Tanken med Källspanarna är att materialet ska vara ett stöd i arbetet med källkritik. För att nå goda kunskaper i årskurs 6 är det viktigt att börja tidigt med det arbetet.
Målgrupp för det här materialet är lärare i förskoleklass och lågstadiet samt skolbibliotekarier. Ett samarbete mellan läraren som har ämneskunskapen och bibliotekarien som har kunskapen kring informationssökning och källkritik ökar möjligheterna till god måluppfyllelse.
I den här handledningen presenterar vi sex figurer, Källspanarna, för att arbeta med källkritik. Vi tror att eleverna har lättare att komma ihåg de källkritiska frågorna som måste ställas till varje källa om de får bildstöd.
TIPS!
Sätt gärna upp bilderna på Källspanarna i klassrummet för att eleverna lättare ska komma ihåg att använda dem när de letar information. Källspanarna hittar du som kopieringsunderlag på sidorna 12-14.
Handledningen är uppbyggd kring lektioner. Många lektioner är återkommande i alla fyra kapitel, men innehållet ger eleverna en progression. Vi kopplar lektionerna till ett tema, men lektionerna går att använda till vilket arbetsområde som helst. En del lektioner kan behöva delas upp, det står er fritt som lärare/bibliotekarie att avgöra. I handledningen finns förslag på källor som passar till varje tema, men det fungerar bra att använda andra källor om så önskas.
Denna handledning utgår från att arbetet med källkritik startar i förskoleklass. Om ni börjar arbetet med källkritik i en senare årskurs är det bra om ni ändå tar del av materialet för förskoleklass och plockar ut de delar som är nödvändiga för att eleven ska förstå grunden. Tanken är att arbetet med källkritik ska återkomma i alla årskurser. För arbetet med källkritik i mellanstadiet finns en handledning med ett liknande upplägg. Väljer ni att arbeta med lärarhandledningarna genom alla skolår upp till år 6 får ni en röd tråd i arbetet som hjälper eleverna att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt.
Till varje tema finns en pedagogisk planering, en checklista för utvärdering och bedömningsmatris för åk 1-3 som kopieringsunderlag. De pedagogiska planeringarna utgår från förmågor, kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper och centralt innehåll som rör informationssökning och källkritik. Lärare behöver lägga till det ämnesspecifika innehållet som de vill undervisa om och bedöma. Utvärderingen är ett underlag som är bra att titta tillbaka på och även använda för att planera undervisningen framåt.
I boken finns lektioner där målet är att skriva en faktatext, eftersom det i stor grad handlar om vad eleverna gör med den fakta de hittar i källorna. Beroende på hur införstådda eleverna är i faktatextskrivande kan dessa lektioner behöva föregås av fler lektioner där texttypen studeras.
Så här ser upplägget för lektionerna ut:
• Varje lektion inleds med ett mål. Här blir det synligt varför vi ska arbeta med innehållet i den här lektionen. Målet återkommer sedan i utvärderingen.
• I lektionsupplägget står det tydligt vilka saker du som lärare eller bibliotekarie behöver förbereda. Det kan bland annat vara att kopiera ett material.
• Förslag på litteratur och webbsidor som passar temat presenteras.
• I flera lektioner finns frågor som eleverna ska diskutera. Låt dem tänka en stund enskilt, sedan prata två och två, för att till sist delge tankarna för gruppen.
Under lektionen eller efter lektionens slut är det lika viktigt att utvärdera som när man avslutar ett tema. Utvärderingen kan ske på olika sätt och kan genomföras utan att eleverna behöver kunna läsa eller skriva. Nedan följer några exempel på olika sätt att utvärdera:
• Exit tickets:
Dela ut post-it lappar där eleverna skriver något de lärt sig utifrån en öppen fråga, t.ex: Ge exempel på två olika källor som du vill använda i tema Rymden. Eleverna kan också skriva något de tyckte var svårt. Då kan frågorna från pedagogen istället vara: Skriv något du lärt dig idag, skriv något du behöver öva mer på.
• Tummen upp:
Säg ett påstående, t.ex: Jag är säker på vad en källa är. Eleverna visar tummen upp, tumme sida eller tumme ner. Det ger en fingervisning om hur undervisningen varit den här stunden.
