9789127824645

Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs och skriv, samt lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon är lågstadielärare och har lång erfarenhet av undervisning i grundskolans tidiga år.

Katarina har även skrivit ett flertal läromedel i svenska för årskurserna FK-3.

Elisabeth Frank är fil.dr i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon har mångårig erfarenhet som lågstadie- och speciallärare. Elisabeths forskningsintresse riktas mot elevers skriftspråkliga utveckling, läsundervisning och vad som konstituerar goda miljöer för läs- och skrivlärande.

Helena Ackesjö är docent i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon är fritidspedagog och har arbetat som lärare i förskoleklass.

Helenas forskning fokuserar på förskoleklassen som skolform, lärares arbete i förskoleklass samt barns övergångar från förskola till förskoleklass, skola och fritidshem.

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK

med ett tydligare undervisningsuppdrag. Denna omarbetade utgåva tar fasta på dessa förändringar och ger vägledning kring vad de innebär i praktiken.

Boken fokuserar på två ämnesområden, läs- och skrivutveckling och matematiskt tänkande, vilka tydliggörs med konkreta exempel kopplade till läroplanen.

Lärarnas utmaning i förskoleklassen är att målmedvetet planera och genomföra undervisning med en progression i det tidiga lärandet. I uppdraget ingår också att erbjuda en miljö som stimulerar till utforskande och lustfyllt lärande. Läraren bör integrera leken i lärandet och lärandet i leken, och ge uppmuntran och stöd i undervisningsaktiviteterna.

Boken är ett handfast undervisningsstöd och vänder sig till såväl verksamma lärare som lärarstuderande.

Herrlin Frank Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSEN är numera obligatorisk och läroplanen har reviderats

Katarina Herrlin Elisabeth Frank Helena Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSENS DI DAKTI K MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Omarbetad utgåva enligt gällande läroplan

ISBN 978-91-27-82464-5

9 789127 824645

Herrlin_Didaktik_Föreskolekl.didaktik_2U_korr3.indd 1

2018-11-26 11:39

Forskoleklassen_NYA_1.indd 2

2018-11-30 13:37

Innehåll

FÖRORD 8 INTRODUKTION 10 Den här boken 11 KAPITEL 1

I

Förskoleklassen som skolform

16

Den obligatoriska och målstyrda förskoleklassen

Nordisk utblick 20

Förskolans fokus på utveckling och lärande

Förskoleklassen i Lgr 11 23 KAPITEL 2

I

Innehåll och undervisning

18 22

24

Barns berättelser om förskoleklassen 26

Balansen mellan lek och lärande 27

Mötet mellan lek och undervisning 29

Undervisning – att vägleda och stötta 32 KAPITEL 3

I

På spaning efter förskoleklassens didaktik

Didaktik i förskoleklass 38

Didaktik – definitioner och didaktiska frågor

Vad ska läras? 40

Hur ska det läras? 41

Med vem/vilka ska man lära? 41

Varför ska detta läras? 43

Var och med hjälp av vad lär man sig? 44

Hur ska lärandet bedömas? 45

Didaktik – som i ett kalejdoskop 48

Ett didaktiskt brobygge mellan förskola och skola

Kontinuitet och progression 51

Forskoleklassen_NYA_1.indd 5

37

39

51

2018-11-30 13:37

KAPITEL 4

I

Läs- och skrivutveckling

64

Barns språkliga förtrogenhet 54 Skrivprocessen 58

Att skriva – vad är det? 60

Från klotter till konventionellt skrivande 63 Pre-fonemiskt skrivande 64 Fonemorienterat skrivande 65

Att skriva med mål och mening 66

Stora eller små bokstäver 70 Läsutveckling 71

Språklig medvetenhet 72

Från pseudoläsning till ortografiskt läsande 74 Pseudoläsning 75 Det logografiska-visuella stadiet 75 Det alfabetiska-fonologiska stadiet 76 Det ortografiska-morfemiska stadiet 76

Att läsa – vad är det? 77 Avkodning och förståelse 77 Kontextuellt inflytande 78 Motivation – en betydande faktor 79

Att läsa – olika perspektiv 80 Phonics-traditionen 80 Whole language-traditionen 81 Fallbeskrivningar 84

