Grundbok svenska och sva
LINNÉA SVÄRD
PÄR SAHLIN
KLARA LINDBLOM
Det var en gång … 12
Läsa sagor
En folksaga: Prinsen med åsneöron
En konstsaga: Prinsessan på ärten 20
Fakta om sagor 22
Författare i fokus
Myter hjälper oss att förstå världen
Läsa myter
Insändare och recension
Vilken är åsikten?
Vad tycker du?
Läsa insändare
Läsa faktatexter
En faktatext:
Många tonåringar sover för lite
Fakta om faktatexter
Faktatexter bygger på referat
Faktaförfattaren i fokus
Några avslutande ord
Slutuppgift: Underhållande fakta
Tre insändare:
Kampen om ungdomsgården 76
Fakta om insändare
Recensioner vill upplysa och påverka 85
Läsa recensioner
Två recensioner
Fakta om recensioner
Åsikter i fokus
Några avslutande ord
Slutuppgift: Argumentera för din favorit 101
Informerande tal och textsamtal
Beskriv och gissa
Lyssna på informerande tal
Läsa talmanus
Tala med varandra och inför andra 106
Dystopierna ger oss framtidstro 110
Fakta om informerande tal
Tala med andra om texter
Delta i textsamtal 121
Ett textsamtal: Om Prinsen med åsneöron
Slutuppgift: Lyssna aktivt
Norskan har två skriftspråk
Danska
Isländska och färöiska liknar
Källkritik
Vem kan du lita på?
Vad är en källa?
Ställ källkritiska frågor
Slutuppgift: Använd ditt metaspråk
Vad visar bilderna?
Vem säger vad?
Varför tycker de så?
Vill någon påverka dig?
Vilka normer finns i berättelsen? 180
Var har talaren hämtat informationen? 190
Några avslutande ord
Slutuppgift: Granska källorna 192
Ord & begrepp
Bildkällor
Textkällor
BERÄTTA
Sagor och myter
OM KAPITLET
Det här kapitlet handlar om två slags berättelser, sagor och myter.
Här får du:
R lära dig vad som är typiskt för en saga och kunskap om olika slags sagor
R läsa en folksaga och en konstsaga
R lära dig om sagors innehåll, struktur och språk
R bekanta dig med två kända sagoförfattare
R lära dig vad som är typiskt för en myt och varför myter uppstår
R läsa myter från olika platser i världen
R lära dig om myters innehåll, struktur och språk
R kunskap om sagornas och myternas plats i litteraturen
R prova på rollen som sagoberättare genom att själv berätta en saga.
en saga?
. Men som
du ser har texten klippts itu, så att bitarna hamnat huller om buller.
1. Läs sagan och försök att lista ut i vilken ordning textdelarna Tre små grisar ska komma för att berättelsen ska bli korrekt.
Den andra lilla grisen var också lat. Han träffade på en man som hade en hög med kvistar. ”Snälla, ge mig kvistar så att jag kan bygga mig ett hus”, bad grisen mannen. Mannen gav kvistar till grisen och han byggde snabbt och lätt ett hus åt sig.
Den första lilla grisen var väldigt lat. Han träffade på en man som hade en hög med halm. ”Snälla, ge mig halm så att jag kan bygga mig ett hus”, bad grisen mannen. Han fick tillräckligt med halm av mannen så att han snabbt och lätt kunde bygga ett hus till sig. mannen.
C.
D.
Vargen bankade först på dörren till huset av halm. ”Lilla gris, släpp in mig!” ropade han. ”Aldrig i livet!” svarade grisen. ”Då ska jag frusta och pusta och blåsa omkull ditt hus! Och sen ska jag äta upp dig!” ropade vargen då. När den lilla grisen fortfarande inte öppnade dörren började vargen frusta och pusta. Till slut blåste huset omkull. Den lilla grisen sprang då för sitt liv till den andra grisens hus som var byggt av kvistar.
E.
Det var en gång tre små grisar. När de var tillräckligt stora skickade deras mamma iväg dem ut i vida världen. Hon sa: ”Nu får ni klara er själva och det första ni behöver göra är att bygga er varsitt hus där ni är säkra för vargen”.
F.