• Färger: Använd färgerna grön, gul och röd. Det kan vara små lappar, muggar eller muffinsformar. Under lektionen kan eleverna lägga fram sin färg på sitt bord och då vet du som pedagog vilka som känner sig säkra (grön) och kan arbeta lite mer självständigt och vilka som behöver mer stöd (gul eller röd).
• Lösenord:
Stå vid dörren och begär ett lösenord innan rasten, t.ex: Vad gör källspanaren VEM? Eleverna får viska sitt svar och får ledtrådar vid behov.
Källspanarna
Här nedan ges en grundlig genomgång om de sex källspanarnas funktion. Detta är tänkt som ett material för dig som pedagog. För att presentera källspanarna för elever rekommenderar vi att ni använder något av de kopieringsunderlag som finns på sidorna 12-14.
Källspanaren VAD hjälper oss att ta reda på var man kan hitta information och vad det är för typ av källa. Man kan hitta information på bland annat följande ställen:
• I böcker – här är det en specifik bok som utgör källan
• På internet – här är det en specifik webbsida som utgör källan
• I tidningar/tidskrifter – här är det en specifik artikel som utgör källan
• På TV/radio – här är det ett specifikt tv/radioprogram som utgör källan
• På museum – här kan det vara ett specifikt föremål som utgör källan
• Genom att iaktta – här är det en specifik iakttagelse som utgör källan
• Genom en intervju – här är det en intervjuad person som är källan
Källspanaren VEM hjälper oss att komma ihåg att ta reda på vem som står bakom faktauppgifterna – alltså vem som är upphovsman. När det gäller en bok är det lätt att ta reda på vem som har skrivit. När det gäller webbsidor kan det vara svårare. Det finns olika typer av upphovsmän. Exempel på upphovsmän som kan stå bakom en källa är:
• Privatperson
• Företag
• Myndigheter
• Organisationer
• Experter inom olika ämnen
• Politiska partier
Källspanaren JÄMFÖR hjälper oss att komma ihåg att det är viktigt att jämföra källor med varandra. Helst ska minst tre källor användas för att säkerställa att informationen är rätt. I boken presenteras olika sätt att jämföra källor, till exempel med ett Venndiagram (se förklaring på sidan 21).
Källspanaren HUR hjälper oss att komma ihåg att undersöka hur sidan ser ut. Vi letar efter följande saker:
• Finns källförteckning?
• Går det att kontakta upphovsmannen?
• Finns det någon faktagranskare?
• Om det är en webbsida, fungerar länkarna?
När det gäller webbsidor är det extra viktigt att undersöka hur själva texten ser ut. Om det finns många stavfel eller andra slarvfel så känns källan mindre trovärdig, då det verkar som upphovsmannen inte lagt ner så mycket tid på att se till att källan ser bra ut.
Källspanaren VARFÖR hjälper oss att komma ihåg att fundera över i vilket syfte källan är skriven. Exempel på syften kan vara följande:
• För att informera
• För att förmedla fakta
• För att sälja något
• För att sprida en åsikt/argumentera
• För att luras
• För att underhålla
I en del källor är syftet uppenbart, i andra är det desto svårare att avgöra. Här kan det underlätta om eleverna har arbetat med olika texttyper. Har de fått träna på att bygga upp exempelvis en faktatext eller en argumenterande text är det lättare för dem att se mönster när de tittar på autentiska källor.
Källspanaren NÄR hjälper oss att komma ihåg att titta efter vilket datum/år källan skrevs. När det gäller webbsidor kan det också vara intressant att ta reda på när källan senast uppdaterades. I böcker är det lätt att hitta uppgifter om vilket år boken publicerades, men på webbsidor är det inte alltid lika uppenbart. Här gäller det att försöka leta sig fram. En del webbsidor kan innehålla flera olika datum, då webbsidorna består av flera olika undersidor. När det gäller bloggar är det enkelt att se när inläggen publicerades.
Förskoleklass TEMA Bondgården
Lektion 1: Hitta information
MÅL
Att få eleverna medvetna om hur och var man kan hitta fakta.
Förberedelser
• Plocka fram litteratur.
• Kopiera underlag från sidan 27.
• Ta fram bild på källspanaren VAD
• Dela ut skrivbok.
Arbetet med källspanarna introduceras i förskoleklass genom att läsa en spännande faktabok om bondgården. Det går självklart bra att välja en bok som passar ett annat tema. Valet av litteratur är viktigt så att boken tilltalar målgruppen och har inslag som väcker deras intresse.
