9789127822535

SIMON HJORT

L Ä S ÄV E N :

ISBN 978-91-27-82253-5

SIMON HJORT

Från tyckare till tänkare vänder sig i första hand till lärare i grundskolan och på gymnasiet.

Från tyckare till tänkare

Effektiv undervisning, meningsfullt lärande belyser typiska situationer ur skolvardagen utifrån ledande forskning och innehåller över  användbara verktyg.

Natur & Kultur, .

Vi lever i en tid där det personliga tyckandet ges större utrymme än det fördjupade tänkandet. Lärarens uppdrag är därför viktigare än någonsin. Boken belyser hur effektiv undervisning kan bidra till att elever förstår på djupet, tänker kritiskt och löser problem. Över  strategier att testa i klassrummet presenteras.

Ledande forskning varvas med fallbeskrivningar och konkreta undervisningsmodeller. Innehållet är väl förankrat i skolans läroplaner som ställer höga krav på elevers förmåga att resonera och reflektera. Här finner du kort sagt allt du kan önska för att stödja dina elever i att bli skickliga tänkare.

Från tyckare till tänkare SIMON HJORT

är lektor i Linköpings kommun, fil.lic. i pedagogiskt arbete och leg. lärare. Han arbetar med skolutveckling och är en uppskattad föreläsare för bland annat skolpersonal.

E F F E K T I VA UNDERVISNINGSS TR ATEG IER

:   :  

9 789127 822535

Hjort_tyckare_omslag_orig.indd Alla sidor

2018-12-04 16:22

2 KAPITELRUBRIK

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 2

2018-12-04 16:15

KAPITELRUBRIK 5

Innehåll 1. Tyckandets tid Theo och tyckarna 14 Hur ta steget från tyckande till tänkande? 15 En utmanande samhällsutveckling 16 Ett avgörande uppdrag 18 Skickliga tänkare 19 Om boken 21 Tre tips inför läsningen 22 Undervisningsstrategier 24 sammanfattning 32 reflektionsfrågor 33

2. Tankens kraft Astrids utmaning 36 Hur fungerar tänkande? 37 Tankar om tänkande 38 Förnuft och känsla 39 Snabbt och långsamt tänkande 40 Vanans makt 41

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 5

2018-12-04 16:15

6

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

Systematiska tankefel 43 Lustfyllt tänkande 45 Arbetsbänken och biblioteket 47 Arbetsminnet 50 Långtidsminnet 51 Prestation och lärande 53 Utmaning som ger ansträngning 54 Undervisningsstrategier 56 sammanfattning 64 reflektionsfrågor 65

3. Kunskapens väg Karin, klassen och kunskapen Varför behövs kunskap?

Från information till kunskap Matteuseffekten Hantera förkunskap Betydelsen av faktakunskap

68 69 70 72 74 75

Meningsfullhet 79 Kunskapsstrukturer 81 Från konkret till abstrakt 83 Berättelsens magi 85 Kunskapens centrala betydelse 88 Undervisningsstrategier 91 sammanfattning 97 reflektionsfrågor 98

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 6

2018-12-04 16:15

INNEHÅLL 7

4. Samtalets konst Marias uppenbarelse 100 Hur nyttjar vi kraften i samtal? 101 Undervisningsformer 102 Traditionell och progressiv pedagogik 103 Klassrumsdialoger 105 Att leda dialoger 107 Frågor som drivkraft 109 Modell för utforskande undervisning 111 Olika typer av frågor 117 Stödstrukturer 121 Undervisningsstrategier 125 sammanfattning 134 reflektionsfrågor 135

5. Resonera mera Irmas iakttagelser 138 Vad innebär det att resonera? 139 Tankegångar 139 Kvalificerat resonerande 141 Form och innehåll 143 Vad innebär nyanserat? 144 Exempel: Ekonomisk tillväxt 146 Pluralism 148 Identifiera, tolka och värdera argument 150 Framstegskriterier 156 Återkoppling 158

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 7

2018-12-04 16:15

8

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

Metakognitiva strategier 159 Undervisningsstrategier 162 sammanfattning 170 reflektionsfrågor 171

6. Tänka kritiskt Jessicas djärvhet 174 Hur lär vi elever att tänka kritiskt? 175 Typer av tänkande 176 Betydelsen av kritisk förmåga 183 Skickliga kritiska tänkare 184 Fokusera, klargöra, bedöma 185 Källkritik 189 Sanningssökande 192 Att förhålla sig till sanningen 194 Maktförhållanden 195 Anta och agera 198 Elevers världsbilder 200 Vetenskapligt tänkande 202 Den viktiga vetenskapen 204 Undervisningsstrategier 205 sammanfattning 214 reflektionsfrågor 215

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 8

2018-12-04 16:15

INNEHÅLL 9

7. Djupare gemensamt Linas lärgrop 218 Hur kan vi tänka för att bli bättre? 219 Sammanhållen skolutveckling 220 Lärandenivåer 222 Professionellt lärande 224 Lärcykler 228 Fördjupad förståelse 231 Förändrat agerande 232 Ner i lärgropen 234 Genuina kollegiala samtal 237 Vägen till självinsikt 239 Att överskrida gränserna 240 Undervisningsstrategier 242 sammanfattning 250 reflektionsfrågor 251

8. Skickliga tänkare Att göra skillnad 254 Sju lärdomar 255 Från tyckare till tänkare 259 Litteratur 261 Register 267

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 9

2018-12-04 16:15

10

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

Undervisningsstrategier 1. Tyckandets tid Definiera syftet 26 Utarbeta en vision 27 Klargör lärmålen 27 Kommunicera höga förväntningar 28 Stärk den röda tråden 29 Skapa en prioriteringsordning 29 Visualisera innehållets struktur 29 Planera baklänges 30 Optimera inlärningstiden 30 Låt elever formulera egna målbilder 31 2. Tankens kraft Utgå ifrån vad eleverna tänker på 56 Fånga och behåll uppmärksamheten 57 Förklara att lärande kräver ansträngning 57 Säkra förkunskap innan fördjupning 57 Avlasta arbetsminnet 58 Motverka multitasking 58 Fokusera på den viktigaste informationen 58 Kombinera ord och bild i presentationer 59

