9789127827158 by Smakprov Media AB

Kristina Bähr är specialistläkare i barnoch ungdomsmedicin med en bakgrund från bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon har arbetat i skolan sedan 2004, numera som skolöverläkare. Hon driver också den populära Hjärnpodden, hjarnpodden.se.

Idag går mycket tid och kraft åt till att ge individuellt stöd till enskilda elever. Skolöverläkaren Kristina Bähr visar hur vi kan komma ifrån den situationen så att vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag – att se till att alla elever lyckas i skolan. Hon beskriver ett förhållningssätt som kan ligga till grund för det hälsofrämjande arbetet och visar också genom konkreta råd och exempel var fokus bör ligga – vad vi ska göra och inte. Boken riktar sig till lärare, elevhälsoteam, rektorer, skolhuvudmän och alla andra vuxna i skolan som vill främja barn och ungdomars psykiska hälsa – så att de får de bästa tänkbara förutsättningar att må bra i skolan och livet.

Psykisk hälsa i skolan

Hur kan vi … … stärka alla elevers psykologiska motståndskraft mot psykisk ohälsa och hjälpa dem att förstå och hantera livets motgångar? … anpassa lärmiljön och undervisningen för att ge alla elever en chans att må bra i skolan? … bemöta elever som mår dåligt så att de känner sig sedda och lyssnade på?

Kristina Bähr

Psykisk hälsa i skolan handlar om vad vi vuxna i skolan kan göra för att främja och stärka barn och ungas psykiska hälsa. Fokus ligger inte på ohälsa, beteendeproblem och diagnoser, utan på friskfaktorer. Boken ger svar på frågor som:

Psykisk hälsa i skolan FRÄMJA, SK YDDA OCH STÄRKA

Kristina Bähr

Ofta står skolan i centrum för debatten om psykisk ohälsa bland unga. Kristina Bähr reder ut begreppen och kombinerar egna erfarenheter inom elevhälsan med den vetenskapliga litteraturen och pekar på vad skolan konkret kan göra. Det handlar om att känna igen och möta de olika psykiska problem som drabbar unga. Det viktigaste är dock att utforma undervisningen så att den främjar de ungas psykiska hälsa. Sven Bremberg, barnoch ungdomsläkare och docent i socialmedicin

Med denna bok tar Kristina Bähr sig an en av våra största samhällsutmaningar: Hur lyckas vi göra verklighet av imperativet ”en skola för alla” och därigenom skapa en skola som alla mår bra av? På samma sätt som samhällets framgång avgörs av huruvida vi lyckas dra nytta av alla individers olikheter, så gäller detsamma i arbetet med elevhälsa. Denna bok ger vägledning och metoder som kan bidra till att flytta fokus från att åtgärda symptom till att främja alla elevers hälsa. Det är en lättillgänglig och användbar bok för oss som vet att elever som lär sig mår bra, och elever som mår bra lär sig! Arild Werling, leg. psykolog och tf rektor

ISBN 978-91-27-82715-8

Omslag & Illustration: John Persson/ArtStory Författarfoto: Tomas Kihlman

Bahr_Psykisk_halsa_i_skolan_Omslag_hela1.indd 1

9 789127 827158

2020-02-12 14:24

”Vad kan du göra här och nu?” Hon svarade att hon ville odla, det intresserade henne. Hon gick från ord till handling och startade igång växthuset på institutionen. Överallt på avdelningen såg man efter ett tag små plastmuggar för urinprov fyllda med jord och små skott som spirade. Det blev en symbol för hopp och för att det är hjälpsamt att identifiera vad som går att påverka i nuet. Psykolog på SiS

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 2

2020-02-14 09:55

Innehåll Inledning 9 Bokens upplägg 12

1. Kunna och vilja 15 Motivationsteorier och elevsyn 18 Maslows behovspyramid 19 X-teorin och Y-teorin 21 Självbestämmandeteorin 21 Upplevd orättvisa 23 Inlärd hjälplöshet 24