Det finns fördelar med att använda sig av läsförståelsestrategier i det källkritiska arbetet. En god läsförståelse ökar möjligheten att vara källkritisk. De strategier vi brukar använda oss av är:
• förutsäga
• leta nya ord
sammanfatta
Efter högläsningen får eleverna fundera kring följande fråga: Hur har författaren gjort för att ta reda på all fakta som står i boken?
Skriv upp alla förslag på tavlan. Komplettera gärna med bilder som ett stöd eftersom läsförmågan varierar i den här åldern (se kopieringsunderlag från sidan 27).
LITTERATUR SOM HANDLAR OM BONDGÅRDEN
En dag på en bondgård av Kerstin Lindblad
Första boken om livet på bondgården av Berndt Sundsten och Jan Jäger (läs t.ex. sidorna 24-25)
Arla: Följ med till bondgården https://www.arla.se/minior/skolmaterial/ (Bonden och korna del 1, s. 4-20)
Efter detta funderar eleverna själva på följande fråga: Vilken/vilka av förslagen skulle du använda dig av om du skulle ta reda på fakta?
Anteckna antalet röster som varje förslag får. Låt eleverna sedan klippa ut de bilder som de själva skulle använda sig av för att söka fakta. Bilderna kan klistras in i en skrivbok. Man kan också låta eleverna ringa in de bilder som de skulle använda sig av.
Lägg märke till att vi ännu inte använder oss av begreppet källa. Vänta med att använda begreppet tills det introduceras i lektion 2.
Avsluta lektionen med att introducera den första källspanaren VAD. • ställa frågor
Lektion 2: Källor
MÅL
Att eleverna får bekanta sig med begreppet källa samt bli bekant med några olika exempel på källor.
Förberedelser
• Ta fram bilderna från lektion 1.
• Kopiera underlag från sidan 28.
• Ta fram bild på källspanaren VAD.
• Plocka fram litteratur.
LITTERATUR SOM HANDLAR OM BONDGÅRDSDJUR
Fakta om hästen av Emma Alnor
Mina vänner på bondgården av Camilla de la Bédoyère
Inled den här lektionen med att läsa en faktabok om något bondgårdsdjur.
Skriv ordet Källa på tavlan och läs ordet högt.
Ställ följande fråga till eleverna: Vad tror ni att ordet källa betyder?
Här kan det passa bra att använda sig av EPA (Ensam-Par-Alla).
• Eleverna får på egen hand fundera en kort stund över vad ordet källa betyder.
• Eleverna diskuterar två och två över ordets betydelse.
• Alla grupper får redovisa sina funderingar som skrivs upp på tavlan.
Eftersom begreppet är nytt är vår erfarenhet att få grupper kopplar ordet till en källa som man hämtar fakta ifrån. Vid den gemensamma diskussionen berättar läraren vad begreppet betyder om det inte framkommit i diskussionen. Läraren sätter upp bilderna från lektion 1 (kopieringsunderlaget från sidan 27) och kopplar tillbaka till det förra lektionstillfället.
Bilden på källspanaren VAD sätts upp på tavlan och vi repeterar vad hen gör.
Eleverna får sedan klippa ut de bilder som de tycker är en källa (kopieringsunderlaget från sidan 28). Övningen kan göras enskilt eller i par.
Lektion 1: Information och källor
MÅL
Att få eleverna medvetna om var man kan hitta relevant fakta och att känna till vad en källa är.
Förberedelser
• Ta fram Hårdkokta fakta om ägg av Lena Sjöberg.
• Ta fram bild på källspanaren VAD.
• Ta fram dokumentation från förskoleklass lektion 1 alt. ta fram kopieringsunderlaget från sidan 27 och kopiera det.
• Kopiera underlag från sidan 47.
• Dela ut skrivbok.
• Titta igenom utvärdering från förskoleklass.
Arbetet med källkritik i åk 1 görs med fördel under vårterminen. Inled med att repetera förskoleklassens arbete. Om arbetet finns dokumenterat kan eleverna ta del av det. Första lektionen innehöll en övning där eleverna själva skulle ge förslag på hur författaren hade gått till väga för att ta reda på fakta. Finns inte förslagen sparade så kan bilderna från sidan 27 tas fram. Fråga eleverna om de kommer ihåg vad det fanns för samlingsnamn för de olika förslagen (källa). Visa bilden på VAD och repetera vad hen gör.
