9789127827943

universitet och forskar inom olika vetenskapsområden – pedagogik, specialpedagogik, arkitektur, designforskning och social innovationsforskning.

Mia Heikkilä är biträdande professor i pedagogik vid Åbo Akademi med inriktning mot förskolan. Hon har tidigare arbetat vid bland annat Mälardalens högskola och skrivit flera böcker om lärande och jämställdhetsarbete. Hennes forskningsintressen berör lek, lärande, genus, samt organisationsfrågor inom utbildning.

Jennie Andersson Schaeffer är affilierad forskare inom Informationsdesign vid Mälardalens högskola och länsmuseichef för Västmanlands läns museum. Hon har en doktorsexamen i Innovation och design och har tidigare arbetat som lärare, forskare och avdelningschef för Informationsdesign. Jennie riktar sitt forskningsintresse mot relationen mellan deltagande kulturer,

Karin Saler är arkitekt, författare och lärare och är med och driver de regenerativa kollektiva odlingarna Odla Ihop och Hela Jorden. Hon har tidigare arbetat att förstå hur vi kan hitta sätt att leva fullt ut, bortanför våra tänkta begrepps begränsningar.

Anne Lillvist är fil dr i psykologi och docent i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskningsområden är barns delaktighet och samspel, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolan, förskolans kvalité samt övergångar mellan förskola och skola.

Malin Lindberg är professor vid Luleå tekniska universitet inom inkluderande innovation och organisa-

Boken beskriver, förutom forskning om rum i förskolan, hur barn kan involveras i processer som handlar om rum och förändring, och hur barns upplevelser av rum kan te sig. Utifrån tolv handfasta och inspirerande råd beskriver författarna hur rum kan utformas och hur möbler kan designas för en inbjudande och inkluderande förskola med lärande och lek i fokus.

Den här boken vänder sig till dig som förskollärare eller rektor i förskolan. Men även du som arbetar i skolan, leder pedagogiska utvecklingsarbeten eller ritar och designar förskolor, får här vägledning i hur rum som går i linje med styrdokument och pedagogik kan utformas.

i förskolan

med att rita förskolor och drivs av en ständig nyfikenhet

R

ummet påverkar hur det kan användas och därmed sätter det ramarna för såväl pedagogernas arbetssätt som barnens lek och känsla av delaktighet. Men väldigt lite vägledning finns om hur rum kan utformas för att på bästa sätt främja barns rätt till lek, lärande, utveckling och omsorg. Vad säger då forskningen om hur förskolans rum och möbler kan anpassas efter barnens och verksamhetens behov?

RUM

artefakter och platser i design- och innovationsprocesser.

Utformningen av förskolans rum har en central betydelse för barns lek och lärande

Mia Heikkilä Jennie Andersson Schaeffer Karin Saler Anne Lillvist Malin Lindberg Jens Engman

Författarna till denna bok kommer från en rad

Mia Heikkilä Jennie Andersson Schaeffer Karin Saler Anne Lillvist Malin Lindberg Jens Engman

RUM i förskolan FÖR BARNS LEK OCH LÄRANDE

”

Miljön är avgörande för hur lärande och lek skapas. Därför ska barnens perspektiv vara med i processen.

Barnens perspektiv ger inblickar i och kunskap till vuxna om vad som är viktigt och riktigt för barn i deras liv.

”

tion. Hon studerar hur nytänkande lösningar utvecklas som svar på samhälleliga och organisatoriska utmaningar, inom den offentliga, privata och ideella sektorn.

Jens Engman är arkitekt på Visbyark och delägare på Lycklig Arkitektur med lång efrarenhet av att rita och designa förskolor. Han bygger också hus med egna händer och utforskar vad material och rum har för

ISBN 978-91-27-82794-3

möjligheter och inverkan på oss människor.

9 789127 827943

978-91-27-82794_rum i förskolan omslag.indd 4-5

2020-10-19 11:04

Innehåll

1. Introduktion – vad är ett rum i förskolan?

Bokens sammanhang – forsknings- och utvecklingsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande Varför tänka på rum?

Hur har forsknings- och utvecklingsarbetet genomförts?