Dynamiskt och statiskt mindset 26 Ihärdighet eller grit 28 Sammanfattning 31

2. Barns olika förutsättningar för lärande 33 Hjärnans utveckling 34 Plasticitet – hjärnans formbarhet 39 Hjärnan utvecklas i samspel med den vuxne 40

Neuropsykiatriska svårigheter 42 Icke-kognitiva förutsättningar 44 Socioekonomiska förutsättningar 46 Stress 49 Introversion och extroversion 51 Pojkar och flickor 56

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 5

2020-02-14 09:55

Sömn 60 Mat och fysisk aktivitet 63 Flerspråkighet 65 Mobbning 67 Sammanfattning 69

3. Psykisk hälsa och ohälsa 71 Sjuk eller inte? 72 Hur mår Sveriges elever? 76 Skapar dagens skola psykisk ohälsa? 77 Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom 80 Oro och ångest 81 Nedstämdhet och depression 91 Självskadebeteende 96 Utmattning 97 Ätstörningar 102 Beteendeproblem 105 Psykossjukdomar 107 Självmordsnära elever 108 Sjukskrivningar av elever 110 Sammanfattning 115

4. Skydda, främja och stärka 117 Skolan som skyddsfaktor 118 Lärandet i fokus 121 Att äga ansvaret 124 Nyfikenhet, tillit och kulturarbete 129 Lärmiljö 131 Tydliggörande pedagogik 133 Reflektionsfrågor 134

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 6

2020-02-14 09:55

Resiliens 135 Andra modeller för psykisk hälsa 141 Disa – Depression in Swedish Adolescents 145 ACT – Acceptance and Commitment Therapy 146

Sammanfattning 147

5. Uppdrag elevhälsa 149 Elevhälsa i förändring 157 Mentorns och pedagogens uppdrag 158 Specialpedagogens uppdrag 159 Skolsköterskans uppdrag 161 Skolkuratorns uppdrag 163 Skolpsykologens uppdrag 165 Skolläkarens uppdrag 166 Rektor i elevhälsan 170 Reflektionsfrågor 172 Sammanfattning 173

Avslutande ord 175 Tack 178 När någon mår dåligt 180 Referenser 182

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 7

2020-02-14 09:55

Psykisk_haĚ&#x2C6;lsa_Inlaga_vers11.indd 8

2020-02-14 09:55

Inledning Ungas psykiska hälsa är en viktig samhällsfråga. Det angår oss alla att kraftsamla för att möta barn, ungdomar och unga vuxna i frågor som rör välmående. Skolan är en viktig aktör i detta arbete eftersom lärmiljön och skolsituationen har stor inverkan på individens livskvalitet både nu och senare i livet. Hur samhället är uppbyggt, vilken värdegrund vi har och hur skolan är organiserad påverkar unga i högsta grad, vilket innebär att vi alla behöver dra vårt strå till stacken. Den här boken fokuserar på vad vi som arbetar i skolan kan göra för att förebygga psykisk ohälsa hos våra barn och unga och främja deras psykiska hälsa på både kort och lång sikt. Syftet med boken är tydlig göra hur vi kan arbeta och med vad, och också att avgränsa hur mycket vi kan och ska göra. I Sverige börjar alla barn i skolan vid sex års ålder. Bara åtta av tio barn klarar grundskolan med godkända betyg. En av tio unga slutar gymnasiet i förtid eller får aldrig sin examen. Det är alldeles för dåligt. Ett skolmisslyckande ökar risken markant för ett liv med psykisk ohälsa, missbruk, arbetslöshet och svårigheter att försörja sig. Jag använder ordet ”dåligt” med avsikt för att markera att vuxenvärlden sviker barnen genom att inte se till att ge tillräckligt stöd för att alla elever ska klara sin skolgång. Många unga kämpar hårt i skolan och lyckas ändå inte. Det betygssystem vi har i dag ställer stora krav på analytisk, verbal och kommunikativ förmåga. Det kräver att eleverna kan reflektera kring sitt eget och andras tänkande och beteende, förstå och använda komplexa och abstrakta begrepp, samla in och kritiskt granska information, avgöra vilken metod som bör

