BEPR
LÄS OCKSÅ:
Genom konkreta redskap och spännande exempel vill författarna inspirera alla som arbetar i förskolan till att på olika sätt bepröva sin erfarenhet – som ett sätt att utmana och utveckla både med arbetare och barn.
BEPR AD
ERFARENHET I FÖRSKOLAN
Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi. Hon är lektor i psykologi med utbildningsveten skaplig inriktning vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är ledarskap, förskola samt små barn och föräldraskap.
Foto: Magnus Jando
Beprövad erfarenhet i förskolan vänder sig till all pedagogisk personal i förskolan samt studerande på förskollärarutbildning. Den kan också användas vid fortbildning för förskolerektorer.
Foto: Malmö universitet
Pedagogiskt ledarskap i förskolan ger dig som förskolerektor ett flertal verktyg för att utveckla både din verksamhet och ditt ledarskap på bästa sätt.
• Vad innebär det att bepröva min egen erfarenhet i förskolan? • Hur kan jag som blivande eller verksam förskollärare tänka, agera och utvecklas utifrån beprövad erfarenhet? • Hur kan jag som förskolerektor använda beprövad erfarenhet för att fullt ut ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet?
AD ERFARENHET I FÖRSKOLAN
Beprövad erfarenhet kan beskrivas som ”professionernas egen arena”. Det är arbetserfarenhet som är prövad och genererad under en längre tidsperiod av många, och som dokumenteras och sprids så att yrkesverksamma kan lära av varandra. Den här boken beskriver hur beprövad erfarenhet kan se ut och utveckla verksamheten i förskolor. Boken ger bland annat svar på följande frågor:
Magnus Erlandsson är fil.dr i stats vetenskap och universitetslektor i ledarskap vid institutionen för SkolutveckUpplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara.
ling och ledarskap, Malmö universitet. Magnus forskning kretsar kring förvaltningspolitik, offentlig organisation och ledarskap. ISBN 978-91-27-82357-0
9 789127 823570
978-91-27-823-57-0_Beprövad erfarenhet omslag.indd 4-5
EN METODBOK 2018-10-09 16:30
innehåll
Inledning 1 Att bepröva erfarenhet – vad, hur och varför 1.1 Skollagens krav och Skolverkets och huvudmannens definition 1.2 Systematiskt kvalitetsarbete och beprövad erfarenhet 1.3 Erfarenhet enligt Aristoteles 1.4 Från nybörjare till expert 1.5 Blir verksamheten bättre med beprövad erfarenhet? 1.6 Vindflöjeln och Lugnet beprövar sina erfarenheter Vindflöjelns förskola Lugnets förskola
2 Att välja det som ska beprövas 2.1 Vad ska bli bättre genom att ni beprövar erfarenheter? 2.2 Vem avgör vad ni ska arbeta med och hur? 2.3 Hur planerar och styr ni processen? Tankereda Kommunikation 2.4 Hur formulerar ni det ni vill bepröva? 2.5 Hur motiverar och förankrar ni processen? Vindflöjelns vägval Förankring för engagemang Studiedag för vägval och planering
Lugnet prioriterar Beprövad erfarenhet
3 Att formulera en målbild, ställa upp kriterier och bestämma tillvägagångssätt 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6
Formulera en gemensam målbild Beskriv ett väntat eller önskat utfall Beskriv hur utfallet ska ”fångas in” och värderas Bestäm och beskriv ert tillvägagångssätt Ta hjälp av bra litteratur Var noga med planeringen
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 5
9 11 11 15 17 20 22 24 27 29
30 30 31 32 32 34 35 36 38 38 42 47 48
50 51 53 54 58 61 61
2018-10-08 14:45
Vindflöjelns målbild, kriterier och tillvägagångssätt
Målbild och kriterier Kartläggning Tillvägagångssätt, litteratur och planering
Lugnets målbild — föräldrarnas engagemang i vardagen Ett utvecklingsprojekt växer fram Lugnets föräldraenkät Enkätsvaren Utveckling av föräldrasamverkan
4 Att dokumentera 4.1 Syftet med dokumentationen 4.2 Välj en hanterbar dokumentationsform 4.3 Vem dokumenterar vad och vem läser? 4.4 Hur hanterar ni motstånd – eller måste alla göra likadant? 4.5 Vem sammanställer dokumentationen och i vilket syfte? Vindflöjeln dokumenterar Lugnet dokumenterar föräldrarnas synpunkter
