9789127825215

Anne Reath Warren är lektor i didaktik med inriktning mot flerspråkighet och nyanländas lärande vid Uppsala universitet. Hon arbetar med fortbildning om flerspråkighet i skolan, med särskilt fokus på studiehandledning på modersmålet och modersmålsämnet.

Studiehandledning på modernsmålet

Studiehandledning på modersmålet ger teoretiska kunskaper om flerspråkig utveckling, sätter studiehandledning i en skol- och samhällskontext och bidrar till att skapa klarhet i studiehandledarnas uppdrag. Med praktiknära inblickar i den pedagogiska och organisatoriska verksamheten ges verktyg för att möta elevernas behov i en inkluderande lärmiljö.

Med en solid förankring i styrdokument visar denna bok hur studiehandledning på modersmålet kan organiseras, genomföras och utvecklas i samarbete med skolpersonal och hem. Den vänder sig till blivande och verksamma studiehandledare, men även till lärare och skolledare som vill främja ett gott samarbete för bästa resultat.

Anne Reath Warren

Elever som ännu inte klarar av att tillgodogöra sig undervisning helt på svenska har rätt till studiehandledning på modersmålet eller det starkaste skolspråket. Den här grundboken visar hur studiehandledare, lärare och skolledare kan samverka och stödja eleverna i att utveckla kunskaper inom skolans alla ämnen, samtidigt som de lär sig svenska.

Anne Reath Warren

Studiehandledning på modersmålet – teori och praktik

ISBN 978-91-27-82521-5

9 789127 825215

978-91-27-82521-5_Studiehandledning omslag.indd 3

2021-05-24 10:48

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 1

2021-05-24 13:48

Innehåll Inledning 5 Bokens syfte

10

Bokens innehåll och upplägg

11

Samarbete som en röd tråd

13

Begrepp som används i boken

15

Del 1 Bakgrund – teori och organisation

17

1. Historik, styrdokument och forskning

19

Studiehandledningens införande och utveckling

19

Studiehandledning i styrdokumenten

26

Studiehandledning i forskning och rapporter

28

Studiehandledning och de tre didaktiska frågorna

32

Vad säger studiehandledare?

33

2. Varför studiehandledning på modersmålet?

Teorier om lärande

37 38

Teorier om utveckling av språk och kunskaper

46

Interkulturella perspektiv och identitetsutveckling

53

Vad säger studiehandledare?

55

3. Organisering av studiehandledning

59

Styrdokumentens perspektiv på organisering

59

Språkteoretiska perspektiv på organisering

61

En teoretisk modell över tvåspråkig utbildning

63

Från utvecklingsområden till framgång

73

Att anställa studiehandledare

83

Att organisera studiehandledningspass

85

Vad säger studiehandledare?

87

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 3

2021-05-24 13:48

Del 2 I skolan och klassrummet – didaktiska aspekter 91 4. Planera studiehandledning på modersmålet Styrdokument: läroplan och planering

93 93

Studiehandledning som extra anpassning

102

Studiehandledning som särskilt stöd

103

Gemensam och individuell planering

105

Rutiner och flexibilitet

110

Digitala resurser i planeringen

111

Mål, ansvar och balans i planeringen

112

Vad säger studiehandledare?

113

5. Genomföra studiehandledning på modersmålet

117

Styrdokument: studiehandledning i heterogena grupper

117

Hur och vad? Metod och material i studiehandledning

119

Studiehandledare och prov

133

Digitalisering och studiehandledning

135

Ett omfattande och dynamiskt uppdrag

141

Vad säger studiehandledare?

143

6. Avsluta och följa upp studiehandledning på modersmålet 146 Övergången 146 Vardagsspråk och skolspråk

148

Språk- och kunskapsutveckling sker parallellt

150

Bedömning 152 Fortsatt behov av modersmål och utveckling av svenska

157

Det viktiga beslutet

158

Vad säger studiehandledare?