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 10

Skapa en miljö där misstag är lärtillfällen 59 Lär elever om hur vi tänker 60 Visa vanliga tankefel 60 Aktivera eleverna fysiskt 61 Se lärande och hälsa ur ett helhetsperspektiv 62

3. Kunskapens väg Aktivera förkunskaper 91 Förbered med förkunskap 91 Ta vara på elevers funderingar 91 Undersök förkunskaper 92 Förutse svårigheter 92 Visa på betydelsen av förkunskap 93 Synliggör samband 93 Signalera det centrala 93 Använd minnesknep och ramsor 94 Undervisa i minnesstrategier 94 Utgå från konkreta exempel 94 Bryt ner procedurer i steg 95 Hitta konflikten 95 Fokusera på början och slutet 95 Repetera 96 Testa eleverna 96

2018-12-04 16:15

UNDERVISNINGSSTRATEGIER 11

4. Samtalets konst Tio strategier för produktiva diskussioner 125 Organisera stationer med olika undervisningsformer 128 Låt alla elever svara 128 Låt slumpen avgöra 128 Träna eleverna med snabba parövningar 129 Lära fakta med snabb utfrågning 129 Enskilt – Par – Alla 129 Skapa effektivare grupparbete 130 Förfina din användning av röst och kroppsspråk 131 Nyttja elevfrågor 131 Arbeta med kamratförklaringar 131 Strukturera undervisningen kring frågor 132 Utgå ifrån fundamentala frågor 132 Synliggör abstraktionsnivåer 133 Fasa ut stöd successivt 133 5. Resonera mera Modellera resonerande 162 Nyttja elevexempel 162 Resonera i en fyrstegsraket 162 Träna elever på tankegångsfrågor 163 Våga vänta 164 Använd sambandsord 164 Synliggör centrala begrepp 164 Visa flera infallsvinklar 165 Använd teser som utgångspunkt 165 Argumentera för och emot 166 Genomskåda argumentationsfel 167 Visa skillnaden mellan fakta och värderingar 167 Resonera kring etiska dilemman 168 Träna på metakognitiva frågor 168

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 11

6. Tänka kritiskt Spela djävulens advokat 205 Hur tänker jag – hur tänker du? 205 Låt elever motbevisa sig själva 205 Observera din tajming 206 Utgå från de fem grundfrågorna 206 Anta elevernas utmaningar 206 Ritprat 207 Träna källkritik på nätet 207 Bildanalys 208 Ifrågasätt författaren 208 Bjud in andra mottagare 209 Sök det motsatta perspektivet 209 Följ pågående händelseutveckling 210 Brainstorming 210 Enkla rutiner för idégenerering 211 Testa mekanisk kreativitet 211 Arbeta med hypoteser i grupp 212 Fundera kring vetenskap 212 7. Djupare gemensamt Formulera tydliga mål 242 Arbeta med mål 243 Bygg en strategi utifrån elevernas lärandebehov 244 Påverka beteendemönster genom strukturer 244 Undersök kulturen 245 Gör lektionsobservationer 245 Använd protokoll för professionellt lärande 246 Analysera uppgifter 248 Utmaningsdrivet lärande 248 Sök 360-graders återkoppling 249 Ifrågasätt dina egna antaganden 249 Gör mer av det som fungerar 250 Kära dagbok 250

2018-12-04 16:15

N&K_Hjort_Tyckare till taĚˆnkare_inlaga.indd 12

2018-12-04 16:15

1 Tyckandets tid

N&K_Hjort_Tyckare till taĚˆnkare_inlaga.indd 13

2018-12-04 16:15

14

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

THEO OCH T YCKARNA Det hörs ett lågt brummande ljud utanför klassrumsfönstret. Theo står och blickar ut över eleverna han har framför sig. Han känner en förväntan i luften. Klassen har precis tittat färdigt på en dokumentär som han noga valt ut. I den skildras två grupper av ungdomar som växer upp under väldigt olika förutsättningar: den ena i ett miljonprogramsområde i förorten och den andra i ett välbärgat villakvarter på andra sidan staden. Och nu är det dags att diskutera!

– Jag har delat in er i grupper slumpmässigt. Ni ska ta er an frågorna på pappret och sen blir det gemensam reflektion i helklass.

Eleverna är kvicka på att finna varandra och sätter snart igång med att samtala. Det här kan bli riktigt bra tänker Theo. Ambitionen är att leda in klassen mot en spännande frågeställning: hur människors olika bakgrunder påverkar deras livsmöjligheter. Men de första frågorna på pappret berör mest fakta från dokumentären, för att leda in det hela rätt.

Genom att observera elevernas ansiktsuttryck ser Theo att engagemanget verkar vara på topp. Alla tycks fokuserade på att diskutera.

Han rör sig försiktigt närmare en grupp elever och lyssnar till deras konversation. De diskuterar fråga tre om hur ungdomarnas liv skilde sig åt.

– Man märkte att det var ganska olika liv som de levde faktiskt, säger Märta.

– Ganska olika liv? De som bodde i villa åkte på semester till Dubai och Karibien samma år. Men de andra fick hänga på fritidsgården. Vad snackar du om? Muhammed verkar upprörd.

Då bryter Anna, Märtas kompis in i diskussionen.

– Alla g jorde inte det, det var bara några stycken. Men jag tycker faktiskt det här är en riktig skitdokumentär. Det handlar bara om att skuldbelägga folk som är framgångsrika.

