9789127829411 by Smakprov Media AB

FÄRGBLINDA SKOLAN

FOTO: LENA RICHARDSON FOTO: LEVI BATISTA GONÇALVES

DEN

Catrin Lundström är docent i sociologi och biträdande professor i etnicitet och migration vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Tobias Hübinette Catrin Lundström

Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studier och svenska som andraspråk samt forskare i kritiska ras- och vithetsstudier vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet.

en färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning behandlar vad begreppen ras och vithet har att säga om dagens svenska skola. Utgångspunkten för boken är att Sverige numera härbärgerar väst världens mest heterogena elevsamman sättning efter USA, inte minst gäller det den rasliga och etniska mångfalden liksom religiös och språklig mångfald. Samtidigt har den svenska skolan på rekordtid kommit att utvecklas till västvärldens mest segregerade och ojämlika skola. Hur kan tvillingbegreppen ras och vithet hjälpa oss att förstå detta nya Sverige och det genomsegregerade svenska utbildnings väsendet?

DEN

Tobias Hübinette Catrin Lundström

”Eftersom människor i gemen gärna undviker att tala om de många situationer när rasfrågorna faktiskt bränner till är det viktigt att även uppmärksamma frånvaron av talet om ras i skolsammanhang, det vill säga tystnaden är också en form av ’tal’ och tystnaden kring ras har en särskild bäring på Sverige där tystnaden helt enkelt är kompakt.” UR KAPITEL 4

FÄRGBLINDA SKOLAN

– ras och vithet i svensk utbildning

ISBN 978-91-27-82941-1

9 789127 829411

Den färgblinda skolan skyddsomslag.indd 5

2021-12-21 09:41

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 2

2021-12-21 10:47

INNEHÅLL Kapitel 1 VAD ÄR RAS?

En förändrad demografisk struktur

En segregerad och ojämlik skola

Ordet ras och termerna rasism och antirasism

En exposé över rastänkandets historia

Religion och ras

Den transatlantiska slavhandeln

Vithetens framväxt

Upplysningstiden och rastänkandet

Det vetenskapliga rastänkandet

Migrationen, moderniteten och rastänkandet

Olika teoretiska förståelser av ras

Efterkrigstiden och ett nytt rasbegrepp

Etnicitetsbegreppets genombrott

Från ras till rasifiering

Det färgblinda och antirasistiska Sverige

Den svenska rasojämlikheten

Sammanfattning 64

Kapitel 2 ÄR SVENSKAR VITA?

Om vithet i Sverige

Kritiska vithetsstudier – en utblick

Svenskhet = vithet?

”Var kommer du ifrån?”

Ras och etnicitet

Vithetens förändrade gränser över tid

Vithet som socialt konstruerad identitet

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 5

2021-12-21 10:47

Vithet som levd erfarenhet

Vita geografier och icke-vita kroppar

Makt och privilegier

Vita privilegier

101

Vita privilegier och identitetspolitik

104

Vithet, antirasism och den goda vitheten

105

Sammanfattning 109

Kapitel 3 INTERSEKTIONELLA PERSPEKTIV PÅ RAS OCH VITHET

111

När intersektionalitetsbegreppet kom till Sverige 114 Den skandinaviska intersektionalitetsdebatten

116

Intersektionalitet – en tom markör?

119

Från inomfeministisk kritik till intersektionalitet

122

Intersektionalitet enligt Kimberlé Crenshaw

124

Strukturell, politisk och representativ intersektionalitet

126

Intersektionalitet i praktiken

131

Intersektionella perspektiv på skillnader

134

Intersektionella perspektiv på erfarenheter

139

Intersektionella perspektiv på institutioner

142

Sammanfattning 144

Kapitel 4 ATT FÖRSTÅ DEN SVENSKA SKOLAN MED HJÄLP AV BEGREPPEN RAS OCH VITHET 145 Fall som rör huvudmän

149

Fall som rör lärare

156

Fall som rör elever

164

Fall som rör föräldrar

171

Att bryta med färgblindheten

176

Slutord

194

referenser

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 6

198

2021-12-21 10:47

Kapitel 1

VAD ÄR RAS?

