9789127826861 by Smakprov Media AB

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

Marie-Louise Hansson Stenhammar är forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet med inriktning mot bildteori. Hennes forskningsintresse rör främst estetiska lärprocesser.

På ett lättillgängligt sätt diskuteras verksamheten i ett helhetsperspektiv i syfte att synliggöra hinder och möjligheter, samt vägar till ett givande samarbete med förskoleklassens och skolans undervisning. Genom att visa på undersökande, estetiska och ämnesövergripande metoder och verktyg får du som lärare konkret veta hur fritidshemmets didaktik kan utvecklas och fördjupas. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag – undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt vänder sig till blivande och verksamma lärare, främst med inriktning mot fritidshemmet, som vill ta del av fritidshemmets förutsättningar att komplettera skolans lärandemål.

Marie-Louise Hansson Stenhammar

Fritidshemmet har ett tydligt undervisningsuppdrag och den här boken visar hur fritidshemmet kan organisera lärandeaktiviteter samtidigt som det bidrar till en meningsfull fritid för eleverna.

Marie-Louise Hansson Stenhammar

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG Undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt

» Här knyts historia, nutid och en önskvärd framtid ihop för fritidshemmet vilket ger mig inspiration, idéer och kunskap om hur jag kan utveckla verksamheten på ett helt nytt sätt. Jag får en djupare insikt i vilka fantastiska möjligheter fritidshemmet har att bidra till det livslånga lärandet genom lek och estetiska lärprocesser. Fritidshemmets kompletterande uppdrag synliggörs och tydliga exempel visar hur vi kan arbeta. En bok som jag absolut rekommenderar både verksam personal i fritidshem och blivande lärare! « LISE-LOTT LINDBERG, FÖRSTELÄRARE I FRITIDSHEM

» Äntligen en bok om fritidshemmets unika möjligheter att arbeta utforskande, kreativt och med hjälp av estetiska uttrycksformer! Här ges en stabil teoretisk grund för en fritidshemspedagogik som bygger på en inkluderande och demokratisk barn- och kunskapssyn utifrån fritidshemmets specifika villkor. Centrala begrepp tas upp, såsom estetik, skapande, konst, fantasi och gestaltning – komplexa begrepp som förklaras väl och utvecklas i ljuset av lärandeteorier och relevant didaktisk forskning. Denna bok täcker upp ett tomrum och är därmed ett mycket välkommet bidrag till den pedagogiska litteraturen! « MONICA LINDGREN, PROFESSOR I MUSIKPEDAGOGIK, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ISBN 978-91-27-82686-1

9 789127 826861

fridshemmets pedagogiska uppdrag_cover.indd Alla sidor

2019-12-20 10:56

Fritidshemmet_JE.indd 2

2020-01-02 10:20

Innehåll

INLEDNING 7 1. FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

Fritidshemmet: en verksamhet i förändring Arbetsstugorna: de första fritidshemmen Idémässiga kopplingar mellan då och nu Från arbetsstuga till fritidshem Det moderna fritidshemmet tar form Styrdokument för fritidshemmet Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmens utvecklingspotential Sammanfattande kommentarer

12 13 15 16 18 20 24 30 33

2. FRITIDSHEMMETS VILLKOR

Skolplikt 34 Utveckling av antalet elever och anställda i fritidshem 35 På frivillig grund 36 Fritidshemmets centrala innehåll 38 Det livslånga lärandet 39 Den kompletterande undervisningen 42 Undervisningens innehåll och styrande aspekter 44 Sammanfattande kommentarer 47

3. KUNSKAPSUTVECKLING OCH LÄRANDE I FRITIDSHEMMET

Utbildning 48 Undervisning 50 Didaktik 54 Sammanfattande kommentarer 60

Fritidshemmet_JE.indd 5

2020-01-02 10:20

4. PERSPEKTIV PÅ ESTETIK, LEK OCH LÄRANDE

Att stärka lärandet 62 Estetik 63 Estetiskt lärande 64 Vad är lek? 66 Lärandeteori 68 Sambanden mellan estetik, lek och lärande 73 Sammanfattande kommentarer 80

5. FRITIDSHEMSPEDAGOGIK OCH KONSTENS DIDAKTIK

Fritidshemspedagogik 82 Konstens didaktik: kunskapssyn, kanon och populärkulturella referenser 85 Språklig utveckling, kommunikation och kommunikativa medieringar 92 Sammanfattande kommentarer 99

6. ÄMNESÖVERGRIPANDE LÄRPROCESSER

100

Att skapa mening och sammanhang Utforskande, laborativt och multimodalt arbetssätt – två aktiviteter Digitala verktyg och mediekunnighet Sammanfattande kommentarer

