9789127818545 by Smakprov Media AB

het i vardagen, politiken och vetenskapen? Och vad är det egentligen som sker när någon blir

bemött som en person av ett visst kön? I Könstillhörighet utforskar Eva Magnusson könsspeci

fika kulturella påbud: normerna för vad som är rätt att göra, vilja eller stå ut med, beroende på könstillhörighet. I boken granskas även de vanligaste vardagliga och veten skapliga förklaringarna till traditionellt könsspecifikt beteende. Den traditionella tvåkönsmodellen diskuteras också. Fokus är särskilt på sådana påbud och förklaringar som för att kunna bemöta vilseledande argument om könstill hörighetens betydelser och förändra beteenden som ska par ojämlikhet. Boken passar utmärkt som kurslitteratur på alla utbildningar där jämställdhet, genusfrågor och

Fotograf: Johan Gunséus

makt tas upp.

Eva Magnusson är leg. psykolog och professor emerita i psykologi med genusvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet. Tidigare har hon skrivit Psykologi och kön, Hon, han och hemmet och Genus och kultur i psykologi (med Jeanne Marecek).

Eva Magnusson

bidrar till könsbaserad ojämlikhet. Läsaren får verktyg

KÖNS T IL L HÖR IGHE T

ilka betydelser ger vi människors könstillhörig

E VA M A G N U S S O N

KÖNS TILL HÖRIG HET FÖRKLARINGAR, NORMER, BETYDELSER

ISBN 978-91-27-81854-5

9 789127 818545

MagnussonKlar.indd Alla sidor

2019-03-26 15:57

kรถnstillhรถrighet.indd 2

2019-03-26 09:52

Innehåll

Förord �� 9 1. E n bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda �� 13 Betydelserna – meningsskapandet om könstillhörighet �� 14 När vi sätter könstillhörigheter i spel �� 15 Granskningsfrågor från utsidan �� 16 Svaren: principer för att ge betydelse till könstillhörighet �� 17 Principer blir ibland självklarheter �� 17 Men vad är könstillhörighet? �� 19 Hen och en �� 21 Varför har jag skrivit den här boken? �� 23 Presentation av bokens kapitel �� 25

Del I PÅBUD OM ISPELSÄTTANDEN AV KÖNSTILLHÖRIGHETER 2. Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser �� 31 Påbud: principer för att ge könstillhörigheten konsekvenser �� 32 Kulturen och könstillhörigheterna �� 33 Ett argumentativt könsbyte �� 36 Påbud från det privata till det kulturella – och det politiska �� 36 3. P åbud om könsskillnader och isärhållande av kvinnor och män �� 42 Ska kvinnor och män vara olika eller får de vara lika? �� 43 Ska kvinnor och män hållas åtskilda, eller får de finnas på samma ställen? �� 51 Ska kvinnor och män ha lika stor tillgång till makt eller ska de inte ha det? �� 53 Ska det ställas likadana skötsamhetskrav på kvinnor och män eller ej? �� 58

könstillhörighet.indd 5

2019-03-26 09:52

4. P åbud om olika värdering av olika kön �� 66 Varför värderas olika könstillhörigheter olika? �� 68 Misogyni: kvinnoförakt och kvinnohat i ett långt historiskt perspektiv �� 69 Rösträttskamp, kvinnoförakt – och kvinnohat? �� 78 Ska vi bry oss om dessa gamla skräckkabinett? �� 82

Del II PRINCIPER FÖR ATT FÖRKLARA ISPELSÄTTANDEN AV KÖNSTILLHÖRIGHETER 5. Kausala förklaringar: orsaker och verkningar �� 87 Förklaringar, beskrivningar och teorier �� 88 Samband och kausalitet �� 89 Reducerande förklaringar �� 93 Konsekvenser av reducerande kausala förklaringar �� 98 6. F örklaringsprincipen det är ”något biologiskt inre” �� 101 Biologiorienterade förklaringar i historiskt ljus �� 103 Principen ”det är något biologiskt som tar sig uttryck” �� 106 Vad betyder ”biologisk”? �� 108 Biologi och ispelsättande av könstillhörigheter �� 111 Biologiskt reducerande förklaringar till ispelsättanden av könstillhörigheter �� 114 Ger biologiskt reducerande förklaringar enklare och tydligare svar än andra förklaringar? �� 120 Språk- och översättningsproblem för biologisk reduktionism �� 121 Nödvändiga skepsisar �� 123 7. Förklaringsprincipen ”det är något psykologiskt inre” �� 125 Inre psykologi-orienterade förklaringar i historiskt ljus �� 126 Tidiga mätningar av maskulinitet och femininitet �� 128 Svagheter hos inifrån-förklaringar: kontextlöshet och skuldbeläggning �� 135 Reduktioner och determinism i psykologiska förklaringar �� 138 Determinism i psykologiska förklaringar till ispelsättanden av könstillhörigheter �� 143

könstillhörighet.indd 6

2019-03-26 09:52

8. Det motsatta könet? �� 147 Forskning om skillnader mellan kvinnor och män – historia och nutid �� 148 Observerade skillnader och orsakande skillnader �� 150 Ska forskare studera psykologiska skillnader mellan kvinnor och män? �� 152 Om forskare observerar en könsskillnad, hur vet de vad den betyder? �� 160 9. Skäl och tolkningar: förklaringar baserade i samspel och kultur �� 167 Yttre omständigheter, maktrelationer och tolkningar �� 169 Skäl och tolkningar istället för orsaker och verkningar �� 172 Människan är en kulturvarelse som ständigt skapar mening �� 173 Reduktioner, determinism och fri vilja i förklaringar �� 176 Att förklara en händelse utifrån kontext och kulturella föreställningar �� 178

Del III KÖN I TAL OCH TANKE 10. T alet om kön: ordhistoria och ordbruk �� 183 Kön �� 183 Genus �� 184 Sexus �� 185 Tillskrivet kön �� 185 Genus och genusperspektiv �� 186 Talet om kön från tvåkönsmodell till könsöverskridande benämningar �� 189 Sex och gender i engelska språket: inte riktigt som i svenskan �� 194 11. Könskategorier och könskategoriserande �� 200 Naturliga kategorier och människoskapade kategorier �� 201 Kan vi dra slutsatser om individen utifrån kategoritillhörigheten? �� 204 Sociala kategorier och könskategorier �� 205 De mänskliga könskategorierna �� 206

könstillhörighet.indd 7

2019-03-26 09:52

Könskategorier är till för att pratas med �� 211 Kulturella stereotyper och fördomar �� 215 Att ge ”rätt” uttryck för sin könskategori förstärker normen �� 216 Att inte ge ”rätt” uttryck för sin könskategori pekar ut en som avvikare �� 217 Avvikelser kan bli norm om tillräckligt många bryter mot gamla mönster �� 218 Mänskliga kategorier komplicerar varandra �� 219