Fall 1: Språkstimulering 85

Fall 2: Ordrikedom – genom att lyssna och samtala 91

Fall 3: Läsning på talets grund 98

Fall 4: Förståelse av text och omvärld genom boksamtal 106

Fall 5: I skrivartagen 115

Sammanfattande kommentar utifrån läs- och skrivfallen 124

Forskoleklassen_NYA_1.indd 6

2018-11-30 13:37

KAPITEL 5

I

Matematiklärande

126

Att undervisa matematik i förskoleklass 127

Matematikens skepnad i förskoleklassen 130

Matematik och vardag i olika kombinationer

Matematik som begrepp och representationer

Förskolebarns rika matematikkunskaper – förskoleklassens startpunkt 137 Fallbeskrivningar 139

Fall 6: Legobyggen 140

Fall 7: Att välja tema 146

Räkning och representationer för tal 152

Fall 8: Parkera bilar 163

Fall 9: Dela kex 168

Sammanfattande kommentar 175 KAPITEL 6

I

REFERENSER

Forskoleklassen_NYA_1.indd 7

Avslutande tankar

131 134

177

182

2018-11-30 13:37

Förord

F

örskoleklassen har många ansikten och det finns flera sätt att karak­terisera den på. Man kan säga att förskoleklassen är något av en hybrid i det svenska utbildningsväsendet. Från och med höstterminen 2018 är det en obligatorisk skolform som ska förena förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans historiska traditioner av undervisning, ämnesdidaktik och omsorg. En hybrid skapar nya möjligheter genom att smälta samman och utnyttja olikheter och specialiteter i ett nytt sammanhang.

Förskoleklassen utgör ett gränsland mellan förskola och grundskola. Som vi vet är det lätt att bli vilsen i ett gränsland. I gränslandet finns ett sökande efter identitet och sammanhang. Samtidigt är gränslandet en spännande och dynamisk plats att vistas i. Det genomsyras av nya influenser och vilar inte på gamla lagrar. Det visas också tydligt i denna bok att gränslandets problematik kan göras till något nytt och spännande. Författarna ”spanar efter en ämnesdidaktik” och undervisning som ska motsvara förväntningar och krav, samtidigt som den ska vara nyskapande och baseras på forskning och beprövad erfarenhet.

Låt mig bara göra en kort reflektion kring dessa i boken så viktiga begrepp. Att förstå undervisning och ämnesdidaktik som målstyrda och planerade aktiviteter är den pedagogiska huvuduppgiften i för-

Forskoleklassen_NYA_1.indd 8

2018-11-30 13:37

förord

I

9

skoleklassen. Det förutsätter dialog och kommunikation. Den goda lärandesituationen uppstår då det finns en ömsesidig förståelse mellan lärare och barn av ett problem, en önskan, en fråga eller ett fenomen som båda riktar sin uppmärksamhet mot. Samtidigt måste läraren fånga ögonblicket när det oväntade sker, i det som inte behöver eller kan vara planerat eller målstyrt. Som Vygotskij har lärt oss, en lärandesituation utgår från lärarens tolkning av barnets förståelse och mål med aktiviteten. Möjligheten att stötta barnet, så att det ”kan själv”, är därför beroende av dialog och kommunikation.

I denna bok används förskoleklassens många ansikten för att skapa ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang för vad som bör hända i förskoleklassen, för trots allt, det är den goda lärandemiljön som pedagogisk verksamhet handlar om. Det är min övertygelse att det viktiga sker i det lilla; i de pedagogiska relationerna mellan lärare och barn ryms alla förhoppningar och alla möjligheter att skapa en god lärande- och uppväxtmiljö för barnen. Det är i mötet mellan lärare och barn som en verksamhet av god kvalitet visas. Därför vill jag understryka författarnas uppmaning i denna bok: Använd den för att skapa en så bra pedagogisk verksamhet som möjligt i förskoleklassen!