Vargen följde efter och bankade på dörren till huset av tegel. ”Lilla gris, släpp in mig!” ropade han. ”Aldrig i livet!” svarade den tredje lilla grisen. ”Då ska jag frusta och pusta och blåsa omkull ditt hus! Och sen ska jag äta upp er alla tre!” ropade vargen då. Han började återigen frusta och pusta. Men ingenting hände. Hur mycket vargen än tog i och frustade och pustade så stod huset byggt av tegelstenar stadigt kvar.
Den tredje lilla grisen var flitig och klok. Han träffade på en man som hade en hög med tegelstenar. ”Snälla, ge mig tegelstenar så att jag kan bygga mig ett hus”, bad grisen mannen. Mannen gav grisen tegelstenar och hela dagen kämpade och slet grisen med att bygga ihop huset. När kvällen kom var han äntligen färdig.
G.
Vargen funderade över hur han skulle kunna ta sig in i huset byggt av tegel, och till slut fick han en ny idé. Han klättrade upp på husets tak och hoppade ner i skorstenen. Men den tredje lilla grisen hade, klok som han var, gissat vad vargen skulle göra. Under skorstenen hade han ställt en stor gryta med kokande vatten. När vargen hamnade i grytan ylade han av smärta, hoppade ur grytan, sprang ut från huset och in i skogen. Han kom aldrig mer tillbaka och de tre små grisarna kunde leva lyckliga i alla sina dagar.
H.
I.
Därefter levde de tre små grisarna fridfullt i sina hus. Men så en dag kom den stora stygga vargen förbi. När grisarna fick syn på vargen blev de rädda och låste in sig i sina hus.
Vargen följde efter och bankade på dörren till huset av kvistar. ”Lilla gris, släpp in mig!” ropade han. ”Aldrig i livet!” svarade den andra lilla grisen. ”Då ska jag frusta och pusta och blåsa omkull ditt hus! Och sen ska jag äta upp er båda två!” ropade vargen då. Han började återigen frusta och pusta. Till slut blåste huset omkull. De två små grisarna sprang då för sina liv till den tredje grisen som släppte in dem i huset byggt av tegelstenar.
2. Arbeta tillsammans med en klasskamrat. Jämför era svar på uppgift 1.
a) Kom ni fram till samma ordning?
b) Hur visste ni i vilken ordning delarna skulle komma? Finns det några ledtrådar i texten som avslöjar ordningen? Hur visste ni till exempel vilken del som var sagans inledning? Förklara för varandra hur ni tänkte.
3. Läs sagan högt för varandra. Turas om att läsa varannan textdel. Gör sedan uppgift a) och b) tillsammans:
a) Hur märks det att Tre små grisar är en saga, och inte en annan typ av text? Ge exempel på sådant i texten som visar att det är just en saga.
b) Vilka andra sagor känner ni till? Gör en lista tillsammans.
Det var en gång …
Snälla, berätta en saga! Har du bett om att få höra en riktigt spännande historia någon gång? Då är du inte ensam. De här orden utropades troligtvis redan för många tusen år sedan. Och de har fortsatt att höras genom historien, ända fram till idag.
Sagan är den äldsta formen av berättande som vi känner till. Då – i en tid för länge, länge sedan – kan vi föreställa oss hur människor samlades runt en lägereld när solen gått ner. Där satt de tätt intill varandra och värmde sig. Det fanns inga skärmar att titta på och inte ens några lampor som lyste upp. För att få en stunds underhållning berättade man historier för varandra. Troligtvis lyssnade både barn och vuxna med stora ögon och spetsade öron.
Berättandet var ett sätt att koppla av och fly verkligheten för en stund.
På samma sätt som du idag fångas av en bra bok, eller sjunker in i en underhållande serie eller en spännande fi lm.
Sagor berättades ur minnet
De första sagorna skapades för så länge sedan att något skriftspråk ännu inte var uppfunnet. Eftersom berättelserna inte kunde skrivas ner, var människor tvungna att komma ihåg och spara dem i minnet.
Genom muntligt berättande fördes sagorna vidare, från gammal till ung, från generation till generation. Sagorna skiljde sig därför åt beroende på vem som berättade, och kunde också förändras i takt med att de spreds till olika platser och olika kulturer. Sagan om Askungen sägs till exempel fi nnas i 300 olika versioner.
Två olika slags sagor
Du kanske har hört talas om Snövit, Hans och Greta och Rödluvan?
