9789127829190 by Smakprov Media AB

NOK_SKOGLUND_SVART_BALTE_I_FORALDRASKAP.indd 1-3,5

ISBN 978-91-27-82919-0

9 789127 829190

SVART BÄLTE I FÖRÄLDRASKAP

Martina Nelson är ledningsansvarig psykolog på SMART Psykiatri. Hon är leg. psykolog med inriktning mot neuropsykologi och utbildad i kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi. Martina föreläser och sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har arbetat inom allmänpsykiatrin samt med psykos- och beroendevård.

LOTTA BORG SKOGLUND & MARTINA NELSON

Lotta Borg Skoglund (till höger i bild) är docent vid Uppsala universitet och över läkare i psykiatri. Hon är grundare av SMART Psykiatri och hennes forskning handlar om neuropsykiatri, hormoner, psykisk samsjuklighet och beroende. Lotta är ofta anlitad som expert och debattör i tv och media och har tidigare skrivit Lyssnar din tonåring? och Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna.

Mat, sömnproblem, skola, läxor, skärmtid, tjat, kompisar, syskonbråk, risktagande. Det finns många områden att hantera som förälder. Varje familj har sina helt egna unika förutsättningar och i familjer där ett eller fler barn har adhd eller autism är föräldraskapet ofta extra krävande. Ofta är det just de utmaningar en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i sig medför som gör att det är särskilt svårt att få till rutiner. Den här boken är för dig som kan känna att vardagen med barn är svårnavigerad. Här varvas npf-föräldrars inifrånperspektiv med de vanligaste frågorna vi författare som psykiater respektive psykolog dagligen träffar på. Föräldrarnas egna tips och förslag kompletteras med kunskap från aktuell forskning och vetenskapligt utvärderade råd. Det här är ingen handbok för att bli en perfekt förälder! Vår förhoppning är att du ska hitta tips och strategier att pröva i samspel med ditt barn för ett fungerande familjeliv med mer ork och glädje.

LOTTA BORG SKOGLUND & MARTINA NELSON

SVART BÄLTE I FÖRÄLDRASKAP ATT LÖSA VARDAGEN I NPF-FAMILJER

Känns det uttjatade begreppet ”livspusslet” som en särskild utmaning just i din familj? Tycker du att andra inte verkar förstå att du har behövt kapa en hel del av dina ursprungliga drömmar och mål för ditt föräldra skap? Eller känner du dig dömd och kritiserad för att du kompromissar med sådant som andra föräldrar framhåller som centralt och självklart i sin föräldraroll? Hamnar syskon orättvist i skymundan och är närheten i par relationen så gott som obefintlig? För föräldrar som har ett eller flera barn med npf kan livspusslet ofta betyda något helt annat än det gör i andra familjer. Barn som inte kommer iväg på morgonen, kläder som sitter fel, tider som måste passas och ständiga konflikter kring läxor och hushållssysslor skapar stress och dränerar både barn och föräldrar på energi. Om du som förälder dessutom själv har en npf-diagnos blir ekvationen ofta ännu svårare att lösa.

omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: eva lindblad, 1001bild.se

2021-06-28 09:43

Innehåll Förord 13

Lotta 16 Martina 18

Kapitel 1 Att vara förälder idag Världens viktigaste och svåraste jobb 21

Föräldraskap då och nu Människohjärnan – naturens kompromiss En trygg anknytning Vilken föräldrastil har du?

Kapitel 2 Livspusslet vid npf

22 23 26 29

Lina: en npf-mammas bekännelse 34 Npf-familjen 36 Vad är npf? 37 De sju gyllene V-frågorna 42 Vilka krav kan jag ställa på mitt barn hemma? 43 Morgonrutiner 45 Tidsuppfattning 46 Parrelationen och jämställdhet 47 Skuggsyskon 49 Om du som förälder själv har en npf-diagnos 50 Dela bördan 51 Ta hand om dig själv 52 När är det dags att be om hjälp? 53 Lina: ett npf-liv med ökad självrespekt 56 Rekommendationer och tips 58 Här kan du få mer stöd och information 60 För dig som vill veta mer 60

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 5

2021-06-28 14:38

Kapitel 3 Neuropsykiatriska diagnoser Vad betyder alla bokstäver? 63 Annika: en ny värld öppnar sig 64 Ett spektrum av diagnoser 65 Neuropsykiatrisk utredning – vem, hur, när och varför? 65 Npf och kognitiva funktioner 66 Npf, motivation och hjärnan 71 Vad är adhd? 73 Vad är add? 73 Vad är autism? 74 Vad är intellektuell funktionsnedsättning (IF)? 75 Vad är tics och Tourettes? 76 Vad är språkstörning? 78 Vad är PANS/PANDAS? 79 Annika: en bättre vardag för Svea 81 Här kan du få mer stöd och information 83 För dig som vill veta mer 84

Kapitel 4 Utmanande beteenden och konflikter ”Varför kan du inte bara göra som jag säger?” 89

Emma: ständigt i konflikt 90 Utmanande beteenden eller sund protest? 93 Vikten av kartläggning 94 Pröva motiverande samtal! 95 Utmananade och normbrytande beteenden 99 Gemensam problemlösning 102 Gemenskap och relationer 103 Byt perspektiv 104 Förebyggande föräldraskap 105 Utgå från dig själv 107 Barn som säger nej 109 Lågaffektivt bemötande 112 Lär känna dina sårbara sidor 116 Hantera en konflikt 118 Emma: ökad förståelse för dotterns behov 119

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 6

2021-06-28 14:38

Rekommendationer och tips Här kan du få mer stöd och information För dig som vill veta mer

121 122 123

Kapitel 5 Sömnen Nattugglan och ängsligheten 125

Noah: nattugglan 126 När sömnen blir ett problem 129 Den onda sömncirkeln 130 Sömnhjälpen 130 En god sömn för alla – sömnhygien 135 Noah: nya rutiner 137 Här kan du få mer stöd och information 138 För dig som vill veta mer 138