Del IV VERKTYG I VARDAGEN 12. A tt tänka från utsidan �� 223 Tänkande och granskande �� 224 De konkurrerande forskargrupperna �� 224 Att tänka stilriktigt �� 228 Att osäkra sin tankestil �� 233 Frågor för att tänka från utsidan �� 235 13. B ara prat? Att argumentera om könstillhörigheters betydelser �� 238 Att argumentera �� 240 Vilseledande argumentation och argumentativa bedrägligheter �� 242 Att argumentera fredligt �� 256 Efterord – tankeredskap och förklaringstrafik �� 262 Tack! �� 265 Noter �� 266 Register �� 295

könstillhörighet.indd 8

2019-03-26 09:52

Förord

om jämställdhetsengagerad forskare och psykolog har jag alltid varit intresserad av vad det är som sker när någon blir bemött som en person av ett visst kön; när vi alltså ger personens könstillhörighet betydelse. Sådana betydelser är alltid betydelsefulla. Vissa betydelser ger lägre värde till kvinnor och det kvinnor gör, än till män och det män gör, och bidrar därmed till könsbaserad ojämlikhet. Andra betydelser stigmatiserar människor som inte lever enligt en konventionell tvåkönsmodell. Även detta bidrar till könsbaserad ojämlikhet. Att könstillhörigheter är betydelsefulla framgår dessutom av att många har svårt att bemöta en person utan att känna till personens könstillhörighet. Jag har ägnat några år åt att utforska traditioner, vanor, föreställningar och vetenskap som har bidragit till att vidmakthålla könsbaserad ojämlikhet. Den här boken sammanfattar det arbetet. Här går jag igenom vad människors könstillhörigheter kan – och får – betyda framför allt i hemmet, i arbetslivet, i vetenskapen och i politiken. I boken granskar jag kulturella normer och påbud – det vill säga informella och outtalade regler för vilka konsekvenser en persons könstillhörighet borde få. Det är sådant som vad som anses lämpligt och rätt för människor av olika kön att göra, att vilja, och att stå ut med. Sådana påbud går ofta på tvärs mot uttalade regler för jämställdhet. Jag diskuterar också konsekvenserna av att avvika från könsnormerna – både konsekvenser på kort sikt för individen och på lång

könstillhörighet.indd 9

2019-03-26 09:52

sikt för samhället. Vi ska komma ihåg att det har krävts modiga och medvetna avvikelser från ojämlikhetsskapande normer för att åstadkomma de senaste hundra årens samhällsförändringar i jämställd riktning. Dessutom granskar jag hållbarheten i vetenskapliga och vardagliga orsaksförklaringar till traditionella könstypiska beteenden. Ger till exempel de vanligaste biologiska och psykologiska orsaksförklaringarna tillfredsställande svar? I det sammanhanget diskuterar jag även den fascination inför ”könsskillnader” som genomsyrar både vetenskap och vardagsliv. Boken innehåller många exempel ur vardagen. Jag hoppas att de ska ge insikter om de många självklara föreställningar och beteenden som kan göra vardagen ojämställd. Det är för det första ens egna föreställningar – till exempel som yrkesutövare i mötet med andra människor, som partner i en nära relation, eller som förälder. Och det är för det andra beteenden och föreställningar hos människor i omgivningen, vare sig de är ens överordnade, arbetskamrater, goda vänner, partners eller barn. Min idé med boken är naturligtvis att den ska kunna användas för att åstadkomma förändring. Därför går jag igenom argumentation om jämställdhet och könstillhörigheters betydelser, med tonvikt på hur vi kan bemöta vilseledande argument. Och jag diskuterar hur vi kan få syn på och förändra till synes självklara ojämlikhetsskapande föreställningar och beteenden. Då är fokus dels på hindren: sådana föreställningar är ju djupt kulturellt förankrade; dels på möjligheterna: vi vet att människor som går samman kan rucka på även de djupast förankrade föreställningarna.

10 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 10

2019-03-26 09:52

INLEDNING

kรถnstillhรถrighet.indd 11

2019-03-26 09:52

kรถnstillhรถrighet.indd 12

2019-03-26 09:52

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda

nder en bussresa när jag var nio år hörde jag hur en man och en kvinna som satt bakom mig pratade om en flicka som inte tyckte om att leka med dockor. De oroade sig för hur det skulle gå för flickan när hon blev vuxen. I mitten av 1960-talet när pojkar började ha långt hår och flickor började ha blåjeans, blev många vuxna upprörda för att de inte längre kunde se skillnad på pojkar och flickor. Under ett besök hos mina svärföräldrar när vår dotter var i tvåårsåldern, frågade min svärmor mig hur jag gjorde med maten till dottern. Hon frågade inte min man. För några år sedan berättade en bekant som var under utredning för könsbekräftande kirurgi att hon kände sig tvingad att klä sig särskilt konventionellt ”kvinnligt” när hon gick på besök på kliniken. Annars skulle hennes önskan inte uppfattas som tillräckligt allvarlig. Låt oss reflektera över de här fyra korta berättelserna. I situationen i bussen talade två personer om en flicka som inte levde upp till deras förväntningar på henne som flicka. Det gjorde ännu en flicka uppmärksam på de förväntningarna; hon som lyssnade. De vuxna som protesterade mot långhåriga pojkar och jeansklädda flickor visade hur viktigt det var för dem att flickor och pojkar såg olika ut. Svärmodern som frågade om maten tog antagligen för givet att en kvinna ”skötte maten” för ett litet barn. Och en transkvinna fann att hon för att få ”bli” kvinna kroppsligen, måste bevisa att hon redan ”var” tillräckligt kvinnlig.

könstillhörighet.indd 13

2019-03-26 09:52

Alla berättelserna här ovanför handlar om könstillhörighet, men också om de betydelser en persons könstillhörighet kan få. För mannen och kvinnan i bussen betydde könstillhörigheten flicka att vara någon som vill leka med dockor. För de vuxna som protesterade mot långhåriga pojkar och flickor i jeans var det viktigt att olika könstillhörighet skulle betyda olika utseende. För svärmodern betydde kvinnlig könstillhörighet att vara den som skötte barnens mathållning. För dem som gav tillstånd till könsbekräftande kirurgi var det viktigt att den som sökte vård hade anpassat sig till vad de såg som ”rätt” betydelse hos den önskade könstillhörigheten. Annars var de inte beredda att bekräfta den sökandes upplevda könsidentitet.

Betydelserna – meningsskapandet om könstillhörighet I den här boken har könstillhörigheternas betydelser en huvudroll. Jag lägger särskild tonvikt på betydelser som inbjuder till ojämlikhetsskapande handlingar. Den som känner till och kan peka ut dessa betydelser kan också ersätta dem med betydelser som istället kan främja jämlikhet. Att detta är möjligt, framgår bland annat av de senaste årens rörelser för att motverka sexuella trakasserier och övergrepp. I de kampanjerna har människor pekat ut och krävt förändringar av gamla, hittills självklara, betydelser hos könstillhörighet såsom att kvinnlig könstillhörighet hittills har getts betydelser med lägre värde än manlig. Hur mycket lägre, varierar mellan olika delar av världen. På många håll har de ojämlikheterna i betydelser och värde börjat jämnas ut. Men jämnt är det inte. Det visar nutida statistik.1 Betydelser är betydelsefulla, alltså. Därför är den här boken byggd på en syn på människor som meningsskapande varelser som oavbrutet tolkar sina upplevelser och därmed ger dem betydelse. Människor kan helt enkelt inte låta bli att göra det. Och människor ger sina upplevelser betydelse med hjälp av de föreställningar och mallar som den omgivande kulturen erbjuder – såväl familjen och närmiljön som de ”större” kulturella och samhälleliga sammanhangen. I den här boken

14 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 14

2019-03-26 09:52

figurerar därför kultur, samhälle, samspel, makt och ibland våld. Men människor är biologiska och psykologiska varelser. Därför figurerar här också kropp, biologi och individuella upplevelser: genom dem gör vi omvärlden, oss själva och varandra begripliga – och ger betydelser till oss själva och varandra.