5 Att hålla samman projektet 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5
Projektledning för förändring Hierarkiskt, platt eller mitt emellan Dokumentation av projektets process Intern kommunikation i projektet medan det pågår Extern kommunikation Vindflöjeln leder sitt projekt Augustimötet på Lugnet Utvärdering
6 Att vara många 6.1 6.2 6.3
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 6
Ett nätverk – vad är det? Så skapas hållbara nätverk Vilka nätverk är lämpliga för att bepröva erfarenhet tillsammans? Projektdrivande nätverk Kritiska vänner
63 64 66 67 69 70 71 72 73
75 75 76 77 78 79 80 82
85 85 86 88 89 90 91 94 95
96 96 97 99 99 100
2018-10-08 14:45
Samtalscirkel Bok- eller litteraturcirkel Forskningscirkel
6.4 Hur kommer ni överens om vad som ska prövas ut? Vindflöjelns nätverk för beprövad erfarenhet Lugnet söker samarbetspartners Fortsättning följer …
7 Att pröva länge 7.1 Vad är ”en längre tid”? 7.2 Hur vet ni när det är dags att sluta? 7.3 Om konsten att fånga progressionen under processen 7.4 Ett hållbart sätt att hantera personalomsättningen under tiden Vindflöjelns strategier för progression och hållbarhet
8 Att sammanställa resultatet 8.1 8.2 8.3
All dokumentation som en ny helhet Gå tillbaka till kriterierna och relatera dem till ert dokumenterade resultat Diskutera resultatet med alla deltagare Vindflöjelns sammanställning
9 Att analysera utfallet
101 102 102 104 105 107 108
109 109 110 110 111 113
115 115 115 116 118
120
9.1 Värdera utfallet i relation till det önskade utfallet 120 9.2 Jämför utfallet med annan dokumenterad erfarenhet/forskning 121 9.3 Finns det någon best practice? 122 9.4 Sammanfatta era beprövade erfarenheter 123 Vindflöjelns analys 124
10 Att kommunicera det ni lärt er 10.1 Intern kommunikation av analysresultatet 10.2 Kommunikation till huvudmannen om analysresultatet 10.3 Extern kommunikation av analysresultatet 10.4 Eventuell publicering eller medial kontakt Vindflöjelns kommunikation av resultat och analys
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 7
126 126 127 127 128 129
2018-10-08 14:45
11 Att gå vidare 11.1 Bör det genomförda arbetet följas upp? 11.2 Finns det någon naturlig fortsättning? 11.3 Eventuella nya områden att bepröva sin erfarenhet inom Vindflöjelns nästa steg Så till sist …
Vindflöjeln och Lugnet beprövar erfarenhet Vindflöjelns förskola Vindflöjelns vägval
Förankring för engagemang Studiedag för vägval och planering
Vindflöjelns målbild, kriterier och tillvägagångssätt Målbild och kriterier Kartläggning Tillvägagångssätt, litteratur och planering
Vindflöjeln dokumenterar Vindflöjeln leder sitt projekt Vindflöjelns nätverk för beprövad erfarenhet Vindflöjelns strategier för progression och hållbarhet Vindflöjelns sammanställning Vindflöjelns analys Vindflöjelns kommunikation av resultat och analys Vindflöjelns nästa steg
Lugnets förskola Lugnet prioriterar
Beprövad erfarenhet
Lugnets målbild – föräldrarnas engagemang i vardagen Ett utvecklingsprojekt växer fram Lugnets föräldraenkät Enkätsvaren Utveckling av föräldrasamverkan
Lugnet dokumenterar föräldrarnas synpunkter Augustimötet på Lugnet Utvärdering
Lugnet söker samarbetspartners Fortsättning följer …
130 130 131 132 133 134
135 135 137 137 140 144 145 147 148 149 151 153 154 156 157 158 159 160 160 161 162 163 164 165 166 168 170 171 172 173
Referenser 174
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 8
2018-10-08 14:45