159

7. Avslutande reflektioner

161

Faktorer utanför skolan som påverkar

161

Om introduktionsutbildningar

164

Tvåspråkig utbildning och utveckling av studiehandledning

166

Utveckling av studiehandledning

168

Att skapa klarhet i studiehandledarens uppdrag

170

Vad säger studiehandledare?

172

Avslutande kommentarer

173

Bilaga 175 Referenser 178

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 4

2021-05-24 13:48

Inledning

Ett viktigt mål för de flesta som flyttar till ett nytt land är att lära sig det nya språket. Vad står det på skylten där borta? Vad säger butiksbiträdet? Hur ställer jag den här frågan till läraren?

Hur skriver jag en jobbansökan? Utan förståelse för samhällets majoritetsspråk kan man lätt känna sig exkluderad och hamna utanför. De språk som man redan kan är också viktiga, dels för att kunna kommunicera med andra som talar samma språk, dels för att allt man har kunskap om, kan man uttrycka på just de språken. Sist men inte minst är de viktiga eftersom språk är en central del av den man är – ens identitet.

Den här boken handlar om en för många helt avgörande stödinsats i den svenska grund- och gymnasieskolan – ”studiehandledning på modersmålet”. Insatsen syftar till att ge elever som ännu inte har utvecklat tillräcklig kompetens i svenska för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, möjligheten att använda och ta stöd av språk som de redan kan. Detta för att de ska utveckla ämneskunskaper på svenska och därmed kunna uppnå kunskapsmålen i skolans olika ämnen. Enligt styrdokumenten kan studiehandledning på modersmålet genomföras på modersmålet eller annat språk som eleven fått undervisning i. I praktiken bedrivs studiehandledningen oftast genom användning av flera språk parallellt. Till exempel kan en

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 5

5

2021-05-24 13:48

nyanländ elev från Turkiet tala kurdiska som modersmål, men ha fått fem års undervisning i en turkisk skola, där turkiska var undervisningsspråket. Den eleven kan ha nytta av att få studiehandledning på både turkiska och kurdiska för att utveckla kunskaper på sitt tredje språk, svenska. I den här boken kallas denna viktiga stödinsats oftast för ”studiehandledning”, det vill säga, en förkortning av den officiella benämningen. Detta görs dels för att underlätta läsningen, dels på grund av det faktum att studiehandledning ofta genomförs på andra eller fler språk än just modersmålet.

För nyanlända elever i svenska grund- och gymnasieskolan är språkkunskaper i svenska helt avgörande eftersom undervisning i Sverige nästan uteslutande ges på svenska.1 Det tar dock tid att lära sig ett nytt språk så pass väl att det blir användbart i skolan i syfte att tillägna sig kunskaper.

Det språk som värderas högt i skolan och som eleverna förväntas förstå och använda kallas skolspråk. Den tid det tar att utveckla ett sådant fungerande skolspråk påverkas av en rad olika faktorer. En studie av nyanlända elever i USA, som fick undervisning i engelska som andraspråk när de började i skolan, visade att åldern vid skolstart i det nya landet påverkade utvecklingen av det engelska skol­ språket. Forskarna gjorde följande uppskattning av hur lång tid det kan ta för nyanlända elever att utveckla skolspråket utifrån ålder vid ankomsten till målspråkslandet:

Ålder Tidsåtgång

5–7 år

3–8 år

8–11 år

2–5 år

12–15 år

6–8 år

1

6

(Collier, 1987)

Det finns viss tvåspråkig utbildning, oftast engelska/svenska men även samiska/svenska, finska/svenska, franska/svenska och tyska/svenska.

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 6

2021-05-24 13:48

Allra längst tid att utveckla skolspråk på engelska (6–8 år) tog det för nyanlända elever som började i skolan i USA när de var 12–15 år.