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 9

2020-02-14 09:55

användas i en viss situation och mycket annat. I dagens skola premieras dessutom ofta förmågan att uttrycka sig framför ren sakkunskap i ett ämne. För många elever blir de här kraven för svåra att möta, inte minst för elever med neuropsykiatriska svårigheter. För dem kan upplevelsen av att inte kunna påverka sin situation leda till en känsla av hjälplöshet och hopplöshet. För att kunna möta barn och unga som mår dåligt behöver vi som arbetar i skolan ha grundläggande kunskaper om psykisk ohälsa. För att vi ska känna igen varningstecknen, men också för att vi ska kunna och våga prata med elever som mår dåligt. I ett kapitel behandlas därför bland annat ångest och oro, depression, självskadebeteende och ätstörningar. Men vi har lika stort behov av kunskap om hjärnans utveckling och om basala mänskliga behov och drivkrafter – för annars är det lätt att sjukförklara det som är fullt friskt och normalt. Då ser vi inte att våra elever beter sig och mår precis som man kan förvänta sig givet deras personliga förutsättningar, den miljö de vistas i och de krav vi ställer på dem. Vi ska vara försiktiga med att likställa psykisk ohälsa med psykisk sjukdom. Gör vi det riskerar vi att vilja skjuta över problemen på sjukvården och då missar vi att skolan i sig har stora möjligheter att påverka barn och ungas mående. En skola där vi skapar förutsättningar för alla elever att lära och lyckas, där eleverna känner en känsla av sammanhang och upplever att de kan påverka sin situation, kan i själva verket ”skydda” mot ohälsa. Inställningen till psykisk hälsa och ohälsa har förändrats de senaste decennierna – till det bättre. Unga har mer kunskap om psykisk ohälsa, är mer öppna för att själva söka hjälp och det är lättare att hitta rätt information. Både vuxna och ungdomar börjar prata mer om psykisk ohälsa, vilket gör de här viktiga frågorna mindre tabu och ökar chansen att nå elever med svår psykisk ohälsa med rätt behandling. Fler vänder sig också till barnoch ungdomspsykiatrin med

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 10

2020-02-14 09:55

följden att landets BUP-mottagningar inte klarar av att möta alla som söker sig dit. Tyvärr innebär det en risk för att de som verkligen behöver specialiserat psykiatriskt omhändertagande inte får tid för bedömning och behandling. På många håll i landet har första linjen-mottagningar (kan även kallas ungdomsmottagningar eller samtalsmottagningar) öppnat för att möta unga och erbjuda en första kontakt för psykiska besvär och ohälsa. Ökad medvetenhet och kunskap om svåra depressioner och beredskap att prata om självmordstankar och självmordsplaner kan bidra till att minska antalet dödsfall. Men det här är inte en bok om hur vi i skolan ska hantera elever som mår dåligt, utan om vad vi kan göra för att våra barn och unga ska må bra. Fokus ligger på det främjande arbetet, så att vi inte ska behöva använda så mycket av vår tid och energi åt att hjälpa enskilda elever och åt att släcka bränder. Jag vill också med den här boken visa hur vi kan göra skillnad genom vårt bemötande och vår inställning till elevernas olika förutsättningar. Jag har arbetat inom elevhälsans medicinska insats i drygt 15 år, som skolläkare och skolöverläkare, och deltagit i att utveckla metoder för främjande arbete inom elevhälsan gällande bemötande, funktionsvariationer, lärmiljöer och elevers medvetenhet om sin hälsa. Jag ser två tydliga sätt som skolan kan bidra till välmående för unga. Det ena är genom att se till att eleverna har goda, starka relationer till vuxna och andra elever i skolan. Det andra är genom att se till att eleverna klarar kunskapsinhämtningen. För att vi som arbetar i skolan inte ska hamna i en omöjlig situation, där vi försöker påverka sådant vi inte kan eller ska påverka, måste vi se vad skolans uppdrag egentligen går ut på. Vår främsta uppgift är att se till alla elever har förutsättningar att lära och lyckas i sin skolgång. Det är med detta fokus som vi bäst kan främja, skydda och stärka elevernas psykiska hälsa.