Inledning Det är viktigt att veta vad vi gör och varför vi gör det – eller hur? Men för att känna trygghet i arbetet är upplevelsen av att kunna handla aktivt och medvetet en viktig förutsättning. Frågan är bara hur vi vet om det vi gör är bra, eller rentav bättre än tillgängliga alternativ? Detta är frågor som är rimliga – eller egentligen nödvändiga – för varje profession att ställa sig. Det måste varje legitimerad förskollärare och varje förskolechef 1, som har som sitt ansvar att axla det pedagogiska ledarskapet, göra. De behöver ställa frågor om sina professionella val – hela tiden och utifrån många olika perspektiv. Det är så arbetet ser ut i en profession. Men kanske kan vi som professionella inte nöja oss med den kunskap som redan finns att tillgå, utan vi måste också ta ansvar för det inomprofessionella kunskapsuppbyggande som finns i förskolan. Vi måste med andra ord hela tiden bygga vidare på och utveckla den kunskap som andra redan har tagit fram. Detta leder oss fram till det centrala begreppet för denna bok: beprövad erfarenhet, professionernas egen arena. Vi som skrivit den har haft som ambition att skapa en både teoretisk och praktisk förståelse för detta lite svårfångade begrepp, i första hand genom att presentera en rad exempel på vad beprövad erfarenhet kan vara och hur ni kan gå till väga när ni beprövar er erfarenhet i arbetet i förskolan. Trots att kravet på beprövad erfarenhet har varit inskrivet i skollagen sedan 2011 pågår det ännu väldigt lite aktivitet med koppling till beprövad erfarenhet inom förskolan. Med denna Från den 1 juli 2019 kommer förskolechefer att tituleras rektor.
1
9
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 9
2018-10-08 14:45
bok hoppas vi kunna uppmuntra många fler att ta språnget och tillsammans med kollegor bepröva sin erfarenhet på ett systematiskt sätt, och på så sätt bidra till kunskapsutveckling och kvalitet i förskolan. I boken lär ni känna förskolorna Vindflöjeln och Lugnet och deras eget (och ibland nätverkande) arbete med att på olika sätt bepröva sin erfarenhet. De båda förskolornas utmaningar, försök, prövningar och framgångar, utgör de konkreta exemplen på beprövad erfarenhet genom bokens samtliga kapitel. Ni som vill läsa om Vindflöjelns och Lugnets processer i ett svep, för att kunna gå in i delarna och se hur ni kan jobba, kan bläddra till slutet av boken (s. 135), där presenteras de båda förskolornas respektive processer som en sammanhängande berättelse. Beprövad erfarenhet i förskolan är en metodbok som vi hoppas ska kunna hjälpa er att sätta igång ert eget arbete med att bepröva erfarenhet i just er verksamhet. Boken står helt ”på egna ben”, men särskilt du som är förskolechef får allra bäst behållning av den genom att även läsa böckerna Upplyftande ledarskap i skola och förskola2 och Pedagogiskt ledarskap i förskolan 3, där den senare ska ses som en fördjupning av den förra och en inzoomning mot förskolan och den dagliga praktiken där. Malmö, 1 september 2018 Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson
2 Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson (red.). (2017). Upplyftande ledarskap i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur. 3 Bim Riddersporre & Magnus Erlandsson (2018). Pedagogiskt ledarskap i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
10
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 10
2018-10-08 14:45
1 Att bepröva erfarenhet – vad, hur och varför I det här första kapitlet ska vi försöka bena ut vad det kan innebära att bepröva erfarenhet och vad begreppet egentligen står för. Vi tar hjälp av olika typer av styrdokument, dels skollagen, dels Skolverkets och huvudmännens definitioner av beprövad erfarenhet. Men långt innan dessa dokument skrevs försökte den grekiske filosofen Aristoteles att formulera en idé om den beprövade erfarenheten. Därför kommer vi även att göra ett par nedslag i några av hans och hans efterföljares tankar om hur människan kan nå kunskap genom sina erfarenheter. I kapitlet försöker vi också skapa en distinktion mellan systematiskt kvalitetsarbete och beprövad erfarenhet, som trots flera likheter inte är samma sak.