Elever som efter kartläggningen visade sig ha bristande färdigheter på sitt förstaspråk och äldre elever med begränsad skolbakgrund togs inte med i studien. För dessa elever tar det troligtvis ännu längre tid att utveckla skolspråket på ett andraspråk.

I en granskning av internationell forskning om andraspråks­ utveckling bland skolelever presenteras ett antal områden och faktorer som anses centrala för nyanlända elevers skolframgång: • • • • • • • • •

det sociopolitiska sammanhanget sociala och kulturella processer i de miljöer barnet befinner sig i förskolans och skolans organisation förskolans och skolans kontakt med föräldrar eller vårdnadshavare den pedagogik som bedrivs i förskolan och skolan barnets kunskaps- och identitetsutveckling utformningen av den bedömning av barnets utveckling som görs i förskolan och skolan förstaspråkets användning och status i förskolan och skolan utformningen av undervisningen i och på andraspråket. (axelsson & magnusson, 2012, s. 273)

Studiehandledning kan kopplas till en del av dessa faktorer, men särskilt den näst sista, ”förstaspråkets användning och status”. Utveckling av nya språk och kunskaper sker parallellt med och delvis genom användning av de språk som elever redan kan, de går hand i hand, och därför är förstaspråkets status och användning av vikt. Även de övriga faktorerna har relevans för studiehandledning på modersmålet. Det sociopolitiska sammanhanget, de sociala och kulturella processerna i de miljöer eleverna befinner sig i samt skolans organisation, är avgörande för organisering och planering av studiehandledning. Den pedagogik som bedrivs i skolan och Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 7

7

2021-05-24 13:48

utformning av bedömning, inklusive den initiala kartläggningen av en nyanländ elevs kunskaper, påverkar hur studiehandledning planeras och genomförs. Slutligen, skolans kontakt med föräldrar eller vårdnadshavare som inte talar svenska inte bara underlättas, utan möjliggörs om en studiehandledare kan vara med.

I de flesta länder finns det få formella möjligheter för flerspråkiga och nyanlända elever att använda hela sin språkliga repertoar under lektionstid. Elever som talar andra språk utöver samhällets majoritetsspråk brukar förväntas bara använda majoritetsspråket i skolan. Nyanlända elever förväntas snabbt lära sig det nya majoritetsspråket, samtidigt som de också ska lära sig ämnesstoff som enbart lärs ut på det nya språket, vilket innebär en stor utmaning.

Tänk dig själv hur det skulle vara att vara ny i en skola där också språket är nytt för dig. Föreställ dig att du är väldigt duktig på och intresserad av biologi. Tänk dig då hur det skulle kännas att vara med på en lektion i biologi, men varken förstå vad läraren säger eller vad texten i läroboken handlar om, och inte heller kunna uttrycka dina gedigna kunskaper i biologi. Utan kunskaper i det aktuella språket är det lätt att tappa självförtroendet och komma efter. För lärare är det svårt att veta vad eleven kan om det inte går att kommunicera på ett språk som båda behärskar på en bra nivå. Det spills mycket energi samtidigt som kunskapsutbyte och kunskapsutveckling går förlorat om eleven inte ges möjlighet att få uttrycka sina redan existerande kunskaper på sitt språk, och läraren får då heller inte veta vilka kunskaper eleven har.

Men så behöver det inte vara. Det ligger i den svenska skolans uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska så att de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen samtidigt som de lär sig och utvecklar det svenska språket. För barn och ungdomar som talar andra språk än svenska hemma med minst en vårdnadshavare finns modersmålsämnet, där eleverna kan fortsätta använda och utveck8

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 8

2021-05-24 13:48

la sitt modersmål. Utveckling av flerspråkighet är ett mål, bland andra, inom modersmålsämnet. De barn och ungdomar som ännu inte klarar av att följa all undervisning enbart på svenska har också rätt till stöd i form av studiehandledning på modersmålet eller på det starkaste skolspråket2 (5 kap. 4 §, skolförordningen; 9 kap.