När vi sätter könstillhörigheter i spel Uttrycket ”när människors könstillhörigheter sätts i spel” är i den här boken en övergripande benämning på det som sker när en person blir bemött som en individ av ett visst kön. När en persons könstillhörighet sätts i spel kommer könstillhörigheten så att säga med i spelet i en situation och får en viss betydelse där. När människors könstillhörigheter sätts i spel i olika livssituationer, finns det ofta anledning att reflektera över vilka dessa betydelser kan vara, och ibland vilka de får eller inte får vara. Idéerna om att könstillhörigheter sätts i spel och att könstillhörigheter ges betydelser kan vi använda för att granska dels människors vardagsuppfattningar om kön och könstillhörighet, dels forskares teorier om kön och könstillhörighet. Det granskandet kan hjälpa oss att utröna hur människor till vardags, och forskare i sina teorier, går till väga när de skapar sina förståelser av sina och andras könstillhörigheter. Vi kan också använda idéerna om att könstillhörigheter sätts i spel och att könstillhörigheter ges betydelser för att utforska könsbaserad ojämlikhet. Till exempel kan oenigheter i diskussioner om ojämlikhet bottna i motstridiga tolkningar av det som sker när någons könstillhörighet sätts i spel i en situation. Sålunda kan människor ha olika uppfattningar om vilken som är den rätta förklaringen till att något speciellt skedde i situationen. Tänk till exempel på olika orsaksförklaringar till varför kvinnor beter sig ”kvinnligt” och män beter sig ”manligt”. Människor kan även ha motstridiga uppfattningar om vad som borde ske i en situation. Tänk till exempel på de hittills ofta ganska snäva uppfattningarna om vad som är ”tillräckligt manligt” beteende. Dessutom kan människor ha motstridiga uppfattningar om

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 15

könstillhörighet.indd 15

2019-03-26 09:52

vilka konsekvenser det som sker borde få. Tänk till exempel på möjliga konsekvenser för en pojke eller man som inte lever upp till att vara ”tillräckligt manlig”. Eller tänk på konsekvenserna av att som transperson förnekas bekräftelse av sin personligt upplevda könstillhörighet.

Granskningsfrågor från utsidan Den här boken ger tankeredskap för att granska och jämföra olika sätt att förstå det som sker när människors könstillhörigheter sätts i spel. Sådana redskap behövs, eftersom både vardagstänkande och teorier innehåller självklara, ofta närmast automatiska, sätt att tänka om, förklara, eller på annat sätt ge betydelse till människors könstillhörigheter. Den som vill granska sina egna och andras sätt att tänka om könstillhörigheter behöver därför granskningsfrågor som belyser vardagstänkandet eller teorierna från utsidan. Granskningsfrågorna får med andra ord inte ha sitt ursprung inuti någon av de teorier eller vardagsförståelser som ska granskas. I så fall skulle både frågorna och de tankegångar de bygger på vara ”böjda” i den specifika teorins eller vardagsförståelsens riktning. Och det skulle säkert även svaren vara. När vi tänker från utsidan av vanliga teorier och vardagsföreställningar kommer vi att ställa andra frågor än de som följer med de vanliga sätten att tänka. Under arbetet med den här boken har jag huvudsakligen hållit mig till två typer av frågor för utifrån-granskning (av flera tänkbara). Den första rör föreställningar om vad ”kön” är, och därmed också vad kön ska betyda i olika situationer. Jag har granskat ett antal vardagsresonemang och teorier som direkt eller indirekt rör ispelsättande av könstillhörighet, och tagit sikte på de uttalade eller outtalade föreställningar om kön och könstillhörighet som de förutsätter och bygger på. Den andra frågan rör konsekvenser. Jag har följt upp hur de granskade vardagsföreställningarna och teorierna påverkar de personer de tillämpas på – det vill säga vilka konsekvenserna blir för dessa personer.

16 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 16

2019-03-26 09:52

Svaren: principer för att ge betydelse till könstillhörighet Svaren på granskningsfrågorna i det föregående avsnittet kan sammanfattas på två sätt. Det går att redovisa resultaten så att säga teori för teori. Och det går att göra som i den här boken: sammanfatta de olika sätt, eller principer, för att ge betydelse till könstillhörighet som blir synliga under granskningarna. En princip bygger på en specifik kombination av föreställningar om människor, kön, biologi, natur, kultur, samhälle och makt. Samma princip kan genomsyra flera olika teorier eller vardagsföreställningar. Anledningen till fokuset på principer för att ge betydelse till könstillhörighet är att kunskap om dem hjälper oss att granska teorier och vardagsföreställningar från utsidan. Då minskar risken att granskarens uppfattningar är ”böjda” på förhand i någon viss riktning. Den första typen av principer för att ge betydelse till könstillhörighet som figurerar i boken underbygger uppfattningar om vilka som är de rätta sätten att vara, beroende på könstillhörighet. Då handlar det framför allt om normer för vad som borde ske: påbud för hur människor av olika könstillhörighet ska bete sig eller hur de ska bli bemötta. Den andra typen av principer som figurerar i boken underbygger förklaringar till vad ispelsättanden orsakas av. Ska till exempel ett visst könsstereotypt beteende ses som orsakat av könsbaserade orättvisor, eller av könsskillnader i någon individegenskap, eller kanske av hormoner?

Principer blir ibland självklarheter De olika principerna för att ge betydelse till människors könstillhörigheter uttrycks ibland tydligt i vardagstänkande och vetenskapliga teorier. Men det är långt ifrån alltid så. Ofta finns principerna istället inbyggda som outtalade självklarheter i tänkandet eller teorierna. Självklarheter är sådana föreställningar som har blivit så ”naturliga” för oss att de ingår i själva förutsättningarna för tänkandet. Självklarheter

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 17

könstillhörighet.indd 17

2019-03-26 09:52

brukar alltså inte uttryckas men har ändå effekt. Några exempel på tidigare självklarheter som rör könstillhörighet kan få illustrera: En tidigare självklarhet i västerländska kulturer var uppfattningen att människor förekommer i två distinkt åtskilda kön, och enbart två kön, och att könstillhörigheterna är oföränderliga. Teorier som har en sådan tvåkönsmodell inbyggd i sina utgångspunkter brukar inte uttrycka detta explicit; det tas i regel för givet och ingår därmed i förutsättningarna för teorin. En annan tidigare självklarhet var uppfattningen att dessa två kön bildar två homogena och sinsemellan väsensskilda grupper: kvinnor och män. Den uppfattningen ligger i sin tur under en annan tidigare självklarhet, nämligen att bästa sättet att skapa kunskap om kvinnor och män är att studera skillnader mellan en grupp kvinnor och en grupp män. En gammal självklarhet av ett lite annat slag var övertygelsen om att män och det män gör är representativt för alla människor. Den övertygelsen ledde till att forskare fram till nyligen ansåg det tillräckligt att studera män när de ville dra slutsatser om människor. Ännu en gammal självklarhet – som också har varit verksam genom huvuddelen av vår kända historia – var att världen och människorna i den skulle uppfattas och beskrivas genom en mans ögon; i regel en vit västerländsk man i medelklass eller överklass. Det var ju de som skrev ner historien. Idag är det många som ifrågasätter sådana självklarheter. Men det betyder inte att de har försvunnit eller helt upphört att påverka; det tar lång tid att åstadkomma sådana förändringar. De här självklarheterna, och flera andra, kommer därför att figurera på många ställen i boken. Anledningen till att vi behöver bry oss om självklarheterna är just att de är så automatiska och inbyggda i utgångsförutsättningarna för vårt tänkande. De blir därmed osynliga och kommer så att säga in ”under radarn”: då blir de sällan föremål för medveten reflexion eller granskning. Låt oss som illustration se lite närmare på den sista självklarheten här ovanför: att världen ska skildras genom en mans ögon. Det brukade nog inte sägas uttryckligen att det skulle vara så. Det behövdes inte, för det framstod som naturligt så länge i stort sett bara män hade utbildning och var läs- och skrivkunniga. Idag tycker vi förstås inte