1.1 Skollagens krav och Skolverkets och huvudmannens definition Ni som läser den här boken känner säkert till 5 § i skollagens första kapitel, där det heter att ”[u]tbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollag, SFS 2010:800). Men medan flera andra ord och begrepp i skollagen – såsom förskoleenhet, undervisning och utbildning – definieras i skollagens inledning, står det inget om vad våra lagstiftare egentligen menar med vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Skolverket har därför behövt precisera dessa nyckelformu11
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 11
2018-10-08 14:45
leringar. De säger att ”vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning” (Skolverket, 2018a; se även Riddersporre & Erlandsson, 2018). Som vi kommer att se framåt ställs detta krav på vetenskaplighet även för det arbete i verksamheten som kallas för att bepröva erfarenhet. Slutsatsen som kan dras av detta är att det alltså inte går att bepröva erfarenhet i förskolan med mindre än att man kritiskt granskar, prövar, sätter kunskaper i ett sammanhang och söker efter förklaringar och orsaker i forskningen. Beprövad erfarenhet i sin tur är, enligt Skolverket, sådan ”kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad” (Skolverket, 2018a). Även i andra texter uttrycker Skolverket sig snarlikt: ”beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många” (Skolverket, 2013, s. 11). Det räcker alltså inte att erfarenheten är personlig eller att man delar med sig av den genom att prata med sina kollegor. Erfarenheten måste dessutom både dokumenteras och kommuniceras. Därtill ska den granskas och problematiseras kollegor emellan. Skolverket illustrerar följande trestegsraket i ett försök att beskriva hur det kan bli möjligt att nå fram till beprövad erfarenhet (Skolverket 2018a, våra kursiveringar): • en idé prövas av en person – som då gör en erfarenhet … • … denna idé prövas sedan av flera kollegor genom gemensam reflektion och dokumentation – som innebär att erfarenheten prövas … • … samma idé prövas av flera grupper, dokumenteras samt systematiseras för att kunna föras vidare – vilket innebär att erfarenheten beprövats. 12
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 12
2018-10-08 14:45
Skolverket hävdar även att beprövad erfarenhet, i likhet med forskning och forskningsresultat, ska vara allmängiltig, generaliserbar och därför överförbar mellan olika verksamheter (Skolverket, 2018a). Skolverket har emellertid här möjligen lite för höga förväntningar på forskning och forskningsresultat – för all forskning är inte allmängiltig, generaliserbar eller överförbar mellan olika verksamheter. Strävan inom både forskning och beprövad erfarenhet ska förstås vara att söka efter förklaringar som inte enbart är giltiga för just det fenomen man fokuserar, eller för den tid man är verksam i och den plats man befinner sig på. Men det är särskilt svårt med generaliserbarheten när det är människor, organisationer och samhällen som studeras, där faktorerna som påverkar processerna och resultaten är så många och skiftande. Om forskningsresultat alltid vore allmängiltiga skulle de säga ganska lite om det som är unikt och speciellt. Det är snarare så att forskning och forskningsresultat måste ”översättas” och anpassas till just den situation man står inför och som man vill förstå, förklara eller förändra. Här har den beprövade erfarenheten en särskilt viktig roll att spela eftersom den tar sin utgångspunkt i en nära kännedom om den situation som ska just förstås, förklaras och förändras. Skolverket ställer även krav på att den lokalt beprövade erfarenheten, när den väl har gjorts, ska spridas till och sedan prövas av ”många” eller ”ett större flertal” (Skolverket, 2013, s. 11–12), som ett led i kvalitetssäkringen. Skolmyndigheten har dock inte preciserat i någon siffra hur många förskolor eller skolor ”många” eller ”ett större flertal” innebär, men lutar sig här förmodligen mot en föreställning om att vetenskapliga resultat bara är giltiga om de genererats utifrån en större mängd data. Utifrån det perspektivet kan den beprövade erfarenheten stå modell för egna eller andra verksamheter först när många verksamheter har prövat och bekräftat den. Även detta 13
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 13
2018-10-08 14:45
får dock anses vara ett relativt högt ställt krav från Skolverket, ett krav som inte ens forskningen alltid behöver leva upp till. I forskningen finns många exempel på undersökningar som har gjorts utifrån en begränsad mängd data, men som ändå har lett till accepterade vetenskapliga resultat (Orre, 2015). Högskoleverket (i dag Universitetskanslersämbetet) har också formulerat sig kring den beprövade erfarenheten, i en definition som inte är lika sträng som Skolverkets: Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade (Högskoleverket, 2008, citerat i Skolverket, 2013).