Kapitel 6 Barn som inte vill gå i skolan Hemmakämpare, prestationskrav och utanförskap 141

Liam: skolan och kravkänsligheten 142 Om problematisk skolfrånvaro 144 Orsaker till problematisk skolfrånvaro 144 Npf och problematisk skolfrånvaro, hur hänger det ihop? 146 Omotiverade barn – finns det? 148 Samverkan med skolan 152 Prestationskrav, perfektionism och kravkänslighet 154 Om du misstänker att ditt barn inte mår bra 157 Vad är ångest? 159 Liam: nu med nya redskap 162 Rekommendationer och tips 164 Här kan du få mer stöd och information 165 För dig som vill veta mer 166

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 7

2021-06-28 14:38

Kapitel 7 Fritiden ”Vi som skulle ha det så bra …” 169

Kim: självständigheten 170 Utanförskap 172 Fritidsaktiviteter och rörelse 176 Helger och lov 180 Kim: en gemensam struktur 182 Rekommendationer och tips 184 Här kan du få mer stöd och information 186 För dig som vill veta mer 186

Kapitel 8 Skärmtid och skärminnehåll En förtappad generation? 187 Mira: skärmbråken eskalerar 188 Npf, skärmtid och sociala medier 190 Dator- och tv-spelande 193 Mobil och surfplatta 195 Mira: sundare skärmhälsa 200 Rekommendationer och tips 202 Här kan du få mer stöd och information 203 För dig som vill veta mer 204

Kapitel 9 Maten Mästerkock åt barn med snäv önskemeny 205

Wilma: en begränsad matsedel 206 Problem med mat – vad, hur och varför? 209 Hur ska jag förhålla mig till mitt barns matproblem? 211 Ätstörningar och kroppsuppfattning 214 Förståelse för npf och barnets behov 217 Wilma: ökad grad av acceptans kring maten 218 Rekommendationer och tips 220 Här kan du få mer stöd och information 221 För dig som vill veta mer 221

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 8

2021-06-28 14:38

Kapitel 10 Tonår och hormoner När känslorna svallar 223 Anna: känslorna och hormonerna 224 Varför har vi så mycket känslor? 226 Hormonella förändringar under tonåren 227 Om pms/pmds vid npf 229 Känsloakuten – hjälp till självhjälp 230 Anna: kommando över känslor och hormoner 232 Rekommendationer och tips 233 Här kan du få mer stöd och information 233 För dig som vill veta mer 234

Kapitel 11 Identitet, sexualitet och könsdysfori Vem är jag? 237 Elli och Charlie: Han, hon, hen, henom 238 Tonår och sexualitet 241 Könsdysfori, transsexualism och identitet 242 HBTQ+ 244 Varför söker fler hjälp för könsdysfori? 248 Att samtala om sexualitet och könstillhörighet 248 Utredning och behandling 250 Charlie: vägen framåt 251 Rekommendationer och tips 253 Här kan du få mer stöd och information 254 För dig som vill veta mer 255

Kapitel 12 Alkohol och droger En förälders värsta mardröm? 257

Kalle: strävan efter ett inre lugn 258 Alkohol, droger och tonårshjärnan 260 Vad du som förälder kan göra 260 Regler och överenskommelser 262 Att sätta gränser – och kompromissa om lösningar 262 Köpa ut eller pröva hemma? 263 Droger eller normal tonårströtthet? 266

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 9

2021-06-28 14:38

Att samtala om alkohol och droger 266 Kalle: goda samtal och kompromisser 271 Rekommendationer och tips 273 Här kan du få mer stöd och information 273 För dig som vill veta mer 274

Kapitel 13 Ung vuxen med npf Att ta hand om sig själv 277 Ludde: livet stannar av 278 Att bli vuxen med npf 280 Planera, organisera och strukturera 281 Dela upp i mindre delar, steg för steg 282 Hantera ekonomi och betala räkningar 284 Föräldrar som plötsligt hamnar utanför 285 Ludde: på väg mot vuxenlivet 287 Rekommendationer och tips 289 Här kan du få mer stöd och information 291 För dig som vill veta mer 292

Kapitel 14 Intellektuell funktionsnedsättning och hög begåvning Dubbel belastning eller en särskild gåva? 293

Fanny: begåvning – ett tveeggat svärd 294 Variationer i intellektuella funktioner 297 Stöd vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning 297 Twice exceptional (2e) 300 Stöd och anpassningar vid 2e 302 Fanny: rätt utmaningar och rätt anpassningar 303 Rekommendationer och tips 305 Här kan du få mer stöd och information 306 För dig som vill veta mer 307

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 10

2021-06-28 14:38

Kapitel 15 Stöd och behandling vid npf ”Vad funkar för oss och hur får jag hjälp?” 309

My: mediciner – rätt eller fel? 310 Psykoedukation och föräldrastöd 312 Stöd och hjälpmedel för minne och vardagsfunktion 312 Läkemedelsbehandling vid adhd 313 Läkemedelsbehandling för barn med autism 314 Läkemedelsbehandling vid sömnsvårigheter 314 My: sund skepsis 316 För dig som vill veta mer 317

Kapitel 16 Psykisk hälsa hos barn Hur mår våra unga egentligen? 319

Paula: psykiskt lidande 320 Att må dåligt utan att vara sjuk 322 Psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller npf? 322 Psykisk hälsa – förr och nu 323 Vad är psykisk hälsa? 324 Varför mår många så dåligt när de har det så bra? 325 Att anpassa, inte sänka kraven 326 Paula: skör, stark och i synk 328