Sven Persson Professor i pedagogik vid Malmö universitet

Forskoleklassen_NYA_1.indd 9

2018-11-30 13:37

Introduktion

”J

ag vet inte vilket ben jag ska stå på”, säger Agneta när vi hör henne berätta om arbetet i sin förskoleklass. Agneta har sedan slutet av 1970-talet arbetat som förskollärare och då främst med de äldre förskolebarnen. ”Först”, berättar Agneta, ”hette verksamheten lekskola, och sedan deltidsgrupp och därefter sexårsverksamhet. Vilken benämning det än har varit så är det barnens sociala utveckling och lärande genom lek som genomsyrat verksamheten. När Socialstyrelsen var huvudman för förskolan så fanns speciella rekommendationer för hur man skulle kunna möta och utveckla de äldre förskolebarnens intresse för skriftspråket och matematik, och en del barn lärde sig också att läsa som sexåringar, men någon formell undervisning var det aldrig tal om. Dock sågs det inte alltid med blida ögon när barnen började första klass och redan kunde läsa. Då kändes det som att vi förskollärare hade klampat in på lågstadielärarnas domäner.” ”Sedan”, fortsätter Agneta, ”ställdes jag inför ett delvis annat problem. Under de senaste åren har jag arbetat tillsammans med en grundskollärare i en F-1-klass. Meningen var att jag skulle ansvara för barnen i förskoleklass medan hon skulle arbeta med eleverna i årskurs 1. Vi hade bara tillgång till ett klassrum, vilket,

Forskoleklassen_NYA_1.indd 10

2018-11-30 13:37

introduktion

I

11

trots våra intentioner, bidrog till att alla barn i stort sett arbetade utifrån samma schema och med samma moment. Det blev väldigt mycket skola och väldigt lite lek. Och det fanns ju inga riktiga riktlinjer för oss som arbetade i gränslandet mellan förskola och skola. Jag sneglade mot ämnesinnehållet i Lpfö 98 men även på vad som skrevs fram i Lgr 11. Men målen för årskurs 9 kändes väldigt avlägsna och gav mig inte mycket att gå efter.” ”Sedan 2016 finns ett nytt läroplansavsnitt med ett tydliggjort syfte och uppdrag för förskoleklassen och från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk för alla barn”, fortsätter Agneta. ”Nu har vi fått de riktlinjer som många av oss har saknat. Dilemmat för mig nu är att det känns som att det i stället har blivit ett väldigt tydligt ämnesfokus. Undervisningen sätts i centrum och förskoleklassen som en förberedande instans för skolan har aldrig varit så tydlig som nu. Å ena sidan är det ju bra att undervisningsinnehållet har förtydligats i förskoleklassen. Men å andra sidan undrar jag vad som hände med leken. Är det inte viktigt med lek i förskoleklassen längre? Det känns som att mitt uppdrag har förändrats väldigt mycket sedan jag började arbeta med sexåringar på 1970-talet. Idéer, innehåll, metoder och uppdrag har kommit och gått genom åren.”

Den här boken Didaktik handlar i grova drag om vad som ska läras, hur detta ska läras samt varför detta ska läras. En didaktik för förskoleklassen består av en flora av erfarande, igenkännande, meningsskapande och upptäckande. Tillsammans ägnar sig lärare och barn åt ett sökande efter sammanhang där lärandet ofta sker i dialog. Lärandets hur utgörs ofta av en mix av lek, formellt och informellt lärande, skapande och experimenterande. Detta innebär att fokus i förskoleklassens didaktik

Forskoleklassen_NYA_1.indd 11

2018-11-30 13:37

12

I

förskoleklassens didaktik

inte bara riktas mot vad som ska läras och hur, utan även mot var, det vill säga mot hur lärmiljön för sexåringarna organiseras.

Sedan 2016 finns ett nytt läroplansavsnitt i Lgr 11 med ett tydliggjort syfte och innehåll för förskoleklassens undervisning. De förmågor som eleverna ska utveckla, och det centrala innehåll som lärarna kan använda sig av i undervisningen, är indelade i olika kunskapsområden: Språk och kommunikation, Skapande och estetiska uttrycksformer, Matematiska resonemang och uttrycksformer, Natur, teknik och samhälle samt Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.

I Förskoleklassens didaktik diskuteras möjliga didaktiska förhållningssätt som kan vara lämpliga för att kombinera förskolans och skolans undervisningsideologier i förskoleklassen utifrån nu gällande läroplan. Läsning, skrivning och matematiskt kunnande är grundläggande färdigheter som utgör bärande delar av undervisningen i grundskolans tidiga årskurser (SOU 2008:109). I årskurserna 1–3 ägnas cirka 70 procent av undervisningen åt ämnena svenska och matematik. Fokus i denna bok är därför koncentrerat till färdigheter och förmågor kopplade till dessa två kunskapsområden. Detta görs genom att illustrera hur broar kan byggas mellan förskola, förskoleklass och grundskola för att skapa progression i elevernas lärande.