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 11

2020-02-14 09:55

Jag hoppas att den här boken ska kunna bidra till att alla som är verksamma i skolan – elevhälsans professioner, pedagoger, rektorer, skolutvecklare och skolhuvudmän – ser mer frimodigt på sitt arbete för en bättre folkhälsa och psykisk hälsa, och till att skolan återigen kan fokusera på friskfaktorer.

Bokens upplägg Kapitel 1 ger grundläggande kunskaper om motivation och mindset och om vad som kan påverka en elevs förmåga och vilja att lära. Kapitel 2 handlar om barn och ungas olika förutsättningar för lärande, om hur barn växer och utvecklas i olika takt och om hur olika psykosociala förutsättningar och olika personlighetsfaktorer kan påverka. Här behandlas även sambandet mellan psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, flerspråkighet och mobbning. I det här avsnittet tar jag även upp frågan om sömn, stress och livsstilsfaktorer som kan påverka lärandet. I kapitel 3 diskuteras skillnaden mellan psykisk hälsa och ohälsa. Här beskrivs också några vanliga psykiska sjukdomar kortfattat för att hjälpa dig som jobbar i skolan att lättare se när en elev behöver hjälp utanför skolan. Kapitel 4 fokuserar på vad vi kan göra för att främja och stärka elevers psykiska hälsa. Det handlar om hur vi genom vårt bemötande, vår inställning till elevers förmåga och genom att vara lyhörda för varje elevs behov kan påverka barn och ungas livschanser. I detta sista kapitel beskrivs också några främjande och förebyggande projekt som har genomförts i skolan, i Sverige och utomlands. Kapitel 5, slutligen, tittar närmare på elevhälsans övergripande uppdrag och på vad elevhälsan ska göra och inte göra. Jag har i min roll som barnläkare, och efter att ha arbetat

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 12

2020-02-14 09:55

i skolan sedan 2004 och med utveckling av elevhälsa sedan 2013, funnit några arbetssätt och angreppssätt som jag hoppas ska bidra till ungas psykiska hälsa, men som också kan utmana vårt nuläge. Det pågår nationella initiativ för att skapa bättre psykisk hälsa bland elever. Dels driver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Kraftsamling för psykisk hälsa. Där träffas aktörer från olika offentliga och idéburna organisationer och professionella från regioner, kommuner och patientorganisationer för att lyfta frågor som har betydelse för att stärka psykisk hälsa hos alla medborgare, unga som gamla. Samtidigt pågår ett strategiskt arbete i Uppdrag Psykisk Hälsa, via SKR med erfarenhetsutbyte med utländska aktörer, som på samhällsnivå skapat nära samarbete mellan skolor, polis, socialtjänst, förskolor, familjecentraler, mödra- och barnhälsovård och andra för att tidigt fånga upp familjer med behov av stöd. Skolläkarföreningen i Sverige har nyligen påbörjat ett projekt som kallas Kraftsamling för ungas psykiska hälsa. Den här boken ger exempel på vad skolan redan nu kan börja göra för att förbättra elevers psykiska hälsa – med de verktyg vi redan har och med de människor som redan finns i skolan. Jag hoppas att du som läser kommer att känna hopp om att du och dina kollegor faktiskt kan påverka elevernas framtid och välmående. Nu kör vi!

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 13

2020-02-14 09:55

Psykisk_haĚ&#x2C6;lsa_Inlaga_vers11.indd 14

2020-02-14 09:55

1. Kunna och vilja De kan om de vill. Han är omotiverad och hans föräldrar vill hellre att han tar över pappans maffiaverksamhet. Att eleverna har så dåliga resultat beror på att många föräldrar är analfabeter … Hon är bara lat. De flesta som jobbar i skolans värld hör förr eller senare kommentarer som dessa. Påståenden som de ovan – alla verkliga citat – har det gemensamt att de lägger ansvaret på någon annan. På yttre omständigheter, på eleven och/eller föräldrarna. Det finns fortfarande många lärare och andra ute i våra skolor som tar för givet att elever kan om de bara anstränger sig lite mer. Vuxna, som tycker att barn och unga borde skärpa sig, rycka upp sig och uppfostras. En sådan inställning kan göra stor skada, för konsekvensen kan bli att elever som faktiskt behöver stöd för att klara skolan aldrig får den hjälp de behöver. Det blir extra problematiskt för de elever som har svårt att styra sig själva mot mål. De behöver ofta stöd – både akademiskt och socialt – för att kunna lyckas. Elever är i skolan många timmar varje dag. Under den tiden har vi stora möjligheter att hjälpa dem att tillgodogöra sig viktig kunskap. Vi kan också – på gott och ont – påverka deras självbild och självkänsla och deras förmåga att lösa problem och planera sitt arbete. Tyvärr lämnar många elever fortfarande skolan med en känsla av misslyckande. De kan gång på gång ha misslyckats med att hitta rätt i skolans lokaler, minnas vad