100 103 111 118

REFERENSER 119

Fritidshemmet_JE.indd 6

2020-01-02 10:20

Inledning

När jag arbetade i grundskolan som fritidspedagog väcktes mitt intresse för lärprocesser och kunskapsutveckling. Det var i det dagliga mötet med barnen som jag förstod att lärande sker även utanför skolans klassrum – barn är nyfikna på världen och vill undersöka den. En gång när jag besökte ett fritidshem i studiesyfte fick jag en direkt fråga: ”Hej jag heter Marcus, vem är du och vad gör du här?” Marcus var inte ensam om att undra. Det var många som direkt uppmärksammade att något var annorlunda på fritids denna eftermiddag. Det fanns en person där som de inte kände igen. Detta slags nyfikenhet och uppmärksamhet är grundläggande i lärprocesser oavsett om lärandet sker i skolan eller på fritiden. Intresset för lärande och lärprocesser blev min drivkraft att utbilda mig vidare till 1–7-lärare. Jag har undervisat i årskurs 1–6 samt i förberedelsegrupp med nyanlända elever i åldern sex till 14 år. Idag är jag filosofie doktor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och verksam vid Göteborgs universitet som lektor i bild med inriktning mot bildteori. I mitt arbete med att utbilda blivande och redan verksamma lärare inom olika skolformer har jag jobbat mycket med att förtydliga fritidshemmets uppdrag, vilket bland annat är att komplettera förskoleklassens och skolans undervisning samt se till att lärande blir en process som fortskrider. Målet är att eleverna ska bygga vidare på och fördjupa

Fritidshemmet_JE.indd 7

2020-01-02 10:20

8 ❘

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

sina kunskaper genom skolsystemet i interaktion med den omgärdande samhällskulturen – det så kallade livslånga lärandet1. Fritidshemmet har en över hundraårig historia och tradition som inleds med de så kallade arbetsstugorna år 1887 (se kapitel 1). Det är under den senare delen av denna långa tidsepok som fritidshemmets verksamhet kopplas och knyts närmare till skolan. Detta har inneburit en förändrad syn på verksamhetens uppdrag och vilken kompetens som de som arbetar i fritidshemmet bör ha. Denna utveckling har i sin tur lett till att grundutbildningen för fritidslärare har förändrats och att särskilda behörighetskrav har införts. Nya yrkestitlar har tillkommit och kraven på samverkan med de obligatoriska skolformerna har skärpts. Detta innebär stora utmaningar för dem som arbetar i fritidshemmet, men också för blivande fritidslärare som genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) formar sin yrkesidentitet i interaktion med den högskoleförlagda utbildningen.

Bokens innehåll och upplägg I det inledande kapitlet ges en kort historisk tillbakablick på hur fritidshemmet har formats, även utifrån en samhällelig kontext. Detta görs dels i relation till gällande läroplan Lgr11 (Skolverket, 2019) med fokus på fritidshemmets pedagogiska uppdrag, och dels i relation till Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen, 2018) av lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning. För att möjliggöra en kvalitetsutveckling av fritidshemmets undervisning, didaktik och utbildning är det viktigt att kontextualisera fritidshemmet som lärande institution. Hur och utifrån vilka villkor har fritidshemmet och dess verksamhet konstruerats? I bokens andra kapitel aktualiseras fritidshemmets förutsättningEllström, P-E., Gustavsson, B. & Larsson, S. (1996). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fritidshemmet_JE.indd 8

2020-01-02 10:20

INLEDNING

❘ 9

ar för utbildning och undervisning. Detta görs främst utifrån de styrdokument som ramar in fritidshemmets uppdrag: skollagen 4 § (SFS 2010:800), läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2019, del 1, 2 och 4) samt Fritidshem (Skolverket, 2014). Kapitlet tar fasta på det livslånga lärandet, det kompletterande lärandet samt fritidshemmet som en frivillig verksamhet där elever också ska erbjudas en meningsfull fritid. I kapitel 3 diskuteras begreppen undervisning, didaktik och utbildning, både ur ett skol- och fritidshemsperspektiv. Kapitlet syftar till att ge en mer ingående förståelse av begreppens innebörd i skilda traditioner och lärandekontexter samt hur dessa traditioner och kontexter kan berika varandra i ett samverkansperspektiv mellan förskoleklass, fritidshem och skola. I det fjärde kapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkterna för denna boks lärande och kunskapssyn med utgångspunkt i Lev Vygotskijs teorier om fantasi och kreativitet som grundläggande för allt lärande. Inom den ramen presenteras och diskuteras även estetikens och lekens betydelse för lärandet. Kapitel 5 behandlar fritidshemspedagogiken. Konstens didaktik och estetiska lärprocesser presenteras som kunskapsformer och diskuteras i relation till språklig utveckling och kommunikation. I det sjätte och avslutande kapitlet diskuteras ämnesövergripande lärprocesser genom begreppen multimodalitet och multimodalt meningsskapande. Utifrån fritidshemmets fyra kunskapsområden ges två förslag för planering och genomförande av aktiviteter med särskilt fokus på didaktiska val som till exempel estetiska lärprocesser. I boken ges exempel från fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och lärarutbildningen. Min förhoppning är att dessa exempel ska inspirera dig att själv undersöka och använda utforskande, laborativa och multimodala arbetssätt i ditt arbete med att utveckla fritidshemmets didaktik.