Bokens upplägg

2. Forskning om rum och plats för lek och lärande Hur kan rummen i förskolan förstås?

I rummen finns föreställningar och normer inbyggda Lek i rummen Rum med olika ”kodning” Att knyta an och känna tillhörighet till en plats Om rummens möjligheter till handlande – begreppet ”affordance” Sammanfattande reflektioner

3. Vad är ett normmedvetet rum?

5 7 7 9 14

15 16 21 22 23 24 27 30

31

Normer, genus, jämställdhet – hur hänger det samman?

34 Normmedveten lekmiljö i förskolan 34 Vad ”brister” i omedvetna rum?

36 Provotyp – en antinormmedveten förskola 40 Gränser 41 En rumsligt anti-normmedveten förskoleavdelning 43 Sammanfattande reflektioner 49

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 3

2020-10-19 16:25

4. Att inkludera barns erfarenhet vid förändring i förskolan Är förskolan en plats?

Metoden fotointervju Före intervjuerna På förskolan, i grupp På förskolan, individuellt Efter intervjuerna Berättelser om förskolan som plats Sammanfattande reflektioner

5. Nya möbler, nya rum

51 53 54 56 57 59 61 61 69

71

Idén – hur det startade 72 Prioriteringar – vad är viktigt?

Vem är viktig?

73 Hur kom vi fram till vilka ombyggnationer vi skulle göra?

74 Solen 77 Havet 78 Kotten 78 Möblerna – den stora förändringen 79 Idéer som inte genomfördes 86 Sammanfattande reflektioner 88

6. Rum och plats för lek och lärande Barnens erfarenheter och upplevelser efter ombyggnationen Videoobservationerna Analys av platsanknytning utifrån de beskrivna exemplen Kökets dubbla funktion på förskoleavdelning Att utmana lekkök och hemvrå – som platser för lek Sammanfattande reflektioner

7. Hålla i de nya, förändrade rummen Olika sätt att arbeta med rumslighet Fortsatt forskning Hållbara betingelser för barns lek i olika rum Sammanfattande reflektioner och 12 råd om förskolans rum

89 90 96 100 101 106 114

115 116 118 119 120

Referenser 122 Register 125

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 4

2020-10-19 16:25

1. Introduktion – vad är ett rum i förskolan?

V

Det kan tyckas vara en trivial fråga att ställa sig. Alla som varit på en förskola vet väl vad ett rum där innebär? Men frågan är i högsta grad relevant.

Så många frågor kan ställas till ett rum: vem är det till för? Hur kom det till? Vad sker i rummet? Hur kan det ses som en aktiv del i en förskolas tillblivelse?

Rum och rumslighet har på många sätt alltid varit något som intresserat förskolan och skolan. Både forskning och andra utvecklingsområden har haft rum i förskolan i fokus, och på olika sätt försökt utveckla rummen. Dessa arbeten har haft varierande perspektiv och motiv för ombyggnationer och rumsförändringar, och vi kan genast säga att redan intentionen för ombyggnaden, det vill säga hur man vill och önskar utveckla ett rum, också är avgörande för hur rummet sedan formges, förstås och används. Det finns inte och kommer inte att finnas ett så att säga allmänt sätt att utveckla förskolerum, utan utvecklingen av rummen behöver förstås i relation till ett specifikt syfte och en idé om att någon del av verksamheten behöver ses över.

I förskolans rum, liksom i annan arkitektur, samspelar den planerade utformningen av inomhusmiljöerna med oss människor, våra idéer och övertygelser, och även med tidsaspekten. Det betyder att rummet inte bara är ett fysiskt rum, utan invävt i ett nät av upplevelser, politik, tankar, känslor och viljor.

AD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

KOLUMNRUBRIK

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 5

5

2020-10-19 16:25

I den här boken vill vi bidra med att tänka, klura och reflektera kring rummen i förskolan. Vår tanke är att vi använder oss av den kunskap och de erfarenheter som andra före oss har bidragit med. Även om boken främst handlar om förskolan tror vi att bokens innehåll är intressant även för de som arbetar i skolan, eftersom principerna som vi reflekterar kring och diskuterar är överförbara till skolans värld.

Förskolan är en plats som idag är en självklar del i vardagen för majoriteten av 1–5-åriga barn i Sverige och andra länder, även om det internationellt förekommer många olika varianter av verksamheter som i olika utsträckning förenar omsorg, fostran och utbildning innan den formella skolgången tar vid. Förskolan är inte obligatorisk men då 95 % av alla 4–5-åringar, och cirka 90 % av alla 3-åringar (Skolverket, 2019) är inskrivna i förskoleverksamhet utgör förskolan den miljö, förutom hemmet, som barnen växer upp i. Därför är det viktigt att uppmärksamma hur förskolans rum kan främja barns lek och lärande, så som uppdraget enligt läroplanen föreskriver.