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 15

2020-02-14 09:55

läraren just sa, lämna in arbetsuppgifter i tid, vara tysta i klassrummet eller orka med en hel dag i en stökig skolmiljö – för att skolan inte har tagit hänsyn till deras förutsättningar. Elever som har svårt med planering och struktur är en särskild riskgrupp för psykisk ohälsa eftersom just upplevelsen av att misslyckas kan skapa stress, oro och ångest. I dag har vi betydligt större förståelse än tidigare för hur elever med ADHD, autism, dyslexi och andra funktionsnedsättningar kan uppleva vardagen i skolan, men det finns fortfarande stora kunskapsbrister. Vi tar inte heller alltid hänsyn till de stora skillnader som kan finnas mellan elever – med eller utan diagnos – när det kommer till exempelvis planeringsoch problemlösningsförmåga, förmåga att hålla kvar muntliga instruktioner i huvudet eller behålla fokus på arbetsuppgiften. De exekutiva funktionerna, en uppsättning förmågor som är centrala för att klara av skolans krav, utvecklas i olika takt hos olika individer. Vissa elever kan ha svårt med tidsuppfattning, andra med att orientera sig i skolans lokaler, hålla reda på skolmaterial, behålla fokus på uppgiften eller sålla bland alla intryck – ibland utan att vi vuxna ens uppfattar elevens svårigheter. Utan anpassningar kanske dessa elever inte kommer i tid till lektionen för att de inte hittar, har svårt att känna igen ansikten och därmed vilken lärare de skulle träffa, glömmer ta med det material de behöver (bok, penna, dator) och kommer för sent in från rasten. Vissa elever kan helt enkelt inte klara vissa uppgifter utan stöd. Skolans vuxna har ansvar att reda ut vilket stöd de behöver. Vi kan inte lägga ansvaret på eleverna att bättra sig och vi kan inte förvänta oss att de ska förklara vad de behöver. Om de inte vet vart de ska, kan de inte heller veta hur de ska ta sig dit. När det gäller yngre barn, som ännu inte kognitivt klarar att analysera sitt eget beteende och därför har svårare att kon trollera det, har vi ofta lättare att se att om de misslyckas så gör

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 16

2020-02-14 09:55

de det inte för att de vill misslyckas utan för att de inte vet hur de ska göra för att lyckas. Med äldre elever, med förväntat mer utvecklade kognitiva förmågor, finner vi det svårare. De får ibland stå till svars för tidigare bristande stöd i skolgången eller andra faktorer i deras livsmiljö som på olika sätt påverkat deras förkunskaper. Många gånger använder eleverna ett utagerande beteende som försvar mot ännu en erfarenhet av misslyckande, efter åratal av misslyckanden. Varje gång vi agerar utifrån föreställningen att eleven ”kan om den vill” i en situation där eleven faktiskt inte kan – misslyckas vi med vårt uppdrag. En elev som kommer för sent till lektionen och utan att ha rätt material med sig kanske inte gör det av ovilja eller slapphet. Kände vi till elevens förutsättningar skulle vi kanske se att eleven som trots allt dyker upp, om än sent, i själva verket har lyckats – inte misslyckats – med en för hen svår uppgift. Den dialog som uppstår i klassrummet i en sådan situation kommer att vara avgörande för om eleven tar med sig en känsla av misslyckande eller lyckande. Tyvärr hör vi fortfarande vuxna på skolan uttrycka sin fru stration över ”lata” elevers bristande engagemang inför skol arbetet. Risken finns att elever, som därför inte får det stöd de behöver, hinner utveckla en negativ självbild – i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa. Det som på ytan ser ut som ointresse eller ovilja kan som sagt i grunden vara något helt annat. Eleven har kanske redan givit upp hela idén om att vara en person som kan och vill, och kan därför inte se någon mening med att anstränga sig i skolan. Elever som upplever att de kan kommer att vara mer motiverade att fortsätta lära sig och hamnar i en positiv spiral. Elever som har svårt att på egen hand skapa strategier för lärande och upplever att de inte kan behöver hjälp att hitta strategier som fungerar i deras vardag. Vi behöver ge dem förutsättningar att lyckas. Det är utgångspunkten för elevhälsans arbete i främ-