Avslutande ord

330

Mer hjälp att få

332

Hjälpmedel och appar

333

Tack! 334

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 11

2021-06-28 14:38

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 12

2021-06-28 14:38

Förord

Vad är viktigast i just ditt föräldraskap? Vilken relation vill du bygga med ditt växande barn? Är det viktigaste för dig att ditt barn gör som du säger? Att hen lyssnar på dig? Eller vill du att ditt barn ska lära sig att samarbeta kring olika lösningar? Går det att åstadkomma båda, eller behöver vi välja det ena eller det andra? Och hur ska man egentligen gå till väga för att vara den bästa möjliga versionen av sig själv som förälder till sitt barn? Alla föräldrar brottas någon gång under sitt föräldraskap med oro för sitt barn. I familjer där ett barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf), till exempel adhd, add eller autism, är konflikter om mat, sömn, skola, skärmar, relationer och risktagande särskilt utmanande. Den här boken är för dig som ibland, kanske till och med ofta, upp lever att vardagen med barn är rätt svårnavigerad. Här vill vi förmedla både föräldraröster och våra egna tankar kring de vanligaste frågorna vi får från föräldrar till barn, tonåringar och unga vuxna. Tillsammans med de föräldrar som medverkar i boken ger vi dig praktiska och konkreta tips på nya sätt att tänka och nya strategier att testa i samspelet med din älskade unge. Många npf-föräldrar har – helt enkelt för att överleva – hittat en massa smarta strategier och vägar runt problem som de flesta föräldrar kämpar med. I npf-familjen kryssar man nämligen mest hela tiden mellan vardagsgrynnor och reder ut hastiga väderomslag som fullfjädrade kappseglare. Vi tycker att dessa tips och trix måste bli kända för alla. Därför har vi valt att utgå från npf-familjers egna upplevelser och

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 13

2021-06-28 14:38

erfarenheter och lyfter fram både barn och föräldrar som experter med mycket värdefullt att lära oss. Vi vill särskilt lyfta deras humor och pragmatism och visa upp hur många av dem som blivit riktiga elitutövare i grenen livspussel. Vi har mycket att lära av dessa superhjältar till mammor och pappor som genom åren skaffat sig svart bälte i föräldraskap. I varje kapitel får du ta del av en familjs berättelse, tips och vardagsstrategier. Vi lyfter frågor om sådant som vi redan vet är så viktigt i våra barns liv, och som just därför är det som oroar oss så mycket när det inte fungerar: mat, sömn, skärmar, sexualitet och skolvägran. Du får också ett unikt inifrånperspektiv genom barnets eller ungdomens syn på saken. Som förälder är man alltid den yttersta experten på sitt eget familjeliv. Det vi som författare gör är att sätta in föräldrarnas berättelser i ett kliniskt sammanhang utifrån evidensbaserade rekommendationer och vår erfarenhet av utredning och behandling av npf hos både barn och vuxna. Här vill vi sammanfatta och förmedla det vi samlat på oss genom åren i våra möten med så många hårt kämpande barn och föräldrar. Boken kan förhoppningsvis vara till stor hjälp för alla föräldrar, oavsett om man har barn med en diagnos eller inte. Den kan även läsas i väntan på eller efter en neuropsykiatrisk utredning samt av personal inom vård och omsorg, eller av pedagoger som vill lära sig mer om ungas problem, med e ller utan npf. Vår förhoppning är att du som läsare ska få användbara rekommendationer och råd, och inte minst möjlighet att reflektera över ditt föräldraskap. Kanske finns det andra sätt att nå fram till ditt barn än dem du redan prövat? De råd, tips och rekommendationer vi ger grundar sig på metoder och erfarenheter som fungerat för andra. Det handlar aldrig om att du själv ska försöka vara psykolog eller psykiatriker åt ditt eget barn. Det handlar om att lära sig att förstå vad barnets beteende kan bero på, vilka behov som kan 14

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 14

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

ligga bakom det barnet signalerar, och att hitta nya sätt att kommunicera kring dessa beteenden och behov. Det handlar också om att acceptera att ett barn inte har alla de funktioner och förmågor man kanske önskat och att inse att de kanske kommer att utvecklas över tid – men även att de hos vissa barn kanske alltid kommer att vara nedsatta. Och det handlar om att arbeta med sig själv, samtidigt som man nyfiket lyssnar på sitt barn. Det här är ingen handbok för att bli en perfekt förälder. Sådana föräldrar finns nämligen inte. Och ibland kan man unna sig att ta lite genvägar till målet. Det finns såklart många olika vägar framåt, och det slutgiltiga målet är aldrig att vinna pris som bästa förälder, utan att på sikt få en fin relation till sitt vuxna barn.

förord

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 15

2021-06-28 14:38

Lotta Jag har mycket att säga om mina egna föräldrar under min uppväxt. Detta har jag och mina föräldrar avhandlat i familjeterapi och idag är vi hyfsat överens om att sanningen ligger någonstans mitt emellan våra respektive upplevelser. Jag ska inte trötta er med detaljerna, men jag kritiserade ofta mina föräldrar för vad jag uppfattade som deras relativa ointresse för mig som autonom och självständig person. Jag skulle aldrig ha erkänt det för mamma och pappa vid den tiden men idag kan jag – som vuxen och själv förälder – inte låta bli att reflektera över att mina föräldrar också hade en ganska sund ”låt gå”-mentalitet. Att de lät mig hitta mina egna vägar, trodde på kraften i mig och att de inte såg föräldra skapet som sin enda uppgift och mening här i livet. De gjorde naturligtvis förändringar och anpassningar, men fortsatte att vara sig själva även efter att de fick barn. Kanske tyckte de att de gjorde sitt bästa, och antagligen tittar de med viss förundran på vår generation som är fullt upptagen med – ofta också helt utmattad av – alla krav och förväntningar som föräldraskapet innebär.