Fritidshemmet_JE.indd 9

2020-01-02 10:20

10 ❘

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

Centrala begrepp Barn och elev används synonymt i boken, men beteckningen elev används oftare och står för relationen barnet, lärandet och undervisningen. Diskurs definieras vanligtvis som ett bestämt sätt att förstå och tala om världen, till exempel ett bestämt sätt att förstå och tala om lekens funktion. Fritidshem betecknar den organisation och verksamhet som bedrivs före och efter skoltid för elever i förskoleklass och grundskolans årskurser 1–6. Fritids används ibland som en förkortning av fritidshem. Fritidshemspedagogik och fritidspedagogik används växelvis när fritidshemmets verksamhet diskuteras och båda begreppen är relevanta. Benämningen fritidspedagogik etablerades under 1980-talet då det fanns tankar om ett samarbete mellan fritidshemmet och föreningslivet. När fritidshemmets verksamhet blev läroplansstyrd i och med Lpo94 var uppdraget fortfarande brett, men verksamhetens innehåll centrerades i större utsträckning till en specifik plats där lärande och undervisning kunde ske utifrån en pedagogisk struktur. Denna utveckling förstärktes ytterligare när lärandeuppdraget förtydligades i skollagen 2010 samt utvecklades vidare i Lgr11. Mot bakgrund av denna utveckling beskriver begreppet fritidshemspedagogik bättre den verksamhet som skollagen och läroplanen föreskriver. I denna bok används i huvudsak begreppet fritidshemspedagogik.

Fritidshemmet_JE.indd 10

2020-01-02 10:20

INLEDNING

❘ 11

Fritidslärare, fritidspedagog och lärare med inriktning mot arbete i fritidshem står för de yrkeskategorier som har en högskoleutbildning inriktad mot arbete i fritidshem. I texten används ibland beteckningen lärare och avser då samtliga pedagoger som arbetar i fritidshem, förskoleklass och skola. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som främst används inom förskolans, fritidshemmets och förskoleklassens verksamheter samt i grundskolans undervisning i årskurserna 1–3. Begreppet har en mångfasetterad innebörd och används inom olika kunskapsområden. Lärostoff och lärobjekt används synonymt i boken och syftar på det som lärare i sin undervisning vill möjliggöra för eleverna att lära sig. Multimodalitet handlar om samverkan mellan olika uttrycksformer och hur människor kommunicerar, erfar och förstår sin omvärld genom dem. Obligatoriska skolformer används i boken för att beteckna förskole klass och grundskolan årskurs 1–6. Denna term används i samma syfte i Lgr11.

Fritidshemmet_JE.indd 11

2020-01-02 10:20

1. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag

Nuet och framtiden är alltid en produkt av det som har varit, vilket innebär att förfluten tid, nuet och framtiden står i relation till varandra. Denna viktiga grundtanke återfinns i skolans uppdrag att överföra och utveckla ett kulturarv med värden, traditioner, språk och kunskaper, från en generation till en annan. För att få perspektiv och kunna förstå fritidshemmets roll och pedagogiska uppdrag behöver vi därför börja med att sätta in dess utveckling i ett samhälleligt och historiskt perspektiv. I detta kapitel synliggörs hur en förändrad kunskaps- och lärandesyn på barnomsorg växer fram under 1900-talet. Integrationsperspektivet stärks och fokus riktas särskilt mot de nya idéer, föreställningar, värderingar, kunskaper och handlingar som uppstår i kommunikationen mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem (Torstensson-Ed & Johansson, 2000).