1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 7

2021-12-21 10:47

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 8

2021-12-21 10:47

tt den här boken handlar om ras och vithet i relation till den svenska skolan och utbildningsfrågor och i förlängningen till barn och unga i allmänhet framgår med all önskvärdhet av både titeln, baksidestexten och anslaget som sådant. Mot bakgrund av att det är ovanligt att tala om ras och dess tvilling begrepp vithet i relation till dagens Sverige och eftersom rasfrågor oftast kopplas till andra länder, som USA, Storbritannien och den engelsktalande världen, eller till ett förflutet i form av mellankrigs tidens rasbiologi och rashygien, inställer sig antagligen redan här följande frågor hos läsaren: • Vad har ras med dagens Sverige att göra överhuvudtaget? • Vad kan ras säga om den svenska skolan, om utbildningsfrågor och om barns och ungas situation? • Och vad kan begreppen ras och vithet tillföra för att förstå Sverige av idag? Detta inledande kapitel försöker därför besvara dessa frågor genom att börja med att introducera det nya mångrasliga Mångfaldssverige, tillika västvärldens antagligen mest rassegregerade och ojämlika skola. Därefter följer en presentation av ordet ras som svenska språkets mest kontroversiella ord utifrån en språkvetenskaplig ingång, en översikt över rastänkandets historia samt en sammanfattande genomgång av olika teoretiska perspektiv på rasbegreppet. Den resterande delen av kapitlet ägnas sedan åt en presentation av dagens 1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 9

2021-12-21 10:47

svenska situation som både präglas av en färgblind antirasistisk inställning till ras och en stadigt eskalerande rasojämlikhet.

En förändrad demografisk struktur Sverige var länge och under större delen av 1900-talet ett av västvärldens allra mest homogena länder sett till befolkningssammansättningen, framför allt utifrån ras, men också vad gäller religion och språk. Idag är Sverige omvänt västvärldens allra mest hetero gena land, inte minst utifrån ras, efter USA och tillsammans med en handfull andra västländer. Den svenska demografiska resan från att ha varit ett av västvärldens vitaste länder till att idag vara västvärldens mest mångrasliga land, bredvid Storbritannien, Frankrike, Neder länderna, Kanada och Australien, har utspelat sig under knappt ett halvsekel och är unik ur åtminstone tre synvinklar. För det första handlar det om att Sverige inte längre hade några kolonier över haven under 1900-talet efter att Sverige hade sålt tillbaka den karibiska ön och kolonin Saint-Barthélemy till Frankrike 1878. Både Storbritannien, Frankrike och Nederländerna präglas idag av samma befolkningsmässiga mångfald som Sverige, men de gör det till stora delar på grund av invandringen från dessa länders före detta kolonier över haven. För det andra handlar det om att den svenska invandringen är mycket sen historiskt sett. Det var först från och med 1930 som invandringen överhuvudtaget började överstiga utvandringen från Sverige på grund av att Sverige länge var ett utpräglat utvandrarland. Det var sedan egentligen först under det sista krigsåret och än mer under efterkrigstiden som invandringen till Sverige kom igång på allvar. För det tredje handlar det även om att inget annat västland antagligen har tagit emot så många invandrare från så många olika länder, vilka dessutom mestadels har det gemensamt att de inte har någon historisk eller kulturell koppling till Sverige med undantag av de nordiska grannländerna och inte minst 10

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 10

2021-12-21 10:47

Finland. Även USA, Kanada, Australien och som tidigare nämnts Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har tagit emot ett stort antal invandrare under efterkrigstiden, men i huvudsak från länder som dessa mottagarländer har ett band till på något sätt – politiskt, kulturellt, religiöst eller språkligt. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö har kommenterat denna formidabla demografiska resa som Sverige har genomgått på rekordtid tid på följande sätt: Sveriges väg från folkhem till invandrarland liknar inte något annat lands moderna historia. Det finns få exempel på länder som inom loppet av ett par generationer skiftat från en väldigt låg till en med alla relevanta jämförelsemått hög immigration. Tidsperspektivet har betydelse. På 1940-talet var Sverige fortfarande ett av Europas allra mest etniskt och kulturellt homogena länder. (JOHANSSON HEINÖ, 2015, S. 87)

Under andra världskriget och inte minst under det sista krigsåret tog Sverige emot sammanlagt kring 200 000 flyktingar, varav de flesta aldrig kvarstannade permanent i landet, och därefter under de så kallade rekordåren 1945–1972 ankom ytterligare 100 000-tals främst nordiska och europeiska arbetskraftsinvandrare, varav en del kom att bosätta sig för alltid i landet (Statistiska centralbyrån, 2016). Det var dock först i och med den internationella adoptionens första år på 1960-talet och den begynnande flyktinginvandringen på 1970-talet som Sverige sakta men säkert blev alltmer rasligt mångfaldspräglat. Därefter kom Sverige att bli det västland i världen som proportionellt sett har adopterat flest utomeuropeiska barn per capita, och som har tagit emot flest utomeuropeiska flykting- och anhöriginvandrare per capita samt möjligen även flest så kallade kärleksinvandrare per capita, vilka har invandrat till Sverige för att gifta sig med majoritetssvenskar.