9 §, gymnasieförordningen). På så vis ska elevernas alla språkliga resurser tas till vara i syfte att skapa likvärdiga möjligheter för alla elever att uppnå kunskapsmålen i skolans alla ämnen samt utveckla de språk som de talar hemma.

En förutsättning för att skapa likvärdiga möjligheter är att ge studiehandledning av god kvalitet. Men vad innebär ”god kvalitet” och hur kan studiehandledning organiseras, planeras och genomföras så att den blir av god kvalitet? Forskning och rapporter visar att studiehandledning grusas av diverse problem som rör organisation och implementering. Något som bidrar till dessa problem är att det inte finns några formella krav på en studiehandledares kompetens eller beskrivning av uppdraget i styrdokument, vilket leder till att deras anställningsformer varierar en hel del genom landet. Dessutom saknas formell utbildning för studiehandledare samtidigt som det också saknas studiehandledare och kunskaper om studiehandledning i många verksamheter. Om det finns oklarheter angående studiehandledning på modersmålet och studiehandledarens uppdrag, och skolans personal inte ges möjlighet att få kunskaper om det, är det svårt, om inte omöjligt, att garantera att studiehandledningen alltid är av god kvalitet. Detta, i sin tur, sätter käppar i hjulen för nyanlända elevers skolframgång.

2

Till skillnad från det allmänna teoretiska begreppet ”skolspråket”, det språk som värderas högt i skolan och som elever måste använda för att lära och delta i skolans undervisning (Reath Warren & Uddling, 2019), menas med skolspråket här det språk som eleven har fått sin undervisning på i andra länder.

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 9

9

2021-05-24 13:48

Bokens syfte Den här boken syftar till att bidra med teoretiska och praktiska kunskaper om studiehandledning på modersmålet samt utveckling av studiehandledares uppdrag i den svenska skolan. Studiehandledning på modersmålet kontextualiseras först utifrån ett skolhistoriskt perspektiv. Därefter tar boken upp följande områden: • teorier om lärande och språkutveckling som ligger till grund för studiehandledning • skolans styrdokument, regelverk samt kunskaps- och värdegrundsuppdrag • studiehandledningens olika organisatoriska former samt hur studiehandledare kan skapa förutsättningar för flerspråkiga och nyanlända elever att utvecklas mot de mål som finns i läroplaner och kursplaner • hur egna attityder och förhållningssätt (ideologier) påverkar elevernas utveckling och lärande • olika didaktiska modeller och perspektiv samt studieteknik som främjar lärande • interkulturellt förhållningssätt • hur skolan kan ge förutsättningar för parallell språk- och kunskapsutveckling hos eleverna • relationen mellan vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk • framgångsrika arbetssätt, metoder och användbara digitala verktyg • hur skolan kan skapa framgångsrika samarbetsformer mellan studiehandledare och klass- och ämneslärare • ett tydliggörande av studiehandledarens uppdrag och de kompetenser som studiehandledare bör besitta.

Med en förankring i dessa områden visar den här boken varför studiehandledning på modersmålet är viktig och hur man kan organisera, planera, genomföra och följa upp verksamheten. Min 10

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 10

2021-05-24 13:48

förhoppning är att du som läsare i och med detta får verktyg och idéer till hur den egna verksamheten med studiehandledning på modersmålet kan utvecklas och stärkas.

Målgrupp

Boken vänder sig till alla som har elever i behov av studiehandledning på modersmålet, men framför allt till studiehandledare.

För studiehandledare blir boken en källa till inspiration och information med referenser till forskning och rapporter. För lärarstudenter ger boken en viktig inblick i den stödverksamhet som en del av deras framtida elever kommer att behöva och har rätt till. För verksamma lärare bidrar boken med kunskaper som kan förklara, kontextualisera och förbättra deras samarbete med studie­hand­ledare. För skol- och enhetsledare kan boken vara en användbar referens då det gäller lagstiftning och forskning samt den teoretiska förankring som studiehandledning baseras på. Min förhoppning är att kapitlen om organisering och planering särskilt kan ge inspiration till diskussion och utveckling inom båda dessa områden.

