9789127824485

Edfelt • Sjölund • Jahn • Reuterswärd

David Edfelt Anna Sjölund Cajsa Jahn Malin Reuterswärd

Tydliggörande pedagogik i förskolan

Tydliggörande pedagogik i förskolan Tydliggörande_pedagogik_gk.indd 4

2019-01-31 14:43

TydliggoĚˆrande_inlaga.indd 1

2019-01-31 14:41

Innehåll

Inledning 9 Målgrupp 11 Bokens struktur 12 Vår intention med boken 12 DEL I. BARNS VILLKOR 15

1. Barn är olika 17 Förskolan i en ny tid 18 Förändring som normaltillstånd 19 Tydlighet och begriplighet 20 Nytt – både spännande och skrämmande 23 Steg för steg 24 Universell design 28 Pedagogens förändrade roll 28 Tillgänglighet och anpassningar 30 Förväntningar 31 Överkrav 33 Ansvarsprincipen i förskolan 34 2. Funktionsförmågor under utveckling 37 Mötet mellan barn och miljö 38 Sinnesintryck 40 Språk och tal 40

Tydliggörande_inlaga.indd 3

2019-01-31 14:41

Uppmärksamhet 41 Aktivitetsreglering 42 Impulskontroll 42 Arbetsminne 43 Känsloreglering 44 Mentaliseringsförmåga 45 Föreställningsförmåga 46 Social förmåga 47 Självstyrningsförmåga (exekutiva funktioner) 48 Hjärnan under utveckling 49 Funktionsvariation, funktionsnedsättningar och funktionshinder 50 En fungerande vardag 51 DEL II. TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK 53

3. Begripligt, hanterbart och meningsfullt 55 Känsla av sammanhang 55 Tydliggörande pedagogik i förskolan 56 Under ytan 57 4. Nyckelfrågorna inom tydliggörande pedagogik 61 Frågorna barnen inte ställer 62 Varför? 63 Visuellt stöd som förklarar varför 63 Vad? 64 Visuellt stöd som förklarar vad 65 Var? 65 Visuellt stöd som förklarar var 66 Med vem? 67 Visuellt stöd som förklarar med vem 67 När? 68 Visuellt stöd som förklarar när 68 Hur ska det göras? 70 Visuellt stöd som förklarar hur något ska göras 70 Hur länge? 71

Tydliggörande_inlaga.indd 4

2019-01-31 14:41

Visuellt stöd som förklarar hur länge 71 Hur mycket? 72 Visuellt stöd som förklarar hur mycket 73 Vad händer sedan? 74 Visuellt stöd som förklarar vad som ska hända sedan 74 5. Att tydliggöra miljöer och strukturer 76 Tydliggörande miljöer 77 Intryckssanera mera! 78 Tydliggörande kommunikation 79 Tydliggörande kroppsspråk 79 Tydliggörande instruktioner 80 Tydliggörande övergångar 81 Lågaffektivt bemötande 81 6. Visuellt stöd 83 Kraften i en bild 84 Bilder, symboler och tecken i förskolan 84 Seriesamtal och ritprat 85 När och varför använder man ritprat och seriesamtal? 88 Sociala berättelser 88 När och varför använder man sociala berättelser? 90 Samtalsmatta 90 Vad-göra-stöd 91 Hur-göra-stöd 92 När och varför används hur-göra-scheman? 92 DEL III. FÖRSKOLEDAGEN 95

7. Vardagens händelser 97 Förmåga, krav och anpassningar 97 Dagsschema 98 Varningstriangeln 99 Lämning 100 Hallen 101 Samling 102

Tydliggörande_inlaga.indd 5

2019-01-31 14:41

Lek 104 Läsning 106 Utflykt 107 Planerade aktiviteter 107 Måltider 108 Vilan 110 Toalettbesök 110 Hämtning 112 8. Vanliga kritiska situationer 114 Val 115 Avslut och övergångar 116 Fokus och att lyssna 116 Nya situationer 117 Väntan 118 Lek med andra 119 Nödutgång 120 DEL IV. SYSTEMATISKT ARBETE OCH SAMVERK AN 123

