Övergångar i fritidshemmet
Arbeta systematiskt för en tillgänglig lärmiljö
Innehåll
Inledning 11
Målgrupp 13
Vår intention med boken 14
Bokens avgränsningar 15
Forskningsbakgrund 15
Ord och begrepp 16
Bokens upplägg 16
Del 1. En grund för trygga övergångar 19
Kapitel 1. Utmaningar och uppdrag 20
Vad är en övergång? 20
Övergångar utmanar tryggheten 21
Övergångar utmanar exekutiva funktioner 21
Exekutiva funktioner 22
Central koherens 23
Styrdokument 24
Skollagen 24
Läroplanen, Lgr 22 24
Barnkonventionen 25
Samverkan och ansvar 26
Fritidshemmet och läroplanen 26
Fritidshem och skola i ett gemensamt ansvar 27
Rektors ansvar 27
Elevhälsans ansvar 28
Gemensamt ansvar 28
Kapitel 2.
Organisera för framgångsrika övergångar 31
Generella framgångsfaktorer 31
Förberedelse 32
Generell och specifik förståelse 33
Hänsyn till kognitiva förutsättningar 35
Systematiskt arbetssätt 38
Kapitel 3. Systematiskt
Att arbeta systematiskt 40
1. Var är vi? 41
Kartlägg krav i lärmiljön 42
arbetssätt i fyra steg 40
Gör eleverna delaktiga i arbetet 44
2. Vart ska vi? 45
SMART:a mål 45
Motiverande mål 46
Kort- och långsiktiga mål 47
3. Hur gör vi? 47
Uppföljning 48
4. Hur blev det? 48
Är det värt tiden det tar? 48
Kapitel 4. Samverkan och samarbete 50
Förutsättningar för samverkan 50
Skolledningens roll 51
Fritidshemmets roll 52
Klassläraren 52
Eleven 53
Elevstödjaren 53
Elevhälsoteamet 54
Vårdnadshavaren 54
Externa aktörer 55
Relationer 56
Rutiner 61
Del 2. Övergångar i praktiken 63
Kapitel 5. Övergångar mellan skola och fritids 64
Förutsägbarhet 64
Lärmiljö 66
Gemensam planeringstid 67
Dags för skola 68
Underlätta övergången vid morgonfritids 69
Dags för fritids 69
Dags att gå hem 70
Diskussionsfrågor 71
Kapitel 6. Övergångar i schemat 72
Schemat som karta 72
Hållbara scheman 73
Olika scheman 75
Personalschema 75
Fritidsgruppens schema 76
Aktivitetsschema 79
Rastschema 80
Individuellt schema 82
Mellanmålsschema 83
Lovschema 85
Kartlägg vilka scheman som används 85
Diskussionsfrågor 86
Kapitel 7. Mellanmål – inte bara ”mellis” 87
Mellanmålets syfte 87
Skapa goda förutsättningar 88
Rutiner för mellanmål 89
Före mellanmålet 89
Under mellanmålet 93
Efter mellanmålet 95
Arbeta systematiskt 96
Diskussionsfrågor 97
Kapitel 8. Övergångar i den styrda aktiviteten 98
Aktiviteten kartläggs och planeras 98
Aktiviteten startar och genomförs 101
Övergångar i en styrd aktivitet 103
Aktiviteten avslutas 106
Reflektion 106
Diskussionsfrågor 107
Kapitel 9. Övergångar i den fria aktiviteten 108
Den fria aktiviteten 108
Kartlägg utifrån schemat 110
Kartlägg utifrån skolgårdskartan 111
Organisera för den fria aktiviteten 114
Övergångsaktivitet 114
Tydliggör tidsåtgången 116
Diskussionsfrågor 117
Kapitel 10. Övergångar vid utflykter 118
Olika utflyktsmål 118
När lärmiljön förändras 119
Före – att planera för en utflykt 119
Förbered med en grundstruktur 120
Pack- och checklistor 121
Förbered övergångarna 122
Under – att genomföra utflykten 124
Efter – att följa upp utflykten 126
Diskussionsfrågor 126
Kapitel 11. Lovfritids 128
Korta eller långa skollov 128
När verksamheter slås samman 129
Att förebygga vid sammanslagning 131
När barnomsorg blir lovfritids 133
Att främja goda förutsättningar 136
Diskussionsfrågor 137
Del 3. Mallar 139
Översikt av mallar 140
Tack 164
Referenser 165
Inledning
De flesta elever upplever nog att tiden i fritidshemmet flyter på utan större svårigheter, även om det finns brister i organisationen vid övergångar mellan olika moment och aktiviteter. Vissa kan däremot känna oro inför alla de övergångar som sker, både mellan hem och fritidshem och mellan skola och fritidshem. Dessutom finns det ett stort antal övergångar mellan olika moment och aktiviteter under fritidshemsvistelsen som inte alltid är tydliga. En del elever kan kompensera för bristerna, medan andra riskerar att misslyckas.