Bokens innehåll och upplägg Bokens del 1, ”Bakgrund – teori och organisation”, ger en kort bild av studiehandledning ur ett skolhistoriskt perspektiv, en beskrivning av teoretiska perspektiv på flerspråkig kunskapsutveckling samt en övergripande beskrivning av dagens lagar och organisation gällande studiehandledning på modersmålet. I kapitel 1, ”Historik, styrdokument och forskning”, beskrivs tiden då studiehandledning introducerades i den svenska skolkontexten, de styrdokument och regelverk som gäller för studiehandledning på modersmålet i dag, forskning om studiehandledning på modersmålet samt hur de tre didaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? kan bidra till djupare förståelse av verksamheten. Kapitlet beskriver även hur skolan har Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 11

11

2021-05-24 13:48

hanterat undervisning med språkligt heterogena elevgrupper genom tiderna och det täta sambandet mellan lagstiftning och idéer om språk. Kapitel 2, ”Varför studiehandledning på modersmålet?”, tar upp historiska milstolpar i teoriutveckling gällande lärande, teorier om språkutveckling och vad det innebär att ha ett interkulturellt förhållningssätt i skolan. Dessa perspektiv präglar på olika sätt studiehandledningens praktik och lagstiftningen kring den. Kapitel 3, ”Organisering av studiehandledning”, inleds med en påminnelse om vad styrdokumenten säger angående organisering, sedan presenteras en teoretisk modell över flerspråkiga utbildningsformer, för att kontextualisera Sveriges regelverk och verksamhet med flerspråkiga elever i ett internationellt perspektiv.

Sedan står regelverket åter i fokus, men nu i relation till de praktiska förutsättningar som skol- och enhetsledare måste ta hänsyn till i organisering av studiehandledning.

Mot denna bakgrund belyser del 2, ”I skolan och klassrummet – didaktiska aspekter”, studiehandledningen på modersmålet i praxis. I denna del får du veta mer om hur studiehandledning kan planeras, genomföras och följas upp i olika sammanhang. Kapitel 4, ”Planera studiehandledning på modersmålet”, tar avstamp i styrdokument med särskilt fokus på läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Den viktiga samplaneringen är i fokus, med hänvisning till skolans kunskaps- och värdegrunds­ uppdrag. Kapitlet ger idéer om hur lärare och studiehandledare kan hitta rutiner för exempelvis användning av digitala verktyg, för den gemensamma och individuella planeringen av studiehandledning på modersmålet. I kapitel 5, ”Genomföra studiehandledning på modersmålet”, står didaktiska modeller och perspektiv i fokus.

I detta kapitel riktas uppmärksamhet mot hur studiehandledningens utformning och studiehandledarrollen kan ge flerspråkiga och nyanlända elever de bästa förutsättningarna att utvecklas mot kunskapskrav och läroplansmål. Kapitel 6, ”Avsluta och följa upp 12

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 12

2021-05-24 13:48

studiehandledning på modersmålet”, handlar om vad som händer efter att studiehandledningen har avslutats. Kapitlet tar, bland annat, upp hur elevens framgång kan bedömas, dokumenteras och kommuniceras studiehandledare, klass- eller ämneslärare emellan, och hur andra i skolan kan bidra till elevens fortsatta språk- och kunskapsutveckling. Kapitel 7, ”Avslutande reflektioner”, är bokens sista kapitel där jag försöker sammanfatta det viktigaste i boken för att påminna om studiehandledningens mål: att hjälpa nyanlända och flerspråkiga elever att nå kunskapsmål i olika skolämnen. Jag sammanfattar också några av de kunskapsområden och nyckelkompetenser som har kommit fram i forskning och andra undersökningar, som anses bidra till studiehandledning av god kvalitet, detta för att bringa klarhet i studiehandledares uppdrag. Dessa kompetenser och kunskapsområden får gärna användas som underlag för diskussioner mellan studiehandledare, lärare och rektorer, för planering och utveckling av studiehandledning på modersmålet i egen kontext.