I förskolans läroplan nämns ordet rum tre gånger, i samtliga fall tillsammans med orden tid och ro. Barnen ska få rum, tid och ro för lek och skapande aktivitet. Ordet rum används också i formuleringen om matematik i relation till lägesbegrepp. Detta kan sammantaget tolkas som att rumsbegreppets användning i läroplanen framförallt syftar till fysiska förutsättningar likt plats och utrymme. Det ska alltså finnas plats för lek och för skapande aktivitet. Förutom fysiska förutsättningar ska även barn ges tid och ro att leka. Det innebär att leken ska utgöra en återkommande aktivitet i förskolans vardag, något som följande citat tar fasta på: Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållnings­sätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. (Lpfö 18)

6

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 6

2020-10-19 16:25

Förskolans läroplan lyfter fram miljöns betydelse, men talar inte specifikt om rum eller särskilda platser för lek. Det är upp till kommuner, enskilda anordnare och i vissa fall enskilda förskolor att uppmärksamma betydelsen av det fysiska rummet.

Bokens sammanhang – forskningsoch utvecklingsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande Den här boken handlar om insikter, reflektioner och tankar och resul­tat från ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt, Normmedvetna rum för lek och lärande. Vi som arbetat i forskningsprojektet skriver boken tillsammans eftersom vi har arbetat just så gemensamt i projektet. Därtill kommer ju självfallet barnen, förskollärare, barnskötare, förskolerektorer och utvecklingsledare som har varit delaktiga i processen. Projektet har gett oss möjlighet att både tänka kring rum i förskolan och också i praktiken pröva principerna och tankarna tillsammans med personal och barn på några förskolor. Vi forskare kommer från olika vetenskapsperspektiv, vilket är en av poängerna med vårt projekt – pedagogik, specialpedagogik, arkitektur, designforskning och social innovationsforskning. Genom att sammanföra olika perspektiv och olika slags kunskap kan man också få nytänkande svar som inte alltid är givna.

Varför tänka på rum?

När vi startade uppbyggnaden av våra resonemang kring rumslighet i förskolan hade vi två generella utgångspunkter som möttes. Den första utgångspunkten handlar om att behovet av förskolor i Sverige är väldigt stort; det byggs och byggs om förskolor i stor skala. Väldigt lite konkret vägledning finns när det gäller detta, och vi ville bidra 1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 7

7

2020-10-19 16:25

med ny, fördjupad kunskap där utformningen av rummet huvudsakligen kan ses i relation till den verksamhet som ska ske i rummen.

Den andra utgångspunkten är att de förskolor som finns ofta är byggda för en annan tids förskola – en förskola med ett annat uppdrag än dagens förskolor. Läroplanens mål ska genomföras i förskolan och det ställer också vissa krav på de rum som förskolan har sin verksamhet i; målformuleringar som blev tydliga i och med läroplanen som kom 1998 och som har reviderats sedan dess.

Man kan säga att pedagogik och rum ofta varit osynkroniserade under förskoleverksamhetens historia. Från början syftade verksamheten mestadels till omsorg om barn där den fysiska miljön inte behövde uppmärksammas eller skärskådas ur pedagogiska perspektiv.

I samband med att förskolans uppdrag har förändrats, med större fokus på lärande och utveckling men likafullt behållen omsorg, har framskrivningen av förskolan på policynivå sikte på en annan slags förskola än vad som inryms inom de gamla förskolebyggnaderna. Ett mer aktuellt exempel på när pedagogik och förskola är i otakt är då pedagogiska trender blir så dominerande att dessa till stor del styr principer och ideal kring nybyggnation av förskolor. Idag är exempelvis Reggio Emilia-metodiken tämligen dominerande när det gäller principer för att bygga förskolor, och många bygger – möjligen lite för okritiskt – ett torg, en ateljé och hemvister utan att kanske veta riktigt varför. Boken kommer att mana till reflektion om vilka behoven är, snarare än vilka trenderna är.

Inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet såg vi ett behov av att undersöka hur rum i byggnader har en inkluderande och exkluderande effekt både i den fysiska gestaltningen och i användningen. Vissa rum bjuder in, medan andra begränsar. Varför är det så? Hur kan rummen bjuda in fler och vad behövs för att vi ska komma dit? Begrepp som normer, jämställdhet och inkludering blir här viktiga att reflektera över. Det ser vi som ett av de stora uppdrag som förskolan idag har i skapandet av ett jämlikt utbildningssystem.

Det kan också vara det ”nya” som boken och projektet bidrar med – att lyfta fram uppdraget som något som kan bli synligt också i hur rummen organiseras och används.

8

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 8

2020-10-19 16:25

Bokens grund ligger i att ha med dessa perspektiv i reflektionen kring rum, rumslighet, platser. Vår övergripande frågeställning är: Hur är inomhusmiljön utformad i förskolan? Är rummens funktion så bra som möjligt för att barnens lek ska bli så inkluderande som möjligt?

Hur har forsknings- och utvecklingsarbetet genomförts?

Skiss över arbetsprocessen

För att förskolerum ska möjliggöra inkluderande lek och lärande krävs förnyelse på flera fronter. Det handlar lika mycket om att omforma rum och möbler som om att förändra synsätten och arbetsformer bland förskolepersonal, arkitekter, kommuntjänstemän och andra.

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 9

9

2020-10-19 16:25

Sådan komplex förnyelse kan förstås och förstärkas genom så kallad social innovation. Med social innovation menas utvecklingen av nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar inom utbildning, arbetsliv, hälsa eller andra välfärdsområden. Det kan vara en ny metod som underlättar integrationen av utrikesfödda i skola och arbetsliv.

Sociala innovationer utvecklas ofta gemensamt av de aktörer som berörs av samhällsutmaningen. Vanligen involveras målgruppen, experter och organisationer från offentlig, privat och ideell sektor i olika processer. Att involvera målgruppen är särskilt viktigt för att lösningen ska kunna möta deras faktiska behov och förbättra deras livssituation.

Det kan alltså innebära en omformning av rum, möbler, synsätt och arbetssätt för att möjliggöra inkluderande lek och lärande i förskolan. På så sätt angrips samhällsutmaningen när det traditionella sättet att utforma förskolerum inte matchar förskolans uppdrag att främja barns lek och lärande på ett jämställt och inkluderande sätt.

Ambitionen är att möjliggöra lek och lärande bortom begränsande normer, särskilt med avseende på kön och ålder. Med avstamp i tidi­ gare forskning om social innovation har vi i forskarteamet, som skrivit den här boken, analyserat hur projektets insatser kan möjliggöra reell och långsiktig förnyelse av förskoleverksamheter. Analysen har gjorts genom att ställa frågorna: Vad?, Varför? och Hur?

Vad? ”Vad” handlar om formen på den sociala innovationen. I projektet Normmedvetna rum för lek och lärande kombineras en nytänkande process för att omforma rum och möbler med metoder för att till­ varata barnens och personalens röster i förändringsprocessen. Ett nytt samarbete mellan förskolor, kommun, akademi och arkitekter ingår också i kombinationen.

Tidigare forskning visar att formen på den sociala innovationen behöver vara användbar, tillgänglig och meningsfull för målgruppen och verksamheten. Då kan den exakta formen inte bestämmas i förväg. Först behöver nuläget utforskas utifrån olika erfarenheter och perspektiv för att förstå vilka utvecklingsbehov som finns.

10

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 10

2020-10-19 16:25

Projektet inleddes därför med en dialog mellan forskarna, barnen, förskolepersonalen, kommuntjänstepersonerna och arkitekterna. Där identifierades barriärer för barnens lek och lärande i förskolerummen.

Dessa barriärer bestod dels av oflexibla, förutbestämda, könsmärkta, små och högljudda rum, dels av normbefästande interaktioner mellan barnen och mellan barnen och personalen. Barriärerna illustrerades i en så kallad provotyp – ett slags provocerande objekt – som visade hur maximalt hämmande förskolerum skulle kunna se ut. Vi utvecklar detta längre fram.

Ritningarna för omformningen av förskolerummen skapades utifrån en mångfacetterad förståelse av vilka normer och former som påverkar barns lek och lärande i förskolan. Det ökade sannolikheten för att de omformade rummen och nybyggda möblerna skulle uppfattas som användbara, tillgängliga och meningsfulla av barnen och förskolepersonalen.