» Om man tror att barnen ska ge en sinnesro, självförtroende eller en känsla av beständig lycka, så kommer man att få en svår chock. Barn komplicerar, påverkar, för in huvudberättelsen på sidospår, ger färg åt livet, gör allt svart, gör en räddare än någonsin förr, får en att ana något heligt, förklarar varför människan kan vara så grym, utplånar eller förändrar en del av ens förflutna och kastar en lång skugga in i framtiden. Man har aldrig tråkigt när man har barn. Riskerna är stora. Det knastrar och sprakar hela tiden. « Anne Roiphe, Married: A Fine Predicament

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 16

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

Jag vet inte om du håller med mig, men innan jag själv fick barn hade jag ganska många idéer, tankar och drömmar om hur livet med barn skulle bli. Framförallt hade jag oändligt många tankar om vänner som fått barn före mig och deras sätt att vara föräldrar på. Ellertankar och tankar förresten … I ärlighetens namn var det mycket oftare rätt högljudda åsikter. Jag rodnar över hur jag tyckte mig ha rätt att högt och tydligt ha synpunkter på mina vänners rutiner, uppfostringsmetoder eller brist på sådana. Glädjande nog, 17 år och fem barn senare, har livet gjort mig mer ödmjuk. Inget blev som jag tänkte. Det jag trodde var lätt blev svårt. Det jag trodde var mina styrkor visade sig vara öppna sår. Och framförallt: jag kunde inte påverka särskilt mycket alls av de framväxande individer som mina fem unika barn skulle visa sig vara. Jag gör mig inga illusioner om att jag idag är någon fulländad förälder – det går ju inte en dag utan att de viktigaste i mitt liv påminner mig om mina brister och begränsningar. Allt från bråken med tonårsdöttrarna till känslan av otillräcklighet som sonens sorgsna röst ger mig när jag berättar att jag behöver jobba några timmar till. Jag har också fått den stora förmånen och ansvaret att bli en npf-förälder. Som så mycket när det gäller barn var det inget jag kunde välja eller styra över. Det har inneburit stora utmaningar men också ovärderliga erfarenheter. Trots all oro och otillräcklighetskänslor är det något som – på riktigt! – har givit mig ytterligare ett lager i tårtan som är livet. Idag är jag en stolt, ofullständig, stark och tidvis helt oändligt sårbar npf-mamma. Jag hade velat att den här boken fanns när jag och min man blev npf-föräldrar. Ja, när vi blev föräldrar, punkt. Lotta Borg Skoglund

förord

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 17

2021-06-28 14:38

Martina Först idag, i vuxen ålder, har jag förstått att jag själv är uppvuxen i en npf-familj. Jag har sett hur jag, mina syskon och föräldrar har kämpat. Utifrån våra förutsättningar. Kanske hade vi behövt mer förståelse för npf och redskap att hantera våra svårigheter för länge sedan – det hade kunnat bespara oss onödiga konflikter och lidande. En av mina största rädslor (om jag ska vara helt ärlig) är att själv bli förälder. Jag är nog inte ensam om dessa känslor inför familjelivet. Att vara förälder verkar innebära så många krav, sömnlösa nätter, osäkerhet, oro och jämförande. Är det fel på mig som känner den här rädslan och ambivalensen till att få barn? Jag tycker inte att andra verkar tänka så. Eller gör de det? Kan det ha att göra med att jag är psykolog och ofta får höra om ”baksidan” av föräldraskapet? Det verkar inte heller vara acceptabelt att säga negativa saker om familjeliv, parrelationer eller om barn som små energitjuvar. En nära vän och kollega sa till mig en gång att ”ha barn är som plus minus noll för att vara helt ärlig”. Så otroligt befriande, tänkte jag! Det är så jag tänker mig att många känner i sitt föräldraskap, men få vågar säga det. Och tanken på att leva utan barn är skrämmande, ofta drömmer jag om att bilda familj. Men jag är sam tidigt rädd att förlora det jag värdesätter och värnar mest av allt: min egen tid. Tid då jag bara kan få vara, utan krav och utan att behöva förhålla mig till and ra eller bli ombedd att göra saker. Att kunna välja när jag behöver ladda batterierna och få känna mig fri. Jag tycker egentligen inte att det är konstigt att man känner rädsla och oro. Samtidigt älskar jag min egen familj 18

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 18

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

mer än allt annat.Och kanske är jag rädd för att jag kommer att älska ett barn så mycket att det blir alltför smärtsamt? Hur ska man till exempel klara av att se sitt barn må dåligt? För det kommer ju att hända. All heder åt er som vågat ta språnget och som trots motgångar och svårigheter, sömnbrist och försummad egentid fortsätter att kämpa för era barn. Ni är mina hjältar. Martina Nelson

förord

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 19

2021-06-28 14:38

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 20

2021-06-28 14:38

KAPITEL 1

Att vara förälder idag Världens viktigaste och svåraste jobb

Hur vet man om man är en bra förälder? Vem avgör egent ligen det och vad påverkar hur man är som förälder? Och kan det räcka att vara lagom bra eller måste man prestera på topp i varje given sekund? De flesta som är insatta i ämnet hävdar faktiskt att man inte alls behöver vara perfekt. Många säger till och med att det inte är bra för barn med ”perfekta” föräldrar.