Efter den korta inledningen kan man förslagsvis läsa sidan 33-35 ur Hårdkokta fakta om ägg av Lena Sjöberg högt för eleverna.
I boken finns det bara lite information om hur vi firar påsk. Fråga eleverna: Hur ska vi gå till väga om vi vill veta mer om påskfirande? Låt eleverna diskutera två och två. Skriv upp förslagen på tavlan. Jämför sedan förslagen med de förslag som eleverna gav i förskoleklassen.
Fråga eleverna: Finns det källor som är bättre än andra att använda sig av när man ska söka fakta om påskfirande? Vilka källor passar det inte att använda sig av när man ska leta fakta om påskfirande? Förklara för eleverna att det är ämnet som styr valet av källa, att en källa kan vara väldigt värdefull i ett arbetsområde men värdelös i ett annat.
Som avslutning på lektionen får eleverna göra övningen på kopieringsunderlaget på sidan 47. Övningen kan göras enskilt eller i par. Fundera på vilken källa som passar till vilket arbetsområde. Eleverna ska dra streck mellan arbetsområde och passande källa.
Efter den praktiska övningen är det bra att i helklass diskutera om eleverna har kommit fram till samma uppdelning.
Lektion 2: Fakta eller åsikter
MÅL
Att eleverna ska lära sig skilja på fakta och åsikt.
Förberedelser
• Ta fram bild på källspanaren VARFÖR
• Kopiera underlag från sidan 48.
Att kunna känna igen en åsikt när man tar del av information är viktigt när man ska lära sig att granska källor. Det är också viktigt att se till att man själv inte lägger in värderingar i texten när man skriver egna faktatexter.
Berätta att källspanaren VARFÖR hjälper oss att ta reda på varför en text är skriven. En del källor är skrivna för att sprida åsikter, andra är skrivna för att förmedla fakta. För att kunna avgöra vad som är vad är det viktigt att kunna känna igen en åsikt när vi stöter på den.
Läs följande text och fråga eleverna: Innehåller texten några åsikter?
ÅSIKT
En åsikt är när någon tycker något om någonting.
När det är dags att fira påsk tar vi ofta in påskris i hemmen. Vi pryder grenarna med fjädrar i många fina färger. När man tittar på det vackra riset är det inte lätt att förstå att det förr i tiden var meningen att man skulle piska varandra med det.
Det kan vara svårt för eleverna att upptäcka att det finns värdeord i texten ovan. Allra svårast är det när man själv tycker likadant som författaren. I det här fallet kanske man tycker att fjädrar har fina färger och att påskriset blir vackert när det är pyntat.
Låt eleverna ta ställning till nedanstående påståenden genom att placera sig på olika ställen i klassrummet. Bestäm en plats i klassrummet som representerar åsikt och en plats som representerar fakta. Diskutera med eleverna efter varje påstående.
Påskgodis är gott.
Påskgodis är onyttigt.
Kycklingar är söta. Kycklingar är duniga.
Hönor kacklar.
Tuppar är fina.
Hönor låter konstigt.
Tuppar har fjädrar i olika färger.
Avsluta lektionen med att göra övningen i kopieringsunderlaget från sidan 48.
I denna övning ska eleverna avgöra om det som står i serierutorna är fakta eller åsikter. Övningen kan göras gemensamt eller i par.
INSTRUKTION
Läs serierutan. Skriv vid pratbubblan om det är fakta (F) eller åsikt (Å) som står i den. Vissa rutor kan innehålla både och.
Vid påsk brukar man bland annat äta ägg, sill, lax och lamm!
Lax är godare än sill.
Ett hårdkokt ägg ska koka i 10 minuter. Vill man ha ett löskokt ägg ska man koka det i 4 minuter.
Skärtorsdagen är rolig för då får man klä ut sig till påskkärring.
Visste du att den traditionen kommer från Tyskland?
Påskharen kommer med godis till barnen på påskafton.
Klipp ut de bilder som du tycker passar. Klistra in bilderna i en skrivbok.