– Precis! Om man väljer att leva på ett visst sätt så går det kanske inte så bra. Man får faktiskt stå för de val man gör, säger Märta då.

De tittar på Muhammed som först ser tagen ut. Men sedan går han till motangrepp.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 14

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 15

– Ni vet inte vad ni snackar om, för ni är bortskämda själva ärligt talat. Tror ni det är en slump att så många av eleverna det gick dåligt för var invandrare? Det är diskriminering det handlar om.

Anna och Märta tittar på varandra. Sedan vänder de sig demonstrativt bort från Muhammed.

Theo som bevittnat allt på nära håll känner sig plötsligt svettig. Han känner att han borde intervenera på något vis men vet inte vad han ska säga. Det här gick inte alls som han tänkt sig. Förhoppningen om en fördjupad, respektfull diskussion har grusats.

Istället för att diskutera frågorna utifrån fakta i dokumentären blir det hela personligt för eleverna och de börjar mer eller mindre angripa varandra. Vad var det som gick fel?

Hur ta steget från tyckande till tänkande?

Den här boken handlar om hur vi som lärare kan undervisa för att lära elever att bli skickliga tänkare. Precis som Theo önskar vi att våra elever ska undvika att dra förhastade slutsatser utan grund. Istället är målet att de ska bli kunniga och ha en förståelse för ämnet. Att de ska kunna föra underbyggda resonemang och ställa nyfikna frågor, men också utmana invanda tankemönster. I bästa fall kan eleverna dessutom se frågor ur olika perspektiv, väga argument mot varandra och lösa problem. Kort sagt så vill vi att eleverna ska gå ifrån att vara tyckare till att bli skickliga tänkare.

I boken utforskas hur vi som lärare kan bidra till just detta. Det är en utmaning som väcker frågor jag funderat över under många år i rollen som undervisande lärare, i min egen forskning och som handledare till lärare på olika skolor. Svaren finner du i den här boken. Den rymmer slutsatser från ledande forskning, konkreta exempel och strategier du kan tillämpa

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 15

2018-12-04 16:15

16

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

i ditt eget klassrum. Den är dessutom förankrad i läroplanerna för både grundskolan och gymnasiet som ställer höga krav på elevers förmåga att resonera och reflektera.

I det här introduktionskapitlet sätts boken in i ett sammanhang och dess upplägg beskrivs för att du ska ha så stor glädje som möjligt av att läsa den.

En utmanande samhällsutveckling

Boken är skriven mot bakgrund av att vi på många vis lever i tyckandets tid; en tid där fakta, sakliga skäl och underbyggda resonemang får stå tillbaka för känslomässiga reaktioner, fördomar och löst underbyggda åsikter.

Gemensamma sanningar har blivit allt mer ifrågasatta och istället har den personliga upplevelsen och uppmärksamheten blivit det avgörande.

En viktig bidragande faktor är att den teknologiska utvecklingen har förändrat förutsättningarna för hur vi producerar, konsumerar, upplever och interagerar med varandra (Schwab, 2017). Även om denna utveckling erbjuder stora möjligheter så finns det också risker. I den så kallade klick-ekonomin tävlar även etablerade medier om trafik och sprider därmed gärna subjektiva analyser, löst tyckande eller helt enkelt kraftigt förenklad, lättsmält och många gånger tveksamt vinklad information. Ett annat tydligt exempel är hur smarta telefoner och appar, med ständig tillgång till internet och sociala medier, påverkat våra beteendemönster och omformat sättet vi umgås på. Det är lätt att fastna i sin egen mediebubbla, där den enskilde utifrån sina egna vänner och bekanta får sina redan existerande åsikter och perspektiv förstärkta. Det har funnits förhoppningar om att internet skulle bli en plats för motsatsen, att oliktänkande skulle kunna mötas i respektfulla samtal, men tyvärr tyder en hel del på att så ofta inte är fallet.

Människor söker sig till grupper av likasinnade, där det ofta bildas starka åsiktsgemenskaper som inte låter sig ifrågasättas. Gruppen sluter sig när den utmanas av oliktänkande, och hamnar allt mer i en självbekräftande spiral där de egna är de goda som har rätt och de andra är de onda som har fel. Gråzonerna, kompromissen och kanske framför allt det respektfulla

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 16

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 17

mötet där ens egna åsikter kan bli utmanade blir svårt att finna.

I denna miljö sprider sig lätt konspirationsteorier, rena lögner och påhopp, på ett sätt och i en hastighet som tidigare inte varit möjligt. Tyvärr är trakasserier och mobbning fenomen som allt mer blivit digitala och som förstärkts på nya vis. Att få status handlar om hur populär man är på nätet och hur många som gillar det man gör.

Stora samhällsförändringar har ägt rum på kort tid. Segregeringen i samhället ökar och skillnaderna mellan skolor blir allt större. Samhällsutvecklingen bidrar även till att möten mellan elever med olika bakgrund försvåras. Samtidigt finns det också undersökningar som pekar mot att detta måste förstås som en del av en större, långsiktig trend där allt färre, såväl i Sverige som i andra etablerade demokratier i västvärlden, anser det absolut nödvändigt att leva i en demokrati (Foa & Mounk, 2017). Skillnaden mellan olika generationer är slående, vilket framgår av figur 1.1.

För skolans del innebär den här samhällsutvecklingen sammantaget stora utmaningar.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 17

2018-12-04 16:15

18

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

TYCKER DU DET ÄR ABSOLUT NÖDVÄNDIGT ATT LEVA I EN DEMOKRATI? Källa: Journal of Democracy

80 %

60 %

1980-talet

1970-talet

1960-talet

1950-talet

1940-talet

1930-talet

1980-talet

1970-talet

1960-talet

1950-talet

USA

SVER I G E 1940-talet

1930-talet

1980-talet

1970-talet

1960-talet

1950-talet

1940-talet

1930-talet

1980-talet

1970-talet

1960-talet

1950-talet

STOR B R I TAN N I EN 1940-talet

FÖDD PÅ

1930-talet

20 %

N ED ER L ÄN D ER NA

40 %

Figur 1.1: Allt färre anser det absolut nödvändigt att leva i en demokrati (skapad utifrån Foa & Mounk, 2017).