Det är exempel på folksagor, berättelser som är så gamla att vi inte vet när de uppstod och vem som kom på dem.
Kanske tänker du, som många andra, att sagor främst är för barn?
Men de äldre folksagorna riktar sig även till vuxna. För att fånga lyssnarens intresse är sagorna ofta otäcka och skrämmande. Men de slutar nästan alltid lyckligt. Många folksagor har gjorts om för att passa yngre läsare bättre. Du har säkert sett Disneyfi lmer som har folksagor som grund, till exempel.
Senare skrevs även konstsagor. Det är sagor som har en namngiven författare och som man vet när de skrevs. Här har författaren arbetat med språket och gestaltningen noggrant, som en konstnär.
Det gör att berättelsen upplevs som mer levande och att läsaren kan leva sig in i det som händer. Den fula ankungen av H.C. Andersen och Charles Dickens En julsaga är två exempel på konstsagor.
Vad är typiskt för en saga?
Sagor utspelar sig i en annan tid, ofta för länge sedan, och på en främmande plats. I sagans värld kan vad som helst hända. Där kan fi nnas magiska krafter, talande djur, onda trollkarlar och goda feer, häxor, jättar, drakar och troll. Men vi kan även möta helt vanliga människor, som är med om fantastiska äventyr.
gestaltning författaren målar upp bilder för läsaren, till exempel genom att beskriva hur något ser ut, luktar eller känns
Sagor och myter 13
tema grundtanken i sagan, det övergripande ämne som sagan handlar om budskap det sagan vill säga läsaren, till exempel en lärdom
Sagovärlden är alltså väldigt olik vår egen vardag. Men trots det kan sagor säga något om hur det är att vara människa idag. Vi kan känna igen oss i en sagas tema, alltså det ämne som sagan handlar om på djupet. Det kan exempelvis vara kampen mot orättvisor, vänskapens betydelse eller känslan av att vara ensammast i världen.
Ibland kan vi också lära oss något av en saga. Berättelsen kan ha ett tydligt budskap, till exempel du ska inte ljuga eller stjäla, du ska bry dig om andra, vara fl itig och generös. Sagan kan också handla om vad som är rätt och fel. Den som är god blir belönad i slutet av sagan, medan den som är ond blir bestraffad. En del sagor berättar om hur någon som är liten och svag lyckas övervinna svårigheter och stå som segrare till slut. Sagor kan alltså få oss att tänka till och ge oss nya insikter och kunskaper.
Men framför allt är sagorna underhållning och verklighetsflykt.
När någon berättar en historia för oss sätts fantasin i rörelse. Vi ser bilder för vårt inre, tänker och känner saker. Vi får besöka en annan plats, se världen genom någon annans ögon och ta del av nya upplevelser. Med hjälp av fantasin ger vi oss ut på äventyr!
Flera typer av sagor
Du har läst om den klassiska folksagan och dess efterföljare konst sagan. Men det finns fler slags sagor, till exempel:
Fabler är sagor där djur är rollfigurer. Berättelserna har en sensmoral, de vill lära ut något, till exempel vad som är rätt och fel eller hur man ska behandla andra. Tre små grisar, som du läste i kapitlets inledning, är ett exempel på en fabel.
Dilemmasagor saknar ett tydligt slut. Istället finns det flera möjliga lösningar, och läsaren får själv fundera kring vilken som är bäst. En välkänd dilemmasaga handlar om tre bröder som äger varsitt magiskt föremål. Med hjälp av föremålen räddar de livet på flickan som de alla tre är förälskade i. Frågan är vems föremål som hade störst betydelse och vem som därmed har gjort sig förtjänt av flickans kärlek?
Sägner utger sig för att berätta om en sann händelse, något som hänt i verkligheten. Men berättelsen innehåller ofta övernaturliga inslag och är påhittad, precis som andra sagor. Det kan till exempel handla om en familj som får sitt nyfödda barn bortrövat av trollen. Istället för bebisen ligger plötsligt en trollunge i vaggan, en bortbyting.
Läsa sagor
Nu är det dags för dig att läsa sagor. Här är några lässtrategier, sådant som kan
vara bra att tänka på för att underlätta läsningen och förståelsen av sagan.
Före läsningen
Bläddra till s. 16 och titta på texten utan att börja läsa.
Fundera kring:
Hur lång är texten?