Precis som det konstaterats i tidigare forskning om social innovation räcker det alltså inte med att förändra de fysiska aspekterna, det vill säga rummen och möblerna. Det behöver matchas med motsvarande förnyelse av de sociala aspekterna, i form av förändrade synsätt och arbetssätt hos förskolepersonalen och andra berörda aktörer.

Varför? ”Varför” handlar om vilka behov och drivkrafter som motiverar den sociala innovationen. Tidigare forskning hade visat att normer kring kön och lek bland annat upprätthålls av förskolerummens fysiska utformning. Det gjorde det svårt för förskolorna och kommunen att uppfylla uppdraget att främja barns lek och lärande på ett jämställt och inkluderande sätt. De hade därmed ett behov av att utveckla och testa nya sätt att utforma förskolerummen.

Omformningen av förskolorna fyllde behovet av förbättrad vardagsmiljö och arbetsmiljö för barnen och personalen, samtidigt som normer reflekterades kring. Behovet av nytänkande utformning delades av arkitekter som upplevt att befintliga byggstandarder inte gav tillräckligt med utrymme för att beakta inkluderande aspekter. Även 1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 11

11

2020-10-19 16:25

forskare delade detta behov eftersom det saknades tillräckligt med forskning om hur omformning av förskolerum kan möjliggöra inkluderande lek och lärande.

De involverade parterna verkade därmed dela uppfattningen att jämställda och inkluderande förskolerum var ett eftersträvansvärt mål för projektet. Samtidigt visar tidigare forskning om social innovation att det sällan råder konsensus om vad som är en önskvärd förnyelse.

Olika personer och organisationer kan ha skilda uppfattningar om vad som är problemet och hur det bör lösas. Här kan olika behov och intressen krocka med varandra.

I projektet uppstod en krock mellan parterna när projektet presenterade sina ritningar för omformningen av förskolerummen. Detta stämmer överens med slutsatser i tidigare forskning om att social innovation kan ha negativa konsekvenser, trots den allmänna uppfattningen att sådan förnyelse är eftersträvansvärd. Vi utvecklar detta längre fram.

Hur? ”Hur” handlar om vilka metoder och strategier som används för att motivera, utforma och förverkliga den sociala innovationen. En vanlig strategi är att eftersträva förbättringar både för enskilda individer, berörda organisationer och samhället i stort. Det ökar chansen för att de lösningar som utvecklas bidrar till en genomgripande förändring inom det aktuella verksamhetsområdet.

Det har krävt nytänkande samarbete mellan olika organisationer från olika samhällssektorer. Sådant samarbete är en vanlig strategi i social innovation för att kunna överbrygga stuprör och skapa helhetslösningar på komplexa samhällsutmaningar. Samarbetet ökar även chanserna för att de nya lösningar som utvecklas sedan ska kunna införlivas i organisationernas och samhällets ordinarie strukturer.

I projektet har högskolan haft rollen som projektägare och koordinator. Forskarna har bidragit med expertkunskap inom pedagogik, design och innovation, samt löpande drivit och studerat förändringsprocessen. Kommunen har haft rollen som möjliggörare och beslutsfattare genom att ge tillträde till förskolorna och fatta de formella 12

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 12

2020-10-19 16:25

beslut som krävts för omformningen. Arkitekterna har ansvarat för att skapa ritningar för rum och möbler samt att de även byggt de nya möblerna. Förskolepersonalen och barnen har bidragit med erfarenheter och idéer till omformningen.

För att möjliggöra en bred involvering har en deltagande forskningsansats använts i projektet. Det innebär att forskarna har analyserat utgångsläget, utvecklat och förverkligat lösningar samt följt upp resultaten i dialog med förskolepersonalen, kommuntjänstemännen och arkitekterna. Även barnen har involverats genom att de ombetts att fotografera de platser i förskolerummen som de gärna leker i, som de helst undviker och som de sällan vistas i. De har sedan intervjuats om hur de upplever och använder de fotograferade platserna.

Tidigare forskning visar att en deltagande forskningsansats är vanlig och viktig i social innovation. Deltagandet möjliggör en mångfacetterad insikt i de utvecklingsbehov som finns hos målgrupper och intressenter. Det ger även insikt i vilken förbättringspotential som finns i verksamheten när olika röster och erfarenheter tas tillvara.