Ett avgörande uppdrag

Av läroplanerna framgår som bekant att skolväsendet vilar på demokratins grund och att eleverna ska utveckla såväl kunskaper som värden. Till dessa värden hör ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor” (Lgr 11, s. 7). Hur dessa värden ska förstås och förverkligas kan diskuteras, och ett huvuduppdrag för skolan är att vara en plats för just en sådan diskussion där elever med olika bakgrund kan mötas. Framtidens demokrati formas genom att eleverna får både teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter. Det betyder att eleverna behöver få delta i demokratiska processer för att ges möjlighet att utveckla demokratiska förmågor.

För lärare innebär den utmanande samhällsutvecklingen att både kun-

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 18

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 19

skapsuppdraget och demokratiuppdraget blir tuffare. För de kan inte skiljas åt, utan är djupt förankrade i varandra. Om värdet av fakta, kunskap och sanning devalveras så får det även betydelse för elevens ansträngningar.

Lärarens auktoritet som förmedlare av kunskap utmanas också om den personliga upplevelsen eller känslan blir viktigare än sakliga skäl. Det blir då svårare att finna gemensamma nämnare, en bas av samförstånd eller sanning. Därmed försvåras också förutsättningarna för elever och i förlängningen vuxna att mötas i samtal och kompromisser, trots olika uppfattningar och utgångspunkter vilket är en grundsten i ett demokratiskt samhälle. Kunskap, samtal och demokrati – allt hänger samman.

Skolan ska rusta elever för hela livet och för en framtid som samhällsmedborgare. På så sätt är vi lärare med och bidrar till att forma framtidens demokrati. Det gör att varje samhälle som vill bevara och vidareutveckla ett demokratiskt arv är beroende av ett välfungerande skolväsende. Utan detta kan inte samhället reproducera och upprätthålla sig självt. Så vad blir då viktigt för elever att kunna för att utvecklas till demokratiska medborgare i framtiden?

” Kunskap, samtal och demokrati – allt hänger samman.”

Skickliga tänkare

Den här boken bygger på idén att elever bör ges möjlighet att utvecklas till skickliga tänkare. Detta förutsätter att eleverna får med sig omfattande kunskaper. Utan kunskap saknas det stoff som tänkandet är beroende av.

Det betyder vidare att eleverna utvecklar en självständighet i tänkandet, att de förmår att kritiskt granska information, se saker ur olika perspektiv för att sedan bilda sig en uppfattning. De ska utveckla en förmåga att lösa problem, resonera sig fram, basera sina uppfattningar på goda skäl och vara beredda på att ompröva sina ståndpunkter. Tänkandet blir då konstruktivt. Men eleverna behöver också ges möjlighet att utveckla ett

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 19

2018-12-04 16:15

20

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

kreativt tänkande, en kapacitet att komma på nya lösningar, att testa och experimentera sig fram. Detta förutsätter ett nyfiket förhållningssätt, en vilja och öppenhet för att utforska andra sätt än de invanda att förstå saker och ting på.

Denna kognitiva förmåga är intimt förknippad med den underliggande kapaciteten av att vara handlingskraftig, det vill säga att kunna göra någonting av sin förmåga i praktiken. Detta kan tyckas uppenbart, men betonas ofta inte tillräckligt i utbildningssammanhang. Att vara en god tänkare är inte självklart synonymt med att också kunna göra något av de goda tankarna, att göra verklighet av idéer. Ett stort problem för exempelvis högre utbildning är ofta just denna brist på relevans och koppling till det konkreta, det praktiska. Men teorin, de abstrakta resonemangen och reflekterandet behöver kunna omsättas i handling för att verkligen bära frukt.

Att faktiskt kunna göra någonting värdefullt av sin kunskap är inte det lättaste. Kognitiv förmåga är därför inte tillräcklig. Den sociala förmågan, att kunna interagera, samarbeta och relatera till andra människor, är avgörande. Eleverna ska kunna lyssna till, samtala med och försöka förstå människor med olika förutsättningar och bakgrunder. Det förutsätter kunskaper om kommunikation, språk, kultur och erfarenheter av att ha mött olika grupper av människor.

Förändringshastigheten i samhället innebär stora utmaningar för utbildningsväsendet, men öppnar också upp för möjligheter. Världen är öppen på ett sätt den inte varit tidigare och möjligheterna att lära är enastående för den som har viljan, drivkraften och förmågan. Spetskunskaper inom olika fält kan snabbt bli inaktuella på en föränderlig arbetsmarknad, så ett av skolans absolut viktigaste uppdrag blir därmed att forma eleverna till självlärande elever.

Eleverna ska kunna tänka klokt kring sitt eget lärande. Det betyder att de ges goda teoretiska kunskaper om lärande, praktiska kunskaper om lärstrategier men framför allt en självkännedom om sina egna drivkrafter för att lära. Skolan ska tända en glöd i eleverna, bygga en fundamental nyfikenhet, en vilja att fördjupa sig i nya kunskapsområden som bär genom hela livet.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 20

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 21

Om boken

Utöver detta introduktionskapitel består boken av sju kapitel som fördjupar olika frågor utifrån bokens huvudtema: Tankens kraft. Hur fungerar vårt tänkande och vilka slutsatser kan vi dra av detta?

Kunskapens väg. Vilken roll spelar kunskap för tänkande, lärande och därmed undervisning?