INSTRUKTION en bok en tidning
en person en internetsida
ett program på teve
ett inslag på youtube
en iakttagelse i naturen
Åk 2 TEMA Rymden
Lektion 1: Information och källor
MÅL
Att få eleverna medvetna om var man kan hitta relevant information. De får även repetera några enkla strategier man kan använda för att kunna avgöra om informationen är tillförlitlig.
Förberedelser
• Ta fram bild på källspanarna VAD, VEM och NÄR.
• Kopiera underlag från sidorna 70, 71 och 72.
• Titta igenom utvärderingen från åk 1.
Inled arbetet med att repetera vad källspanaren VAD har för funktion. Låt eleverna sedan fundera två och två på följande fråga: Vad finns det för olika typer av källor?
I kopieringsunderlaget på sidan 70 finns en tankekarta som eleverna kan fylla i. Efter att de gjort övningen diskuteras följande i helklass: Vilka källor har ni kommit fram till? Skriv upp alla förslag på tavlan.
Nu ska eleverna få fundera på vilka av de förslag som kommit fram som kan passa bra då man ska söka fakta om rymden. Låt eleverna, utifrån de förslag som finns på tavlan, skriva upp de källor de tycker passar bra att använda i just det här arbetsområdet. Använd kopieringsunderlaget från sidan 71. Efter detta diskuterar vi i helklass: Vad behöver vi tänka på när vi hämtar fakta från de här källorna? Kan vi bara lita på allt som står skrivet i dem?
Visa källspanaren VEM. Diskutera med eleverna: Varför är det viktigt att ta reda på vem som har skrivit informationen? Låt eleverna i par fundera kring de fyra olika upphovsmännen i kopieringsunderlaget på sidan 72. Diskutera hur de har värderat upphovsmännens påståenden. Tyckte alla lika?
Efter det ska eleverna få fundera på vilken betydelse källspanaren NÄR har. Detta kan illustreras genom att läsa följande texter som säger emot varandra:
”Pluto är solsystemets minsta planet. Den upptäckte man 1930. Man behöver teleskop för att få syn på den.” ur Universumboken av Marie Rådbo (1993)
”Efter att tidigare varit den minsta planeten i solsystemet har Pluto nu blivit klassificerad som ’dvärgplanet’ sedan den Internationella Astronomiska Unionen ändrade begreppet ’planet’ 2006.” ur Fokus på rymden, svensk text Gunilla Sjöberg, publicerad 2012
Diskutera med eleverna: Varför är det viktigt att ta reda på när informationen skrevs?
Ta sedan fram bilden på källspanaren NÄR och avrunda lektionen med att diskutera vikten av att ta reda på när källan skrevs.
Lektion 2: Förförståelse
MÅL
Att eleverna ska få verktyg för att ta sig an en avancerad faktatext för att skapa förförståelse.
Förberedelser
• Kopiera underlag från sidorna 73, 74 och 75.
Förförståelse skapar en ökad läsförståelse som i sin tur är nödvändig för att kunna granska texter källkritiskt.
Introducera lektionen genom att berätta att vi idag ska förbereda oss, vi RUSTAR oss för att förstå så mycket som möjligt av en texts innehåll innan vi ens börjat läsa. Berätta att det går att förstå texter som är ganska svåra bara man förbereder sig tillräckligt väl innan. Visa texten om solen i kopieringsunderlaget från sidan 74 på projektor eller kopiera en text per elev. Arbeta sedan med den tillsammans enligt modellen i kopieringsunderlaget på sidan 73. Modellen är inspirerad av Suzanne Liff Manz amerikanska modell T.H.I.E.V.E.S och ger eleverna en god förförståelse och goda förutsättningar att förstå en relativt avancerad faktatext. Eventuellt upplever eleverna texten som alltför svår inledningsvis. Då är det viktigt att poängtera att de inte ska läsa texten själva utan att vi ska arbeta med den tillsammans.
Arbetsgång till RUSTAR:
1. Rubrik
2. Underrubriker
3. Start (inledning)
4. Teckningar och Text
5. Avslutning
6. Resumé
För varje punkt finner du förslag på följdfrågor i kopieringsunderlaget. Anteckna de stödord eleverna kommer fram till i astronautrustningen i kopieringsunderlaget från sidan 75.
TIPS!
Arbeta gärna enligt modellen EPA ( E gen - P ar - A lla) när ni reflekterar över frågorna. På så sätt bli alla aktiva i diskussionen. Se mer information i lektion 2 i förskoleklassdelen.
