och vattenbuset
VARNING!
LÄSES PÅ EGEN RISK …
Skugg, skugg, Sommarskuggan, hör vår invit, du är välkommen hit.
Men inget bus i vårt hus. Inget skuggslem i vårt hem.
Om du oss besöker, kan du hitta vad du söker.
VOFF VOFF!
– Leah, kom fort! ropar Idris från den steniga strandkanten.
Knut, Idris hund, sniffar ivrigt på något mellan klapperstenarna. Något svart och skimrigt. Han viftar på svansen så att hela rumpan svänger.
– Är det skuggslem? frågar Leah och skyndar sig så gott hon kan på de hala stenarna.
– Det ser ut som det, säger Idris. Eller? Idris skuffar undan den glada hunden och böjer sig ner för att flytta på några stenar. Så plockar han upp ett blött, avlångt blad.
– Tång, suckar han irriterat och vevar med bladet för att slänga ut det i havet.
Knut hoppar runt och
försöker få tag i det, men Idris hinner svinga iväg tången.
PLUMS!
Knut, som älskar att bada, ska just skutta efter men Idris drar bestämt i hundhalsbandet.
– Nej Knut! Du får inte bada idag, det är för mycket alger i vattnet.
Knut stoppar snopet in tungan, gnyr lite och lommar sedan iväg.
– Vad tror du om de här då?
säger Leah och håller fram tre svarta, hårda klumpar. Kan
det vara stelnat skuggslem?
Idris skakar på huvudet.
– Nä, det ser mer ut som stenar.
Leah och Idris är
bästisar och grannar
på ön med raukar.
Båda har samma
dröm: att få träffa
Sommarskuggan, den stora superbusaren som brukar skuggslemma allt och alla på tv. Leah och
Idris har sett vartenda program och klipp. De brukar göra eget skuggslem hemma, men det blir aldrig lika slajmigt som Sommarskuggans. Deras blir bara hårt och klumpigt.
Leah och Idris älskar att hänga på stranden och leka med Knut. De brukar leta strandfynd eller samla skräp, men idag håller de utkik efter Sommarskuggan. De har nämligen rabblat en ramsa
som sägs kunna locka till sig den kattlika superbusaren. Kanske kommer den med färjan? Från och med nu måste Leah och Idris hålla ögonen öppna. Tur att de har Knut.
– Ett morrhår! utbrister Leah och pekar.
Idris ser det också, vitt och krokigt, precis som Sommarskuggans. Det sticker upp genom tången, men …
– Blänker det inte lite väl mycket? säger han fundersamt.
Leah tvekar.
– Falskt alarm, säger hon till slut. Hon drar upp plastbiten. Ett sugrör. Hon stoppar skräpet i påsen som de alltid har med sig.
I samma rörelse får hon med en glasspinne och en plastkork som hon också knölar ner.
– Ska vi läsa skuggramsan igen? föreslår Idris.
Vi kanske sa den för dåligt.
Leah och Idris går upp till Knut, som nu snarkar
högt i skuggan vid ringmuren. Idris plockar fram en skrynklig lapp ur fickan och så läser de skuggramsan på nytt, i kör och så tydligt de kan.
I samma stund som de uttalat sista ordet hörs ett dovt muller långt borta i fjärran. Knut far upp.
Nu är han på helspänn. Leah och Idris blickar ut över det öppna havet och mot ovädersmolnen som tornat upp sig på himlen. Särskilt ett stort svart moln ger dem kalla kårar längs ryggraden.
Många sjömil från Leahs och Idris strand puttrar en liten båt fram längs kusten. Gasen är i botten, men fort går det inte. Struts tittar oroligt på de mörka molnen som håller på att sluka de sista resterna av blå himmel ovanför båten. Det skulle ju inte bli något oväder idag. Struts tar ett hårdare tag om rorkulten. Det är viktigt att hålla sig nära fastlandet nu. Ombord finns nämligen värdefull
last: Sommarskuggans dräkt som ska föras till ett topphemligt gömställe.
Flera gånger har Struts haft otur och tappat bort kistan med skuggdräkten, så nu har den bestämt sig för att ställa lastbilen och ta en båt istället. För
även om både Struts och Sommarskuggan helst undviker vatten, känns det säkrare så här. Om det bara inte var för stormen som är på väg att blåsa upp …
Vinden tilltar och piskar upp vattnet till stora vågor. Struts försöker hålla kursen men det är lönlöst. Den bestämmer inte längre åt vilket håll båten ska gå. Motorn är svag och för varje våg glider de bara längre och längre ut från land. Det guppar och svajar åt alla håll. Struts känner sig sjösjuk och orkar knappt hålla upp den långa halsen. Men plötsligt ser den något som får halsen att resa sig som ett spjut. En vägg av vatten rör sig i snabb takt rakt emot den. Struts tar ett djupt andetag innan den enorma vågen sköljer över den klena båten. Allt spolas överbord, utom Struts som krampaktigt klamrar sig fast vid rorkulten. Oturen har slagit till igen.
Struts tar ett djupt andetag innan den enorma vågen sköljer över den klena båten. Allt spolas överbord, utom
Struts som krampaktigt klamrar sig fast vid rorkulten. Oturen har slagit till. Nu är skuggkistan borta igen!
Från stranden ser Idris och Leah något som driver in mot land. Kan det vara skuggkistan? För att undersöka saken
måste de få pappa att ta med dem till vattenlandet. Medan besökarna plaskar runt i bassänger och vattenrutschkanor
letar barnen efter slemmiga spår av Sommarskuggan …
Sommarskuggan är en av SVT Barns mest populära karaktärer. Det här är femte boken om barnens favoritbusare.
Härliga, mysrysliga äventyr av Tina Mackic, som också har skrivit tv-manus om Sommarskuggan.