Samtalets konst. På vilka sätt kan vi använda kraften i samtal, diskussioner och frågor?

Resonera mera. Vad innebär det att resonera och hur kan vi lära elever att bli bättre på det?

Tänka kritiskt. Hur kan vi bidra till att våra elever blir skickliga kritiska tänkare?

Djupare gemensamt. Hur kan vi lära och tänka på djupet tillsammans som lärare?

Skickliga tänkare. Vad innebär allt detta sammantaget för vår undervisning?

Kapitlen är strukturerade så att du ska få ut så mycket som möjligt av dem. Det innebär att varje kapitel inleds med fallbeskrivningar där du får möta lärare i olika klassrumssituationer som konkretiserar det aktuella innehållet. Sedan följer fördjupande avsnitt som ger en teoretisk bakgrund och konkreta undervisningsmodeller. I slutet av varje kapitel finner du undervisningsstrategier kopplade till den teoretiska bakgrunden. I sin helhet rymmer boken nästan hundra undervisningsstrategier att tillämpa i klassrummen. En lista över strategierna finns på sidorna 10–11. Sist i kapitlen finner du dessutom sammanfattningar och reflektionsfrågor.

Jag som har skrivit boken heter Simon Hjort och är i grunden gymnasielärare. Idag arbetar jag som lektor i Linköpings kommun med inriktning på skolutvecklingsfrågor mot grundskolan, vilket bland annat innebär att jag handleder lärare och rektorer i frågor som berörs i denna bok.

För fyra år sedan skrev jag klart min licentiatavhandling Kritiskt tänkande

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 21

2018-12-04 16:15

22

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

i klassrummet (2014). En hel del av forskningen som ligger till grund för denna bok kom jag i kontakt med under arbetet med avhandlingen. Att ha personlig erfarenhet av att själv jobba med frågorna i klassrummet, att ha studerat dem på nära håll under flera års tid och att dessutom ha arbetat med dem i utvecklingsarbetet på många olika skolor har varit ovärderligt i författandet av den här boken.

En viktig utgångspunkt har också varit min och Ambjörn Furenheds tidigare bok Effektiv undervisning, meningsfullt lärande (2016). Vi gav där en bred grund genom att sammanställa ledande internationell forskning om undervisning och dess påverkan på elevers lärande. Samtidigt knöt vi denna till lärares klassrumspraktik.

Från tyckare till tänkare – effektiva undervisningsstrategier är en fristående bok, men den fördjupar samtidigt flera teman och frågeställningar som berördes mer översiktligt i vår föregående bok. Böckerna kompletterar således varandra väl. Undertiteln pekar mot betydelsen av effektivitetsperspektivet även i denna bok. Det handlar om att gynna elevers lärande så mycket som möjligt i förhållande till de resurser och den tid som tas i anspråk. Vad som kan sägas känneteckna en sådan undervisning sammanfattas i rutan härintill.

Tre tips inför läsningen

Det finns några tips jag vill skicka med dig på vägen i läsningen. Det första är att tänka aktivt kring innehållet. I boken kommer du att möta småuppgifter och frågor att tänka kring. Om du faktiskt funderar över dem med en penna i handen kommer du att få ut mer av läsningen. Att sammanfatta för sig själv, ifrågasätta och formulera frågor under läsningen är andra kraftfulla strategier för att tänka kring innehållet.

Det andra tipset är att läsa boken tillsammans med kolleger. På så sätt kan ni relatera till er egen undervisning. Att i samtalet vända och vrida på begreppen kopplat till den egna erfarenheten är ett kraftfullt sätt att lära.

Det tredje tipset är att testa strategier och tillvägagångssätt i klassrummet. För att verkligen lära behöver vi prova. Det är dessutom först när vi gör justeringar i undervisningen som eleverna kan få nya lärupplevelser.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 22

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 23

Kombinerar du de tre tipsen ovan kommer du att få ut mest av innehållet i den här boken. Jag hoppas att den ska stimulera ditt tänkande kring några av de mest spännande frågorna vi kan ställa oss om undervisning.

Förhoppningsvis väcker boken också nya frågor som du tar med dig. Men viktigast är att du experimenterar för att se hur långt du faktiskt kan komma i din undervisning.

Nio kännetecken på effektiv undervisning Följande kännetecken på effektiv undervisning är hämtade ifrån ledande forskning (Hjort & Furenhed, 2016, s. 25–29). De genomsyrar boken och kommer att aktualiseras på olika vis i de kommande kapitlen när undervisningsstrategier diskuteras.

1. Målinriktad Undervisningen har en tydlig riktning, vilket bygger på att läraren har en klar uppfattning om vad eleverna ska lära sig. Det förutsätter att undervisningen är välplanerad och genomtänkt men också att läraren har gedigen kunskap om sitt ämne. Läraren visar på de framsteg som görs och synliggör kvalitet för eleverna. På så vis får eleverna en allt klarare förståelse för vad de lär under processens gång.

2. Rätt nivå på utmaning Läraren undersöker aktivt elevernas förförståelse genom att intressera sig för deras kunskaper, tankesätt och attityder. Läraren söker också kunskap om återkommande svårigheter och misstag elever brukar göra. Syftet är att skapa en undervisning som ligger på rätt nivå och är tillräckligt utmanande, samtidigt som eleverna också ges möjlighet att befästa viktiga kunskaper och färdigheter.

3. Anpassat stöd Eleverna ges stimulans och anpassat stöd beroende på var de befinner sig i sitt lärande. Stödet ges dels i stunden i interaktion med eleven men planeras också

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 23

2018-12-04 16:15

24

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

på förhand utifrån mallar, bilder, checklistor etc. Initialt i lärprocessen, när nivån på utmaning är hög, krävs ett mer omfattande stöd. Med ökad kunskap fasas stödet ut; för mycket stöd senare i processen riskerar att hämma lärandet.