9. Att komma igång 125 Att bestämma sig 126 Diskutera – testa 127 Etablera nya rutiner 128 Spana efter otydligheter 129 Börja med det som är enklast 129 Att komma igång med steg 1 – Vara 130 Gör barnen delaktiga i steg 1 131 Förskolan Eken gör intrycksronder med barnen 131 Att komma igång med steg 2 – Svara 132 Förskolan Kvarnen och samlingsstunden 135 Gör barnen delaktiga i steg 2 137 Att komma igång med steg 3 – Förklara 98 Gör barnen delaktiga i steg 3 138 Att hålla arbetet levande 139

Tydliggörande_inlaga.indd 6

2019-01-31 14:41

Utvärdering 140 Årshjulet strukturerar 141 DEL V. SAMVERK AN 145

10. Samverkan med föräldrar 147 Ett betydelsefullt samarbete 148 Samverkan med föräldrar till barn i behov av särskilt stöd 148 Stress och oro hos föräldrar 149 Utvecklingssamtal och andra samtal 150 Samarbete mot gemensamma mål 151 11. Övergång och överlämning 153 Att lämna en trygghet 153 Dokumentation 154 Skolstart – förskoleklass 155 Tyra börjar skolan 157 Författarnas slutord 161 Referenser 163 Del 1 163 Del 2 165 Del 3 166 Del 4 168 Del 5 169 Om författarna 171 Register 173

Tydliggörande_inlaga.indd 7

2019-01-31 14:41

TydliggoĚˆrande_inlaga.indd 8

2019-01-31 14:41

Inledning

Alla barn behöver känna sig trygga för att kunna upptäcka och lära.

Att inte förstå vad som ska hända, hur det ska gå till eller varför det ska ske kan skapa en osäkerhet som står i vägen för lärande. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra det som händer runt barnen i vardagen på förskolan begripligt, hanterbart och meningsfullt. Att tillvaron känns fattbar och möjlig att klara av är avgörande för att barnen ska förstå sig själva i relation till omgivningen och förstå hur världen fungerar.

I förskolan har vi ett kompensatoriskt uppdrag som kräver att vi väger upp för barns olikheter genom att anpassa den fysiska miljön, vår kommunikation med barnen och vårt bemötande. För att kunna göra det behöver vi förstå hur barnen själva upplever det som sker på förskolan. Den här boken hjälper dig att se förskolans vardag ur barnens perspektiv. Den visar också hur du med små medel kan göra de anpassningar som krävs för att alla barn ska få optimala förutsättningar att utvecklas och lära.

Som pedagog är det lätt att känna igen att vissa barn utan större svårighet lär sig rutiner och har koll på vad som ska ske och på vilket sätt. Andra barn blir oroliga i övergången mellan aktiviteter, går ofta omkring utan att veta vad de ska göra, har svårt att komma till skott eller springer omkring och kanske skapar konflikter med andra barn eller vuxna. För

Tydliggörande_inlaga.indd 9

| 9

2019-01-31 14:41

vissa barn hamnar fokus lätt på sådant som är oklart: var ska jag sitta, vem ska jag vara med, hur ska jag göra, vad ska vi göra sedan? Bristen på svar leder till oro som kan hämma barnets utveckling. Som pedagog kan man behöva påminna och hjälpa till i varje steg. Det är lätt att ständigt känna sig steget efter. Inte sällan leder det till tillsägelser och förmaningar, ibland kanske till och med till skäll.

I dag vet vi att många situationer som är stressande för både barn och vuxna kan förebyggas. Att ge barnen tydliga svar på frågorna varför, vad, hur, var, när, med vem och vad ska hända sedan skapar en »begriplighetsram« som ger dem förutsättningar att lära. Då behöver de lägga mindre kraft på att försöka förstå vad som händer och vad som förväntas av dem och kan i stället fokusera på att leka och springa, prata och sjunga, duka och måla, bygga relationer och lösa konflikter.

Det finns enkla tekniker med vars hjälp du som pedagog kan underlätta för barnen att förstå det som sker. De fungerar för alla åldrar och oberoende av var barnen befinner sig i sin utveckling. Det mesta sker med papper och penna, med hjälp av bilder och genom att utnyttja material som redan finns i verksamheten.

Tydliggörande pedagogik används ibland i förskolor för att underlätta för barn med autism, adhd eller någon annan funktionsnedsättning. Insatserna har ofta initierats av habilitering, föräldrar eller väl insatta pedagoger. Men barn med diagnoser är inte de enda som vinner på att vardagen i förskolan är så begriplig som möjligt. Det som är helt nödvändigt för vissa barn kan vara bra för alla.