1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 11

2021-12-21 10:47

CENTRAL IDÉ

Sveriges förändrade befolkningsstruktur kännetecknas av tre aspekter: 1) Sverige hade inte kvar några kolonier över haven under 1900-talet, vilket innebär att invandrarna inte har ursprung i några svenska före detta kolonier; 2) huvuddelen av den svenska invandringen inträffar mycket sent historiskt sett och Sverige är i stället länge ett utpräglat utvandrarland; 3) Sverige härbärgerar invandrargrupper från ett stort antal olika länder, vilka mestadels inte har någon historisk eller kulturell koppling till Sverige.

Den brittiske antropologen Steven Vertovec (2007) har myntat termen supermångfald för att beskriva den utpräglade heterogenitet som präglar dagens Storlondon. Det går idag att med fog säga att även Sverige och de tre svenska storstadsregionerna, liksom snart även de mellanstora städerna, också präglas av en supermångfald som är på nivå med den som gäller i den brittiska huvudstaden. Vad gäller specifikt dagens rasliga supermångfald, som är den som står i centrum i denna bok, så är den för svensk del av ett sent datum. Den svenska befolkningssammansättningen har visserligen aldrig varit vare sig rasligt, religiöst, språkligt eller kulturellt homogen. En samisk urbefolkning har alltid funnits inom landets gränser och inte minst tyskar och finländare har flyttat till Sverige under århundraden. Romer och resande har funnits i landet sedan 1500-talet, och en permanent judisk minoritet sedan 1700-talet, medan enstaka afrikaner har ankommit till landet som slavar ända sedan 1600-talet (Svanberg & Runblom, 1989; Svanberg & Tydén, 1992; Sylvan Henriksson & Gibson, 2012). Samtidigt är det ett faktum att 1930 utgjorde de utrikes födda en enda procent av den dåtida svenska totalbefolkningen, varav en betydande andel antagligen var återvändande svenskamerikaner (Statistiska centralbyrån, 1940). Samma år fanns det 6 653 judar och tiotalet muslimer i landet och de finsk- och samisktalande personerna utgjorde inte mer än 0,66 procent, motsvarande 40 410 invånare. 12

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 12

2021-12-21 10:47

Så sent som 1960 fanns det i Sverige bara 596 invånare som var födda i Afrika, 797 invånare som var födda i Latinamerika och 1 476 invånare som var födda i Asien, liksom 202, 266 respektive 1 532 personer som var födda i Turkiet, Grekland och dåvarande Jugoslavien i hela landet (Statistiska centralbyrån, 2019). Det var dessutom troligen så att en hel del av dem som var födda i Latinamerika, Afrika och Asien var återvändande utlandssvenskar, medan ytterligare andra var temporära studenter och gästarbetare som aldrig stannade i landet under mer än några enstaka år. Tio år senare fanns det fortfarande påtagligt få invandrare i Sverige som just hade utomeuropeisk bakgrund. År 1970 var 4 149 invånare födda i Afrika, 3 451 födda i Latinamerika och 5 949 födda i Asien – tillsammans motsvarande 0,17 procent av den sammanlagda svenska folkmängden. År 1980 hade dessa siffror visserligen ökat till 10 025 invånare som var födda i Afrika, 18 548 som var födda i Latinamerika och 30 351 personer som var födda i Asien, men fortfarande uppgick dessa sammanlagt 58 924 utomeuropeiska invandrare till under en procent eller 0,71 procent av den dåtida svenska befolkningen och närmare en tredjedel av dem var utlandsadopterade. Det var först under 1980-talet och främst efter kalla krigets slut på 1990-talet som den utomeuropeiska och icke-vita flykting- och anhöriginvandringen till Sverige kom igång på allvar och än mer så efter det senaste millennieskiftet i och med sådana dramatiska händelser som det så kallade kriget mot terrorism, arabiska våren och flyktingkrisåret 2015. Idag är över en tredjedel eller mer än 33 procent av samtliga invånare i Sverige antingen själva utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar (Statistiska centralbyrån, 2021). I storstadsregionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö, och alltmer också i de mellanstora städerna, handlar denna andel numera om 40–45 procent och samma supermångfaldsnivå gäller bland barn, ungdomar och unga vuxna. Omkring 40 procent av alla invånare mellan 0 och 44 år är idag antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar. Denna nya svenska rasliga supermångfald, som då kan jämföras med att under en procent av 1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 13