Barn kommer inte till förskoleklassen som oskrivna blad. Redan i hem och förskola har de ofta stiftat bekantskap med tecken av olika slag. Mer regel än undantag är att barn kan urskilja och läsa sitt eget namn. Fotografier och symboler för olika aktiviteter utgör minnesbilder för vad som komma ska och kanske också att barnen är vana vid att tolka bildserier. I förskolan arbetar barn även mycket med vardagsanknuten matematik. På så sätt har en god grund redan lagts för det kommande arbetet med läsning, skrivning och matematik.

Många barn visar tidigt intresse för bokstäver, ord och siffror och i förskoleklassen ska de få rika tillfällen att utveckla detta intresse.

Dock finns det barn som inte i samma utsträckning har detta intresse och här står läraren inför utmaningen att väcka deras lust att närma

Forskoleklassen_NYA_1.indd 12

2018-11-30 13:37

introduktion

I

13

sig nya utmaningar. För att kunna lägga upp en sådan undervisning krävs, förutom att läraren har kunskap om varje barns språkanvändande och erfarenheter, förtrogenhet med teorier kring läs- och skrivutveckling samt matematisk utveckling men också kunskap om hur dessa kan omsättas i praktiken. Ytterligare aspekter att förhålla sig till är vad som är rimligt och möjligt att genomföra i verksamheten.

Syftet med Förskoleklassens didaktik är att skapa förståelse för förskoleklassens unika ställning mellan förskola och skola. Ytterligare ett syfte är att diskutera betydelsen av en väl avvägd och planerad undervisning, så att den blir utvecklande för såväl gruppen som helhet som för varje enskilt barn.

Boken vänder sig såväl till verksamma lärare i förskoleklass som vill utveckla och skapa ytterligare progression i sin undervisning, som till blivande lärare i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år. Förhoppningen är att boken ska inspirera till ett medvetet arbetssätt och arbetsformer som kan anpassas till aktuell barngrupp.

Boken är indelad i sex kapitel: • Kapitel 1 beskriver förskoleklassens tillblivelse, uppdrag samt verksamhet i gränslandet mellan förskola och skola.

• Kapitel 2 presenterar olika sätt att betrakta innehåll och undervisning i förskoleklass. Mötet mellan lek och lärande problematiseras.

• Kapitel 3 introducerar de allmändidaktiska frågorna för undervisning i förskoleklass.

• Kapitel 4 och 5 beskriver olika fall i läs- och skrivutveckling samt matematiklärande. De olika fallbeskrivningarna kopplas till läroplanens syfte och innehåll för att problematisera innehållet i förskoleklassens undervisning. Matematikavsnittet är skri-

Forskoleklassen_NYA_1.indd 13

2018-11-30 13:37

14

I

förskoleklassens didaktik

vet av Hanna Palmér och Andreas Ebbelind. Båda har lärarbakgrund och arbetar inom lärarutbildningen och med forskning inom matematikämnets didaktik.

• I kapitel 6 knyts boken samman i ett avslutande resonemang om förskoleklassen som arena för utmaningar, utveckling och lärande.

Vi vill avslutningsvis tacka studenter och förskoleklasslärare som vid olika tillfällen, på studiedagar, konferenser, i kurser och i andra möten, deltagit i diskussioner om förskoleklassens didaktik. Ett särskilt tack till alla de barn som har bidragit med texter och bilder och som inspirerat till arbetet med boken.

Vi vill även tacka professor Sven Persson vid Malmö universitet för kritisk genomläsning och betydelsefulla kommentarer i slutet av skrivprocessen.

Kalmar hösten 2018 Katarina Herrlin Elisabeth Frank

Forskoleklassen_NYA_1.indd 14

Helena Ackesjö

2018-11-30 13:37

Forskoleklassen_NYA_1.indd 15

2018-11-30 13:37

KAPITEL 1

I

Förskoleklassen som skolform

Förskoleklassen verkar i gränslandet mellan förskola och grund­ skola. Verksamheten i förskoleklass ska kombinera förskolans och grundskolans traditioner och pedagogiska förhållningssätt, och undervisningen ska bidra till att kontinuitet och progression ska­ pas i elevernas lärande. Alltså måste lärarna i förskoleklass tillvarata och utgå ifrån barnens tidigare erfarenheter när undervisningen planeras och genomförs, men även snegla mot vilka krav som vän­ tar eleverna i kommande årskurser. Förskoleklassen blir på så vis en viktig arena i barnens övergång från förskola till grundskola. Att lyfta fram förskoleklassen som skolform och problematisera för­ skoleklassens didaktik är därför både angeläget och aktuellt.