När vi vuxna är tydliga stöttas de barn som har ett extra stort behov av att veta vad som gäller. Vardagen blir samtidigt mer hanterbar och begriplig för alla barn. Det i sin tur kan frigöra tid och energi för dig som pedagog, så att du kan fokusera på de barn som verkligen behöver din närvaro och ditt stöd. Tydliggörande pedagogik kan öka barnens självständighet och trygghet i rutinsituationer som på- och avklädning, toalettbesök, 10 | TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK

Tydliggörande_inlaga.indd 10

2019-01-31 14:41

matsituationer, vila, högläsning, samling, lek och skapande. Det kan få såväl fria som planerade aktiviteter att fungera bättre. Det ger dessutom dig som pedagog utrymme att föra en dialog med barnen om sådant som rör världen runt omkring dem och hur den kan förstås, och inte bara om det praktiska: vad som ska göras, hur, när etc.

Tydliggörande pedagogik har nära kopplingar till det som kallas autonomistödjande pedagogik, alltså en pedagogik som syftar till att öka barnets självständighet utifrån barnets förutsättningar. Barn som inte klarar av det som förväntas, som inte involveras och inte förstår vad som sker, som inte får vara med och reflektera över och resonera kring vardagen och som inte är med i beslutsfattande som rör dem själva, kan inte bli självständiga. Autonomistödjande och tydliggörande pedagogik syftar till att få barn att själva röra sig mot mål, inte för att de »lyder«, utan av egen fri vilja och på egen hand. Vi vill att barnen ska se och förstå varför, känna nyfikenhet och känna lust att ta sig an vardagens alla utmaningar.

Enligt läroplanen för förskolan ska utbildningen ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan.

Den tydliggörande pedagogiken ligger helt i linje med den målsättningen.

Vi menar att de metoder och strategier som vi presenterar i denna bok borde vara lika självklara inslag i förskolans vardag som leksaker, vattenfärg eller mat.

Målgrupp Boken riktar sig till alla som arbetar inom förskolan: förskollärare, barnskötare, resurspedagoger, specialpedagoger, psykologer och chefer. Den kan med fördel läsas även av föräldrar, mor- och farföräldrar och andra som träffar barn eller är intresserade av barns vardag och utveckling.

Inledning | 11

Tydliggörande_inlaga.indd 11

2019-01-31 14:41

Bokens struktur Boken är indelad i fem delar. Den första delen ger en bild av barns villkor i en föränderlig värld och av de utmaningar som barnen kan möta i vardagen på förskolan. I den andra delen beskriver vi den tydliggörande pedagogikens grunder och ger exempel på olika visuella hjälpmedel och andra tekniker som kan göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för alla barn. Del tre visar hur du kan använda dig av tydlig­ görande tekniker i vanliga situationer: vid måltider, samlingar, utflykter etc. Del fyra visar hur du kan komma igång med det tydliggörande arbetet och hur du kan koppla olika tydliggörande tekniker till förskolans systematiska kvalitetsarbete. Del fem lyfter den viktiga samverkan med föräldrar och hur tydliggörande verktyg kan vara till nytta för både barn och vuxna. Efter förskolan väntar skolan. Bokens sista del avslutas med en genomgång av vad man kan tänka på vid övergången till förskoleklass.

Vår intention med boken Vår intention är att ge alla i förskolans värld en bok som är enkel att använda direkt i arbetet. Vi som har skrivit boken har under lång tid i våra egna arbeten sett hur betydelsefull rollen som pedagog i förskolan är. Vikten av att bygga trygga barn kan aldrig underskattas. Eftersom barn är olika behöver man som pedagog ha tillgång till många olika »anpassningsnycklar« som man lätt kan använda i vardagen. Om vi tänker oss att varje situation där krav och förväntningar är högre än vad barnet klarar av symboliseras av en låst dörr behöver vi en stor nyckelknippa. Alla barn har inte samma behov, och alla situationer är inte lika. När vi hittar rätt nyckel och lyckas öppna en dörr, när barnet förstår och känner sig delaktigt, skapas förutsättningar för lärande.