4. Ömsesidig återkoppling Det finns en förtroendefull kommunikation mellan lärare och elever i undervisningen. Den präglas också av höga men realistiska förväntningar. Elever får återkoppling med fokus på nästa steg i lärandet. Läraren söker aktivt återkoppling och strävar efter att justera undervisningen för att gynna elevernas progression i så stor utsträckning som möjligt.

5. Positiv lärmiljö Läraren utövar sitt ledarskap för att motivera och inspirera eleverna. Strukturer bäddar för att alla lär på ett produktivt vis, tiden nyttjas väl och störningar minimeras. Klimatet är prestigelöst och inbjuder till experimenterande. Elever ser misstag som lärtillfällen, de samarbetar och fungerar som resurser för varandras lärande.

6. Långsiktighet Undervisningen är varierad och eleverna ges möjlighet att lära på olika vis och med olika människor. Det understödjer elevernas motivation att lära. Genom upprepad målmedveten övning befästs central kunskap. Samtidigt tränas eleverna i att fokusera, vara uthålliga och inte ge upp.

7. Aktivt tänkande Eleverna är engagerade i att på djupet diskutera och bearbeta centrala idéer, principer och frågor utifrån en gedigen kunskapsbas. Läraren pekar på viktiga samband, ordnar och sammanfattar central information. Avgörande aspekter, klargörande exempel och illustrativa gränsfall lyfts fram. Eleverna ges möjligheter att se mönster och därmed utveckla en förståelse.

8. Elever lär sig att lära Elevernas nyfikenhet tas till vara och de ges möjligheter att reflektera kring sitt lärande i undervisningen. De utvecklar en självkännedom och strategier för

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 24

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 25

att tänka kring hur de kan lära: att planera, övervaka och utvärdera det egna arbetet. På så vis utvecklas förmågan till självreglering och kontrollen över den egna lärprocessen stärks successivt.

9. Lärande lärare Undervisningen utvecklas hela tiden och bygger på ständiga förbättringar.

Läraren undersöker hur det går för eleverna, analyserar och testar nya tillvägagångssätt. Genom ett professionellt lärande delar läraren med sig av sina kunskaper till kolleger. Skickliga lärare slutar aldrig att lära.

Viktigast är att du experimenterar ” för att se hur långt du faktiskt kan komma i din undervisning.”

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 25

2018-12-04 16:15

26

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

Undervisningsstrategier I boken kommer du att möta ett antal undervisningsstrategier. De är samlade i slutet av varje kapitel och bygger på centrala slutsatser från den forskning som diskuterats där. Kombinera gärna strategier från olika kapitel, testa i din undervisning och anpassa dem efter dina elevers behov.

Nedan finner du strategier som berör hur du på olika sätt kan klargöra och kommunicera syftet med din undervisning. Strategierna hjälper dig att skapa en tydligare riktning i planeringen och få delarna i undervisningen att hänga ihop. Att ha tänkt igenom detta på djupet är en förutsättning för att kunna få ut det mesta av strategierna i övriga kapitel.

Definiera syftet Undervisning präglas i stor utsträckning av görande, även om själva syftet ytterst är lärande. Därför är det betydelsefullt att fundera igenom vad syftet egentligen är med att göra olika saker i undervisningen. Ett bra tillvägagångssätt är att fråga sig ”Varför ska vi göra det här? Varför är det viktigt? Varför fokusera på detta och inte något annat?”. Förvånansvärt ofta visar det sig att dessa frågor inte har tydliga eller speciellt övertygande svar.

Att tydligt definiera undervisningens syfte har många fördelar. Det ger dig ... ●●

motivation, du vet vad syftet är

●●

fokus, du vet vad du ska göra så därför undviker du enklare distraktioner

●●

bättre beslut, du prioriterar utifrån syftet

●●

en bild av framsteg, du vet vad du vill uppnå

●●

t ydligare alternativ, du vet faktiskt varför du gör saker och då blir det enklare att också fundera över andra sätt att göra på

Både elever och lärare gynnas av att kunna svara på varför de förväntas göra och lära sig olika saker. Genom att ge goda skäl för och förklara betydelsen av det vi gör så kan vi komma en bit på vägen. Men det första steget är såklart att själv ha funderat.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 26

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 27

Utarbeta en vision Vilka visioner har du för din undervisning? Om du inte har tänkt på det är du inte ensam. Men det finns en poäng i att faktiskt fundera över saken. En vision är ett önskvärt framtida tillstånd, en idealsituation att sträva efter på längre sikt. Hur skulle du önska att din undervisning såg ut? Skriv ner de viktigaste punkterna för dig själv. Kan de formuleras som en mening? Den kan hjälpa dig att hålla fokus och riktning i din undervisning när du ska fatta beslut om lektionsplanering, uppgifter osv.

Det är mycket enklare att leda eleverna mot en vision om de delar den.

Därför finns det en poäng i att låta eleverna reagera på din vision. Det går såklart även att skapa en gemensam vision för undervisningen tillsammans med eleverna. Då blir det möjligt att utifrån denna diskutera vilka förhållningssätt, strukturer och beteendemönster som blir viktiga för att närma sig visionen (Hjort & Furenhed, 2016, s. 82–83).

Klargör lärmålen Mål beskriver konkret vad det är vi ska uppnå. De hänger nära ihop med syftet som svarar på frågan varför vi ska göra något. Mål är betydelsefulla eftersom de påverkar hur vi ser på verkligheten. När vi väl har satt upp mål så förändras saker runt omkring oss, de blir antingen sådant som underlättar att vi når målen, hinder för att nå dem eller sådant som är irrelevant. Det vi siktar på avgör vad vi lägger märke till och vad som blir betydelsefullt. Därför är det avgörande vilka mål vi tar fram.