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 17

2020-02-14 09:55

jande och förebyggande syfte. Det är hur detta arbete ska se ut som brukar ställa till det för enskilda pedagoger och för elevhälsans professioner. Ibland lägger vi inte fokus på skolans uppdrag utan försöker påverka och lösa sådant som ligger utanför uppdraget och som vi inte kan påverka. Det tar inte bara tid och kraft, det kan skapa både stress och frustration. Det slutar med att inte bara barnen känner att de misslyckas, utan att även vi vuxna känner så. Jag är övertygad om att vi med klokt elevhälsoarbete kan bryta den negativa spiralen. Det gör vi genom att skapa en lärmiljö där vi bygger in god struktur, bra relationer med förtroende och tillit i planeringen av elevhälsoarbetet. Enligt den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 är elevhälsans uppdrag att i första hand arbeta salutogent – att leta efter elevers styrkor och arbeta förebyggande och framåtriktat i relation med eleverna i stället för att leta fel och sedan ”laga” det som är fel/bota det som är sjukt (patogent). Det salutogena perspektivet är inte naturligt för alla och det har heller inte varit styrande historiskt sett. Vi kan därför behöva ifrågasätta gamla förhållningssätt och ställa andra frågor än tidigare. I den här boken ligger fokus i första hand på vad elever behöver för att kunna lära och lyckas i skolan. Men i ett mer framåtriktat hälsofrämjande arbete blir det intressant att titta på relationen mellan vilja och kunna och att fråga sig vad som ligger bakom beteendet hos de där ”lata” och ”ointresserade” eleverna. Varför har de ingen lust, varför ger de upp?

Motivationsteorier och elevsyn Intresset för och kunskapen om vad som påverkar barns förmåga att lyckas i skolan ökar (Farrington, 2014). Här har bland annat teorierna om mindset och om ihärdighet (grit) fått stort genomslag, och vi ska därför strax titta lite närmare på dem.

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 18

2020-02-14 09:55

Forskningen visar att om lärmiljön inte är anpassad för lärande, alltså om den inte främjar koncentration och inlärning, kommer elevernas motivation snart att minska till förmån för andra beteenden. Men först ska vi backa lite i tiden.

Maslows behovspyramid Abraham Maslow utvecklade under 1940-talet en teori om sambandet mellan personlig utveckling och psykisk ohälsa. Denna förklaringsmodell, ibland kallad ”behovstrappan” eller ”behovspyramiden”, bygger på Maslows kliniska arbete som psykolog och ger en bild av vad vi människor behöver för att kunna växa, lära, utvecklas och uppnå en nivå av självförverkligande. I botten av pyramiden finner vi de basala fysiologiska behoven (mat, vatten, boende/skydd, kläder) – det vi behöver för att överleva. När de behoven är tillgodosedda prioriterar vi vårt behov av trygghet, exempelvis stabilitet och en trygg arbetsmiljö. I nästa steg prioriterar vi vårt behov av socialt samspel, vänner och omtanke. När det behovet är mött vill vi göra sådant som stärker vårt självförtroende, höjer vår status och gör oss stolta över våra egna förmågor. Det är här uppe i pyramiden som vi prioriterar att lära oss något nytt och att utvecklas, att prestera och leverera. Är de andra behoven – exempelvis behovet av trygghet eller av goda relationer – inte tillgodosedda har vi med andra ord mycket svårt att prioritera lärandet. När de andra behoven är tillgodosedda är vi redo att försöka förverkliga oss själva, att nå vår fulla potential.