Fritidshemmet: en verksamhet i förändring Trots att fritidshemmet – i jämförelse med den statliga undervisningsverksamhet som startades i Sverige i mitten av 1600-talet – är en relativt sett ung verksamhet så har det genomgått förhållandevis stora förändringar. Från att ha varit en fristående verksamhet är den numera en väl integrerad del av skolverksamheten med uppdrag att utbilda och under-

Fritidshemmet_JE.indd 12

2020-01-02 10:20

1. FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

❘ 13

visa elever och förbereda dem inför att leva och verka i ett samhälle på demokratisk grund (Skolverket, 2019). Att känna till fritidshemmets historik är viktigt eftersom det ger en utgångspunkt för hur vi kan förstå lärandet och lärandemiljön i fritidshemmet samt hur verksamheten kan samverka och komplettera elevernas lärande i de obligatoriska skolformerna förskoleklass och skola. Så hur ser då kopplingen ut mellan fritidshemmets förändringar och samhällsutvecklingen? Till att börja med kan vi konstatera att industrialiseringen och den urbanisering som följde i dess spår har haft stor inverkan, vilket även gäller den senare övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Hela denna utveckling bidrog till förändrade behov av barnomsorg och utbildning, vilket ställde nya krav på fritidshemmets verksamhet.

Arbetsstugorna: de första fritidshemmen Den svenska allmänna folkskolan grundades 1842 och har sedan dess befunnit sig i en ständig förändring och utveckling. En viktig orsak till folkskolestadgan 1842 var en oro från de styrande i landet för bristande lag och ordning samt okunskap hos en växande, framför allt fattig, befolkning. På schemat stod bland annat ämnen som läsning, skrivning och räkning, men också kristendomskunskap, gymnastik och teckning. Folkskolan kom till under en tid som starkt präglades av industrialismens framväxt. Människor flyttade från landsbygden till städerna för att skaffa arbete i de nya industrier och fabriker som etablerades där. I spåren av industrialiseringen öppnades i slutet av 1880-talet de första fritidshemmen i form av så kallade arbetsstugor för tillsyn av de allra fattigaste barnen som sågs driva omkring på gator och torg. Dessa arbetsstugor drevs från början främst privat genom sammansatta styrelser, där bland annat kyrkan var representerad, men övergick så småningom i samhällets regi. Grundaren, filantropen Anna Hierta-Retzius,

Fritidshemmet_JE.indd 13

2020-01-02 10:20

14 ❘

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

såg behovet av omsorgen som en direkt följd av industrisamhällets förändrade villkor för försörjning, där arbetet mer och mer hade flyttats från hemmen till verkstäder och fabriker. I sin bok Arbetsstugor för barn från 1897 skriver hon att detta är en del av bakgrunden till arbetsstugornas tillkomst: Den riktning, som samhällslifvet under senare tider tagit i det att synnerligen inom den stora obemedlade samhällsklassen föräldrarnes verksamhet alltmera förlagts från hemmen till fabrikerna och de större verkstäderna, har fört med sig den beklagliga följd, att i mången hem barnen under större delen af dagen äro beröfvade föräldrarnes tillsyn och vård. Alla dessa barn blifva därför under sina fritider från skolan mestadels öfverlämnade åt sig själfva. (Hierta-Retzius, 1897, s. 1) Det främsta syftet med arbetsstugorna var att förebygga fattigdom och tiggeri, brottslighet och kriminalitet genom att fostra barnen till arbetare. Av central vikt var därför att lära barnen tillverka olika bruks föremål, som till exempel korgar och borstar av olika slag, men också att laga kläder och skor. Ämnesområdena var inriktade på olika slöjder och handarbeten samt hantering av verktyg. Fostran kring stil och smak (idag så kallad estetisk fostran) samt utvecklandet av barnens fantasi och rådighet (Johansson, 1986) var också centrala. Barnen skulle lära sig arbetsglädje, ordning och flit. Ett annat viktigt syfte var helt enkelt att få bättre kontroll, att få barnen att gå till skolan och därmed motverka skolk. Verksamheten präglades av både sociala och pedagogiska motiv och därför gavs även utrymme för läxläsning och högläsning. Den pedagogiska grundtanken utgick från Anna Hierta-Retzius kritik mot skolans betoning på det teoretiska och stillasittande arbetet. Hon efterfrågade en bättre balans mellan det praktiska och det teoretiska arbetet. Verksamheten utvecklades i nära

Fritidshemmet_JE.indd 14

2020-01-02 10:20

1. FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

❘ 15

kontakt med skolan, och det samarbetet handlade i praktiken mycket om att eleverna fick stöd i sin skolgång genom läxhjälp i arbetsstugorna. Annelie Hippinen Ahlgren (2017) beskriver arbetsstugorna som kompletteringsanstalter till skolan, och att de som ansvarade för verksamheten främst var hantverkare och ideellt arbetande kvinnor men även folkskollärarinnor och yrkeslärare. Tanken om att ge barnen arbets- och hantverkskunskaper, som skulle leda dem bort från fattigdom och till lönesysselsättning, var central. Detta sågs som ett komplement till skolans ämnesundervisning. Samtidigt fick barnen tillsyn och omsorg efter skoldagens slut samt ett mål mat.