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 21

2021-06-28 14:38

Föräldraskap då och nu Det finns en hel del självklara krav som man behöver ställa på sig själv som förälder. Men ibland utgår nog inte kraven helt och hållet från vad som verkligen har betydelse för att barnen ska må bra. Kanske ställer föräldrar i vissa fall för höga krav på sig själva? Dessutom har tiderna förändrats och kanske utmaningarna som föräldrar med dem. Till vår tids föräldrars försvar vill vi lyfta några faktorer som vi behöver försöka förhålla oss till och som har betydelse för föräldraskap idag. Vi kan börja med att konstatera att det med största sannolikhet inte var bättre förr. När våra mor- och farföräldrar upplyser oss om riskerna med att ”curla sönder en hel generation” baseras det förmodligen inte så mycket på fakta som på okunskap om vikten av att uppmärksamma och på rätt sätt bemöta psykologiska processer hos såväl tonåringen som det lilla barnet som inte kan prata än. När de högt och ljudligt deklarerar att ”på min tid fick man minsann bara ett rapp över knogarna eller en handfast knuff ut på åkern” och ”se hur bra det har gått för mig”, så har de sannolikt inte hängt med i kunskapsutvecklingen kring individuell sårbarhet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Idag har vi tillräckligt på fötterna för att kunna bemöta en alltför självförhärligande ”good enough”-inställning och en tro på att ”one size fits all”. Vi vet att vi ganska snabbt kommer att befinna oss ute på hal is om vi enbart ”sätter hårt mot hårt” när det gäller mer sårbara barn. Våra mor- och farföräldrar var heller inte tvungna att förhålla sig till trycket från sociala medier. Om vi inte aktivt avskärmar oss utsätts vi idag för konstanta påminnelser om andra föräldrars förträfflighet och familjelycka. Vi ser den glansiga ytan på andras vardag och besparas de mörkare detaljerna. Instagram och Facebook är påfallande befriade från vardagsrealism, vilket kan vara pro22

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 22

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

blematiskt. Kanske skulle vi vinna på att mer generöst dela med oss av de mindre glamorösa delarna av våra liv? Känslan av att inte vara ensam, vetskapen om att andra också kämpar och att det faktiskt är relativt få familjer som lever det perfekta livet, är något som föräldrar till barn med npf ofta värdesätter. Den digitala tekniken i all ära, men redan från graviditetens första dag får vi – via tidningar, myndigheter, barn-/föräldraappar eller bara allmänt allvetande självutnämnda experter – veta vad som är en normal utveckling, vad man ”brukar” känna och tänka som förälder eller vad partnern bör göra för sin höggravida sambo eller utschasade hemmaförälder. Och så här fortsätter det vecka efter vecka under graviditeten och under åren som följer. Vi är en påläst och upplyst generation. All information – både den vi önskar att vi hade och den vi önskar att vi inte hade – finns bara sekunder bort i mobilen. Detta är i många fall både bra och nödvändigt. Men är vi lite för pålästa för vårt eget bästa? Och vad gör det med oss föräldrar när allt som inte följer applikationen och/eller BVC-kurvan kommenteras och i vissa fall problematiseras i olika internet- och föräldragrupper och diskussionsforum?

Människohjärnan – naturens kompromiss Vi må vara bara ytterligare en art bland andra däggdjur, men på ett område skiljer vi oss markant från våra fyrfota däggdjurssläktingar: ett människobarn är beroende av skydd, stöd och omsorg under en betydligt längre tid än de flesta andra arter i naturen. En del av förklaringen ligger i utvecklingen av människosläktets unika, komplicerade och avancerade hjärna. Trots likheter med andra däggdjur har människan – som enda art i naturen – förmågan att tänka och planera inför 1 · att vara förälder idag

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 23

2021-06-28 14:38

framtiden. Även om många av de äldre delarna av vår hjärna liknar dem hos så kallade lägre livsformer, har människan tack vare flera miljoner år av evolution utvecklat en otroligt mycket mer avancerad hjärna. Det som kanske mest skiljer människors hjärnor från andra däggdjurs finns i den grå (egentligen beige-rosa) veckade ytan som kallas hjärnbarken. Ju mer veckad och vindlande hjärnbarken är, desto störreyta av hjärnceller och kopplingar dem emellan får plats i vår skalle. Och desto mer sofistikerad kan bearbetningen av all den informationen vi tar in från omvärlden bli. Den växande människohjärnan ska på sikt, utöver att bara hjälpa oss med vår omedelbara överlevnad, kunna bringa ordning i ett myller av konkurrerande signaler och guida oss rätt mellan olika alternativa scenarier beroende på framtida behov, önskningar och mål. Alla dessa komplicerade funktioner kan omöjligt rymmas i huvudet på en nyfödd bebis. Brutalt uttryckt har naturen alltså att välja mellan att forma om kvinnokroppen och ge oss ett bäcken där en fullvuxen skalle kan passera, eller anpassa vårt nervsystem så att det fortsätter att utvecklas efter vår födelse. Sannolikt skulle det inte vara så gynnsamt för människosläktets överlevnad om kvinnors höfter var oproportionerligt breda. Om inte annat skulle det nog bli betydligt svårare att springa ifrån fiender och vilda djur med den kroppskonstitutionen. Kanske gjorde naturen någon form av kompromiss: kvinnor har bredare höfter än män och människobarns nyfödda skalle är mjuk och formbar och tillåter utvecklingen av vår komplexa och unika hjärna långt efter spädbarnsstadiet. Men naturens kompromiss är inte riskfri. Den ställer krav på oss, både som barn och som föräldrar. Det nyfödda barnets omogenhet, tillsammans med det faktum att det tar människoungen så lång tid att fullborda det växande nerv24

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 24

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

systemet, gör oss helt beroende av våra föräldrar eller andra vuxna under en stor del av våra liv. När vi sedan själva blir föräldrar kommer vi under många år att behöva skydda, stötta och förbereda våra barn för världen. Vi behöver lära dem vad som är rätt och fel, och träna dem i att hantera motgångar och faror de ännu inte klarar av att möta på egen hand. Detta faktum skapar det fantastiska ömsesidiga beroendet som vi i bästa fall upplever inom en familj. Men det bidrar också till att ett barn kommer att vara beroende av sina föräldrars eller andra vuxnas acceptans och bekräftelse. För de allra flesta fungerar detta arrangemang – åtminstone i perioder – ganska smärtfritt. Men vi kan nog alla skriva under på att vardagligt gnäll och gnissel hör de flesta familjer till, trots att de allra flesta föräldrar gör sitt yttersta för att vara den bästa möjliga versionen av sitt vuxna jag i relation till sina barn. I perioder kan det vara extra svårt. Kanske tvivlar du på din förmåga i föräldrarollen, eller så kämpar du med dina egna strider och känner att du inte räcker till på det sätt du vill och önskar? Vi vet att relationen mellan barn och förälder – det vi kallaranknytning – har betydelse för barnets utveckling genom hela livet. Det är väl inte så konstigt att vi vill göra vårt yttersta och vara en så perfekt förälder som möjligt? Men att skapa en god relation till ditt barn handlar inte om att du måste vara perfekt hela tiden. Många är nog överens om att det varken finns ”perfekta barn” eller ”perfekta föräldrar” (även om sociala medier ibland kan få det att verka så). Och det finns flera faktorer som inte alltid går att råda över som påverkar hur relationen mellan barn och förälder utvecklas. Det handlar bland annat om ditt barns inneboende personlighet, din familjs sociala situation och nätverk, och om någon eller några i din familj lever med en npf-diagnos.