Hur kan du se att det är just en saga, och inte en annan slags text?
Titta på bilden som hör till sagan. Vad visar den?
Vilka tankar väcks hos dig när du ser bilden?
Vad säger bilden dig om sagans handling?
Läs rubriken. Vad säger titeln dig om sagans handling?
Under läsningen
Läs sagan. Fundera över dessa frågor under tiden:
Hur börjar sagan?
Vad får du veta redan i inledningen?
Presenteras till exempel tiden eller platsen där sagan utspelar sig?
När presenteras rollfigurerna?
Vad får du veta om dem?
I de flesta sagor finns ett problem eller en konflikt som handlingen kretsar kring. Vilken är konflikten i den här berättelsen? Var i texten får du reda på det?
Är det något som är svårt i texten? Fastnar du till exempel på ett okänt ord eller en krånglig mening?
Om du ändå förstår sammanhanget kan du läsa vidare. Markera då det oklara, så att du kan gå tillbaka och reda ut det senare. Om du fastnar helt behöver du reda ut oklarheten direkt, antingen på egen hand, med hjälp av en kamrat eller din lärare.
Efter läsningen
När du läst sagan kan du fundera kring:
Påminner berättelsen om något annat som du läst eller sett, till exempel en film eller en serie?
Kan du känna igen något av dig själv i sagan, till exempel en erfarenhet eller en känsla?
Varför tror du att den här berättelsen kom till en gång i tiden?
Vad är sagans budskap –vad ska läsarna ta med sig eller lära av sagan?
En konstsaga
Prinsessan på ärten
Du ska nu få läsa Prinsessan på ärten
Det är en konstsaga, skriven av den danska författaren H.C. Andersen. Sagan gavs ut första gången 1835.
gott
inte var så riktigt. Så kom han då hem igen och var så bedrövad, för han ville så gärna ha en verklig
et var en gång en prins, han ville ha sig en prinsessa, men det skulle vara en riktig prinsessa. Så reste han hela världen runt för att fi nna någon sådan, men överallt var det något, som var på tok; prinsessor fanns det gott om, men om det var riktiga prinsessor, det kunde han inte bli förvissad om, för alltid var det något, som inte var så riktigt. Så kom han då hem igen och var så bedrövad, för han ville så gärna ha en verklig prinsessa.
En kväll blev det ett fasligt oväder; det åskade och blixtrade, regnet öste ned, ja, det var alldeles förskräckligt! Då knackade det på stadsporten, och den gamle kungen gick för att öppna.
oväder; det åskade och blixtrade, regnet öste ned, ja, det var alldeles förskräckligt! Då knackade det på stadsporten, och den gamle kungen
Det var en prinsessa, som stod utanför. Men Herre Gud, så hon såg ut av allt regnet och ovädret!
Vattnet strömmade om håret och kläderna på henne, och det rann in genom tån på hennes sko och ut genom hälen, och så sade hon, att
Det var en prinsessa, som stod utanför. Men Herre Gud, så hon såg ut av allt regnet och ovädret! Vattnet strömmade om håret och kläderna på henne, och det rann in genom tån på hennes sko och ut genom hälen, och så sade hon, att hon var en riktig prinsessa.
– Ja, det ska vi nog ta reda på! tänkte den gamla drottningen, men hon sade ingenting, gick in i sängkammaren, lyfte undan alla sängkläderna och lade en ärta på sängbottnen. Sedan tog hon tjugo madrasser, lade dem ovanpå ärten, och sedan ytterligare tjugo ejderdunsbolstrar ovanpå madrasserna.
Där skulle nu prinsessan ligga på natten.
Nästa morgon frågade de henne, hur hon hade sovit.
– Å, förskräckligt illa! sade prinsessan, jag har nästan inte fått en blund i mina ögon på hela natten! Gud vet, vad det kan ha funnits i sängen! Jag har legat på något hårt, så att jag är alldeles gul och blå över hela kroppen! Det är alldeles förskräckligt!
Då kunde de förstå, att det var en riktig prinsessa, eftersom hon genom de tjugo madrasserna och de tjugo ejderdunsbolstrarna hade känt ärten. Så öm i skinnet kunde ingen annan än en verklig
har prinsessa vara.
Så tog prinsen henne till hustru, för nu visste han, att han fick en riktig prinsessa; och ärten kom på museum, och där kan man ännu få se den, om ingen har tagit den.
kom
Se, det var en riktig historia!