Idémässiga kopplingar mellan då och nu I de idémässiga utgångspunkterna för arbetsstugornas verksamhet finns många kopplingar till dagens definitioner av lärande i så kallade praktisk-estetiska ämnen som musik, bild, slöjd, hemkunskap, idrott och hälsa. Det är hantverket och det praktiska i ämnenas karaktärer som lyfts fram i undervisningen. Då som nu tillskrivs ämnena även stor potential att utveckla fantasi och kreativitet samt bidra till att uppfylla en samhällelig önskan om att utbilda goda medborgare och människor. Att utbildas inom estetiska ämnen spelar i detta en central roll (Lindgren, 2006; Hansson Stenhammar, 2015). En annan koppling mellan då och nu är det så kallade situerade lärandet. Detta innebär att lärande sker i det sammanhang där kunskapen ska användas, så att kunskapen kopplas samman med en reell aktivitet. Ska eleven till exempel laga ett punkterat cykeldäck och får hjälp av någon som visar proceduren, samtidigt som hen själv lagar däcket, handlar det om ett situerat lärande. Under en sådan process lär sig eleven tillvägagångssättet, samtidigt som hen också blir bekant med det material och de verktyg som används. Det situerade lärandet är komplext och innefattar kännedom om ma-

Fritidshemmet_JE.indd 15

2020-01-02 10:20

16 ❘

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

terial och hantverksmässiga kunskaper. Det bygger också på relationer till andra människor och att skapa sig en identitet i förhållande till and ra. Färdigheter, sociala mönster och vanor inom en viss praktik tillägnar man sig genom att delta i en form av lärlingskap (Lave & Wenger, 1991), vilket också är själva kärnan i det situerade lärandet. Lärlingskap förekommer inom olika hantverksutbildningar som till exempel snickare, plåtslagare och frisör. I fritidshemmet kan det situerade lärandet komma till uttryck när eleverna till exempel utövar bollspel. Förutom grundläggande teknik lär de sig då även regler för samvaro på bollplanen, regler för själva bollspelet, kamratskap och god sportsmannaanda. Andra exempel kan vara när elever i fritidshemmet spelar analoga spel (t.ex. Sänka skepp) eller digitala spel (dvs. dataspel). Beroende på spelens utformning och innehåll kan flera ämnen stå i fokus för lärandet både direkt och indirekt, till exempel matematik, samhällskunskap och språk. Leken kan också förstås som ett situerat lärande (se kapitel 4) där barns fantasi och inlevelse stimuleras när de uttrycker och bearbetar upplevelser och erfarenheter. Det historiska perspektivet på fritidshemmets verksamhet speglas alltså i dagens fritidshems estetiska inriktning. Även de ämnesinriktningar som studenter kan välja mellan vid många av de universitet och högskolor som idag erbjuder Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem i form av bild, musik, idrott och hälsa samt hemkunskap, speglar fritidshemmets historik.

Från arbetsstuga till fritidshem Vid sidan av arbetsstugorna fanns, främst i Stockholm, även andra liknande verksamheter som tog hand om fattiga barn och finansierades genom välgörenhet av olika slag, till exempel barnkrubbor. Barnkrubborna som är en föregångare till dagens förskolor drevs av stiftelser

Fritidshemmet_JE.indd 16

2020-01-02 10:20

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG

Marie-Louise Hansson Stenhammar är forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet med inriktning mot bildteori. Hennes forskningsintresse rör främst estetiska lärprocesser.

Marie-Louise Hansson Stenhammar

Fritidshemmet har ett tydligt undervisningsuppdrag och den här boken visar hur fritidshemmet kan organisera lärandeaktiviteter samtidigt som det bidrar till en meningsfull fritid för eleverna.

Marie-Louise Hansson Stenhammar

FRITIDSHEMMETS PEDAGOGISKA UPPDRAG Undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt

ISBN 978-91-27-82686-1

9 789127 826861

fridshemmets pedagogiska uppdrag_cover.indd Alla sidor

2019-12-20 10:56