2021-12-21 10:47

hela befolkningen hade utomeuropeisk bakgrund så sent som 1980, är inte minst märkbar i skolans värld vad gäller elevsammansättningen där en fjärdedel av barnen och ungdomarna kan sägas vara icke-vita.

En segregerad och ojämlik skola Idag har 40 procent av alla barn, ungdomar och unga vuxna som hittas inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och högskolan någon slags utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2021). De flesta av dem är födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar, medan de resterande är utrikes födda och de flesta av dem har utomeuropeisk bakgrund. Vad gäller de invandrade barnen och ungdomarna så kategoriseras många av dem vidare som nyanlända elever. Över 25 procent av alla barn och ungdomar i dagens Sverige har bakgrund i Afrika, Asien eller Latinamerika och betecknas här som icke-vita elever. Möjligen har närmare 20 procent av alla barn och ungdomar också en muslimsk kulturell bakgrund oavsett om de är troende och aktivt praktiserande muslimer eller inte. Därtill talar numera cirka 30 procent av alla grundskoleelever ett annat språk än svenska som förstaspråk i hemmet och tillsammans med sina vårdnadshavare och det är de utomeuropeiska språken som dominerar med arabiskan på första plats. Vad gäller den stora andelen barn och unga som idag är flerspråkiga så kan det här vara värt att påminna om att det under 1900-talet rådde en mycket stark enspråkig norm i Sverige, som bland annat innebar att de nationella minoriteternas olika språk aktivt bekämpades från majoritetssamhällets sida och inte minst i skolan. Arvet efter denna mycket starka enspråkighetsnorm, som kan ta sig uttryck i en slentrianmässig ”här talar vi svenska”-attityd, en generell okunskap om flerspråkighetsfrågor och en intolerans mot att flerspråkiga barn och unga ibland känner ett behov av att skifta mellan svenska språket och sitt modersmål även i klassrummet, är fortfarande närvarande inom dagens svenska utbildningssystem.

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 14

2021-12-21 10:47

CENTRAL IDÉ

Cirka 40 procent av alla barn, ungdomar och unga vuxna som hittas inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och högskolan har idag någon slags utländsk bakgrund. De flesta av dem är födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar.

Den nya, svenska supermångfalden, som både handlar om en raslig, etnisk, religiös och språklig heterogenitet, börjar alltmer att närma sig den mångfaldsnivå som gäller bland barn och unga i USA som är det land som uppvisar den mest utpräglade rasliga mångfalden i västvärlden. Hade alla barn och unga i Sverige varit jämnt fördelade och proportionellt utportionerade på skolorna runtom i landet så hade med andra ord minst 25 procent av eleverna varit ickevita och 30 procent hade inte varit svenskspråkiga modersmålstalare utan flerspråkiga elever, medan en femtedel antagligen hade haft en muslimsk bakgrund. På grund av en destruktiv kombination av västvärldens kanske mest utpräglade bostadssegregationsmönster och en av västvärldens mest extrema skolsegregationsnivåer, som har åstadkommits och uppnåtts genom en genomgripande avreglering, privatisering och marknadifiering av både bostads- och skolsektorerna, så ser det dock inte ut så i verkligheten. Flertalet av alla barn och ungdomar i Sverige går fortfarande på en skola som ligger geografiskt nära hemmet, vilket innebär att den svenska skolsegregationen helt enkelt går hand i hand med bostadssegregationen. Barn till majoritetssvenska föräldrar och barn till nordiska och europeiska invandrare delar numera både samma bostadsområden och skolor och de delar också samma fritidsaktiviteter och samma platser där barnen befinner sig utanför skoltid. På samma sätt fast omvänt bor barnen med utländsk och främst utomeuropeisk bakgrund i samma stadsdelar och går på samma skolor och ofta är de av olika skäl fysiskt begränsade till sina kvarter efter skolan, vilka i stort sett alltid innebär miljonprogramsområden som i dagligt tal 1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 15