Det har blivit allt vanligare att lärare arbetar med lärmål. Dessa mål beskriver vad eleverna ska lära sig av undervisningen. Fördelarna med att formulera tydliga lärmål är många, men det är inte alltid helt enkelt (Clarke, 2005). Det är en konst att formulera och arbeta med lärmål. Här följer några användbara tillvägagångssätt: ●●

ormulera mål som beskriver vad eleverna ska kunna, inte vad de ska F göra. Enligt min erfarenhet är det senare vanligt i många klassrum. Syftet med lärmål är att beskriva vad det är eleverna ska lära sig.

●●

ndervisa eleverna så att de förstår lärmålen. Målen är tänkta att underU lätta elevernas lärande. Istället för att bara pliktskyldigt berätta om målen är det viktigt att eleverna ges en chans att förstå dem genom att exempelvis återkommande få diskutera dem och se exempel.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 27

2018-12-04 16:15

28

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

●●

egränsa antalet mål. En viktig poäng med att jobba med mål är att de B skapar fokus men det blir svårt om det finns för många mål att arbeta mot. Få mål är att föredra.

●●

e till att det går att veta om målet är uppnått. Det är svårt att ta sig S någonstans om man inte vet när man är framme. Målen behöver vara tillräckligt specifika för att vi ska kunna misslyckas med att nå dem, för då blir det också mjöligt att korrigera och lära.

●●

ölj upp målen. De mål vi sätter upp blir snart irrelevanta om de inte följs F upp ordentligt. Presenteras mål för en lektion bör det också avsättas tid på slutet för att följa upp dem.

●●

rbeta med utmanande mål. Om mål görs alltför enkla förlorar de sin A poäng. Är de helt orealistiska undergräver de motivationen. De bör vara tillräckligt utmanande för att kunna skapa engagemang i undervisningen.

●●

nvänd endast mål när det är meningsfullt. Läraren bör alltid veta målen A med undervisningen, men ibland kan det finnas bättre alternativ än att arbeta mot explicita mål med eleverna. Det kan till exempel handla om att arbeta med frågor, att överraska eleverna eller låta eleverna själva fundera ut vilket målet kan tänkas vara.

Kommunicera höga förväntningar En viktig framgångsfaktor i undervisning är de förväntningar läraren har på eleverna. Budskapet från forskningen är att läraren bör ha höga, men realistiska förväntningar på vad eleverna kan lära (Hjort & Furenhed, 2016). Är förväntningarna låga framstår läraren som oengagerad vilket undergräver elevernas motivation. På liknande vis förlorar läraren trovärdighet om förväntningarna är alldeles för höga vilket också påverkar motivationen.

Det är avgörande att dina elever känner att du bryr dig om dem, tycker att deras lärande är viktigt och framför allt tror att de kan lyckas. Visa för dina elever att du brinner för deras kunskapsutveckling och låt dem känna att det är viktigt för dig. På liknande vis är det intressant att fundera över vilka förväntningar du har på din egen utveckling som lärare.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 28

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 29

Stärk den röda tråden En strategi för att skapa positiva förväntningar och ge eleverna kontroll över sin lärprocess är att utarbeta en tydlig röd tråd mellan syfte, lärmål, undervisningsaktiviteter och bedömning. Detta underlättar även för läraren. Av erfarenhet vet jag att den röda tråden lätt blir otydlig, vilket innebär att eleverna har svårt att se hur olika delar i undervisningen hänger samman.

Pedagogiska planeringar kan vara ett utmärkt redskap för att tydliggöra den röda tråden. Här finns det en stor fördel i att utgå ifrån en gemensam mall på skolan. Då slipper eleverna fokusera på själva strukturen (som de snabbt lär sig) och kan istället rikta fokus mot innehållet. För att den röda tråden ska bli tydlig bör planeringen klart beskriva vad det är eleverna förväntas kunna, vad de förväntas göra och hur de kommer att bli bedömda.

Den röda tråden kan även förtydligas i och mellan lektioner, i uppgifter och i skolutvecklingsarbete. Vinsterna med detta är ofta stora. Grunden i detta arbete är att titta på de olika delarna och fundera över hur de understödjer varandra. Därefter kan tråden stärkas genom att den centrala informationen bibehålls medan resten tas bort.

Skapa en prioriteringsordning Det är lätt att bli överväldigad av allt innehåll som ska behandlas i undervisningen. En effekt kan bli att vi känner oss stressade över att hinna med allt som står i läro- eller kursplanen. I värsta fall leder det till en undervisning där vi ”går igenom” stora mängder stoff ytligt med konsekvensen att eleverna inte minns eller lär sig speciellt mycket.

Ett sätt att minska stressen är att skapa en prioriteringsordning där du ställer dig frågan vad som är viktigast för eleverna att kunna inom den aktuella tidsintervallen. Sedan rangordnar du. Att prioritera innehållet tvingar dig att fundera igenom hur du bäst använder de begränsade tidsresurser du faktiskt har: Kniven på strupen, vad är viktigast? Vad är det absolut viktigaste eleverna måste få med sig? Börja därifrån och bygg sedan vidare. Överblicken brukar göra att situationen känns mer hanterbar.

Visualisera innehållets struktur För elever är det ofta oklart hur olika moment eller arbetsområden i undervisningen egentligen hänger samman och bildar en helhet. Ett sätt att råda bot på det är att utarbeta en visuell bild eller modell över undervisningen. Det

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 29

2018-12-04 16:15

30

FRÅN T YCKARE TILL TÄNKARE

kan exempelvis göras genom att du skapar en tankekarta över innehållet. Där placerar du in sådant som är viktigt, kanske frågor, fakta, begrepp, metoder eller principer. Sedan funderar du över i vilken ordning innehållet kommer att beröras. Därefter brukar det vara relativt enkelt att göra en bild eller modell som ger en logisk överblick över innehållets struktur.