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 19

2020-02-14 09:55

Självförverkligande Självförtroende Socialt samspel, vänner, omtanke Trygghet, stabilitet, trygg arbetsmiljö (lärmiljö) Mat, vatten, boende (skydd) Maslows behovspyramid. Är de mer basala fysiska och sociala behoven inte tillgodosedda så kommer vi inte heller att vara särskilt motiverade att lära nytt.

Modellen har kritiserats, bland annat för att den inte har så mycket empiriskt stöd och inte kan bekräftas i studier gjorda på arbetsplatser (Locke & Henne, 1986). Dess styrka är kanske främst att den får oss att börja fundera över varför vissa människor beter sig som de gör, varför de är likgiltiga eller undflyende, och varför vissa (elever eller arbetskamrater) inte klarar att hantera livet så som vi tycker att de borde kunna. Exempelvis blir det mer begripligt att en elev med ångest instinktivt söker tryggheten i hemmet – med problematisk skolfrånvaro till följd – hellre än att gå till skolan och riskera att ångesten förvärras ytterligare. Det blir också lättare att förstå att en elev som inte känner sig helt trygg i skolan inte heller känner någon lust att lära och att utmana sig själv. Likaså att yttre omständigheter, som utvisningshot, missbruk i hemmet eller barnfattigdom, kan ha stor påverkan. En elev som går omkring och är hungrig eller ständigt orolig för sin förälder kommer att ha mycket svårt att koncentrera sig på vad läraren säger och på att lära nytt. Verkligheten är förstås mer komplex än vad Maslows behovspyramid ger intryck av, men även en enkel modell som denna kan ge oss ett verktyg att tänka kring, för att förstå elevernas situation bättre och att se vad vi skulle kunna göra för att

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 20

2020-02-14 09:55

de ska vilja engagera sig i skolarbetet. Hur kan vi hjälpa eleven att kännas sig tryggare? Kan vi vuxna göra något för att eleven ska känna sig mindre ensam i skolan?

X-teorin och Y-teorin Den klassiska X-teorin och Y-teorin, som inte har något med kromosomer att göra, beskriver två skilda föreställningar om människans grundläggande natur, som i förlängningen kräver två olika slags ledarskap (McGregor, 1960). Förenklat utgår anhängare av teori X från att människor i grunden är lata, inte vill göra rätt för sig och inte vill eller klarar av att ta ansvar. Med den synen behöver individer ledas genom strikta regler (kontrollsystem) och incitament (belöningar) för att de ska göra sitt jobb. Teori Y utgår istället ifrån att människor till sin natur är hjälpsamma och ambitiösa och vill utvecklas och ta ansvar. Ledarskapet behöver därför riktas in på att skapa de förutsättningar som krävs för att individen ska kunna ta sina förmågor i anspråk och känna en egen, inre motivation. Utan rätt förutsättningar ”slocknar” individens intresse. Även om X-teorin och Y-teorin handlar om arbetslivet, om vad som krävs för att medarbetare ska vilja göra sitt jobb och stanna kvar hos sin arbetsgivare, finns många beröringspunkter med skolan. Arbetar vi i enlighet med teori Y förutsätter vi att elever vill väl, vill lära sig och att ledarskapet i klassrummet går ut på att hjälpa eleverna att utnyttja sina förmågor fullt ut och komma till sin rätt. Då handlar ledarskapet mindre om auktoritet och mer om att ge rätt utmaningar och se till att varje elev känner sig sedd och lyssnad på.