Genom den deltagande forskningsansatsen skapas en ”glänta” mellan befintliga verksamheter och rutiner. Där kan nya kunskaper och lösningar utvecklas och testas vid sidan av normativa synsätt och arbetssätt. Projektet Normmedvetna rum har fungerat som en sådan glänta, där nya former för inkluderande förskolerum kunnat utforskas och omformas gemensamt. Gläntan har gett utrymme för att testa vilka sorters lösningar som fungerar i det aktuella sammanhanget och omorientera processen utifrån de erfarenheter som gjorts. Tidigare forskning bekräftar att social innovation är en krokig och oförutsägbar process, som kräver ett stegvist och prövande tillvägagångssätt. Projektets erfarenheter visar att det kan vara nyckeln till förnyelse i den trögrörliga utbildningssektorn, som präglas av omfattande regleringar och utspridd ansvarsfördelning mellan olika professioner, enheter och nivåer.

Råd

1

Överblicka förnyelsen från start till mål, redan i början

En överblick av hela förändringsprocessen från start till mål kan underlätta ombyggnaden av förskolerum så att de blir socialt inkluderande. Överblicken gör det lättare att se hur olika insatser och intressenter kan kombineras för att uppnå målet. Fundera först på vilka behov som ska mötas, till exempel hos barnen, föräldrarna, förskole­ personalen, arkitekterna, kommunförvaltningarna och kanske till och med staten.

För att förstå vad som behöver förändras kan nuläget sedan undersökas på olika sätt, t.ex. genom deltagande observationer, intervjuer med berörda och fotoelicitering.

Nästa steg är att skapa ritningar för eventuell ombyggnad av lokalerna och för nya möbler som sedan förverkligas och testas i den vardagliga verksamheten.

Efter insatsen kan man göra nya observationer, intervjuer, fotoelicitering m.m. för att fånga in eventuella skillnader i upplevelsen och användningen av rummen. Vissa ombyggnader och möbler kan sedan justeras utifrån det.

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 13

13

2020-10-19 16:25

Bokens upplägg Boken är gemensamt skriven av oss som arbetat tillsammans under projektets gång och speglar hur arbetet i forskningsprojektet varit.

I huvudsak har alla varit delaktiga i de flesta delar av projektet, även om vissa kompetenser varit mer tydliga än andra i olika delar av projektet.

Vi vill redan nu säga att när du läst boken kommer du inte ha ett enkelt och specifikt ”facit” kring hur du ska möblera, bygga eller bygga om en förskola, men du kommer förhoppningsvis ha fått perspektiv och idéer med dig för hur du kan tänka kring förskolans inomhusrum. För som med så mycket inom de pedagogiska vetenskaperna, så finns det väldigt få enkla, lätta svar att bara ta till sig – nästan allt ”beror på”. Så även när det gäller utformningen och användningen av förskolans rum.

Boken är uppdelad i sju kapitel, och 12 råd som ackompanjerar texten. Dessa råd är framtagna som en slags kärna av forsknings- och utvecklingsprojektets resultat. Det här första kapitlet är en introduktion till temat och forskningsprojektet om normmedvetna rum i förskolan. Det andra kapitlet är en presentation av tidigare forskning kring rum i förskolan och också kring lek i rum. Det tredje kapitlet preciserar hur normmedvetna rum kan förstås och vad det kan innebära. Det fjärde kapitlet beskriver hur barn kan involveras i processer som handlar om rum och förändring, och hur barns upplevelser av rum kan te sig. Det femte kapitlet är en översiktlig beskrivning av ombyggnationsprocessen, ombyggnationerna och möblerna som utvecklats och producerats under projektet. I det sjätte kapitlet finns ett antal exempel på hur leken på olika sätt kan förstås i rummen, både före och efter ombyggnation, och det sjunde, avslutande kapitlet är en sammanfattning av våra slutsatser. Här blickar vi framåt och skriver sammanfattande om det vi sett i projektet.

14

1. INTRODUKTION – VAD ÄR ETT RUM I FÖRSKOLAN?

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 14

2020-10-19 16:25

2. Forskning om rum och plats för lek och lärande

Frågor om rum och platser har intresserat forskare under lång tid.

Det här kapitlet lyfter fram forskning som på olika sätt illustrerar betydelsen av rum och platser, och som kan nyansera och fördjupa förståelsen av rum och platser. Den typen av forskning finns inom många olika ämnesdiscipliner, inte bara i pedagogisk forskning. I kapitlet kommer betydelsen av förskolans rum och platser för barns lek och lärande att diskuteras utifrån begreppet platsanknytning. Vad rum och plats i förskolan är i relation till barns lek är den huvudsakliga tråden som kommer att nystas upp i detta kapitel. Avslutningsvis kommer vi att diskutera hur didaktiska reflektioner av olika sätt att förstå förskolans platser och rum kommer till uttryck. Platser, rum och även miljöer är begrepp som är sammanlänkande men som har olika betydelser.