18 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 18

2019-03-26 09:52

att den här gamla självklarheten är självklar längre. Men har den helt upphört att vara verksam? Kanske inte. Låt oss titta på ett livsområde där den här självklarheten har varit särskilt seglivad: heterosexualitet, det vill säga sexuella relationer mellan personer av olika kön. Skönlitteratur och film har länge oftast skildrat heterosexuell romantik och sexualitet med den manliga partens upplevelser, önskningar och behov som utgångspunkt. Kvinnor har givetvis också skildrats, men ofta genom den upplevande mannens ögon. Enligt sexualitetsforskare råder samma mönster ofta även i verklighetens heterosexuella sexualitet. Den handlar med de här forskarnas ord ”inte om maskulinitet och femininitet som möts”, utan framför allt om maskulinitet, det vill säga mäns önskningar och behov. De får avgöra när det ”blir sex” av en situation.2 De slutsatserna bygger på forskning från tidigt 2000-tal, och dessutom på forskning i andra länder än Sverige. Hur ser det då ut här, och idag? Har heterosex-självklarheten mindre kraft här, och nu? Ett av flera möjliga sätt att utforska det är att ta del av vittnesmålen från de senaste årens kampanjer mot sexuella trakasserier och övergrepp. Om vi kan dra slutsatser av de kampanjerna, verkar förändringar i heterosex-självklarheten ske ganska långsamt. I många sammanhang verkar den fortfarande finnas kvar ”under radarn”.

Men vad är könstillhörighet? Orden ”könstillhörighet” och ”kön” har förekommit flitigt i det här kapitlet, men hittills utan någon definition. Anledningen till det är att det finns flera olika uppfattningar om vad kön och könstillhörighet är. Några exempel kan få illustrera: Den som tänker utifrån den traditionella tvåkönsmodell som jag nämnde i det föregående avsnittet menar troligen något annat med orden kön och könstillhörighet än den som tänker utifrån ett transperspektiv. Den som tänker med utgångspunkt i en traditionellt patriarkal världsuppfattning menar troligen något annat med orden kön

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 19

könstillhörighet.indd 19

2019-03-26 09:52

och könstillhörighet än den som tänker med utgångspunkt i en nutida feministisk orientering. Och den som diskuterar kvinnors och mäns roller i fortplantningen menar troligen något annat med orden kön och könstillhörighet än den som diskuterar kvinnors och mäns roller i arbetslivet, eller den som diskuterar könsfördelningen i vissa yrken, eller maktskillnader mellan kvinnor och män i arbetslivet. Eftersom orden kön och könstillhörighet inte har någon enda fastslagen och av alla accepterad innebörd, kan de inte få någon allena rådande definition i den här boken. Och det behövs inte heller. Syftet med boken är att diskutera och granska olika principer för att ge betydelse till det som sker när en persons könstillhörighet sätts i spel, oavsett vad de som medverkar i ispelsättandet menar att kön är för något. När det i den här boken sägs att en person har en viss könstillhörighet betyder det att den personen uppfattar sig själv, och i regel också uppfattas av andra, som hörande till den könskategorin. Detta gäller oavsett hur personen kom att tillhöra den kategorin; det vill säga om hen har tillhört kategorin sedan födelsen eller ej.

Inte bara kön Men har könstillhörighet särskilt allvarliga konsekvenser för männi skor i den moderna västvärlden? Med tanke på de stora ojämlikheterna mellan olika samhällskategorier kan vi undra varför just könskategorisering skulle vara en indelning som vi behöver lära oss mer om. Människor lever sina liv som medlemmar i en mängd olika kategorier, och kön är bara en av dem. Andra indelningar som moderna samhällen kategoriserar människor utifrån är sådant som klasstillhörighet, etnisk tillhörighet, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori, bostadsort, sexuell läggning, intellektuell funktionsnivå, hälsotillstånd – och många fler. Dessutom är olika kategoriseringar ömsesidigt beroende av varandra: konsekvenserna av en viss persons könstillhörighet beror alltid på ett eller annat sätt av personens position inom de andra kategorierna som jag räknade upp – och ibland säkert av ännu fler kategorier. Ändå vill jag – och många med mig – hävda att vi behöver kunskap både om könstillhörighetens betydelser och betydelsernas

20 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 20

2019-03-26 09:52

konsekvenser. För det är i någon bemärkelse där det börjar när vi möter en person: könskategori brukar vara det första vi lägger märke till. Att inte genast kunna avgöra en persons könskategori väcker obehag hos många människor; de får svårt att veta hur de ska bete sig. Det får vi nog tolka som att könstillhörighet har betydelse.

Ska kön alltid ha betydelse? Kanske kan det jag har skrivit här ovanför ses som tecken på att det i vår typ av samhälle finns en övergripande princip för att ge könstillhörighet betydelse, nämligen principen att kön alltid ska ha betydelse? Att det alltså alltid ska betyda något att tillhöra ett visst kön; att det aldrig ska vara helt neutralt. Kan det verkligen finnas en sådan princip? Kanske. Här är några omständigheter som tyder på det: Samhället är strukturerat utifrån könskategorier både på bredden och höjden. I vissa yrken arbetar övervägande kvinnor och i andra yrken övervägande män, för att nämna ett exempel på den ena ledden. För ett exempel på den andra ledden kan vi tänka på att kvinnor är underrepresenterade, och män överrepresenterade, på de flesta maktpositioner i samhället. En ytterligare omständighet som kan tyda på att det finns en övergripande princip om att kön ska ha betydelse är de hatfyllda reaktioner och trakasserier som ofta möter människor med könsöverskridande identiteter. Det gäller särskilt de som inte tillhör någon könskategori. Sådana reaktioner kan troligen tolkas som tecken på att de som trakasserar ser de traditionella könskategorierna som betydelsefulla.

Hen och en Ibland vill en författare skriva om en viss person med en viss könstillhörighet. Då är det naturligt att använda pronomenet ”han” om en person som tillhör könskategorin ”man” och ”hon” om en person som tillhör könskategorin ”kvinna”. Så gör jag i den här boken. Men ibland vill en författare skriva om ett slags allmängiltig människa. Sedan ett

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 21

könstillhörighet.indd 21

2019-03-26 09:52

antal år har svenska språket ett könsneutralt pronomen i första person, nämligen hen, ett ord som inte tidigare fanns i svenskan. Det används idag i två olika betydelser. För det första är hen ett pronomen som syftar på en obestämd ”allmän” människa, i ett sammanhang där kön inte anses relevant. Som exempel skulle vi kunna skriva: ”När en skribent tar lunchpaus, borde hen också ta en promenad.” För det andra är hen ett pronomen för att beteckna en person som inte vill bli benämnd med något av de två könsspecifika pronomena ”han” eller ”hon”. Den användningen betecknar en specifik person, och inte en ”allmän” människa. Personer som inte vill räkna sig till någon av de två traditionella könskategorierna saknade tidigare ett första-personspronomen. I den här boken använder jag hen när det behövs ett könsneutralt pronomen i första person singularis, och i båda de bemärkelser jag just har beskrivit. Vilket av sätten som är aktuellt i ett visst sammanhang kommer att framgå av det sammanhanget.3 Ibland vill en författare föra resonemang om hur människor i allmänhet tänker eller handlar. Låt oss som exempel fortsätta på meningen om lunchpausen: ”När skribenten tar lunchpaus, borde hen också ta en promenad. Det tycker [pronomen] ju verkar hälsosamt.” Länge var standard att använda pronomenet ”man”, som ansågs könsneutralt. Senare har många reagerat på likheten mellan pronomenet ”man” och substantivet ”man”. Den likheten leder till att människor som inte betecknas med substantivet ”man” blir bortnämnda. Detta gäller alla kvinnor och alla som inte vill betecknas med ett könsspecifikt pronomen. Det könsneutrala pronomenet en har föreslagits som lösning. Det ordet fanns redan i svenskan: flera svenska dialekter använder en som pronomen i samma allmänna betydelse. Med den användningen blir exempelmeningen: ”Det tycker en ju verkar hälsosamt.” I den här boken använder jag en som könsneutralt pronomen istället för pro nomenet ”man”. Jag ersätter dock inte det könsspecifika substantivet ”man” med något annat ord.4