I

mitten av 1990-talet eskalerade den politiska diskussionen kring huruvida det skulle införas obligatorisk skolstart från sex års ålder.

Då politisk oenighet rådde beslöt man att i stället införa en frivillig skolform för sexåringar – förskoleklassen – med start från 1998. En bakgrund till diskussionen om sänkt skolstartsålder återfinns i beslutet om flexibel skolstart som i början av 1990-talet möjliggjorde för sexåringar att träda in i den obligatoriska skolan. Det fanns ekonomiska incitament i botten av dessa beslut. Utbyggnaden av förskolan motsvarade inte det stora behovet av förskoleplatser, och i många kommuner flyttades därför sexårsverksamheten in i tomma lokaler i skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2006).

Forskoleklassen_NYA_1.indd 16

2018-11-30 13:37

förskoleklassen som skolform

I

17

Politisk oenighet rådde emellertid om nyttan med en sänkt skolstartsålder, vilket fick till följd att obligatorisk skolstart för sexåringar avfärdades. En frivillig skolform skapades och fogades till skolans läroplan – förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag blev att konstruera en bro mellan förskola och skola för att möjliggöra att de två institutionerna skulle närma sig varandra. Verksamheten i förskoleklassen skulle alltså inte vara en skolverksamhet, men inte heller en förskoleverksamhet. Barnen samlades i åldershomogena grupper, och i förskoleklassen skulle barnen förberedas inför skolstarten (Myndigheten för skolutveckling, 2004).

Härmed skulle man kunna hävda att förskoleklassreformen hade två bakgrunder – en ekonomisk och en pedagogisk. Dels beskrevs ekonomiska vinster för kommunerna, i och med att lärarresurser och lokaler kunde samordnas inom skolan. Dels beskrevs pedagogiska möjligheter att höja utbildningsstandarden men också vinster i en integration av förskolans och skolans pedagogiska traditioner.

Pedagogisk verksamhet för sexåringar är inte någon ny företeelse (Ackesjö, 2011a; Frank, 2009). Tidigare har sexåringarna deltagit i exempelvis lekskola och deltidsförskola, men då har dessa verksamheter bedrivits i förskolans regi och ofta i förskolans lokaler. Det som kan anses vara nytt med förskoleklassen är att den drivs inom ramen för skolsystemet och att verksamheten därmed oftast också är placerad i skolans lokaler.

Förskoleklassens lärare har att förhålla sig både till förskoletraditionen och till uppdraget att förbereda barnen inför fortsatt undervisning i skolan. Denna position i gränslandet mellan förskola och skola innebär att lärare i förskoleklass måste göra särskilda överväganden.

Förskoleklassens lärare befinner sig i vad som kan kallas för ett spänningsfält mellan traditioner, där de måste hitta en balans i uppdrag och undervisning. Undervisningen i förskoleklass kan beskrivas utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. Utmaningen för lärarna i detta

Forskoleklassen_NYA_1.indd 17

2018-11-30 13:37

18

I

förskoleklassens didaktik

spänningsfält är att hitta balansen mellan dessa två förhållningssätt.

Man kan tolka det som att förskoleklassen befinner sig i ett gränsland mellan en traditionell förskolediskurs och en skoldiskurs. I förskolediskursen är ledorden barnet i centrum, närhet, flexibilitet och dialog, medan skoldiskursen karakteriseras av ledord som planerad, mer inrutad, med större distans och ämnesorienterad, det vill säga ett mer framtidsorienterat krav på att förbereda och kvalificera barnen inför skolstart (Ackesjö & Persson, 2010; 2017).

Forskning (Ackesjö & Persson, 2016) visar hur begrepp och termer som hör skolans undervisning till används i förskoleklass, till exempel begrepp som skattning, diagnostisering, läxor, individualiserad undervisning och mål. Däremot använder lärare sällan ord som omsorg och lek när de beskriver sitt uppdrag för till exempel föräldrar.