Avsluta lektionen med att läsa texten om solen tillsammans. Diskutera hur förförståelsen hjälpte eleverna att förstå texten bättre. Eftersom en sammanfattning av den här texten saknas kan man göra en tillsammans.
INSTRUKTION
Läs pratbubblan och titta på bilderna. Vem litar du mest på? Rangordna från 1-4.
Solen är en stjärna som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan.
Solen är en stjärna som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan.
Solen är en stjärna som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan.
Solen är en stjärna som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan.
INSTRUKTION
Använd dig av frågorna för att skapa förförståelse för texten.
RUSTAR
R ubrik
• Vilken rubrik har texten?
• Vad vet jag om det här ämnet sedan tidigare?
• Har jag läst någon text tidigare som jag tror har ett liknande innehåll?
• Vad tror jag att texten kommer att handla om?
U nderrubriker
• Vad få r jag för ledtrådar om texten med hjälp av underrubrikerna?
• Vad handlar första meningen under underrubriken om?
• Kan jag bilda en fråga av underrubriken som sedan troligen besvaras i texten?
S tart
• Finns det nå gon starttext (inledning)?
• Vad ger starttexten för ledtrådar om vad texten kommer att handla om?
• Vet jag något om det här ämnet sedan innan?
Teckningar och Text
• Finns det några teckningar, fotografier, kartor, diagram eller liknande som ger ledtrådar om texten?
• Finns det bildtexter som ger mig mer förståelse kring ämnet?
• Finns det viktiga ord i texten som t.ex. är skrivna med fet stil?
• Vet jag vad de orden betyder om jag läser hela meningen där orden finns?
A vslutning
• Hur avslutas texten?
• Finns det några avslutande frågor som jag kan använda mig av när jag läser texten?
R esumé
• Finns det någon resumé (sammanfattning) i slutet av texten?
• Vad förstår jag av det som står i sammanfattningen?
Forntiden
Lektion 1: Källor
MÅL
Att eleverna ska vara medvetna om att det finns många olika källor att hämta information från. De ska också känna till att källor kan passa olika bra i olika sammanhang samt att känna till begreppet källkritik.
Förberedelser
• Ta fram bild på källspanaren NÄR.
• Kopiera underlag från sidan 99.
Begreppen källkritik och att vara källkritisk har vi inte presenterat tidigare, trots att arbetet med källspanarna i tidigare årskurser har gått ut på just det. Källkritik är ett komplext begrepp, men nu när eleverna vet vilka frågor de behöver ställa till informationen de tar till sig är det lättare för dem att förstå innebörden.
Inled därför lektionen med att skriva upp ordet källkritik på tavlan. Fråga eleverna om någon vet vad det betyder. Förhoppningsvis kan de förstå både första delen käll och andra delen kritik. Låt eleverna i par diskutera vad de tror att ordet betyder. Det är viktigt att poängtera att kritik inte betyder att vi ska kritisera källan, utan att det snarare handlar om att recensera (jämför kritiker som skriver om till exempel film i tidningar).
Eleverna känner väl till att det finns en mängd olika källor att hämta information från och de har tidigare fått öva på att avgöra vilka källor som passar i olika sammanhang.
De har även lärt sig att nyare källor är bättre än äldre, eftersom man kan vara säker på att man får den mest aktuella informationen från en så ny källa som möjligt. De kommande lektionerna handlar om att söka historisk information och då gäller inte tidsaspekten på samma sätt längre.
Börja med att repetera vad källspanaren NÄR gör. Diskutera med eleverna: Varför är det viktigt att ta reda på när informationen skrevs?
Eleverna kommer förhoppningsvis resonera kring att ju nyare informationen är, desto trovärdigare är den. För att få in dem på tankegången att gammal information kan vara värdefull beroende på vilken typ av information det är, diskutera följande med dem: Om jag vill ta reda på vad man åt för mat på stenåldern, är det viktigt att informationen är aktuell då?
Låt eleverna göra uppgifterna i kopieringsunderlaget på sidan 99. Övningen kan göras enskilt eller i par. Diskutera elevernas svar. Avsluta lektionen med att repetera begreppet källkritik och vilka strategier vi har använt oss av denna lektion för att vara källkritiska.