Prinsessan på ärten
Uppgifter
av H.C. Andersen. Översättning av Elisabet Björklund.
1. Arbeta tillsammans med en klasskamrat. Sammanfatta muntligt sagans handling i fyra eller fem meningar.
2. Reflektera tillsammans:
a) Liksom Prinsessan på ärten slutar många sagor med att en prins får sin prinsessa och att de gifter sig. Vilka andra sagor kan ni komma på med liknande slut?
b) Vilka berättelser där kärleksparet inte får varandra på slutet kan ni komma på? Ni kan även ge mer moderna exempel.
c) Prinsessan på ärten handlar om hur en ”riktig” prinsessa ska vara. Beskriv bilden av prinsessor som förmedlas i sagan. Ge gärna fler exempel på hur prinsessor ska vara, från andra berättelser.
d) En del berättelser går emot den traditionella bilden av hur prinsessor eller andra kvinnliga rollfigurer ska vara. Vilka kan ni komma på? Ni kan även ge mer moderna exempel.
Fakta om sagor
Hur vet du att en berättelse är just en saga, och inte en annan slags text? Sagor följer ofta en viss form, de innehåller vissa ingredienser som är typiska för just sagan. Du kan jämföra med att baka en sockerkaka: i receptet finns ett antal ingredienser, till exempel socker, mjöl och smör, som blandas i en särskild ordning. På samma sätt kan man säga att en saga byggs upp. Den innehåller vissa sagoingredienser, och formas genom en särskild struktur och ett särskilt språk.
Innehåll
Alla sagor skiljer sig åt. Men ofta liknar de också varandra. Nu ska vi titta närmare på innehållet som är typiskt för just sagan som text.
En konflikt – ett problem att lösa
Sagor kretsar kring ett problem, eller en konflikt , som driver handlingen framåt och får saker att hända. Konflikten presenteras ofta tidigt och sagan handlar sedan om att lösa den:
– Han har ju åsneöron! En prins, en blivande kung, kan inte ha åsneöron. Folk kommer att skratta åt honom, skratta åt oss.
I slutet av sagan får konflikten sin lösning och allt ordnar sig till det bästa:
– Ja, han har faktiskt åsneöron, men han är ju riktigt snygg i dem. Han blir nog en bra kung en dag.
En plats långt borta för länge sedan
Sagor utspelar sig ofta på en obestämd plats någonstans långt borta. Läsaren får inte veta exakt var eller när i tiden berättelsen äger rum. Beskrivningar som I ett avlägset kungarike för länge, länge sedan, ger läsaren en känsla av att händelserna sker i en värld där allt är möjligt.
Så reste han hela världen runt för att finna någon sådan, men överallt var det något, som var på tok …
Prinsessor, magiska väsen och kloka barn I sagan möter vi flera olika rollfigurer. Huvudpersonen är ofta ett barn med låg status i sin familj eller i byn där hen bor. Det kan till exempel vara det yngsta syskonet i familjen eller det fattigaste barnet i byn. Men tack vare sin klokhet eller list är barnet den som i slutet lyckas lösa sagans konflikt.
Prinsessor, prinsar och andra kungligheter är vanliga i sagor. De är ofta godhjärtade men ställs inför en rad svårigheter:
Så kom det sig att prinsen växte upp med en stickad mössa på huvudet som dolde åsneöronen.
Förutom människor kan sagor också handla om djur eller väsen med övernaturliga förmågor, till exempel feer, häxor eller troll:
En dag fick drottningen besök av en gammal krokig trollkäring …
Goda och onda krafter
Kampen mellan gott och ont är väldigt vanlig i sagor. Det kan till exempel vara en godhjärtad kung vars dotter blir bortrövad av en elak jätte.
Synsättet i sagorna är väldigt svartvitt: en rollfigur är antingen enbart god eller helt och hållet ond. Gråskalan som finns i verkligheten, där en person till exempel kan vara både elak och snäll, syns sällan i sagorna.
Även andra kontraster kan vara tydliga i sagor, till exempel vacker–ful, smart–korkad, hopp–förtvivlan, glädje–sorg. Kontrasterna ger berättelsen liv och gör det tydligt för den som läser eller lyssnar vem som är ond eller god eller när det är glädje eller sorg.