Även Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en något mindre krävande definition av såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet än Skolverket. Vetenskaplig grund definierar de helt enkelt som ”kunskap som baseras på vetenskaplig metod”, och beprövad erfarenhet som att det ”handlar om professionell erfarenhet, att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt som sprids och dokumenteras” (SKL, 2015). Även om det alltså råder lite delade meningar om hur beprövad erfarenhet ska förstås, kan ändå några nyckelord lyftas fram ur dessa olika aktörers beskrivningar och definitioner (utöver beprövad och erfarenhet), ord vars innebörder kommer att bli till ett slags refränger i den bok ni just nu läser. Det handlar om orden upprepning, gemensam reflektion, gemensamt lärande, dokumentation, systematik, kvalitetssäkring och 14
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 14
2018-10-08 14:45
spridning. När det gäller de två sista begreppen gör vi ett mind re avsteg från Skolverkets relativt stränga syn på vad beprövad erfarenhet är och kan vara. Enligt vårt sätt att se det är beprövad erfarenhet inte att jämställa med forskning, i bemärkelsen att förskolor som beprövar erfarenhet ska förväntas följa alla de strikta krav som riktas mot forskare och forskning. Av den anledningen menar vi att de moment vi kallar kvalitetssäkring och spridning kan ta sig en annan form när förskolor beprövar sin erfarenhet, något vi återkommer till senare i boken.
1.2 Systematiskt kvalitetsarbete och beprövad erfarenhet På vilket eller vilka sätt skiljer sig då beprövad erfarenhet från systematiskt kvalitetsarbete, undrar ni kanske? För det första ska det sägas att likheterna är ganska många. Systematiskt kvalitetsarbete beskrivs ofta som en metod, process eller ett arbetssätt med syfte att få svar på frågor om vad man gör, varför och med vilka konsekvenser (Håkansson, 2013; Skolverket, 2018b), precis som när man beprövar erfarenhet. Om konsekvenserna (resultaten, effekterna) är goda, till exempel att verksamheten har hög måluppfyllelse och håller hög kvalitet, blir det lite enklare och roligare att hitta svaren på frågorna om vad man gör rätt och hur man gått till väga för att lyckas. Det systematiska kvalitetsarbetet inriktas då på att bevara och förstärka den praktik och den förståelse av praktiken som redan råder och som leder till de goda resultaten. Om verksamhetens måluppfyllelse och kvalitet i stället är låg, ja, då hittar man troligtvis även här svaren på varför målen inte nås, varför kvaliteten brister och praktiken ser ut som den gör i praktiken som sådan, och då är det systematiska kvalitetsarbetet än mer angeläget. Med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete kan man alltså dels fånga upp den praktik som behöver förändras, dels kri15
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 15
2018-10-08 14:45
tiskt syna de förklaringar man anger till varför praktiken ser ut som den gör, i syfte att ompröva både förståelse och praktik. Genom att planera, dokumentera, följa upp och analysera sin verksamhet blir det således möjligt att skapa kunskap om både vad som leder till framgång och vad som inte gör det. Utifrån detta går det sedan att bygga en god grund för att förstärka det som fungerar och förändra det som inte funge rar, och att sprida den kunskap som kan genereras till andra förskolor och verksamheter. Ofta illustreras kvalitetsarbetets cykel med följande frågor: Var är vi, vart ska vi, hur gör vi, och hur blev det (Skolverket, 2018b)? Beskrivet på detta sätt finns det alltså många likheter mellan systematiskt kvalitetsarbete och beprövad erfarenhet. Bägge processerna ska vara systematiska, planerade, dokumenterade och analyseras, och de syftar båda till spridning av goda exempel. Detta gör att det blir möjligt att bepröva erfarenhet inom den ram som modellen för systematiskt kvalitetsarbete ger. Men det finns också en del skillnader. Medan det systematiska kvalitetsarbetet dels är obligatoriskt (i skollagen finns ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete), dels utgår från det som är just nu (startpunkten är så gott som alltid en kartläggning av delar av den nutida praktiken), tillåter arbetet med beprövad erfarenhet att man testar en idé, metod eller modell utan en inledande och rigorös undersökning av verksamheten som den ser ut nu. Att bepröva erfarenhet är därför snäppet mer kreativt och spontant än systematiskt kvalitetsarbete. Att bepröva erfarenhet innebär också att man inte behöver följa en ständig cykel, såsom man gör i systematiskt kvalitetsarbete. Medan det systematiska kvalitetsarbetet ”aldrig” tar slut, är beprövandet av erfarenhet utmätt i tiden, med en tydlig början och ett tydligt slut. Dessa egenskaper – det lite mer spontana, kreativa och avgränsade – menar vi borde vara en del av lockelsen för förskolor att bepröva sin erfarenhet. 16