Samarbete som en röd tråd Genomgående vill jag uppmuntra till samarbete och flexibilitet i studiehandledning, och så även i läsningen av denna bok. Kapitel 1–6 avslutas med reflektionsfrågor som du antingen själv kan fundera över, eller om möjlighet finns diskutera med studiekamrater eller kollegor, för att fördjupa förståelsen av kapitlets innehåll och studiehandledning som verksamhet i olika kontexter. För dig som vill läsa mer och fördjupa kunskaperna ytterligare finns även vidare­ läsningstips sist i kapitel 1–6.

Min förhoppning är att alla som läser denna bok lär sig någonting nytt om studiehandledning samt får ökad förståelse för de utmaningar som nyanlända och vissa flerspråkiga elever står inför i skolan i dag om de inte får tillgång till studiehandledning av god Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 13

13

2021-05-24 13:48

kvalitet. Jag hoppas naturligtvis att du som är lärare även får ökad förståelse för hur studiehandledning kan hjälpa dessa elever, och att du får inspiration till att ta kontakt med och samarbeta mer med studiehandledare på din skola.

I min roll som lektor inom kompetensutveckling för studiehandledare har jag haft äran att diskutera frågor om organisering, planering, genomförande och uppföljning av studiehandledning tillsammans med många studiehandledare från olika delar av Sverige. Under kompetentensutvecklingen brukar studiehandledare få i uppgift att skriva en ”studiehandledarbiografi”, där de beskriver varför och hur de blev studiehandledare, deras arbete med flerspråkiga elever och de utmaningar och framgångar de själva har upplevt som studiehandledare. Mer än tjugo studiehandledare har gett mig tillåtelse att använda deras biografier i forskning och utveckling, för att sprida kunskap om det arbete de gör. I slutet av kapitel 1–6 citerar jag från dessa texter för att rikta uppmärksamhet mot hur studiehandledare själva upplever aspekter av sitt arbete som har att göra med respektive kapitels huvudinnehåll. Genom att lyfta deras röster och dela deras tankar bidrar dessa avsnitt till bättre förståelse för studiehandledning och hur den upplevs av de som dagligen utför den i skolor runt om i Sverige. Jag vill rikta ett alldeles särskilt och stort TACK till alla dessa studiehandledare. Jag vill också säga tack till kollegor som läst och kommenterat olika utkast av boken. Svenska är inte mitt modersmål och att skriva en bok på svenska har varit en väldigt rolig men också utmanande uppgift. Jag önskar er en givande läsning!

14

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 14

2021-05-24 13:48

Begrepp som används i boken • Nyanlända elever: I boken följs skollagens definition av ny­ anlända elever: ”Med nyanländ avses den som: 1) har varit bosatt utomlands, 2) nu är bosatt i landet, och 3) har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet” (SFS 2010:800, 3 kap.

12 a §).

• Skolspråk: Det språk som värderas högt i skolan och som elever måste använda för att lära och delta i skolans undervisning.

Skolspråket blir alltmer specialiserat i takt med elevens kunskapsnivå och ålder.

• Språkbad: Språkbad (immersion program) utarbetades i Kanada under 1960-talet. Det är en språkinlärningsmetod där mål­ språket, eller språkbadsspråket, även är undervisningsspråket.

Språkbadsspråket är alltså ett andraspråk eller ett främmande språk (för mer om språkbadsprogram, se Axelsson & Magnusson, 2012).

• Språkideologier: Idéer, känslor och konceptualiseringar om språk som ett samhälle delar och som formar och formas av språk­ användning i den kontext som språk används i (Piller, 2015).

