läraren ”du får fråga om du undrar över något”, och tillägger sedan med blicken vänd mot klassen att ”Shakar är duktig på matte så ni får fråga honom om ni undrar något i matte”. Ett bemötande som på detta sätt utgår från elevens individuella styrkor, ger eleven en bra start i klassen.

88

Nyanländ i den svenska skolan Elevperspektiv på inkludering och skolövergångar Jenny Nilsson Folke Allt fler skolor runt om i Sverige tar emot nyanlända elever. Forskningen om deras utbildningsvillkor och hur skolan bäst möter dessa elever har dock varit sparsam, i synnerhet den forskning som tar utgångspunkt i ett elevperspektiv.

Den här boken handlar om hur nyanlända elever upplever mötet med det svenska skolsystemet. Vilka förutsättningar är viktiga för att skapa ett gott mottagande av nyanlända elever? Är det svenska språket det avgörande villkoret för att bli inkluderad eller finns det andra, mer subtila villkor? Vad säger nyanlända elever själva om sin första tid i den svenska skolan? Hur ska deras berättelser förstås i relation till skolans mål om att verka för en inkluderande lärmiljö?

I boken ges inledningsvis en överblick över forskningen kring migrerade elevers utbildningsvillkor. Därefter analyseras de nyanlända elevernas upplevelser av tre olika skolövergångar utifrån elevernas perspektiv. Varje kapitel avslutas med ett antal råd och reflektioner för de som möter nyanlända elever i sitt arbete. Boken beskriver inkluderande utbildning som en balans mellan att ge stöd för nyanlända elevers specifika behov och samtidigt skapa förutsättningar för social och pedagogisk inkludering i skolans mittfåra.

Jenny Nilsson Folke disputerade vid Stockholms universitet år 2017 med avhandlingen Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students.

ISBN 978-91-40-69665-6

9 789140 696656