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 16
2018-10-08 14:45
1.3 Erfarenhet enligt Aristoteles Vi kommer att återvända till de olika definitionerna av begreppet beprövad erfarenhet flera gånger i boken, liksom till de nyckelord i dessa definitioner som vi lyfte fram tidigare i kapitlet: upprepning, gemensam reflektion, gemensamt lärande, dokumentation, systematik, kvalitetssäkring och spridning. Men innan dess ska vi föra en diskussion om begreppet erfarenhet, det ena ordet i begreppsparet beprövad erfarenhet. Vi ska både resonera kring hur man kan se på fenomenet professionell erfarenhet samt lyfta betydelsen av den professionella erfarenheten i relation till styrdokument och forskning. Aristoteles (384–322 f.v.t.), den grekiske filosofen och veten skapsmannen, får aldrig helt vila. Att han får utrymme också här, i en bok om svensk förskola, har att göra med hans tankar kring vetenskaplig kunskap, praktisk kunskap och praktisk etik – eller med Aristoteles grekiska begrepp: episteme, techne och fronesis. Vi beskriver här kort dem alla, men uppehåller oss särskilt vid det senare av begreppen – den praktiska etiken (Flyvbjerg, 1991). Aristoteles var relativt mångordig (även om bara en tredjedel av det han tros ha skrivit finns bevarat). Genom historien har hans tankar upprepats i flera tusen böcker i vilka andra har försökt att förklara vad han egentligen menade. Men egentligen är hans idéer om vetenskap, praktik och etik gans ka enkla. Och sympatiska, eftersom han – redan för 2 300 år sedan – kan sägas ha framhållit värdet av den egna professionella erfarenheten och de kunskaper denna erfarenhet genererar, även om den kunskap han beskriver skulle gå lite på tvärs med dagens styrdokument och forskning. Med vetenskaplig kunskap (episteme) syftade Aristoteles på sådan kunskap som vi når genom rationella analyser av världen omkring oss, en kunskap som ska vara universell, allt17
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 17
2018-10-08 14:45
så oberoende av den empiri, situation och kontext vi befinner oss i när vi gör våra analyser. Det går till exempel inte att säga att två plus två bara blir fyra ibland, eller att vi med en teori om lärande bara kan förklara hur en enskild individ lär sig en enda sak vid ett enstaka tillfälle. När Skolverket (2018a) skriver att forskning och forskningsresultat ska vara allmängiltiga och generaliserbara ansluter de sig till Aristoteles definition av vetenskaplig kunskap. Medan den vetenskapliga kunskapen söker svar på frågan varför något förhåller sig på ett visst sätt, är den praktiska kunskapen (techne) inriktad på att ge goda svar på frågor om teknik eller tillvägagångssätt, i bemärkelsen hur saker ska göras. Här handlar det om regler och färdigheter, om att bemästra ett hantverk. Den praktiska etiken (fronesis), till sist, handlar om de val och bedömningar vi gör när vetenskap och praktik inte ger oss några enkla, direkta svar på hur vi bör agera, utan där vi måste förlita oss på våra egna erfarenheter och det vi lärt oss av andra. Här har en känslighet för kontexten stor betydelse; vi kan oftast inte göra på exakt samma sätt i olika situationer eftersom de situationer vi befinner oss i kan skilja sig åt. Här blir vårt eget omdöme och vår egen professionalitet avgörande. Enligt Aristoteles är det här, utifrån den praktiska etiken, som de viktigaste besluten fattas – eftersom teorin och tekniken sällan kan ge oss detaljerad guidning i ett enskilt fall. Vissa uttolkare menar att Aristoteles sätter individernas erfarenheter – de erfarenheter som över tid skapar ett gott omdöme, professionalitet och praktisk etik – högre än både vetenskap och teknik, eftersom den praktiska etiken lägger grunden för både goda relationer människor emellan och för det goda samhället (Flyvbjerg, 1991, s. 74). Skolverket ger i en av sina texter visst stöd åt en sådan rangordning:
18
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 18
2018-10-08 14:45
Det är viktigt att komma ihåg att för professionsyrken som lärare, läkare och advokater är den rent vetenskapliga tillkomna kunskapen och kunskap som hämtas ur den beprövade erfarenheten lika mycket värda. Den ena är inte finare än den andra utan de kompletterar varandra (Skolverket, 2013, s. 13).