• Språklig repertoar: Varje individ har en språklig repertoar som består av språk som hen har lärt sig på olika sätt och som hen har olika kompetenser i beroende på vilken kontext de används i och som hen behärskar olika väl. De olika språken i individens språkliga repertoar kan ha specifika funktioner eller kan användas tillsammans för att uppfylla olika funktioner. Individens språkliga repertoar ändras över tid och i samklang med kontext.

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 15

15

2021-05-24 13:48

• Transspråkande/translanguaging: En process där man använ­ der två eller flera språk för att skapa mening och ge uttryck för erfarenheter, förståelse och kunskaper (Baker, 2011).

• Ämnesspråk: Det specifika språk, de texttyper och den terminologi som används i olika skolämnen.

16

Inledning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 16

2021-05-24 13:48

Del 1

Bakgrund – teori och organisation

1. Studiehandledning på moders­målet: historik, styrdokument och forskning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 17

17

2021-05-24 13:48

18

DEL 1 Bakgrund – teori och organisation

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 18

2021-05-24 13:48

Kapitel 1

Historik, styrdokument och forskning

I det här kapitlet beskrivs införandet och utvecklingen av studie­ handledning på modersmålet i den svenska samhälls- och skolkontexten. Därefter undersöks hur olika idéer om språk och språkutveckling (språkideologier) samt forskning har påverkat skolans officiella förhållningssätt och Sveriges lagar om språk­ utbildning sedan 1960-talet.

Studiehandledningens införande och utveckling Även om många olika språk i princip alltid har talats inom gränserna av det land vi i dag kallar för Sverige har samhällets och skolans attityder till andra språk än svenska varierat mycket under historien. Från 1500- och 1600-talens acceptans för språklig mångfald till de nationalistiska 1700- och 1800-talen, då användning av andra språk i svensk skola ledde till aga och att minoritetsgrupper tvångsassimilerades, har makthavarnas tankar och idéer om språk (språkideologier) alltjämt varit avgörande för invånarnas möjligheter till språkanvändning och språkutveckling (Parkvall, 2016).

Historik, styrdokument och forskning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 19

19

2021-05-24 13:48

Inför hemspråksreformen

Under 1950-talet fanns en stark assimileringstanke gällande både språk och kultur i Sverige. Men med den starka industriella utvecklingen i mitten av 1900-talet ökade arbetskraftsinvandringen, vilket ändrade Sveriges språkliga landskap och så småningom även makthavarnas språkideologier. Migrationsströmmarna från främst andra skandinaviska länder men även från länder som Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet ökade, liksom Sveriges befolkning. Sverige hade börjat få ett internationellt gott rykte som fredsmäklare och för att vara ett land som verkar för social rättvisa (Hyltenstam & Milani, 2012, s. 64). Kontrasten mellan det goda internationella ryktet och de faktiska förutsättningarna för dem som talade andra språk än svenska skavde, och en sorts etnisk rörelse som syftade på språkrevitalisering3 började gro bland befolkningen, framför allt i de grupper som talade finska, estniska och jiddisch. Dessa grupper krävde rätt till undervisning i sina språk (Wickström, 2015). År 1962 infördes finska som hemspråk som tillvalsämne för finsktalande elever i årskurs 7 och 8 och 1966 fick kommuner statsbidrag för att ordna det som då kallades för studiehandledning på hemspråk (i dag studiehandledning på modersmålet) för elever som nyligen hade immigrerat till Sverige, inklusive svenska elever som hade studerat utomlands en längre tid. Tillsammans med lektioner i det som då benämndes svenska som främmande språk (i dag svenska som andraspråk), skulle studiehandledning på hemspråk stötta dessa elevers språk- och 3

Språkrevitalisering är en process som innebär att språk som av olika anledningar har fallit ur bruk systematiskt börjar användas igen, i syfte att de återigen ska bli levande och användas i olika officiella och icke-officiella domäner i samhället. Systematiska åtgärder kan inkludera att språket införs som undervisningsspråk, att man har rätt att använda språket vid kontakt med myndigheter och att officiella dokument ska finnas tillgängliga på det språket.