1 · att vara förälder idag

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 25

2021-06-28 14:38

En trygg anknytning Det behövs ofta inte så mycket som vi kanske tror för att barn ska få en så kallad trygg anknytning. Med trygg anknytning menas att det finns starka långvariga känslomässiga band mellan barnet och en eller några vuxna som det har en nära relation till. Ett barn lär sig lita på sina egna och andras känslor och beteenden genom att det finns vuxna i närheten som kan se, bekräfta, trösta och skydda barnet i såväl nya som välbekanta situationer. Det är förstås viktigt att barnet känner sig omtyckt och känner tillit till och förtroende för föräldern. Relationer som präglas av stabilitet, förutsägbarhet och ömsesidig respekt ger barnet en trygg bas. Att barnet känner att föräldern går att lita på är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en trygg anknytning. Barn med en trygg anknytning kommer att må bättre och klara sig bättre i livet, både som barn och som vuxna. Om du som förälder har en lyhördhet för ditt barns unika behov ökar chansen att barnet växer upp till en trygg vuxen. Utöver fysiska behov som mat, vatten och sömn har barn psykologiska behov som att känna tillit, kärlek och acceptans i nära relationer, erbjudas tröst och stöd när de behöver och vara en del av en gemenskap med andra barn och vuxna. Många är nog överens om att vi alla mår bra av att få vara en del av ett större sammanhang. Det är ofta särskilt viktigt för barn och ungdomar som växer och utvecklas. Det finns flera olika vägar för barn att utvecklas så länge föräldraskapet förmår att skapa ”barnets trygga bas”. Det viktigaste för dig som förälder är inte att du lindrar och avhjälper allt obehag som uppstår i stunden, utan att du förmår avgöra när och hur mycket ditt barn kan utmana sig själv och hantera okända situationer. Naturligtvis med vetskap om att du som förälder alltid finns där som uppbackning om det skulle gå snett. Den brittiske psykoanalytikern 26

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 26

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

John Bowlby formulerade anknytningsteorin, som handlar om hur relationen mellan ett barn och dess förälder har betydelse för barnets utveckling. Psykologen Mary Ainsworth, som samarbetade med Bowlby, fortsatte att utveckla hans teorier. Hon menade att det känslomässiga bandet mellan barnet och barnets anknytningspersoner (ofta föräldrarna) ger barnet tryggheten att våga utforska världen. Enligt Ainsworth kommer denna trygga bas att vara viktig även för hur vi fungerar och mår som vuxna människor. Ainsworth och hennes medarbetare beskrev tre olika anknytningsstilar hos barn utifrån hur barn och föräldrar samspelade med varandra: trygg anknytning, otrygg undvikande anknytning och otrygg ambivalent anknytning. • Barn med en trygg anknytning visade positiva känslor i kontakten med sina föräldrar. Föräldrarna var i sin tur konsekventa och lyhörda inför barnens behov och sig naler. • Föräldrar till barn med otrygg undvikande anknytning var mer fysiskt otillgängliga och mindre lyhörda för när barnet uttryckte rädsla, ledsenhet eller ville ha närhet. Barnen i sin tur var också undvikande och avvisande gentemot föräldrarna. • Barn med otrygg ambivalent anknytning var ängsliga i samspelet med sina föräldrar. De kunde bli arga och protesterade både av för mycket och för lite närhet. Föräldrarna var otydliga och ändrade ofta sitt beteende på ett sätt som inte alltid speglade barnets signaler och behov. Psykologen Mary Main byggde på dessa teorier med en fjärde anknytningsstil: den desorganiserade. Hon beskrev hur barn med desorganiserad anknytning kan vara motsägelsefulla, till exempel genom att söka fysisk kontakt med vuxna 1 · att vara förälder idag

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 27

2021-06-28 14:38

men i nästa stund dra sig undan eller stelna till. Barnen kan vara vilsna eller likgiltiga gentemot sina föräldrar. Föräldrarnas beteenden kan skrämma barnen, ibland med fysisk och psykisk misshandel. Forskarna Cindy Hazan och Phillip Shaver kopplade ihop olika anknytningsstilar med problem senare i livet. Barn med en trygg anknytning har som vuxna en bättre självkänsla och har lättare att skapa och bibehålla stabila relationer med andra. De barn som växt upp med otryggt undvikande anknytning får däremot svårare i relationer och undviker ibland närhet. Barn med otrygg ambivalent anknytning kan istället bli känslomässigt beroende i nära relationer och förlita sig mer på andra än på sig själva, samtidigt som de har svårt att känna tillit till andra. Enligt dessa teorier löper barn med desorganiserad anknytning allra störst risk att utveckla psykiatriska problem senare i livet. Oavsett om man håller med om teorierna ovan kan vi nog tänka att det måste finnas många olika sätt att skapa en trygg bas på, och att barn kommer att ha olika behov för att kunna knyta an. Men det finns naturligtvis – oavsett vilka teorier man ansluter sig till – saker som föräldrar aldrig ska göra. Det handlar till exempel om att aldrig medvetet skrämma, hota eller neka barnet skydd och stöd i situationer som upplevs hotfulla. Inte heller är en överbeskyddande föräldrastil nödvändigtvis detsamma som det ”bästa” föräldraskapet. Det stabila och hållbara föräldraskapet är ett ständigt dynamiskt förhållande mellan just den här föräldern och just det här barnet. Och en förståelse för vilken balans mellan trygghet, uppmärksamhet och utrymme att utforska världen som just det här barnet behöver. Som förälder måste du inte göra allt rätt varje gång. Det finns ett ”good enough” även för föräldrar. Barn är förlåtande och om du tydligt visar att du vill, och fortsätter att för 28