Snart hade buanden och hån förbytts till hurrarop och applåder.
Magi och övernaturliga händelser
Sagor är ofta fyllda av otroliga händelser. Människor blir förvandlade till stenar eller djur, saker blir levande och föremål har magiska krafter. Trolldrycker, djur med mänskliga egenskaper och väsen
Sagor och myter 23
Författare i fokus
Till skillnad från folksagor har konstsagor en namngiven författare, man vet alltså när de skrevs och av vem. Många har skrivit konstsagor genom historien fram till idag. Här får du läsa om två författare.
H.C. Andersen (1805–1875)
En av världens mest berömda författare av konstsagor är dansken Hans Christian Andersen. På s. 20 fick du läsa Prinsessan på ärten. Du har kanske också hört talas om Den fula ankungen eller Kejsarens nya kläder?
H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun handlar om en havsprinsessa som blir förälskad i en prins. För att få träffa honom igen måste hon bli människa. Prinsessan besöker därför den onda havshäxan:
– Jag vet vad du vill, morrade havshäxan när hon fick syn på den lilla sjöjungfrun. Du vill bli av med din fi skstjärt och få två ben istället. Du vill kunna gå omkring uppe på land och hoppas att prinsen ska bli kär i dig. Dessutom vill du ha en odödlig själ! Jag ska göra iordning en dryck åt dig som kommer att förvandla din fi skstjärt till två ben.
– Du kommer att kunna gå, men varje steg kommer att göra så ont som om du gick på tusen knivar. Om du vill lida så mycket ska jag hjälpa dig!
– Ja, det vill jag, sa den lilla sjöjungfrun bestämt.
Den lilla sjöjungfrun, 1832
Elsa Beskow (1874–1953)
Elsa Beskow var en svensk barnboksförfattare och konstnär som skrev många sagor, bland annat Hattstugan, Sagan om den lilla, lilla gumman och Puttes äventyr i blåbärsskogen.
I Solägget går en liten älva på upptäcktsfärd i skogen när hon får syn på något stort, gult och runt som ligger i mossan:
– Oj, ett sånt stort ägg, tänkte hon. Var i all världen har det kommit ifrån?
Hon tittade rakt upp och fick se ett ljust hål i molnen alldeles ovanför. Nu förstår jag, tänkte hon, stackars solen har tappat sitt ägg och kan inte hitta det för att molnen är i vägen!
Och så sprang älvan fort, fort för att berätta den stora nyheten för sin vän Kotte.
Solägget, 1932
Uppgifter
1. Sagor innehåller ofta magi och övernaturliga inslag. Vilka exempel på det kan du hitta i de här två texterna?
2. Vilken av sagorna skulle du vilja läsa vidare? Förklara hur du tänker med hjälp av exempel från texten.
3. H.C. Andersen och Elsa Beskow är båda från nordiska länder. Vilka sagor eller sagoförfattare känner du till från andra delar av världen? Prata med en klasskamrat och kom på så många exempel ni kan.
Berättas i dåtid
De flesta myter är skrivna i tempuset preteritum, dåtid. Det ger läsaren en känsla av att författaren återberättar något som verkligen har hänt:
Den bleke Mano rullade över himlen med sitt svaga ljus lånat av Bejve. Det var onda tider. Nya människor föddes med hat och fiendskap inom sig.
Ord som anger tid
Många myter utspelar sig i en annan tid, när världen var en annorlunda plats. Vaga tidsuttryck som i evig tid, innan tidens början eller i tidernas begynnelse är vanliga:
Överguden Jubmel vandrade i tidernas begynnelse längs urtidsvattnet där gastarna tjöt. Sedan skapade han den nya lyckliga världen …
Levande beskrivningar
Precis som i sagor används språket i myter för att fånga den som läser eller lyssnar. För att göra myten så levande som möjligt används ofta beskrivande ord som adjektiv och adverb för att skildra personer, miljöer och händelser. Beskrivningarna väcker fantasin och hjälper läsaren att skapa inre bilder:
Bejve och hans söner, Attjes och Navvis, levde sedan bekymmerslösa i det lyckliga landet. Men månguden Mano, Bejves bror, greps av avund. Han hällde avundsjuka som ett frätande gift i Attjes sinne.