Vi möter många fantastiska pedagoger som gör ett storartat arbete.

12 | TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK

Tydliggörande_inlaga.indd 12

2019-01-31 14:41

Men vi hör också många berättelser om hur svårt det är att hinna med att förbereda, förklara och göra barnen delaktiga i verksamheten. Genom vår bok vill vi underlätta det arbetet. Vi hoppas kunna bidra till en tillgänglig förskola för alla barn. Det är dags att låsa upp alla dörrar!

Inledning | 13

Tydliggörande_inlaga.indd 13

2019-01-31 14:41

TydliggoĚˆrande_inlaga.indd 14

2019-01-31 14:41

DEL I BARNS VILLKOR

Tydliggörande_inlaga.indd 15

2019-01-31 14:41

TydliggoĚˆrande_inlaga.indd 16

2019-01-31 14:41

K APITEL 1

Barn är olika

VILGOT ÄR FEM ÅR och tillhör den gula gruppen. Eftersom han var borta förra

gången hans grupp arbetade med temat får han vara med de blåa i dag. Han har fått höra att de ska vara ute men vet inte vad som ska hända. »Sätt på dig skorna och kom ut«, säger Jenny, en av pedagogerna, innan hon skyndar iväg för att leta efter en filt att sitta på i vårvärmen. I vanliga fall är de inne under passet med grupperna. Vilgot sitter länge i den röriga hallen med en sko på ena foten utan att komma vidare. När Jenny kommer in i hallen och vänligt säger att han kan sätta på sig den andra skon och komma börjar Vilgot gråta.

Förskolan i dag ser inte ut som den gjorde för femtio år sedan. Grupperna är större, personalomsättningen högre och dagarna ofta både längre, mer intensiva och mer oförutsägbara. Allt vi gör för att hjälpa barnen förstå och klara av sin vardag har betydelse, och kanske större betydelse nu än någonsin tidigare. I det här kapitlet beskriver vi den förändring som har skett i förskolan, pedagogens förändrade roll och de nya förväntningar som finns på både barn och vuxna.

| 17

Tydliggörande_inlaga.indd 17

2019-01-31 14:41

Förskolan i en ny tid I Sverige går nästan alla barn i förskolan – 95 procent av 3–5-åringarna.

Så har det inte alltid varit. I början av 1970-talet gick bara vart tionde barn i förskolan och alla barn började skolan på samma dag – det vill säga på höstterminen det år de fyllde sju. Grupperna var mindre, de vuxna fler och dagarna kortare. I dag har många barn i förskolan en mycket lång »arbetsdag« – de lämnas innan föräldrarna går till jobbet och hämtas efter att de har slutat. Det ställer stora krav på pedagogerna men även på barnen. Trötthet och stress hos små barn är inte ovanligt.

Samtidigt har det skett en professionalisering av förskolepedagogyrket, en utveckling som accelererade efter att den första läroplanen för förskolan trädde i kraft 1998. Därefter har vi haft flera revideringar som ytterligare tydliggjort verksamhetens rörelse från barnomsorg mot utbildning.

Vid varje revidering har vi sett förtydliganden vad gäller mål och ansvar. I den revidering som gäller från och med sommaren 2019 har begrepp som utbildning, undervisning och rektor införts för att framhäva verksamhetens karaktär. Samtidigt betonas omsorgsbegreppet och ordet lek dyker upp oftare än tidigare. Förskolan är således en utbildningsverksamhet där undervisningen ska vara anpassad för barn i förskoleåldern. Det är upp till rektor, förskollärare och övrig personal hur varje aktivitet ska läggas upp. Läroplanen talar om vad som ska göras men inte hur.

Kan det vara så att vi ställer högre krav på vad barn ska klara av i dag än för ett halvt sekel sedan? Det är mycket som talar för det. Vi vet i alla fall att vissa barn får betala ett högt pris när verksamheter inte når upp till målet att skapa en verksamhet som är anpassad för alla.

Läroplanen är tydlig: »Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behö18 | Del I

Tydliggörande_inlaga.indd 18

Barns villkor

2019-01-31 14:41

ver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.« Verkligheten lever dock inte alltid upp till förväntningarna. En orsak till det är att många pedagoger saknar kunskap om tydliggörande pedagogik och konkreta verktyg för att göra de anpassningar som behövs för en tillgänglig förskola. Vi ska strax visa att man även med små insatser kan göra stor skillnad.