Men lärarnas beskrivningar är mer komplexa än så. De argumenterar också för en verksamhet som är utforskande och som baseras på barnens frågor och erfarenheter. I dessa argument visar lärarna att de också tar hänsyn till det oförutsedda och betonar vinsten i att följa upp och ha dialog med barnen om innehåll och organisering. Studiens resultat (a.a.) visar alltså att medan man på policynivå alltmer fokuserar på att skriva fram förskoleklassen som en skolförberedande och kvalificerande arena, försöker många lärare i förskoleklasserna i stället fläta samman de båda pedagogiska positionerna till en helhet.

Den obligatoriska och målstyrda förskoleklassen Sedan 2016 finns ett nytt läroplansavsnitt i Lgr 11 (Skolverket, rev.

2018a) med tydliggjort syfte och innehåll för förskoleklassens undervisning, och från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk för alla sexåringar. Den förtydligade läroplanstexten är naturligtvis inte skriven i ett vacuum utan måste ställas i relation till utvärderingar och tidigare forskning som har beskrivit undervisningen i förskoleklass. Förskoleklassen har tidigare varit en egen skolform utan egna

Forskoleklassen_NYA_1.indd 18

2018-11-30 13:37

förskoleklassen som skolform

I

19

tydliga styrdokument, vilket har bidragit till att skapa en otydlighet för både huvudmän och personal i förskoleklass och fritidshem. I grundskoleutredningen (SOU 2015:81) beskrivs hur Lgr 11 tidigare gav ett alltför stort friutrymme för hur förskoleklassverksamheten skulle utformas. Därmed har också olika grundförutsättningar skapats för sexåringarna, vilket i förlängningen får konsekvenser för den grundläggande principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning (Ackesjö, 2016).

Exempelvis skulle den tidigare läroplanen endast användas i ”til�lämpliga delar” i förskoleklassen, men vad detta egentligen innebär har varit svårt att avgöra. Skolinspektionens granskning (2015) visade att en del förskoleklasslärare utgick från de övergripande målen i läroplanens kapitel 2.2 när de planerade sin undervisning. Andra förskoleklasslärare utgick hellre från egen beprövad erfarenhet vilket innebar att de undervisade ”som de alltid hade gjort” oavsett rådande läroplanstexter. Några av lärarna som figurerade i granskningen planerade inte undervisningen alls. I vissa förskoleklasser deltog barnen i formell skolundervisning och i andra förskoleklasser dominerade (den fria) leken, medan exempelvis läs- och skrivaktiviteter endast förekom på barnens egna initiativ. I andra förskoleklasser upptäcktes ett konkurrensförhållande mellan lek och undervisning (Skolinspektionen, 2015).

Som tidigare nämnts har förskoleklassen fått ett eget kapitel i läroplanen. Vilka är då nyheterna i denna del? På ett sätt skulle man kunna säga att det inte är några nyheter alls. Innehållet i kapitlet överraskar inte. Här beskrivs inga nya ämnesområden eller nya revolutionerande arbetssätt jämfört med den tidigare versionen av Lgr 11. Syfte, innehåll, förmågor som ska utvecklas och centralt innehåll kan beskrivas som en syntes av förskolans mål och grundskolans mål, och utgör på så vis en mix av dem båda. Det som beskrivs återfinns i variationer både i förskolans läroplan och i kursplaner och kunskapskrav för grundskolan. Vad som däremot är nytt, och som är det

Forskoleklassen_NYA_1.indd 19

2018-11-30 13:37

20

I

förskoleklassens didaktik

centrala och viktiga bidraget, är att förskoleklassen erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll – ett innehåll som på ett tydligt vis länkar till både förskolan och grundskolan. Tidigare fick förskoleklasslärarna göra kopplingarna mellan de båda läroplanerna själva.

I det nya läroplanskapitlet för förskoleklassen blir dessa kopplingar tydliga (Ackesjö, 2016).

Viktigt att komma ihåg är att det nya kapitlet för förskoleklassen ska komplettera del 1 och 2 i läroplanen. Det går alltså inte att isolerat använda sig av och utgå från endast kapitel 3, eftersom man då missar många av de grundläggande värden och normer samt arbetsområden (bedömning, samverkan, elevers inflytande o.s.v.) som gäller för hela skolans arbete.