Uppgifter
1. Textexemplen här ovanför är hämtade från myten När samerna miste sitt goda land på s. 35. Titta på myten Sköldpaddans lysande idé på s. 33. Samtala med en klasskamrat och välj ut liknande textexempel som beskriver till exempel plats, rollfigurer, budskap och språk.
2. Påminner Sköldpaddans lysande idé om andra berättelser som ni läst eller sett? Vilka, i så fall?
Sagornas plats i litteraturen
Du känner säkert till att historien är indelad i olika tidsperioder, till exempel antiken och medeltiden. Även litteraturen delas in i perioder, eller epoker. Ämnet litteraturhistoria handlar om att studera texter och berättelser från olika epoker genom historien. På så sätt kan vi få ökad kunskap och förståelse för hur människor levde och tänkte förr, men också få syn på hur dåtidens texter har påverkat och inspirerat den litteratur som skrivs idag.
Eftersom sagor och myter är våra äldsta berättelser, är de en viktig del av litteraturhistorien. Många sagor och myter är flera tusen år gamla. Fabler och myter från det antika Grekland, isländska sagor och en mängd berättelser med ursprung i nuvarande Indien och Mellanöstern, är några exempel. En av världens mest kända sagosamlingar heter Tusen och en natt. I den berättar en ung kvinna, Sheherazade, varje natt en ny saga för kungen, så att han inte ska döda henne. Efter tusen nätter, och lika många sagor, har kungen slutat att vara ond och blivit en god man som älskar henne.
Sagor samlas in och bevaras
En del sagor är så gamla att ingen med säkerhet kan säga var de kommer från. Det enda vi vet är att berättelserna förts vidare muntligt, från gammal till ung, under lång tid.
Under romantiken, som epoken cirka 1790–1830 kallas, började man att samla in och skriva ner de gamla folksagorna. Det var tur, för annars kanske du aldrig hade fått höra dem. En av samlarna hette Charles Perrault. Han gav ut sagosamlingen Gåsmors sagor i Frankrike 1697. I boken finns bland annat berättelsen om Riddar Blåskägg som mördar alla sina fruar, och sagan om hur den glupska vargen äter upp både Rödluvan och hennes mormor. Eftersom folksagorna riktade sig mer till vuxna än till barn innehöll de ofta hemskheter som våld, död och otäcka rollfigurer.
epok tidsperiod. Inom litteraturhistorien exempelvis romantiken och modernismen.
Varje litterär epok har sina kännetecken för hur man skrev och om vad.
Charles Perrault
Under mitten av 1800talet blev folksagorna populära i Europa. Bröderna Jacob och Wilhelm Grimm var två tyska språkforskare som reste runt och samlade in gamla folksagor. De menade att sagorna var viktiga för att förstå ett lands språk och kultur. I bröderna Grimms sagosamling kan du också läsa berättelsen om Rödluvan, men där dyker jägaren upp i slutet av sagan, dödar vargen och räddar både den lilla fl ickan och hennes mormor.
Charles Perrault
Bröderna Grimms sagosamling blev väldigt populär – särskilt hos barn. Därför började man skriva om allt fler av de gamla sagorna, så att de med tiden blev allt mer barnvänliga. De nya versionerna var inte lika otäcka och framförallt fick de lyckliga slut, som i Grimms version av Rödluvan.
Sagorna inspirerar då och nu
Jacob & Wilhelm Grimm
H.C. Andersen Elsa Beskow
Astrid Lindgren
Många författare inspirerades av sagolitteraturen och började skriva egna konstsagor i samma stil. H.C. Andersen, som du läst om tidigare i kapitlet, var en av dem. Men det fanns också många andra. En av Sveriges mest berömda författare Astrid Lindgren, till exempel. Hennes berättelser har nästan alltid tydliga sagoingredienser. Ofta börjar historierna i vardagen, men sedan träder huvudpersonen in i en sagovärld. Det händer till exempel i Bröderna Lejonhjärta och Mio min Mio
Även litteratur som skrivs idag inspireras av sagorna. Det kan handla om klassiska teman som kampen mellan gott och ont, eller att en helt vanlig person utvecklas till hjälte. Det kan också vara historier som utspelar sig i fantasivärldar där det fi nns övernaturliga krafter och magiska varelser. Sagan om ringentrilogin och böckerna om Harry Potter är två exempel. Många av berättelserna har också blivit fi lm, serie eller datorspel. På så sätt lever sagorna vidare.