22 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 22

2019-03-26 09:52

Varför har jag skrivit den här boken? Med den här boken vill jag bidra till att skapa kunniga och envisa ifrågasättare av de traditioner och konventioner som vidmakthåller könsbaserade ojämlikheter. Den som är kunnig bygger sina resonemang på tillgänglig kunskap – både vetenskaplig kunskap och annan kunskap. I den här boken förmedlar jag därför en hel del kunskap som rör könstillhörigheternas betydelser. Och den som är en envis ifrågasättare är alltid beredd att ställa frågor och att inte låta sig nöja med de bekväma och vanliga svaren: ifrågasättaren är beredd att anlägga ett kritiskt granskande perspektiv. Alla som tänker och skriver gör det ofrånkomligen från något perspektiv. Det går inte att tänka och skriva från ”ingenstans”. Så när jag i den här boken går igenom olika perspektiv på könstillhörigheternas betydelser gör jag det givetvis utifrån ett specifikt perspektiv. Mitt perspektiv är det kritiskt granskande utifrån-perspektivet som jag nämnde tidigare i kapitlet. Jag återkommer i mer detalj till det perspektivet i kapitel 12, där jag ger förslag till hur lärdomarna i de mellanliggande kapitlen kan tas i bruk. Jag som har skrivit boken är legitimerad psykolog, forskare och feminist med ett långvarigt engagemang i frågor om kön och könsbaserade ojämlikheter. Jag har också länge varit intresserad av, och skrivit om, hur de frågorna hanteras i psykologiämnet och i yrken som använder sig av psykologikunskaper. I den här boken har jag ett bredare fokus på granskningar av ett antal generella principer för att ge betydelser till människors könstillhörigheter. De principerna är verksamma i alla olika delar av en persons liv och i alla delar av samhället. För att göra principerna rättvisa krävs en tvärvetenskaplig ansats. Detta blir ännu tydligare om vi tänker på de här omständigheterna: För det första finns det många konkurrerande uppfattningar om vad ”kön” egentligen är för något. Förutom de uppfattningar jag nämnde i avsnittet ”Men vad är könstillhörighet?”, har alla säkert hört människor uttrycka bestämda uppfattningar om att kön är ”bara biologi”, eller ”en produkt av evolutionen”, eller ”något socialt”, eller ”en fråga om personlig identitet”, för att nämna några vanliga förslag.

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 23

könstillhörighet.indd 23

2019-03-26 09:52

Och det finns för det andra många olika förklaringar till vad det är som sker när en persons könstillhörighet sätts i spel. Vissa kanske menar att det är hormoner som tar sig uttryck, medan andra menar att det är patriarkatet som styr, för att nämna två extremer. För det tredje finns det många olika uppfattningar om vad som borde ske i situationer där könstillhörighet sätts i spel. Vissa menar till exempel att kvinnor och män borde göra helt olika saker, medan andra menar att de borde göra samma saker, och åter andra menar att den frågan är utan betydelse. För det fjärde finns det också många olika förklaringar till var för någons könstillhörighet sätts i spel på ett visst sätt i en viss situation. Till exempel menar vissa att könsstereotypa beteenden orsakas av barndomsupplevelser, medan andra menar att de orsakas av sociala orättvisor. För det femte, till sist, samexisterar ofta flera motstridiga uppfattningar och förklaringar i samma sociala situation eller till och med i samma teori. För att göra alla de här omständigheterna rättvisa krävs en tvärvetenskaplig ansats, som kombinerar flera olika kunskapsområden. Det är en sådan ansats jag har försökt anlägga i den här boken. Då har jag givetvis haft nytta av att ha arbetat som psykolog och som psykologiforskare. Men lika stor nytta har jag haft av min erfarenhet som genusforskare i tvärvetenskapliga svenska, nordiska och internationella sammanhang. Och naturligtvis har jag haft nytta av mina erfarenheter från ett långt liv som kvinna i Sverige. Det gjorde mig ganska tidigt till feminist. Därför vill jag här ge min definition av en feminist. Den som kallar sig feminist menar att alla människor, oavsett könstillhörighet, är lika värdefulla mänskliga varelser, och att det krävs samhällsförändringar för att alla människor, oavsett könstillhörighet, ska kunna leva trygga och tillfredsställande liv.

24 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 24

2019-03-26 09:52

Presentation av bokens kapitel Kapitel 2, Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser, inleder den del av boken som behandlar principer för att ge betydelse till könstillhörighet som underbygger normer och moralregler. Då rör det sig om påbud för vilka som är de rätta sätten att vara, beroende på könstillhörighet, och vilka som är de rätta sätten att bemöta människor, beroende på deras könstillhörighet. Påbud och moralregler är produkter av specifika kulturella förhållanden; därför innehåller det här kapitlet en kort presentation av sådana kulturteoretiska resonemang som kan tas i bruk för att förstå könade normer och regler. Här finns också en diskussion om illegitima, men ändå verkningsfulla, normer och påbud. Kapitel 3, Påbud om könsskillnader och isärhållande av kvinnor och män, börjar med en genomgång av kulturella påbud om att det ska vara fysiska eller psykologiska skillnader mellan kvinnor och män. Historien innehåller många tydliga sådana påbud, och spåren av dem i nutid följs upp i kapitlet. Andra delen av kapitlet är en historisk genomgång, och därefter en uppföljning i nutid, av kulturella påbud om att kvinnor och män ska göra olika saker och finnas på olika ställen. Kapitlets tredje del är en genomgång av påbud om ojämlikheter i tillgång till makt mellan kvinnor och män, och hur de påbuden har förändrats (eller ej) i modern tid. Fokus är på politiken och arbetslivet. I den fjärde delen av kapitlet är fokus på påbud om sexuell skötsamhet dels för män, dels för kvinnor, och hur påbuden har förändrats genom historien fram till nutid. Kapitel 4, Påbud om olika värdering av olika kön, går igenom och diskuterar sådana ispelsättanden av könstillhörighet där könskategorin ”man” ges högre värde än könskategorin ”kvinna”. Kapitlet innehåller också en historisk genomgång av misogyni, det vill säga kvinnoförakt och nedvärdering av kvinnor, i religion och vetenskap, och följer upp spåren av den historien i vår nutid. För att illustrera hur resonemangen har kunnat låta i Sverige gör kapitlet ett nedslag i debatten om rösträtt för kvinnor i början av 1900-talet. Kapitel 5, Kausala förklaringar: orsaker och verkningar, inleder den del av boken som behandlar principer som underbygger