2021-12-21 10:47

kallas förorter och som domineras av hyresrätter och flerbostadshus i form av höghus (Behtoui, 2015; Bunar m.fl., 2021; Hällsten & Szulkin, 2009; Szulkin & Jonsson, 2007). Skol- och klassforskaren Petter Sandgren (2021) menar att den svenska skolan sticker ut i ett västvärldsperspektiv i den mening att socialt blandade skolor och klasser trots allt är vanligare även i utpräglat klasskiktade länder som Storbritannien än i Sverige, medan den svenska skolsegregationen står i en klass för sig då den både är klassmässigt och rasligt skiktad och på en nivå som börjar bli så extrem att det även sker en skiktning inom de vita elitskikten. En utpräglad demografisk mångfald måste naturligtvis inte vara ett problem i sig och inte heller måste en utpräglad bostadssegregation nödvändigtvis heller vara det om samhället i stort är någorlunda jämlikt. När den demografiska mångfalden och den fysiska och rumsliga segregationen existerar sida vid sida i kombination med mycket stora skolresultatsklyftor och i förlängningen med utpräglade klass- och rasklyftor uppstår dock problem. Det är just det som är fallet i Sverige där den rasliga, etniska, religiösa och språkliga supermångfalden kombineras med en i ett västvärldsperspektiv rekordhög bostads- och skolsegregationsnivå och mycket stora skillnader i skolresultat mellan vita majoritetselever och icke-vita elever med utomeuropeisk bakgrund. Elever med utländsk och återigen framför allt utomeuropeisk bakgrund är idag kraftigt överrepresenterade på och koncentrerade till de kommunala skolorna som är belägna i eller i anslutning till miljonprogramsområdena, medan flertalet av friskolorna i sin tur tenderar att domineras av majoritetssvenska elever. Exempelvis gick en tredjedel av alla elever med utländsk bakgrund i Stockholm på en skola där över 75 procent av eleverna hade utländsk bakgrund år 2017, medan endast 2 procent av eleverna med svensk bakgrund gjorde detsamma under samma år (Hedström & Mutgan, 2021). Och nästan 70 procent av alla friskolor saknade vidare någon nyanländ elev i Sveriges tre storstäder år 2020, medan endast 6 procent av de kommunala skolorna i samma tre kommuner gjorde detsamma under detta år (Herold, 2020). 16

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 16

2021-12-21 10:47

CENTRAL IDÉ

Bostadssegregationen och skolsegregationen tenderar att gå hand i hand. De flesta elever med utländsk bakgrund går på skolor där majoriteten av de övriga eleverna också har utländsk bakgrund, medan de flesta av de majoritetssvenska eleverna omvänt inte gör det.

Det finns således numera gott om ”förortsskolor” där över 95 procent av samtliga elever har utländsk och främst utomeuropeisk bakgrund och där nästan ingen av eleverna har svenska som förstaspråk (Lindh, 2021). Detta gör att många icke-vita elever knappt kommer i kontakt med majoritetssvenska elever som har svenska som förstaspråk, medan de sistnämnda omvänt knappt gör detsamma vad gäller flerspråkiga elever med utomeuropeisk bakgrund. År 2004 visade exempelvis en enkätundersökning att endast 5 procent av de vita majoritetseleverna hade en vän med afrikansk bakgrund, att jämföra med 62 procent av de muslimska eleverna (Ring & Morgentau, 2004). Majoritetssvenska föräldrar undviker vidare idag aktivt att placera sina barn på skolor där det finns alltför många minoritetselever och blir det alltför många minoritetselever på en viss skola så byter majoritetseleverna helt enkelt skola (Kallstenius, 2010; Lindell & Pelling, 2021). Det handlar här om en kombination av de två tvillingprocesserna white avoidance och white flight som de heter på engelska, det vill säga av att vita vårdnadshavare medvetet undviker skolor som domineras av icke-vita elever samt att vita vårdnadshavare aktivt tar sina vita barn ur de skolor som börjar få en, enligt dem, alltför hög andel av icke-vita elever. White avoidance eller vitt undvikande och white flight eller vit flykt kännetecknar även den svenska bostadssektorn där vita undviker att flytta till områden som domineras av icke-vita, alternativt flyttar från stadsdelar som de uppfattar börjar bli alltför präglade av icke-vita invånare (Aldén m.fl., 2015 ; Giménez de la Prada, 2021).