En särskilt viktig aspekt av att bepröva erfarenhet, om vi (nästan) jämställer den kunskap som det genererar med den kunskap vetenskapen frambringar, är att den beprövade erfarenheten är ett sätt att stärka enskilda förskolor och dess medarbetare eftersom de därigenom kan hävda att de arbetar och utvecklar sin verksamhet på ett forskningsbaserat sätt. Det ger dem också en starkare ställning, eftersom verksamheter som kan hänvisa till forskning, egen eller andras, för att ge legitimitet till de metoder och arbetssätt de använder sig av, är svårare för politiker eller andra att styra och ställa med (Orre, 2015). En viktig aspekt av professionsbegreppet handlar om den kunskap som förknippas med en viss profession, till exempel legitimerade förskollärare. De som tillhör denna grupp delar en viss kunskapsbas med varandra och förväntas dessutom ta ett gemensamt ansvar för den egna professionens kunskapsutveckling. Det kan de göra dels genom att välja forskarbanan – vilket det fortfarande är relativt få som gör, dels genom att bepröva sin erfarenhet – en möjlighet som är öppen för alla. Om uttolkarna ovan har rätt, vad kan då Aristoteles säga oss i dag om styrning och utveckling av svensk förskola? Kanske att alla i förskolan, i egenskap av medborgare i en demokrati och varande anställda i förskolan, har att följa de regler och mål – uttryckta i förskolans styrdokument – som de folkvalda har beslutat om. Men också att vetenskaplig och praktisk kunskap kan ge en god övergripande vägledning i arbetet i förskolan, och att den praktiska etiken är alldeles nödvändig för att det ska vara möjligt att bedriva och utveckla en förskola med god kvalitet. Möjligen hade Aristoteles reagerat på den nutida för19
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 19
2018-10-08 14:45
tjusningen i att mäta, kontrollera och utvärdera nästan allt som görs, och sagt att systemet riskerar att devalvera den professionella erfarenheten och därmed den praktiska etiken. Kanske hade han också sagt att det behövs ett större förtroende för förskolans personal, för deras kompetens, bedömningar och erfarenhet, och en tro på att de kan och vill göra ett bra jobb, och ge dem förutsättningar att göra det (Aspåker, 2017).
1.4 Från nybörjare till expert Förutsättningen för att någon ska lita på och tro att man gör ett bra jobb är förstås att man är duktig. Men hur blir man duktig på det man håller på med? Öva, öva, öva hade varit pianolärarens svar. Men medan pianoeleven kan göra just det – öva, öva, öva – och har ett piano framför sig som nog inte tar illa upp alla de gånger fingrarna landar på fel tangenter, möter ni som professionella i förskolan barn som ni inte kan öva på. Ni behöver göra rätt redan från början. Eller åtmin stone inte göra fel, även om ni är nybörjare. En ofta citerad bild av människans läroprocess, utifrån de erfarenheter människan gör, är signerad bröderna Stuart och Hubert Dreyfus (1986). De delar in människans individuella framsteg i följande fem nivåer: nybörjare – avancerad nybörjare – kompetent utövare – skicklig utövare – expert. Dessa nivåer ska ses som idealtypiska, alltså renodlade och lite förenklade abstraktioner som gör världen lite mindre komplicerad att förstå. Kanske kan ni se er själva eller någon av era kollegor som åtminstone delvis rättvist beskriven av någon av dessa idealtyper? (Framställningen nedan bygger på Flyvbjerg [1991, s. 23–29], och dennes tolkning av Dreyfus och Dreyfus [1986].) Som nybörjare i en viss verksamhet (även om vi har den formella utbildning som krävs) är vi människor regelstyrda 20
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 20
2018-10-08 14:45