KOLUMNRUBRIK

978-91-27-82794_rum i förskolan inlaga_TRYCK.indd 15

15

2020-10-19 16:25

universitet och forskar inom olika vetenskapsområden – pedagogik, specialpedagogik, arkitektur, designforskning och social innovationsforskning.

Mia Heikkilä är biträdande professor i pedagogik vid Åbo Akademi med inriktning mot förskolan. Hon har tidigare arbetat vid bland annat Mälardalens högskola och skrivit flera böcker om lärande och jämställdhetsarbete. Hennes forskningsintressen berör lek, lärande, genus, samt organisationsfrågor inom utbildning.

Jennie Andersson Schaeffer är affilierad forskare inom Informationsdesign vid Mälardalens högskola och länsmuseichef för Västmanlands läns museum. Hon har en doktorsexamen i Innovation och design och har tidigare arbetat som lärare, forskare och avdelningschef för Informationsdesign. Jennie riktar sitt forskningsintresse mot relationen mellan deltagande kulturer,

Karin Saler är arkitekt, författare och lärare och är med och driver de regenerativa kollektiva odlingarna Odla Ihop och Hela Jorden. Hon har tidigare arbetat att förstå hur vi kan hitta sätt att leva fullt ut, bortanför våra tänkta begrepps begränsningar.

Anne Lillvist är fil dr i psykologi och docent i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskningsområden är barns delaktighet och samspel, med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolan, förskolans kvalité samt övergångar mellan förskola och skola.

Malin Lindberg är professor vid Luleå tekniska universitet inom inkluderande innovation och organisa-

Boken beskriver, förutom forskning om rum i förskolan, hur barn kan involveras i processer som handlar om rum och förändring, och hur barns upplevelser av rum kan te sig. Utifrån tolv handfasta och inspirerande råd beskriver författarna hur rum kan utformas och hur möbler kan designas för en inbjudande och inkluderande förskola med lärande och lek i fokus.

Den här boken vänder sig till dig som förskollärare eller rektor i förskolan. Men även du som arbetar i skolan, leder pedagogiska utvecklingsarbeten eller ritar och designar förskolor, får här vägledning i hur rum som går i linje med styrdokument och pedagogik kan utformas.

i förskolan

med att rita förskolor och drivs av en ständig nyfikenhet

R

ummet påverkar hur det kan användas och därmed sätter det ramarna för såväl pedagogernas arbetssätt som barnens lek och känsla av delaktighet. Men väldigt lite vägledning finns om hur rum kan utformas för att på bästa sätt främja barns rätt till lek, lärande, utveckling och omsorg. Vad säger då forskningen om hur förskolans rum och möbler kan anpassas efter barnens och verksamhetens behov?

RUM

artefakter och platser i design- och innovationsprocesser.

Utformningen av förskolans rum har en central betydelse för barns lek och lärande

Mia Heikkilä Jennie Andersson Schaeffer Karin Saler Anne Lillvist Malin Lindberg Jens Engman

Författarna till denna bok kommer från en rad

Mia Heikkilä Jennie Andersson Schaeffer Karin Saler Anne Lillvist Malin Lindberg Jens Engman

RUM i förskolan FÖR BARNS LEK OCH LÄRANDE

”

Miljön är avgörande för hur lärande och lek skapas. Därför ska barnens perspektiv vara med i processen.

Barnens perspektiv ger inblickar i och kunskap till vuxna om vad som är viktigt och riktigt för barn i deras liv.

”

tion. Hon studerar hur nytänkande lösningar utvecklas som svar på samhälleliga och organisatoriska utmaningar, inom den offentliga, privata och ideella sektorn.

Jens Engman är arkitekt på Visbyark och delägare på Lycklig Arkitektur med lång efrarenhet av att rita och designa förskolor. Han bygger också hus med egna händer och utforskar vad material och rum har för

ISBN 978-91-27-82794-3

möjligheter och inverkan på oss människor.

9 789127 827943

978-91-27-82794_rum i förskolan omslag.indd 4-5

2020-10-19 11:04