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 25

könstillhörighet.indd 25

2019-03-26 09:52

förklaringar till vad ispelsättanden av könstillhörighet orsakas av. Orsaksförklaringar till ispelsättanden är vanliga, men kanske inte alltid väl underbyggda. I det här kapitlet finns därför grundliga genomgångar av vad ord som ”orsak”, ”förklara” och ”kausalitet” betyder, och vilka krav vi ska ställa på en orsaksförklaring för att den ska vara hållbar. Tre vanliga typer av orsaksförklaringar diskuteras: materialistiska, mekanistiska och metafysiska förklaringar, samt konsekvenserna av hur de ”reducerar” de fenomen de förklarar. Kapitel 6, Förklaringsprincipen ”det är något biologiskt inre”, granskar biologiska orsaksförklaringar till ispelsättanden av könstillhörighet. Först kommer en tillbakablick på biologiska förklaringar under tidigare epoker, då övertygelsen var stark om att kvinnor var underlägsna män på i stort sett alla livsområden, och att det var kvinnors biologi som var orsaken till detta. Därpå följer en diskussion av de olika betydelser som ordet ”biologisk” kan ha, och de oklara sätt på vilka ordet ofta används i orsaksförklaringar som har att göra med könstillhörighet. Diskussioner om nutida exempel på sådana biologiska förklaringar har en central plats i kapitlet. Ett särskilt fokus är på reduktionism i biologiska orsaksförklaringar och konsekvenser av biologiskt reducerande förklaringar, till exempel meningsförlust och determinism. Kapitel 7, Förklaringsprincipen ”det är något psykologiskt inre”, går igenom vardagliga och teoretiska psykologiska orsaksförklaringar till ispelsättande av könstillhörigheter. Här granskas historiken bakom sådana förklaringar, de antaganden de bygger på, och konsekvenserna av förklaringar som fokuserar på individers inre. Ett exempel är risken att bortse från andra viktiga förhållanden i en individs liv. Här beskrivs också framväxten av idéer om maskulinitet och femininitet som personlighetsegenskaper, och olika sätt att teoretisera dem: som motsatta ändar av samma dimension, eller som oberoende dimensioner. Därpå diskuteras de svagheter som har pekats ut hos psykologiska orsaksförklaringar till ispelsättande av könstillhörigheter: kontextlöshet, skuldbeläggning av individen, samt de svagheter som dessa förklaringar delar med andra kausala förklaringar. Kapitel 8, Det motsatta könet?, granskar orsaksförklaringar som utgår från principen att det är skillnader mellan könen som spelas

26 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 26

2019-03-26 09:52

upp när könstillhörigheter sätts i spel. Sådana förklaringar bygger på en övertygelse om att det existerar många viktiga skillnader mellan kvinnor och män och använder den övertygelsen för att tolka många ispelsättanden av könstillhörighet. En huvudpoäng i kapitel 8 är distinktionen mellan observerade skillnader till exempel mellan en grupp kvinnor och en grupp män, och föreställningar om inneboende skillnader mellan kvinnor och män som antas orsaka dessa observerade skillnader. Kapitlet går också igenom de vanligaste argumenten för och emot forskning om könsskillnader. Kapitel 9, Skäl och tolkningar: förklaringar baserade i samspel och kul tur. Här presenteras förklaringar som tar fasta på hur människor tolkar sina upplevelser och vilka skäl de har för sina handlingar. Sådana förklaringar riktar uppmärksamheten mot relationer, inklusive maktrelationer, i en persons närhet och i det större kulturella sammanhanget, och vad de relationerna innebär för hur personen kan förstå sitt eget och andras handlingsutrymme. Kapitlet ger exempel på kulturellt baserade förklaringar som öppnar för andra sätt än de traditionella att till exempel förstå fenomen som sexuella trakasserier och övergrepp. Kapitel 10, Talet om kön: ordhistoria och ordbruk, kan fungera som en uppslagsbok för det gängse ordbruket när det gäller människors könstillhörigheter. Kapitlet går igenom ett antal ord och uttryck som ofta används när det talas om könstillhörigheters betydelser, inklusive deras historik och deras nutida användning i svenska språket. Här presenteras ord och uttryck som kön, sexus, tillskrivet kön, genus, genusperspektiv, jämställdhet, tvåkönsmodell, och olika könsöverskridande benämningar. Här redogörs också för debatterna om könsneutrala pronomen i svenska språket. Kapitlet avslutas med en diskussion av de oklarheter och missförstånd som ibland uppstår därför att engelska språket och svenska språket drar betydelsegränserna kring vissa centrala ord på olika ställen. Kapitel 11, Könskategorier och könskategoriserande, går igenom vanliga sätt att tänka om de mänskliga könskategorierna. Frågor som diskuteras är distinktionen mellan naturliga kategorier och människoskapade kategorier; det rimliga (eller ej) i att dra slutsatser om en individ utifrån tillhörighet till en viss könskategori; om

1. En bok om vad människors könstillhörigheter kan betyda · 27

könstillhörighet.indd 27

2019-03-26 09:52

könskategorier ska ses som sociala kategorier eller ej; vilka de mänskliga könskategorierna egentligen är och hur gränserna mellan dem ska dras; samt hur människor sätter könskategorierna i arbete när de pratar med varandra och därmed positionerar varandra på olika sätt. Kapitlet avslutas med diskussioner av konsekvenserna av att ge ”rätt” respektive ”fel” uttryck för den egna könskategorin, samt av hur kategoritillhörigheter kan ”komplicera” varandra. Kapitel 12, Att tänka från utsidan, presenterar och ger exempel på det utifrån-perspektiv som den här bokens granskningar bygger på, och fördjupar resonemangen i första kapitlets avsnitt om granskningsfrågor från utsidan av de resonemang eller teorier de granskar. Kapitlet avslutas med en lista med förslag till frågor och uppmaningar att använda för att utifrån-granska resonemang, teorier och föreställningar om människors könstillhörigheter. Kapitel 13, Bara prat? Att argumentera om könstillhörigheters betydel ser, avslutar boken. Här är fokus på hur olika typer av argument kan brukas, och hur de ibland missbrukas, i debatter om könstillhörigheters betydelser och könsbaserad ojämlikhet. Kapitlet presenterar de krav som brukar ställas för att ett argument ska betraktas som godtagbart: argumentet ska vara dels hållbart, dels relevant för de frågor som diskuteras. Därefter presenteras ett antal vanliga vilseledande sätt att argumentera, tillsammans med förslag till hur sådana argument kan bemötas. Kapitlet avslutas med resonemang om former för fredlig argumentation om den här bokens frågor, som att föreslå nya synvinklar, att ”specificera” en föreslagen kategorisering, och att föregripa andras argument. Om referenser: Som i andra fackböcker är den här boken baserad på ett stort antal forskningsrapporter, teoretiska artiklar och böcker. Eftersom jag har velat undvika att i onödan tynga läsandet med stora mängder referensangivelser i den löpande texten, har jag begränsat antalet referenser. Referenserna finns som noter i texten, och i slutet av boken finns de exakta referensangivelserna.