och vågar bara lita till skrivna instruktioner eller kollegornas beskrivningar om vad och hur vi ska göra. Här spelar de egna erfarenheterna och kontexten nästan ingen roll alls; vi liknar mer enklare robotar som försöker göra rätt – genom att undvika att göra fel – och göra på samma sätt oaktat vilket sammanhang vi befinner oss i. Som avancerade nybörjare tillämpar vi sedan det som vi har lärt oss i nybörjarfasen, men i nya och snarlika situationer. Vi börjar se likheter mellan situationer och gör erfarenheter utifrån dessa likheter. Dessutom får de kontexter, alltså de olika sammanhang vi gör dessa erfarenheter i, en lite större roll för våra beslut och handlingar. Som kompetenta utövare har vi gjort tillräckligt många erfarenheter för att låta erfarenheterna vara vägledande för hur vi agerar i vardagen och löser problem. Vi frågar inte ängsligt hur vi ska göra och letar inte längre efter de rätta svaren i en manual, utan vi litar på den kunskap vi bär på, lite mer visa av vår erfarenhet. Kontexten spelar nu stor roll för vad vi gör, eftersom varje situation eller process bär på något unikt som vi behöver anpassa oss till eller svara upp emot. Vi börjar ta ansvar för och engagera oss personligen i den verksamhet vi ingår i. Som skickliga utövare har vi blivit duktiga på att analysera olika situationer och jämföra dem med varandra. Utifrån detta når vi sedan fram till vad som är det rätta sättet att agera. Vi litar mer och mer på vår intuition, i ett slags växelverkan mellan saklig analys och intuition. Som experter, till sist, agerar vi rent intuitivt. Liknelsen här är ofta den virtuosa fotbollsspelaren som kanske har en tusendels sekund på sig för att avgöra hur dribblingen ska genomföras. Hon håller inte hårt i vilka ”regler” som finns för hur en dribbling ska utföras, frågar inte tränaren vid sidan om planen om råd, hinner inte göra en analys av tidigare situatio21
18-65 N&K Beprövad 8 okt.indd 21
2018-10-08 14:45
BEPR
LÄS OCKSÅ:
Genom konkreta redskap och spännande exempel vill författarna inspirera alla som arbetar i förskolan till att på olika sätt bepröva sin erfarenhet – som ett sätt att utmana och utveckla både med arbetare och barn.
BEPR AD
ERFARENHET I FÖRSKOLAN
Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi. Hon är lektor i psykologi med utbildningsveten skaplig inriktning vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är ledarskap, förskola samt små barn och föräldraskap.
Foto: Magnus Jando
Beprövad erfarenhet i förskolan vänder sig till all pedagogisk personal i förskolan samt studerande på förskollärarutbildning. Den kan också användas vid fortbildning för förskolerektorer.
Foto: Malmö universitet
Pedagogiskt ledarskap i förskolan ger dig som förskolerektor ett flertal verktyg för att utveckla både din verksamhet och ditt ledarskap på bästa sätt.
• Vad innebär det att bepröva min egen erfarenhet i förskolan? • Hur kan jag som blivande eller verksam förskollärare tänka, agera och utvecklas utifrån beprövad erfarenhet? • Hur kan jag som förskolerektor använda beprövad erfarenhet för att fullt ut ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet?
AD ERFARENHET I FÖRSKOLAN
Beprövad erfarenhet kan beskrivas som ”professionernas egen arena”. Det är arbetserfarenhet som är prövad och genererad under en längre tidsperiod av många, och som dokumenteras och sprids så att yrkesverksamma kan lära av varandra. Den här boken beskriver hur beprövad erfarenhet kan se ut och utveckla verksamheten i förskolor. Boken ger bland annat svar på följande frågor:
Magnus Erlandsson är fil.dr i stats vetenskap och universitetslektor i ledarskap vid institutionen för SkolutveckUpplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara.
ling och ledarskap, Malmö universitet. Magnus forskning kretsar kring förvaltningspolitik, offentlig organisation och ledarskap. ISBN 978-91-27-82357-0
9 789127 823570
978-91-27-823-57-0_Beprövad erfarenhet omslag.indd 4-5
EN METODBOK 2018-10-09 16:30