20

DEL 1 Bakgrund – teori och organisation

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 20

2021-05-24 13:48

kunskapsutveckling genom att ge dem möjligheten att bearbeta ämnesstoff både på sina starkaste språk och på svenska med en studiehandledare. År 1968 erbjöds hemspråksundervisning (i dag modersmålsundervisning) till andra elever än de med finska som modersmål (Hyltenstam & Tuomela, 1996).

Kraven på modersmålsundervisning underbyggdes delvis av den tidiga forskningen om tvåspråkighetsutveckling som var rådande under den tiden, särskilt Nils Erik Hansegårds bok Tvåspråkighet eller halvspråkighet? (1968).4 Begreppet ”halvspråkig” är sedan länge diskrediterat, men det är inte orimligt att påstå att Hansegårds slutsatser – att det var sociolingvistiskt orättvist, omoraliskt och till och med skadligt att inte erbjuda modersmålsundervisning – tillsammans med krav från de grupper som talade finska, estniska och jiddisch påverkade den politiska processen som så småningom ledde till hemspråksreformen 1977.

Efter hemspråksreformen

Målet med hemspråksreformen (Prop. 1975/76:118) var att samhället, genom skolan, skulle stödja utveckling av aktiv tvåspråkighet. I praktiken var hela skolväsendet tvunget att från ett år till ett annat: … finna lärare för över 100 språk, inventera och framställa lämpliga läromedel, anordna pedagogiska utvecklingsseminarier för lärarna, finna lösningar på schema- och lokalproblem, anpassa sig till ett specifikt finansieringssystem med statliga öronmärkta medel och anamma nya beslutsformer med delaktighet för föräldrar och hemspråkslärare. (Hyltenstam & Milani, 2012, s. 62)

4

Linus Salö och David Karlander har skrivit om begreppet halvspråkighet, bland annat om dess koppling till hemspråksreformen (Salö & Karlander, 2018).

1. Historik, styrdokument och forskning

978-91-27-82521-5_studiehandledning inlaga.indd 21

21

2021-05-24 13:48

Anne Reath Warren är lektor i didaktik med inriktning mot flerspråkighet och nyanländas lärande vid Uppsala universitet. Hon arbetar med fortbildning om flerspråkighet i skolan, med särskilt fokus på studiehandledning på modersmålet och modersmålsämnet.

Studiehandledning på modernsmålet

Studiehandledning på modersmålet ger teoretiska kunskaper om flerspråkig utveckling, sätter studiehandledning i en skol- och samhällskontext och bidrar till att skapa klarhet i studiehandledarnas uppdrag. Med praktiknära inblickar i den pedagogiska och organisatoriska verksamheten ges verktyg för att möta elevernas behov i en inkluderande lärmiljö.

Med en solid förankring i styrdokument visar denna bok hur studiehandledning på modersmålet kan organiseras, genomföras och utvecklas i samarbete med skolpersonal och hem. Den vänder sig till blivande och verksamma studiehandledare, men även till lärare och skolledare som vill främja ett gott samarbete för bästa resultat.

Anne Reath Warren

Elever som ännu inte klarar av att tillgodogöra sig undervisning helt på svenska har rätt till studiehandledning på modersmålet eller det starkaste skolspråket. Den här grundboken visar hur studiehandledare, lärare och skolledare kan samverka och stödja eleverna i att utveckla kunskaper inom skolans alla ämnen, samtidigt som de lär sig svenska.

Anne Reath Warren

Studiehandledning på modersmålet – teori och praktik

ISBN 978-91-27-82521-5

9 789127 825215

978-91-27-82521-5_Studiehandledning omslag.indd 3

2021-05-24 10:48