28 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 28

2019-03-26 09:52

DEL I PÅBUD OM ISPELSÄTTANDEN AV KÖNSTILLHÖRIGHETER

könstillhörighet.indd 29

2019-03-26 09:52

kรถnstillhรถrighet.indd 30

2019-03-26 09:52

2. Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser

är jag gick i skolan föreskrev skolans regler olika innehåll i idrottsundervisningen för pojkar och flickor. Pojkarna tränade fotboll och ishockey, och det fick flickorna inte göra. Flickorna tränade dans och gymnastiska rörelser, och det fick pojkarna inte göra. Och pojkarna undervisades för sig, och flickorna för sig. Det här ändrades för ett par decennier sedan. Sedan dess både får och förväntas flickor och pojkar göra samma saker på idrottstimmarna, och de undervisas tillsammans. De förändringarna kom under en period att innebära att alla barn, oavsett kön, förväntades träna även bollsporter som bara pojkar hade gjort tidigare. Och inga barn, oavsett kön, förväntades träna dans och gymnastiska rörelser, alltså det som bara flickor hade gjort tidigare. Men så, i en av de senaste förändringarna av skolans läroplan, infördes kravet att både flickor och pojkar ska få erfarenhet av dans och rörelseundervisning.1 Det jag just har beskrivit ger exempel på kulturellt baserade föreskrifter eller påbud: först ett påbud om att flickor skulle göra vissa saker och att pojkar skulle göra andra saker och att flickor och pojkar skulle undervisas separat; därpå att aktiviteter som förknippas med pojkar skulle bedömas som viktigare att ha med i undervisningen än aktiviteter som förknippas med flickor; och till sist att aktiviteter som tidigare förknippades med flickor blev ”rehabiliterade” så att de nu bedöms som viktiga för både pojkar och flickor. Påbuden ledde till könsspecifika konsekvenser för de berörda pojkarna och flickorna. Det är sådana könsspecifika påbud, deras konsekvenser, och förändringar

könstillhörighet.indd 31

2019-03-26 09:52

i påbuden, som det här och de två följande kapitlen handlar om. Eftersom samhällslivet i stort hittills har genomsyrats av en tvåkönsmodell för könstillhörighet, rör sig resonemang och exempel i det här och de två följande kapitlen inom en sådan tankeram.

Påbud: principer för att ge könstillhörigheten konsekvenser De som lade fast reglerna för idrottsundervisningen i min barndom byggde säkert på vad de ansåg vara tillräckliga motiv. Enligt dem fanns det tillräckliga motiv till att inte lära flickor att spela fotboll och ishockey och tillräckliga motiv till att inte lära pojkar dans och gymnastiska rörelser. Motiven var kanske sprungna ur föreställningar om vad som är lämpligt eller olämpligt för flickors respektive pojkars anatomi och fysiologi. Eller motiven kanske bottnade i estetiska eller moraliska normer för vilka fysiska aktiviteter som lämpade sig för flickor respektive pojkar.2 När riksdagen så småningom förordade samgymnastik fanns givetvis också motiv till detta beslut. Säkert fanns då också motiv till att prioritera bollsporter för både pojkar och flickor. Och troligtvis fanns det också motiv till att så småningom införa dans och rörelseundervisning för både pojkar och flickor. När vi sätter motiv i fokus blir ord som bör, borde, ska, måste, rätt, fel, lagligt, olagligt, bra och dåligt aktuella – och ibland även ord som ond och god. De orden bottnar i moral och ideologi; de förknippas med moralregler och andra slags påbud om vad som är lämpligt och olämpligt. Påbud är det ord jag har valt som sammanfattning av alla olika sorters föreskrifter, diktat, edikt, kungörelser, ukaser, befallningar, order, dekret, förordningar, bestämmelser, lagar och normer. Ett påbud har sin utgångspunkt i en uppfattning om hur något borde vara, och uttrycker en uppfattning om att detta tillstånd ska, eller åtminstone borde, drivas igenom. Påbud baseras i kollektiva föreställningar; de är kulturella företeelser. På så sätt skiljer sig påbud från individuella önskningar och viljor. En person kan givetvis ha en individuell önskan

32 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 32

2019-03-26 09:52

om att något skulle vara på ett visst sätt. Om denna önskan råkar sammanfalla med ett gällande påbud ökar chanserna att driva igenom den, eftersom personen då har lagen eller ”allmänna meningen” på sin sida. Vissa påbud har befästs i lagar och förordningar och får juridiska konsekvenser för dem som bryter mot dem. Till exempel hade Sverige fram till 1944 en lag – det vill säga ett juridiskt påbud – om att människor skulle leva heterosexuellt. Det var det året riksdagen avskaffade den lag som kriminaliserade homosexualitet. Och fram till 1949 hade Sverige en lag – ett juridiskt påbud – om att enbart fadern var förmyndare för barn födda inom äktenskapet. Det var det året som riksdagen lagstiftade om att även modern skulle vara förmyndare. Andra påbud är mer informella och får inte juridiska konsekvenser för dem som bryter mot dem. Men de får ändå konsekvenser. I min barndom var det ett informellt påbud att flickor skulle leka med dockor. En av påbudets konsekvenser var att omgivningen ofta gjorde klart för de flickor som inte var förtjusta i att leka med dockor att de inte riktigt var som flickor borde vara. Oavsett hur sådana klargöranden gick till blev konsekvensen att de berörda flickorna kände av påbudet och måste hitta ett sätt att förhålla sig till det. Jag nämnde här ovanför att påbudsprinciperna har sin förankring i den omgivande kulturen. Här kommer därför en sammanfattning av vad orden kultur och kulturella sammanhang brukar betyda.

Kulturen och könstillhörigheterna Människor är kulturvarelser. Varje barn föds in i ett kulturellt sammanhang där vissa regler gäller och vissa föreställningar tas som självklara. En människovarelse utan ett kulturellt sammanhang skulle inte vara det vi menar när vi säger ”människa”. Människovarelser formas till människor av det kulturella sammanhang de tillhör. Men människor formar också sin kultur: det är människor som har utformat vanorna och traditionerna, reglerna och föreställningarna, världsuppfattningarna och ideologierna – de centrala ingredienserna i det vi menar med kultur. Och det är också människor som antingen ifrågasätter och vill

2. Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser · 33

könstillhörighet.indd 33

2019-03-26 09:52

omforma, eller vårdar och vill bevara, dessa vanor, regler och ideologier.3 Så kulturen ingår i oss människor, och vi ingår i kulturen. Den kultur vi tillhör finns på sätt och vis både utanför oss, i form av dessa människoskapade vanor, regler och ideologier, och inuti oss, i form av de personliga avlagringarna av ett liv i en viss kulturkrets. Tänk till exempel på hur barn blir socialiserade in i det kulturella sammanhang där de lever. Det sker i den närmaste familjen, förskolan, kamratgruppen, skolan, idrottslaget men också via media som böcker, teveprogram, filmer och sociala medier. Människorna i barnets närhet överför kulturellt centrala värderingar genom sedelärande berättelser, uppmaningar och förbud. Dessa värderingar överförs språkligt-uttryckligt och därför kan barnet förhålla sig till dem medvetet och kanske argumentera emot – något som alla föräldrar har erfarit. Men människorna i barnets närhet överför också kulturellt centrala värderingar genom kroppsspråk, tonläge och andra icke-verbala medel. De uttrycken kan barnet i regel inte uppfatta och möta på samma medvetna sätt som de språkliga uttrycken. Men chansen är ändå stor att barnet påverkas av dem. Vi kan tänka på hur det brukar gå till när flickor och pojkar, ofta på subtila sätt, blir olika värderade i förskolan, i skolan, av föräldrar, och av kamrater. Idag sägs det nog sällan rent ut att pojkar och pojkars aktiviteter är mer värdefulla än flickor och flickors aktiviteter. Likaså är det ganska få människor som skulle säga rent ut att flickor och pojkar bör syssla med olika aktiviteter, eller att pojkar bör undvika ”flickiga” aktiviteter. Men ändå tycks barn snabbt fånga upp dessa uppfattningar och leva efter dem. Uppfattningarna kommer alltså med bland de ”självklarheter” jag nämnde i kapitel 1. Självklarheter som dessa viktar redan på förhand vågskålen för bedömningar i en viss riktning. På så sätt skapas kulturellt baserade förhandsviktningar, som antagligen påverkar de flesta av oss, om än i varierande omfattning.