1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 17

2021-12-21 10:47

CENTRAL IDÉ

White avoidance eller vitt undvikande och white flight eller vit flykt beskriver hur vita undviker att välja skolor som domineras av ickevita eller flyttar sina barn från skolor när andelen icke-vita elever ökar.

Sverige är vidare det land i i-världen, i västvärlden och i Europa som antagligen uppvisar de största skillnaderna i kunskaps- och läsförståelsenivåer mellan majoritets- och minoritetseleverna och detta skolresultats- och studiegap har dessutom växt på senare år (Grönqvist & Niknami, 2020). Denna klyfta mellan i praktiken vita och icke-vita barn och ungdomar reflekteras i internationella elevundersökningar som PISA och PIAAC, och i TIMSS-undersökningen framgår det dessutom att barn med utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund som är födda i Sverige tenderar att hamna på samma låga nivå som invandrarbarnen, vilket är synnerligen oroväckande då de har vuxit upp till fullo i Sverige till skillnad från de invandrade och nyanlända barnen (SOU 2020:46; SOU 2020:28). Även i en rapport från Delegationen för migrationsstudier framgår det att de så kallade andragenerationsbarnen och invandrarbarnen båda uppvisar liknande låga resultat vad gäller att ta en gymnasie examen: 30 procent per årskull i båda grupperna misslyckas med det inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier (Jonsson, 2021). Andelen inrikes födda elever som går ut grundskolan och uppnår gymnasiebehörighet ligger idag på runt 90 procent och de inrikes födda elever som misslyckas i grundskolan är i hög grad elever som har utrikes födda föräldrar, det vill säga de tillhör den så kallade andra generationen och har i huvudsak utomeuropeisk bakgrund. Motsvarande siffra för utrikes födda elever ligger på omkring 60 procent och i alltför många miljonprogramsområden går 50–60 procent av alla elever per årskull ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Av de utrikes födda eleverna som trots allt kommer in på gymnasiet så miss18

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 18

2021-12-21 10:47

lyckas runt 30 procent med att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet, att jämföra med runt 10 procent bland de majoritetssvenska eleverna. Bland samtliga elever vilka specifikt är födda utanför Europa går endast 58 procent ut årskurs 9 med behörig het till gymnasiet och enbart 36 procent tar en gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning (Folkhälsomyndigheten, 2020). Och bland specifikt grundskoleeleverna med somalisk bakgrund uppnår endast 51 procent behörighetskraven för yrkesprogrammen och 50 procent kraven för de högskoleförberedande programmen (Stiftelsen The Global Village, 2021). Skillnaderna i medelbetyg mellan majoritets- och minoritets eleverna är därtill också mycket stora och de har även ökat över tid. Vad gäller eleverna i de runt 60 så kallade utsatta stadsdelarna i landet, vilka i stort sett samtliga i praktiken är miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund, så misslyckades över 35 procent med att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet under vårterminen 2019 och i de 22 särskilt utsatta områdena handlade det om över 40 procent under samma termin (Nejman & Hagman, 2020). Och under hälften av ungdomarna i de utsatta områdena tar sedan en gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier att jämföra med riksgenomsnittet på runt 75 procent. Därtill är andelen behöriga lärare betydligt högre på skolor i majoritetselevdominerade stadsdelar och på skolor som domineras av majoritetselever än på de minoritetselevdominerade skolorna i miljonprogramsområdena (Enfeldt, 2021). Detta visar inte minst TALIS-undersökningen som OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) förestår, men som till skillnad från OECD:s PISA-undersökning redovisar statistik över skolpersonalen och pedagogerna. TALIS-undersökningen indikerar att i motsats till många andra västländer, där de behöriga lärarna medvetet söker sig till utsatta skolor som domineras av minoritetselever, så väljer de mest kompetenta svenska lärarna i stället att överlag arbeta på elitskolor som domineras av vita elever. 1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 19

2021-12-21 10:47

CENTRAL IDÉ

Sverige uppvisar bland de största skillnaderna i kunskaps- och läsförståelsenivåer mellan majoritets- och minoritetselever i västvärlden.