I det här kapitlet har du besökt sagornas och myternas värld. Du har fått möta både prinsessor, talande djur, gudar, troll käringar, hjältar och helt vanliga människor. Du vet nu vilka ingredienser som ingår i sagan och vad som är typiskt för en myt. Du har läst både sagor och myter, och känner till några kända sagoförfattare.
I arbetsboken har du fördjupat dina kunskaper och fått skriva en egen saga. Som du vet är sagor från början tänkta att förmedlas muntligt. På nästa sida fi nns en uppgift där du får berätta en saga. Gör gärna det!
I framtiden kommer du att möta många slags berättelser, både i klassrummet och utanför. Det kan handla om spännande deckare, romantiska noveller eller äventyrliga fantasyromaner. Oavsett vilka slags texter du läser eller lyssnar till, kan det vara intressant att fundera över vilka spår av sagor som går att fi nna just där? avslutande ord
Slutuppgift
Berätta en saga
Nu ska du själv få berätta en saga. Förbered dig genom att arbeta med uppgifterna här nedanför. Samlas sedan tillsammans med några klasskamrater och berätta för varandra.
Problem/ konflikt?
1. Välj en saga! Ta en som du själv gillar eller som du tror kan vara rolig att berätta. Har du gjort uppgiften i arbetsboken där du skulle skriva en egen saga? Berätta gärna den! Om du hellre vill berätta en myt så går det lika bra.
2. Läs sagan. Gärna två gånger.
3. Lägg ifrån dig sagan och fundera över vad du kommer ihåg:
a) Hur börjar och slutar sagan?
b) Vilken är konfl ikten i sagan?
c) Finns det något budskap? Vilket, i så fall?
d) Vilka känslor väcker sagan hos dig?
e) Vilka händelser ser du framför dig när du tänker tillbaka på det du läst?
4. Sammanfatta handlingen, antingen genom att skriva ner stödord eller genom att rita bilder, som en tecknad serie. Anteckningarna ska hjälpa dig att komma ihåg vad som händer i sagan och i vilken ordning. Du ska inte skriva ner exakt vad du ska säga – det gör ingenting om sagan förändras lite när du berättar.
5. Fundera över hur du kan använda rösten och kroppsspråket när du berättar. Kan du viska när det är extra spännande – eller höja rösten när det sker något dramatiskt? Ska du göra olika röster när olika rollfi gurer pratar? Kan du använda gester eller ansiktsuttryck för att förstärka det som händer?
6. Berätta sagan för en provpublik, till exempel en vuxen hemma eller en kompis. Ta dina anteckningar till hjälp. Berätta gärna flera gånger.
7. Nu är det dags att kliva in i rollen som sagoberättare. Sätt dig tillsammans med en grupp klasskamrater och turas om att berätta era sagor för varandra. Skapa gärna lite stämning med dämpad belysning och levande ljus. På samma sätt som människorna för flera tusen år sedan, samlas ni nu runt elden för en stunds underhållning och verklighetsflykt. Mycket nöje!
Budskap?
Känslor?
LINNÉA SVÄRD
PÄR SAHLIN
KLARA LINDBLOM
Grundbok svenska och sva
SVEA är ett läromedel i svenska och sva för högstadiet som tydliggör progressionen mellan årskurserna. Här finns återkommande kapitelrubriker som visar hur det centrala innehållet i kursplanerna konkretiseras. Med SVEA har samtalet en central plats i undervisningen.
Grundboken innehåller:
R muntliga uppgifter som ger eleven möjlighet att utveckla sina kunskaper tillsammans med andra
R mönstertexter som modellerar typiska drag. I årskurs 7 möter eleven sagor, myter, faktatexter, referat, insändare, recensioner och informerande tal.
R strategier för fokuserad läsning
R en modell för strukturerade textsamtal
R fakta om språkbruk, språkriktighet och källkritik.
I arbetsböckerna för svenska respektive sva får eleven befästa och fördjupa sina kunskaper. Med elevtexter som utgångspunkt arbetar eleven vidare med innehåll, struktur och språk innan hen skriver egna texter.
SVEA består av
Grundbok
Arbetsbok svenska
Arbetsbok sva
Lärarhandledning
Skönlitterär pocketbok nok.se/svea