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 28

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

söka göra så gott du kan och förmår, räcker det väldigt långt. Barn mår inte heller bra av ”perfekta” förebilder. De behöver människor omkring sig som är otillräckliga ibland, precis som de själva är. När barn och föräldrar inte är överens, eller till och med missförstår varandra, utvecklas barnets förmåga till tolerans och kommunikation så länge det finns utrymme för förklaring och försoning.

Vilken föräldrastil har du? Det finns flera sätt att beskriva föräldraskap och föräldra stilar. Kanske är din egen föräldrastil medvetet uttänkt och baserad på till exempel egna värderingar eller kulturell bakgrund? Eller hämtar du inspiration från hur personer i din närhet uppfostrar sina barn, hur du själv uppfostrades eller av samhällets normer kring föräldraskap och uppfostran? Psykologen Diana Baumrind beskrev på 1960-talet tre olika föräldrastilar som hon benämnde auktoritär, auktoritativ och tillåtande. På 1980-talet lade Eleanor Maccoby och John Martin till en fjärde föräldrastil: den försummande. 1. I en auktoritär föräldrastil sätter föräldrarna upp regler som barnet ska följa. Föräldern förväntar sig att barnet ska lyda i alla situationer och barnet bestraffas eller fråntas något om hen inte efterföljer det som föräldern bestämt. Inom ramen för den auktoritära föräldrastilen finns det inte så mycket utrymme för diskussion eller för barnets syn på saken. Det är framförallt förälderns ord som gäller. 2. En auktoritativ föräldrastil grundar sig på värme och lyhördhet gentemot barnet. Både krav och tydliga regler finns för barnet, men också utrymme för diskussion, och barnet får frihet att uttrycka sina tankar och känslor. För1 · att vara förälder idag

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 29

2021-06-28 14:38

äldern tar sig tid att förklara varför saker ska göras eller regler följas. 3. Den tillåtande föräldrastilen utgår från värme och kärlek och har få gränser, regler eller krav på barnet. Föräldrar ger ofta efter för barnets önskemål och om regler inte efterföljs får det inga särskilda konsekvenser. 4. I en försummande föräldrastil är föräldern inte involverad i barnets upplevelser, visar låg grad av värme och ställer inte några särskilda krav på barnet, som lämnas att ta hand om och lära sig själv om livet. Föräldraskapet och anknytningen mellan barn och föräldrar formas av den tid man lever i, vilka värderingar man själv har, ens egen uppväxt och föräldrastil men också barnets personlighet. Dessa faktorer, och många fler, har betydelse för barnets utveckling, olika beteenden och fungerande. Och har man dessutom ett eller flera barn med npf, eller själv lever med en npf-diagnos, brukar föräldraskapet bli utmanande. Många föräldrar hittar egna knep och sätt att komma runt olika problem inom familjen och berättar att det som fungerar ena veckan, kanske inte alls fungerar nästa.

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 30

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

referenser

Bowlby J., Attachment theory and its therapeutic implications. Adolesc Psychiatry. 1978;6:5–33. Ainsworth M. et al., A Psychological Study of the Strange Situation. Routledge: Psychology Taylor & Francis Group 2015. Main M., The organized categories of infant, child, and adult attachment: flexible vs. inflexible attention under attachment-related stress. J Am Psychoanal Assoc. 2000;48(4):1055–1096; discussion 1175–1087. Hazan C. & Shaver P., Romantic love conceptualized as an attachment process. Journal of personality and social psychology. 1987;52(3):511– 524. Main M., Introduction to the special section on attachment and psychopathology: 2. Overview of the field of attachment. Journal of consulting and clinical psychology. 1996;64(2):237–243. Baumrind D., Patterns of parental authority and adolescent autonomy. New Dir Child Adolesc Dev. 2005(108):61–69. Rhodin, K. L. & Lalouni, M., Vad alla föräldrar borde få veta. Natur & Kultur, 2019. Maccoby E. E., Martin, J. A., Socialization in the context of the fam ily: Parent-child interaction. Handbook of child psychology (Vol. 4, pp. 1–101): New York: Wiley, 1983.

1 · att vara förälder idag

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 31

2021-06-28 14:38

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 32

2021-06-28 14:38

KAPITEL 2

Livspusslet vid npf

Känns det uttjatade begreppet ”livspusslet” som en särskild utmaning just i din familj? Tycker du att andra inte verkar förstå att du har behövt kapa en hel del av dina ursprungliga drömmar och mål för ditt föräldra skap? Eller känner du dig dömd och kritiserad för att du kompromissar med sådant som andra föräldrar framhål ler som centralt och självklart i sin föräldraroll? Hamnar syskon orättvist i skymundan och är närheten i par relationen så gott som obefintlig? För föräldrar som har ett eller flera barn med npf kan livspusslet ofta betyda något helt annat än det gör i andra familjer. Barn som inte kommer iväg på morgonen, kläder som sitter fel, tider som måste passas och ständiga konflikter kring läxor och hushållssysslor skapar stress och dränerar både barn och föräldrar på energi. Om du som förälder dessutom själv har en npf-diagnos blir ekvationen ofta ännu svårare att lösa.