Genom läroplansskrivningarna blir det tydligt att förskoleklassen är en målstyrd verksamhet som ska planeras, genomföras och utvärderas utifrån läroplansmålen. Det blir också tydligt att huvudmän och skolledare måste avsätta tid för lärares planering av och reflektion över undervisningen, samt att rektor har ett ansvar för att följa upp och utveckla kvaliteten i undervisningen. Därmed sätts likvärdighet i fokus – här finns en tydlig strävan efter att skapa en nationellt likvärdig förskoleklassundervisning som håller hög kvalitet. Genom att alla sexåringar får tillgång till samma kunskapsområden i den numera obligatoriska förskoleklassen kan också ett större pedagogiskt ansvar läggas på förskoleklassens lärare och dess undervisning. Genom att beskriva vilket innehåll som ska vara centralt i förskoleklassen, samt vilka förmågor eleverna förväntas utveckla, har mycket gjorts för att förtydliga verksamhetens innehåll och de krav som kan ställas på lärarna (Ackesjö, 2016).

Nordisk utblick Det är intressant att jämföra förskoleklassens uppdrag i Sverige med undervisning av sexåringar i andra länder. Det går att finna likhe-

Forskoleklassen_NYA_1.indd 20

2018-11-30 13:37

förskoleklassen som skolform

I

21

ter mellan skolsystemen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I de nordiska länderna finns exempelvis en stark tradition av barncentrering i förskolan, och leken har en viktig roll i undervisningen av de yngsta barnen (Einarsdottir, 2007). Men det finns också skillnader.

I Danmark börjar barnen i børnehaveklassen när de är sex år.

Børnehaveklassen är placerad i skolan, och blev år 2009 barnets ­första obligatoriska skolår. Detta innebar att den obligatoriska skolan i Danmark blev tioårig (SOU 2010:67). Motivet för införandet av det tionde obligatoriska skolåret var att undervisningen i danska skulle stärkas redan från första klass. I förarbetet till reformen poäng­ terades även att undervisningen under det första skolåret skulle baseras på sexåringarnas sätt att lära, genom social interaktion, lek och praktisk-musisk verksamhet (Broström, Holm & Schytte, 2006). Alla barn genomgår ett obligatoriskt språkprov vid inträdet i børnehaveklassen. Språkprovet och dess resultat ska säkerställa att undervisningen redan från början differentieras och anpassas efter varje barns språkliga förutsättningar (SOU 2010:67).

I Norge reformerades grundskolan med Reform97 i slutet av 1990-talet. Ett tionde obligatoriskt skolår infördes, vilket innebar att skolstartsåldern sänktes från sju till sex år. Verksamheten för sex­ åringarna skulle, precis som i Sverige, bygga på en mix av förskolans och skolans traditioner. Denna ambition innebar att undervisningen i många fall bedrevs gemensamt av en förskollärare och en grundskollärare. Tyngdpunkt lades på en kombination av lek och lärande, åldersblandade aktiviteter och tematisk undervisning (Germeten, 2002).

Ambitionen med en mix av förskolans och skolans traditioner och ett lekande lärande avskrevs dock då reformen Kunnskapsløftet introducerades i Norge år 2006. Reformen innebar en rad förändringar i skolans struktur, dess innehåll och organisation, med målet att försöka höja kunskapsnivån (SOU 2010:67). Undervisningen av sexåringarna formaliserades ytterligare, och ett exempel på detta är

Forskoleklassen_NYA_1.indd 21

2018-11-30 13:37

22

I

förskoleklassens didaktik

att man lämnade ambitionen att färga in förskolans undervisningstraditioner i skolan. Fokus i reformen blev i stället att förbättra barnens kunskapsnivåer i grundläggande färdigheter såsom läsning, skrivning och matematik.

Samtliga skolämnen omfattas av separata kursplaner med tydliga mål för barnen att uppnå i varje årskurs (NOU 2009:18). Av resultat från både PIRLS och PISA1 framgick att elevernas läsfärdighet hade sjunkit efter införandet av Reform97 (det vill säga den reform som innebar att sexåringarna började i årskurs 1). Som tänkbara orsaker angavs förskollärarnas bristande kompetens för undervisning i läs- och skrivinlärning. Med anledning av detta infördes år 2000 obligatoriska kartläggningsprov i läsning i årskurs 2 och 7, och det gjordes stora satsningar på läsning under åren 2003–2007, bland annat genom fortbildning av lärarna. Enligt den senaste läroplanen ska läsinlärning påbörjas redan i årskurs 1, det vill säga när barnen är sex år. Norges resultat i läsförståelse har också förbättrats i de senaste PIRLS- och PISA-undersökningarna (SOU 2015:81). En annan e­ ffekt man ser i Norge är att samarbetet mellan professioner och barns övergång mellan förskola och skola har förbättrats genom reformen.