Självbestämmandeteorin En annan teori som kan vara hjälpsam för att förstå elevers drivkrafter i skolans värld är självbestämmandeteorin

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 21

2020-02-14 09:55

(Self-determination theory, SDT) som formulerades av motivationsforskarna Edward Deci och Richard Ryan. Grundsynen i den här modellen är att människor har en medfödd och inbyggd drivkraft att lära sig, utforska och bemästra sin livsmiljö. Deci och Ryan skiljer på inre och yttre motivation. Yttre motivation kan vi uppleva genom exempelvis löneökning, högre betyg och socialt erkännande (att av omgivningen uppfattas som duktig, kompetent, snabb, smart etc.). Den typen av motivation blir direkt avhängig andras bekräftelse. Den blir därmed svårare att styra och också mer flyktig. Det krävs upprepad belöning från omvärlden. Inre motivation kommer från oss själva och innebär att vi gör något för vår egen skull och av egen drivkraft. När vi gör något som vi själva tycker är roligt och lustfullt kommer belöningen i större utsträckning från det vi gör och åstadkommer. Deci och Ryan, och otaliga andra forskare, har visat att tre faktorer har särskilt stor betydelse för vår egen, inre motivation: känslan av att vara kompetent, känslan av samhörighet med gruppen och samhället i stort (tillhörighet/delaktighet) och känslan att ha något att säga till om när det gäller den egna tillvaron (autonomi). I arbetslivet tar vi oftare hänsyn till dessa tre faktorer, men i skolan kan vi glömma att prata med eleverna om deras situation, i synnerhet i yngre åldrar. Vi som jobbar i skolan kan bidra till elevers känsla av kompetens genom att exempelvis vara mycket tydliga med vad vi förväntar oss – vad de ska göra, när och med vem, hur en uppgift kan lösas och hur arbetet kan planeras. Vi kan också göra det genom positiv och konstruktiv feedback inriktad på elevens utveckling och styrkor och genom att erbjuda lämpliga utmaningar för växande. För att öka känslan av tillhörighet och delaktighet kan vi erbjuda en varm, empatisk och stöttande miljö. Detta ska vi återkomma till när det gäller vad som ger god effekt för elevers

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 22

2020-02-14 09:55

välmående och hur skolan kan skydda utsatta elever genom att kompensera med goda relationer i skolmiljön mellan lärare och elev. För att hjälpa våra elever att känna den viktiga känslan av autonomi behöver vi erbjuda dem valmöjligheter, uppmuntra deras egen nyfikenhet och egna initiativ, ge meningsfulla svar på ”varför”-frågan och undvika hot och yttre belöningar.

Upplevd orättvisa Inom organisationsteori finns en teori om social jämförelse och upplevd orättvisa (på engelska kallad Equity theory) som går ut på att en medarbetare värderar sin lön/belöning i relation till sin egen arbetsinsats i jämförelse med kollegornas lön/ belöning i förhållande till deras arbetsinsats. Om medarbetaren upplever en orättvisa kommer hen att försöka korrigera denna på något sätt. Exempelvis genom att: • inte anstränga sig lika mycket • försöka förändra resultatet, exempelvis genom att be om mer ansvar/fler uppgifter eller avböja uppgifter som inte ger något extra • byta omständighet, exempelvis byta jobb • jämföra sig med andra kollegor än tidigare, och på så vis förändra bilden av sitt eget värde • förvränga sin egen mentala bild av orättvisan, exempelvis genom att rationalisera att orättvisan bara är tillfällig. När det kommer till att hantera upplevd orättvisa tycks elevernas beteende i skolan inte skilja sig särskilt från vuxnas beteende på arbetsplatsen. En elev som exempelvis pluggat mycket inför ett prov, lagt ned tid och kraft på en viss arbetsuppgift, arbetat hårt en hel termin för att få ett högre betyg eller visat välvilja och engagemang, tillit, lojalitet etc., men inte upplever sig få tillbaka på den investeringen (bekräftelse, beröm, högre

Psykisk_hälsa_Inlaga_vers11.indd 23

2020-02-14 09:55

Psykisk hälsa i skolan

Kristina Bähr

Psykisk hälsa i skolan FRÄMJA, SK YDDA OCH STÄRKA

Kristina Bähr

ISBN 978-91-27-82715-8

Omslag & Illustration: John Persson/ArtStory Författarfoto: Tomas Kihlman

Bahr_Psykisk_halsa_i_skolan_Omslag_hela1.indd 1

9 789127 827158

2020-02-12 14:24