Förändring som normaltillstånd Även om många förskoleplatser frigörs i samband med att barn går vidare till skolan sker förändringar i barngrupperna under hela året. Även pedagogerna är mer rörliga, och framförallt inför höstterminen är det inte ovanligt med nya pedagoger. Vilgot, pojken i exemplet som inledde kapitlet, går på en förskola som påminner om många andra. Han går i en grupp med 18 andra femåringar. Några har hunnit fylla sex år. Nya barn har börjat under året genom hela Vilgots förskoletid, och många vuxna har kommit och gått. Vilgots yngre syster Astrid går på samma förskola i en grupp med 14 barn. Hon har haft samma pedagoger sedan hon började för 16 månader sedan, men Vilgot har under sina fyra år på förskolan träffat många vuxna, totalt elva ordinarie pedagoger inklusive tre resurspedagoger, och en mängd vikarier. Vilgots och Astrids föräldrar hade en helt annan förskoletid. Den ena var hemma de första tre åren och den andra gick i förskolan med stabil personalgrupp. Alla barn började på hösten, utom ett som kom efter ett tag. På slutet var det tolv andra barn i gruppen.

Den största skillnaden mellan barnens och föräldrarnas förskoletid är nog ändå dagarnas innehåll och längd, och även vilka krav som ställs på barnen. Många barn är med om fler förändringar under förskoletiden än under de första åren i skolan. Föräldrarna är många gånger med om färre förändringar på sina arbetsplatser.

Barn är olika | 19

Tydliggörande_inlaga.indd 19

2019-01-31 14:41

Förändring och flexibilitet är ledord i vårt samhälle. Det är dessutom mycket i vardagen som just nu påverkas av digitaliseringen. Vi förväntas inte bara kunna betala våra räkningar med mobilen utan beställa viktiga blanketter, deklarera, anmäla oss till kurser, boka resor och handla mat, kläder och annat. Och våra främsta verktyg – mobiler och appar – ändrar ständigt utseende och funktionalitet. Även i arbetslivet är förändrings­ takten hög: många organisationer genomgår ständiga förändringar, det blir allt vanligare att byta jobb många gånger under karriären och i dag arbetar många hemifrån eller från andra platser flera dagar i veckan. Även vårt sätt att umgås och kommunicera med familj och vänner förändras genom bland annat sociala medier och genom att vi alltid kan komma i kontakt med varandra. När vi ska träffa en vän kan det hända att vi slinker in i en affär på vägen och messar om både ny tid och mötesplats.

Barnen växer upp i en tid när sådant som bestämts ständigt kan förändras, såväl i förskolans värld som på fritiden.

Tydlighet och begriplighet Astrid är snart tre år och vill veta vem som har vilan. Hon frågar Sara, en av pedagogerna. Sara berättar att det är Anna som har vilan. Astrid låter sig nöjas med svaret. Efter tio minuter återkommer hon till Sara och frågar igen: »Ska Anna ha vilan?« »Jo, Anna ska ha vilan i dag. Vi pratade om det förut, om du minns.« Astrid går iväg men återkommer ytterligare en gång och då svarar Sara, nu klart irriterat: »Men Astrid, Anna har vilan i dag. Vi har pratat om det flera gånger nu.«

För både Astrid och hennes storebror Vilgot skapar bristen på tydlighet en känsla av otrygghet. När de inte vet vad som ska ske blir de stressade och oroliga. De behöver överblick, och de behöver förberedas på vad som ska hända. För Astrid är vilan jobbig. Hon har tidigare varit med om att 20 | Del I

Tydliggörande_inlaga.indd 20

Barns villkor

2019-01-31 14:41

den pedagog som skulle ha vilan blivit utbytt mot någon annan. Pedagogen Sara tycker att Astrid borde kunna minnas det som sagts och nöja sig med det.

Vilgot förstår inte vad som ska hända och blir sittande i hallen. Han har fått byta grupp men inte fått förklarat för sig vad det innebär. De ska dessutom vara på en ny plats, utomhus. Ingenting är som det brukar och röriga hallar stressar honom. Pedagogen Jenny är vänlig men förstår inte hur Vilgot upplever situationen.