Lektion 2: Primärkällor och sekundärkällor
MÅL
Att eleverna ska få en introduktion i skillnaden mellan primär- och sekundärkälla.
Förberedelser
• Ta fram bild på källspanarna VAD och NÄR.
• Kopiera underlag från sidan 100.
Inom källkritiken brukar man skilja mellan primärkällor och sekundärkällor.
Berätta följande händelse för eleverna:
Gårdagens fotbollsmatch slutade oavgjort.
Primärkällor kan även kallas för förstahandskällor.
Sekundärkällor kallas även för andrahandskällor.
Din klasskompis Linnea var där och berättar resultatet för dig i skolan dagen efter. Linnea utgör då primärkällan. När du i din tur berättar resultatet för din bror utgör du en sekundärkälla. Du har fått informationen från någon och återberättar den.
Källspanaren VAD hjälper oss att fundera över om det är en primärkälla eller en sekundärkälla. NÄR hjälper oss att fundera över tidsaspekten och att en nyare källa inte alltid är bättre än en gammal källa.
När man söker information är det alltid bättre om man kan hitta en primärkälla, men det är inte alltid det går. Många gånger får man nöja sig med sekundärkällor, men då gäller det att man funderar på hur den källan i så fall har kommit över informationen.
Låt eleverna fundera i par över följande scenario och avgöra vad som är primärkällan och vad som är sekundärkällan i detta. Scenen utspelas hemma hos Albin en onsdagseftermiddag när Albins storasyster Alva kommer hem från skolan.
- Mamma, det är studiedag i morgon! Skolan är stängd och alla elever är lediga.
Mamma ser förvånad ut och utbrister:
- Vad säger du Alva, det har jag helt missat. Jag måste jobba i morgon och pappa kommer inte hem förrän sent på kvällen. Är du säker på att det är den här veckan?
- Helt säker, min klasskompis Ludvig sa det idag.
Mamma tar fram Ipaden och söker skolans hemsida. Hon utbrister lättad:
- På skolans hemsida står det att studiedagen är nästa vecka. Ludvig måste fattat fel.
Ludvig är sekundärkällan eftersom han har fått informationen av någon annan som läst eller hört fel. Skolans hemsida är en primärkälla eftersom det är skolans egen informationskanal utåt.
Låt eleverna sedan göra övningen i kopieringsunderlaget på sidan 100. Avsluta lektionen med att diskutera vad eleverna kommit fram till.
FAKTA
KÄLLKRITIK
MED KÄLLSPANARNA F-3
Källkritik med Källspanarna består av de två handböckerna Källkritik med Källspanarna F-3 och Källkritik med Källspanarna 4-6. Handböckerna innehåller färdiga lektionsförslag med tillhörande kopieringsunderlag. Det finns en progression från förskoleklassen till och med årskurs 6. Målet är att i enlighet med kursplanerna i de olika ämnena öva eleverna i att söka information samt den källkritiska förmågan. De källkritiska frågorna kopplas till de sex Källspanarna Vem, Vad, Jämför, När, Hur och Varför.
Källkritik med Källspanarna F-3 är nu uppdaterad efter såväl revideringarna av läroplanen till digital kompetens (2018) som revideringen av kursplanerna, Lgr22. Varje årskurs har ett tema som lektionerna i källkritik byggs upp kring. Lektionernas rubriker kan t.ex. vara Att hitta information, Källor, Jämföra texter och Upphovsrätt. Det källkritiska förhållningssättet är kopplat till kursplanerna i de olika ämnena och ger stöd, struktur och konkreta lektionsförslag från förskoleklass till och med åk 6.
Liselott Drejstam arbetar som skolbibliotekarie i Linköping. Liselott har tidigare arbetat på Hjulsbroskolan som 2015 fick pris som Årets skolbibliotek, bland annat för skolans arbete med källkritik. Emma Lund har varit 1-7 lärare i svenska och SO-ämnena men är numera rektor.
Författarna har föreläst om undervisning om källkritik.
Källkritik med Källspanarna passar dig som
• vill hjälpa eleverna att utveckla förmågan i att söka information och förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt
• vill ha det källkritiska förhållningssättet kopplat till kursplanerna i de olika ämnena
• vill ha stöd, struktur och konkreta lektionsförslag från förskoleklass till åk 6.