Så vad går det egentligen att göra åt denna till synes stadigt eskalerande och redan mycket alarmerande situation som stavas en accelererande och intimt sammanbunden raslig bostads- och skolsegregation och ett snabbt växande studiegap mellan vita och icke-vita barn och unga? Alla aktörer är idag överens om att skolsegregationen är extrem just i Sverige och att den växande skolresultatsklyftan likaså är mycket oroväckande inför framtiden, och alla vill även motverka både den fysiska segregationen mellan vita och icke-vita barn och ungdomar och betygsskillnaderna dem emellan. Från Skolverkets sida förespråkas både en interkulturell, normkritisk och intersektionell pedagogik och det talas också ibland om behovet av en antirasistisk pedagogik för att om möjligt kunna bryta trenden som går mot en till synes ständigt växande skol- och bostadssegregation och en allt vidare kunskaps- och studieresultatklyfta mellan vita och icke-vita barn, ungdomar och unga vuxna (Andersson m.fl., 2014; Arneback, 2012; Arneback & Jämte, 2017; Elmeroth, 2018; Hällgren m.fl., 2006; Jonsson & Milani, 2009; Lahdenperä, 2001). Det ska också påminnas om att det handlar om en betydande del av samtliga barn och unga i landet som halkar efter den vita majoritetsbefolkningens barn och ungdomar då så höga procentandelar av landets invånare i ålderskategorin 0–29 år numera har utländsk och återigen framför allt utomeuropeisk bakgrund. I den här boken har vi inte någon kardinallösning att erbjuda, men vi tror oss ändå kunna bidra med ett i skolsammanhang fortfarande ovanligt synsätt som handlar om att analysera den svenska skolan utifrån storheterna ras och vithet och därmed erbjuda nya verktyg och perspektiv som förhoppningsvis kan bidra till åtminstone någon slags förändring till det bättre inför framtiden. 20

1 • VAD ÄR RA S?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 20

2021-12-21 10:47

F UN DE R A ÖVER

Hur ser demografin ut på din skola bland lärarna och övrig skolpersonal respektive bland eleverna?

Ordet ras och termerna rasism och antirasism I detta avsnitt redogörs för själva ordet ras ställning i svenska språket liksom ordets härkomst och ursprungliga betydelse. Till att börja med går det att konstatera att ras troligen är det mest laddade och tabubelagda ordet inom den svensktalande gemenskapen. Det finns visserligen enstaka svärord och könsord som också bär på en stark laddning och uppfattas som obekväma, men rasbegreppet och ordet ras står på alla sätt och vis i en klass för sig. Det faktum att ras är ett mycket kontroversiellt och framför allt helt igenom negativt laddat ord som många svenskar till och med ryggar för att använda i tal och än mer i skrift har sina historiska orsaker. För 1950-talets och även 1960-talets svenskar var ordet ras tämligen oproblematiskt att bruka i vardagen liksom i media och i många länder på jorden används begreppet dagligdags utan att någon överhuvudtaget reflekterar över det. Det är med andra ord inte något naturligt eller självklart att ordet ras måste ha den starka laddning som det har idag utan att det har blivit så i just svenska språket går att förstå och förklara med den svenska samtidshistorien och med den specifika svenska inställningen till ras som är unik i en internationell jämförelse. Det finns också forskning som visar att svenskar i gemen, och särskilt vita majoritetssvenskar som talar svenska som förstaspråk, har mycket svårt att tala om ras och hyser en stark aversion mot ordet i sig. Språkvetarna Erika Jönsson och Jenny Nilsson (2019) har i en studie som bygger på samtal med svensktalande som företrädesvis tillhör den högutbildade medelklassen funnit att de både undviker att tala om ras 1 • VAD ÄR R AS?

978-91-27-82941-1_Den fargblinda skolan inl.indd 21

2021-12-21 10:47

FÄRGBLINDA SKOLAN

FOTO: LENA RICHARDSON FOTO: LEVI BATISTA GONÇALVES

DEN

Catrin Lundström är docent i sociologi och biträdande professor i etnicitet och migration vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Tobias Hübinette Catrin Lundström

DEN

Tobias Hübinette Catrin Lundström

FÄRGBLINDA SKOLAN

– ras och vithet i svensk utbildning

ISBN 978-91-27-82941-1

9 789127 829411

Den färgblinda skolan skyddsomslag.indd 5

2021-12-21 09:41