Vilgot och Astrid tillhör inte den mindre grupp barn som har eller kommer att få en diagnos av typen autism eller adhd. De har bara ett större behov än andra att förstå vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Det finns andra barn på samma förskola som har ett ännu mer uttalat behov av struktur och tydliga rutiner. En ökad tydlighet skulle underlätta inte bara för de barn som behöver särskilt stöd, utan också för Vilgot och Astrid och alla de andra barnen.

Vi människor vill generellt förstå i vilket sammanhang vi befinner oss, och vad som ska hända. Men vi har olika tolerans för det osäkra. Det gäller såväl barn som vuxna.

Vi kan se det som en linje: Litet behov av tydlighet

X

Stort behov av tydlighet

Vårt behov av tydlighet kan även variera stort mellan olika situationer.

Kanske tycker du att det ska bli spännande att se vilken ny teknik som ska presenteras vid nästa tillfälle på målar-, dans- eller keramikkursen men blir superstressad av att inte veta exakt vad som ska hända och vilka som ska med när det är afterwork med jobbet eller inför en resa till en ny plats.

Vi vuxna har normalt lättare än barn att själva åstadkomma begriplighet eftersom vi oftare styr över situationen. Barn har inte lika lätt att ställa Barn är olika | 21

Tydliggörande_inlaga.indd 21

2019-01-31 14:41

frågor eller styra upp saker och ting för att veta vad som ska hända. De har heller inte utvecklat förmågan att styra sig själva i riktning mot mål, att stämma av på vägen eller att väga in olika aspekter inför beslutsfattande. Någon gedigen erfarenhet av problemlösning har de förstås inte ännu byggt upp.

En rörig och oförutsägbar tillvaro skapar stress och oro. Barn behöver en överskådlig och begriplig vardagsstruktur, så att de kan ägna sig åt att undersöka och upptäcka. Förskolepersonalen är medveten om detta och skapar en grundstruktur i arbetet med barnen, exempelvis i form av ett veckoschema där vissa aktiviteter återkommer, såsom frukost, lek, samling, promenader till lekplatser eller skogen, temaarbete, lunch, vila, mellanmål.

Men dagen består också av mellanrum och transportsträckor som också de innebär aktiviteter där det kan finnas ett behov av struktur och tydlighet.

För att ta ett exempel, vad förväntas barnen göra i samband med mellanmålet? De ska:

• • • • • • • • • • • • • •

gå till tvättstället vänta på sin tur tvätta och torka händerna gå till den plats där mellanmålet ska intas välja sittplats kanske byta plats om det blir tjafs om vem som sitter bredvid vem vänta tills alla har kommit välja frukt äta frukten vänta lite innan det är möjligt att välja en ny frukt äta den frukten vänta tills fler eller alla har ätit upp hjälpa till att plocka undan gå mot hallen för att göra allt som krävs innan det är dags att gå ut.

22 | Del I

Tydliggörande_inlaga.indd 22

Barns villkor

2019-01-31 14:41

TydliggoĚˆrande_inlaga.indd 23

2019-01-31 14:41

Edfelt • Sjölund • Jahn • Reuterswärd

BARN ÄR OLIKA och utvecklas i olika takt. För en del

barn kan vardagliga situationer på förskolan, som att sätta på sig ytterkläderna, åka på utflykt eller äta tillsammans med de andra, skapa stress och oro. Ofta helt i onödan!

I den här boken fångar författarna upp barnens ojämna förmågor och visar hur du kan arbeta för att få med dig alla barn i barngruppen.

Tydliggörande pedagogik i förskolan

Tydliggörande pedagogik i förskolan handlar bland annat om att utnyttja bildstöd och andra hjälpmedel för att hjälpa barnen förstå vad som ska ske, hur, när, var och varför.

Genom enkla tekniker kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor så att alla barn inkluderas och får möjlighet att lyckas.

Denna praktiska handbok är skriven för förskollärare, förskolechefer och alla andra som dagligen arbetar för att göra förskolan begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. Det är dags att låsa upp alla dörrar och skapa en tillgänglig förskola!

På bokens hemsida nok.se/tydliggorandepedagogikiforskolan finns extramaterial som underlättar ditt arbete.

ISBN 978-91-27-82448-5

9 789127 824485

Tydliggörande_pedagogik_gk.indd 2

2019-01-31 14:43