34 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 34

2019-03-26 09:52

Kulturella förhandsviktningar Alla som lever i en viss kulturkrets kan räkna med att påverkas av dess dominerande traditioner och värderingar. Om de kulturella förhandsviktningarna av kvinnors och mäns värde är ojämlika påverkas alla – även de människor som är förespråkare för jämställdhet och likavärdering. Det är nämligen inte säkert att medvetna jämställdhetsvänliga attityder betyder att en person har lösgjort sig från alla icke-verbalt överförda kulturella föreställningar om kvinnor och män. Fundera till exempel över observationen att både kvinnor och män ofta bedömer en kvinnas prestationer som mor en aning hårdare än en mans prestationer som far. Den som gör det kräver mindre prestationer av en man för att uppfatta honom som en god far än av en kvinna för att uppfatta henne som en god mor. De bedömningarna görs inuti ett kulturellt sammanhang, i det här fallet det nutida Sverige, som uttryckligen befrämjar jämställdhetsvänliga ambitioner att bedöma kvinnor och män likvärdigt. Trots dessa medvetna ambitioner om likvärdiga bedömningar kan det alltså verka som om många av oss bär på en outtalad bedömningsskala som ställer lite högre krav för att ge modern höga moderskapspoäng än för att ge fadern lika höga faderskapspoäng. Då är skalan förhandsviktad. Den här bedömningsskalan finns i vår omgivande kulturkrets, men det är inte säkert att vi är medvetna om att vi kanske också själva tillämpar den. Men hur kan vi veta att det här fenomenet verkligen bottnar i kulturellt baserade, outtalade eller omedvetna, negativa bedömningar av vad kvinnor gör? Det är ganska nyligen som män har börjat vara deltagande fäder, så kanske borde vi ta alla chanser att uppmuntra deras prestationer? I så fall är det väl inte så dumt med lite överdrivet positiva bedömningar av fädernas insatser? Och i så fall beror väl de mildare bedömningarna av fädernas prestationer inte egentligen på att vi gör hårdare bedömningar av mödrarnas prestationer? I nästa avsnitt går jag vidare med de frågorna.

2. Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser · 35

könstillhörighet.indd 35

2019-03-26 09:52

Ett argumentativt könsbyte Ett klassiskt sätt att granska argumentationer som den här ovanför är att göra ett ”könsbyte” på de aktörer det handlar om. Här skulle vi i så fall söka efter någon motsvarande situation där kvinnor har gett sig in på typiskt ”manliga” områden. Det skulle i så fall bli ingenjörsyrken, forskning, akademiska karriärer, och även till exempel idrottsutövande. Dessa hittills mansdominerade områden är sådana där samhället i stort tydligt har uttryckt att andelen kvinnor borde bli högre. Låt oss då fånga upp argumentet från slutet på det föregående avsnittet: att vi bör göra mildare bedömningar av prestationer som utförs av människor i en underrepresenterad könskategori. Låt oss utforska om det argumentet är könsneutralt hållbart. Gäller argumentet oavsett könet på den som tar sig in på ett tidigare ovanligt område? I så fall skulle de kvinnor som började ta sig in på ”manliga” områden ha uppmuntrats och uppvärderats på liknande sätt som de av nutidens fäder som ger sig in på ”kvinnliga” områden. Det borde då följaktligen ha krävts mindre prestationer av de kvinnor som gav sig in på ”manliga” fält än av de män som redan fanns där. Men det finns inte mycket som tyder på det. De kvinnor som först gav sig in på ”manliga” områden bedömdes inte enligt en mildare skala än de män som redan fanns där. Situationen var snarare den motsatta: det krävdes bättre prestationer av kvinnor för att de skulle nå samma framgång som jämbördiga män i samma yrken. Det kan också uttryckas som att omgivningen självklart (och kanske inte helt medvetet) värderade en kvinna som utövade ett ”manligt” yrke en aning hårdare än de värderade männen i samma yrke.

Påbud från det privata till det kulturella – och det politiska Det ser alltså ut som om samhället innehåller förhandsviktningar som leder till att kvinnor och kvinnors prestationer bedöms annorlunda än män och mäns prestationer. Med den här bokens terminologi

36 · Könstillhörighet

könstillhörighet.indd 36

2019-03-26 09:52

skulle vi säga att det finns (oftast outtalade) påbud om att kvinnor och män ska bedömas olika. I så fall inställer sig några frågor för dem som möter människor i sitt dagliga arbete. Behöver vi räkna med sådana förhandsviktningar eller påbud i de specifika sammanhang där just vi arbetar? Med tanke på omfattningen i samhället i stort, borde vi nog undersöka hur det står till. Om vi då ser tecken på sådana förhandsviktningar eller påbud, borde vi granska detaljerna i hur de ser ut och hur de fungerar. Och då kommer den kanske svåraste frågan: Hur står det till med våra egna eventuella förhandsviktningar när vi möter eller bedömer kvinnor och män, eller pojkar och flickor? En enskild person kan inte alltid uppfatta hur kulturella mönster som dem jag har beskrivit påverkar det egna livet, eller ens om de gör det. För det första ser varje människa bara en liten del av de kulturella mönstren. För det andra är de flesta samhällen i västvärlden individualistiskt orienterade, det vill säga kraftigt fokuserade på individen och individens upplevelser och prestationer. Därmed riktas den enskildas uppmärksamhet bort från ”större” samhällsmönster. Sådant individualiserande tänkande påverkar både hur en tänker om uppkomsten av egna och andras problem och hur en tänker om lösningar på problemen.4 Medan jag skrev den här boken ägnade massmedia under en period exempelvis en del uppmärksamhet åt det faktum att kvinnor, särskilt i storstäder, uppvisar fler fysiska och psykologiska stressymtom än män och oftare blir sjukskrivna för de besvären. De experter som tillfrågades kom med råd som skulle göra de stressade kvinnorna bättre på att disponera sin arbetstid, säga nej till chefens krav på arbetsplatsen, hitta ”tid för sig själv”, delta i yogakurser eller mindfulnessträning och rationalisera hemarbetet. Titta på de expertråden. De kräver inga förändringar av omgivningen, men de kräver av varje enskild stressad kvinna att hon ska förändra något i sitt eget beteende. Förslagen individualiserar därmed fenomenet ”kvinnors stress”. De konsulterade experterna kanske inte skyller på den enskilda kvinnan för att hon har blivit stressad, men de lägger definitivt ansvaret för lösningen på varje enskild kvinna. I ett kulturellt sammanhang där individualiserande tänkesätt

2. Principer som ger könstillhörigheten konsekvenser · 37

könstillhörighet.indd 37

2019-03-26 09:52

het i vardagen, politiken och vetenskapen? Och vad är det egentligen som sker när någon blir

bemött som en person av ett visst kön? I Könstillhörighet utforskar Eva Magnusson könsspeci

Fotograf: Johan Gunséus

makt tas upp.

Eva Magnusson

bidrar till könsbaserad ojämlikhet. Läsaren får verktyg

KÖNS T IL L HÖR IGHE T

ilka betydelser ger vi människors könstillhörig

E VA M A G N U S S O N

KÖNS TILL HÖRIG HET FÖRKLARINGAR, NORMER, BETYDELSER

ISBN 978-91-27-81854-5

9 789127 818545

MagnussonKlar.indd Alla sidor

2019-03-26 15:57