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 33

2021-06-28 14:38

Lina: en npf-mammas bekännelse ■ Det här blev ju inte riktigt som jag tänkt mig. Jag har sedan tonåren funderat på hur det skulle bli att få barn och bygga en familj. Längtan efter att få skapa något eget, att få ”göra om och göra rätt” påverkas säkert av min knaggliga relation till mina egna föräldrar. Jag hade en önskan och en bild av att kunna få ge allt det som jag känner att jag själv inte har fått. Allt jag hade behövt. Det började inte bra. Vårt första barn var inte någon lätt bebis. Jag kände nog redan när han låg i magen att det skulle kunna bli en utmaning. Men jag hade ju inget att jämföra med. När han kom drabbades jag av en ome delbar och alldeles överväldigande förälskelse. ”Det här är meningen med mitt liv. Jag ska göra ALLT för den här skyddslösa och vackra lilla varelsen.” För första gången förstod jag på allvar att man skulle kunna gå i döden för sitt barn. Men det var inte någon lugn, nöjd och lättröstad bebis jag hade fått. Det stod klart redan första dagar na efter att vi kom hem från BB. Det var som att Pelle hatade att vara spädbarn. Han ville inte göra något av det som jag trodde spädbarn var förprogrammerade att göra: sova, äta eller ligga och mysa. Han var liksom kroniskt missnöjd och ganska snart började det tära på mitt självförtroende som mamma. Att inte kunna få sitt barn att äta eller sova mer än 30 minuter i stöten, och att inte kunna erbjuda tröst eller trygghet, ställde hela min världsbild på ända. Jag började googla och fråga runt bland vänner. Ska det vara på det här viset? Har era barn också ett så här intensivt och hetsigt temperament? Vad gör jag för fel tror ni? 34

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 34

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

Jag fick mängder av välmenande råd och jag försökte allt. Men inget hjälpte. Åren gick och Pelle fortsatte att utvecklas, men han var inte som sina jämnåriga. Det jobbigaste var när för klaringarna började handla om att jag hade för höga krav på livet med barn och att jag var alldeles för över beskyddande. Eller att jag var för slapp och borde sätta tydligare gränser. Jag försökte vara hårdare och testade nog alla ”metoder” som finns i böcker och bloggar, men det kändes så innerligt fel i hjärtat. Jag kunde bara inte tro på att mitt barn kunde ”uppfostras” fri från sina svå righeter och beteenden. ■

2 · livspusslet vid npf

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 35

2021-06-28 14:38

Npf-familjen Det slitna begreppet ”livspusslet” är något alla slänger sig med då och då. Tyvärr låter det då som om alla har ungefär samma pussel och samma förutsättningar. Verkligheten är en helt annan. Stressen på npf-familjer är ofta särskilt hög och kraven leder inte sällan till konflikter inom familjen. Bråken kan handla om att hjälpa till hemma, släktmiddagar, utflykter, borsta tänder eller duscha, klä på sig på morgonen, bråk mellan syskon och diskussioner som snabbt övergår till utbrott. Men det är inte bara föräldrar och barn som tjatar och bråkar med varandra. Kanske känns hemmet alltför ofta mer som en krigszon än som en plats för återhämtning och sömn? Ledigheterna förknippas kanske inte längre med kravlöshet och vila? Det här leder såklart ofta till konflikter och slitningar även mellan föräldrarna i npf-familjen. Det är djupt orättvist eftersom dessa föräldrar är ännu mer beroende av varandras stöd och avlastning. Det är lätt för omgivningen att falla in i förklaringar som ”det är ju inte så konstigt att din son inte hjälper till, du har ju aldrig ställt några krav på honom”. Eller ”om ni alltid låter er dotter glida undan till sitt rum när hon kommer hem från skolan är det klart att hon inte lär sig att hjälpa till”. Men vi vet idag att: Det är inte ett bristfälligt föräldraskap, godis ätande, mobiler, dataskärmar eller snabbmat som orsakar npf-barnens problem. Det är barnens inneboende funktions nedsättning som skapar ett helt annat livspussel för de här familjerna att förhålla sig till och bemästra. Många föräldrar beskriver att det är svårt att veta hur man ska hjälpa sitt barn med npf och samtidigt få det övriga livspusslet att gå ihop. Och det finns förstås inget facit som passar alla.

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 36

svart bälte i föräldraskap

2021-06-28 14:38

Vad är npf? De allra flesta – både barn och vuxna – blir rastlösa och oroliga, får svårt att koncentrera sig, planera, organisera eller fungera socialt under perioder av extrem stress eller oro. Det behöver inte betyda att du genast ska misstänka att du själv eller ditt barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf). Npf är utvecklingsrelaterade biologiska tillstånd där vissa av hjärnans funktioner mognar och utvecklas annorlunda eller senare än för jämnåriga. För många barn med npf-diagnos växer eller mognar dessa funktioner aldrig riktigt i kapp, och vissa lever därför hela livet med svårigheter som de flesta andra i deras ålder behärskade ganska tidigt. Npf-diagnoser är inga sjukdomar och inte heller något som vi ska behandla bort. Men beroende på vilken eller vilka olika npf-diagnoser en person har kommer det ofta att innebära att hen har svårare än andra att reglera energi, aktivitet, impulsivitet och uppmärksamhet. Det kan också vara så att sociala situationer innebär stress och otrygghet, och för många är både skolan och fritiden en utmaning.

2 · livspusslet vid npf

21-32 N&K Svart bälte 28 juni.indd 37

2021-06-28 14:38

NOK_SKOGLUND_SVART_BALTE_I_FORALDRASKAP.indd 1-3,5

ISBN 978-91-27-82919-0

9 789127 829190

SVART BÄLTE I FÖRÄLDRASKAP

LOTTA BORG SKOGLUND & MARTINA NELSON

SVART BÄLTE I FÖRÄLDRASKAP ATT LÖSA VARDAGEN I NPF-FAMILJER

omslag: niklas lindblad, mystical garden design författarporträtt: eva lindblad, 1001bild.se

2021-06-28 09:43