Lek och utforskande arbetssätt inspirerade av förskolans pedagogik förekommer fortfarande i arbetet med sexåringarna i årskurs 1, även om undervisningen har blivit alltmer anpassad till grundskolans traditioner och den förberedande läsinlärningen har fått stor plats (SOU 2015:81).

I Finland finns, precis som i Sverige, en särskild skolform för sexåringar – förskoleundervisning. Från och med höstterminen 2015 är denna undervisning obligatorisk. Förskoleundervisningen organiseras i anslutning till förskolan eller grundskolan, och från och med hösten 2015 ska sexåringar enligt lag delta i den ettåriga förskoleundervis1 PIRLS – Progress in International Reading Litteracy Study, undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.

PISA – Programme for International Student Assessment, utvärderar femtonåriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning.

Forskoleklassen_NYA_1.indd 22

2018-11-30 13:37

förskoleklassen som skolform

I

23

ningen året före skolstarten (SOU 2015:81). Den finska utbildningsstyrelsen har utarbetat nationella mål för förskoleundervisningen.

Strävan efter nationell likvärdighet har varit vägledande i arbetet med målen. Utifrån de nationella målen ska den som anordnar förskoleundervisningen utarbeta en lokal läroplan för sin verksamhet. Vårdnadshavare kan välja om sexåringarna ska delta i den organiserade kommunala förskoleundervisningen eller i en annan undervisning där målen för förskoleundervisningen kan uppnås. Barnen kan även få hemundervisning om denna uppfyller de nationella målen (SOU 2015:81). * Noteras kan att vi i Norden, trots liknande traditioner och historik, har skilda organisationsformer för de yngsta barnens lärande. Det finns skillnader i vad de ska lära, hur de ska lära och varför de ska lära.

Likt Persson (2010) kan man hävda att frågan om vilken ålder som är lämpligast för skolstart är starkt förknippad med våra föreställningar om förskolan, förskoleklassen och skolan som arenor för lärande. Frågan om barns lärande handlar mer om vilka möjligheter barnen erbjuds för att lära än om vilka arenorna är. Det handlar således om att skärskåda vilka möjligheter till lärande barnen erbjuds på den arena som de befinner sig på.

Forskoleklassen_NYA_1.indd 23

2018-11-30 13:37

Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs och skriv, samt lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon är lågstadielärare och har lång erfarenhet av undervisning i grundskolans tidiga år.

Katarina har även skrivit ett flertal läromedel i svenska för årskurserna FK-3.

Elisabeth Frank är fil.dr i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon har mångårig erfarenhet som lågstadie- och speciallärare. Elisabeths forskningsintresse riktas mot elevers skriftspråkliga utveckling, läsundervisning och vad som konstituerar goda miljöer för läs- och skrivlärande.

Helena Ackesjö är docent i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon är fritidspedagog och har arbetat som lärare i förskoleklass.

Helenas forskning fokuserar på förskoleklassen som skolform, lärares arbete i förskoleklass samt barns övergångar från förskola till förskoleklass, skola och fritidshem.

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK

med ett tydligare undervisningsuppdrag. Denna omarbetade utgåva tar fasta på dessa förändringar och ger vägledning kring vad de innebär i praktiken.

Boken fokuserar på två ämnesområden, läs- och skrivutveckling och matematiskt tänkande, vilka tydliggörs med konkreta exempel kopplade till läroplanen.

Lärarnas utmaning i förskoleklassen är att målmedvetet planera och genomföra undervisning med en progression i det tidiga lärandet. I uppdraget ingår också att erbjuda en miljö som stimulerar till utforskande och lustfyllt lärande. Läraren bör integrera leken i lärandet och lärandet i leken, och ge uppmuntran och stöd i undervisningsaktiviteterna.

Boken är ett handfast undervisningsstöd och vänder sig till såväl verksamma lärare som lärarstuderande.

Herrlin Frank Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSEN är numera obligatorisk och läroplanen har reviderats

Katarina Herrlin Elisabeth Frank Helena Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSENS DI DAKTI K MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Omarbetad utgåva enligt gällande läroplan

ISBN 978-91-27-82464-5

9 789127 824645

Herrlin_Didaktik_Föreskolekl.didaktik_2U_korr3.indd 1

2018-11-26 11:39