Planera baklänges Detta är en strategi för att planera som går ut på att först utgå ifrån vad eleverna ska lära av undervisningen och sedan planera stegvis baklänges utifrån det (Wiggins & McTighe, 2011). I första steget skapar läraren lärmålen och tillhörande framstegskriterier (se tabell 1.1). Framstegskriterier syftar på viktiga steg på vägen mot målen och kan formuleras i form av exempelvis en matris eller en checklista. Den stora skillnaden gentemot hur planering ofta går till är att läraren sedan gör en slutgiltig bedömningsuppgift som fångar vad eleverna ska kunna innan själva lektionerna planeras. Baklängesplaneringen skapar ett tydligt fokus i undervisningen vilket underlättar framtagandet av uppgifter och utformandet av återkoppling till eleverna. Läraren har ju tvingat sig själv att faktiskt fundera igenom vad det specifikt är eleverna ska kunna på detaljnivå.

STEG

LÄRAREN

FRÅGA ATT STÄLLA SIG

1

Skapar lärmål och framstegskriterier.

Vad ska eleverna kunna?

2

Gör en avslutande bedömningsuppgift som ger en så god bild som möjligt av vad eleverna kan utifrån målen.

Hur kan jag veta vad eleverna kan efter undervisningen?

3

Planerar lektioner och undervisningsmoment som för eleverna mot målen.

Vilka aktiviteter ger bäst möjligheter för eleverna att lära sig det de ska?

Tabell 1.1: Baklängesplanering (jfr Wiggins & McTighe, 2011).

Optimera inlärningstiden Eleverna befinner sig en viss tid i skolan, har en viss lektionstid och är inbegripna i ett faktiskt lärande en ännu mindre del av tiden. En elevs faktiska inlär-

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 30

2018-12-04 16:15

1. TYCKANDETS TID 31

ningstid, där eleven är engagerad i att tänka kring innehållet i undervisningen, kan vara ytterst begränsad under en skoldag. Kan vi använda tiden lite bättre varje dag, så att inlärningstiden för eleverna utökas, kommer det att göra stor skillnad över tid. Värt att veta är att denna tid kan variera kraftigt mellan elever i samma klassrum. Därför är det betydelsefullt att fundera över individuella skillnader. Inlärningstiden är dessutom särskilt betydelsefull för djupare lärande och förståelse, det vill säga den typ av lärande som fokuseras i denna bok (Hattie & Yates, 2014, kap. 5). För att optimera elevernas inlärningstid kan vi: ●●

luta göra sådant som innebär tidsslöseri och ger liten nytta i förhållande S till den tid som tas i anspråk. Det kan till exempel handla om att komma igång med lektionerna direkt och skapa smidiga övergångar mellan olika moment.

●●

tveckla befintliga aktiviteter så att tiden nyttjas bättre. Exempel på detU ta är att ställa bättre frågor och på så sätt få eleverna att tänka efter mer.

Genom att utgå ifrån punkterna kan du undersöka tidsanvändningen och sedan utarbeta konkreta förbättringar. Det handlar om att förstärka och göra mer av det som fungerar bra, samtidigt som du minskar eller upphör med det som inte fungerar lika väl.

Låt elever formulera egna målbilder Ibland kan det finnas en poäng i att få fundera framåt på lite längre sikt. Vuxna kan ställa sig frågor av typen: ”Om du funderar fem år framåt, hur ser ditt liv ut då?” För de flesta elever i skolåldern är fem år en alltför lång tidshorisont som är svår att överblicka. Att rekommendera är därför att lägga fokus 3–6 månader framåt.

Låt eleverna fundera över följande fråga: ”Vad vill du ha ut av din tid i skolan den kommande terminen?” I den första fasen kan eleverna få skriva fritt en stund, utan tanke på att det ska bli en korrekt text. Uppmana dem att låta tankarna flöda. Sedan är det dags att försöka sammanfatta det viktigaste i en eller flera punkter, låt eleverna prioritera punkterna och formulera en egen strategi för att det hela ska bli verklighet. En spännande möjlighet här är att fundera över potentiella hinder för att lyckas men också lösningar. Sedan blir det viktigt att planera in avstämningar för att övervaka framstegen och utvärdera de beslut som fattas under resans gång.

N&K_Hjort_Tyckare till tänkare_inlaga.indd 31

2018-12-04 16:15

SIMON HJORT

L Ä S ÄV E N :

ISBN 978-91-27-82253-5

SIMON HJORT

Från tyckare till tänkare vänder sig i första hand till lärare i grundskolan och på gymnasiet.

Från tyckare till tänkare

Effektiv undervisning, meningsfullt lärande belyser typiska situationer ur skolvardagen utifrån ledande forskning och innehåller över  användbara verktyg.

Natur & Kultur, .

Vi lever i en tid där det personliga tyckandet ges större utrymme än det fördjupade tänkandet. Lärarens uppdrag är därför viktigare än någonsin. Boken belyser hur effektiv undervisning kan bidra till att elever förstår på djupet, tänker kritiskt och löser problem. Över  strategier att testa i klassrummet presenteras.

Ledande forskning varvas med fallbeskrivningar och konkreta undervisningsmodeller. Innehållet är väl förankrat i skolans läroplaner som ställer höga krav på elevers förmåga att resonera och reflektera. Här finner du kort sagt allt du kan önska för att stödja dina elever i att bli skickliga tänkare.

Från tyckare till tänkare SIMON HJORT

är lektor i Linköpings kommun, fil.lic. i pedagogiskt arbete och leg. lärare. Han arbetar med skolutveckling och är en uppskattad föreläsare för bland annat skolpersonal.

E F F E K T I VA UNDERVISNINGSS TR ATEG IER

:   :  

9 789127 822535

Hjort_tyckare_omslag_orig.indd Alla sidor

2018-12-04 16:22