Övergångar är ett identifierat utvecklingsområde som har seglat upp på prioriteringslistan över åtgärder. Det berör i princip alla skolor och därmed också fritidshemmets verksamhet. Med övergångar menas alla de vardagliga skiften som kan orsaka utmaningar. Den här boken uppmärksammar en rad sådana övergångar i fritidshemmet, från de till synes osynliga till de mer omfattande.
När fritidshemmets personal tar reda på vad som kan underlätta sådana övergångar, ökar fritidshemmets möjligheter att ge ett likvärdigt stöd till alla elever. Genom att även arbeta systematiskt med att främja goda övergångar och förebygga hinder, kan fritidshemmet utföra det kompensatoriska uppdraget och stärka likvärdigheten för elevgruppen.
I skollagen (2010:800, 14 kap. 2 §) står det att fritidshemmet kompletterar utbildningen och ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Vidare beskrivs fritidshemmets centrala innehåll och syfte i läroplanen, Lgr 22, där det framgår att omsorg, lärande och utveckling ska utgöra en helhet i fritidshemmets verksamhet (Skolverket, 2024).
För att uppfylla kraven på samverkan, planering och utveckling – och för att genomföra arbetet med elevens utveckling och lärande – behöver pedagoger i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet inte bara ha god kännedom om sina egna verksamhetsuppdrag, utan även om varandras (Hansson Stenhammar, 2020). I ett arbete med övergångar i fritidshemmet behöver alltså personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ta ett samlat grepp och planera utifrån en helhetssyn. Det är särskilt viktigt i arbetet med att förebygga barriärer mellan verksamheter, där konsekvensen annars blir att eleven får ansvaret att reda ut övergångarna.
Alla elever gynnas av genomtänkta stödstrukturer vid övergångar, men för vissa elever kan det vara helt avgörande. Det är ytterligare en anledning till att fritidshemmet behöver organisera ett förebyggande stöd, som stärker lärandet och den fria leken i stället för att orsaka utmaningar. Grunden är då att arbeta systematiskt med att identifiera och synliggöra övergångarna. Utgångspunkten för det arbetet är en kartläggning – en nulägesanalys som ringar in problematiken, men som också tjänar som jämförelsepunkt i samband med uppföljning och utvärdering av insatserna.
När vi författare i egenskap av handledare möter fritidshemspersonal i olika sammanhang, så har de ofta frågeställningar om utmanande situationer som uppstår i samband med övergångar. Inte sällan är dessa utmanande situationer beskrivna utifrån att eleverna ska genomföra olika former av övergångar mellan och inom olika aktiviteter med många andra inblandade elever, men få vuxna. Ibland, exempelvis vid lovfritids, finns det extra utmaningar, då eleverna i gruppen har olika åldrar och inte heller känner varandra sedan tidigare. Även fritidshemmets eftermiddagsverksamhet innebär ofta att grupper av elever som inte går tillsammans under skoldagen mixas och möter nya vuxna.
Många efterfrågar kunskap om hur de kan organisera sin verksamhet. De frågar också efter framgångsrika arbetssätt och stödstrukturer som kan underlätta fritidshemmets olika övergångar. Det som önskas är kunskap om hur övergångar kan göras förutsägbara, smidiga och trygga, så att de stärker elevernas möjligheter att lära och utvecklas. Inte minst efterfrågas konkreta råd om hur man kan gå till väga.
Gemensamt för de lösningar som vi har sett fungerar är när fritidshemmets personal stannar upp, samlar ihop sig och gemensamt lägger tid på att identifiera vad som kan vara utmanande i övergångarna. Därefter kan
de fundera över hur en annan organisation behöver se ut och planera för vem som ska göra vad och hur det ska genomföras, för att öka stödet och förutsägbarheten där utmaningarna är som störst.
Det är med utgångspunkt i de olika dilemman som har diskuterats i handledningssituationer som vi har skrivit denna bok. Boken visar hur ett systematiskt arbetssätt kan användas av personalen i fritidshemmet. Genom att kartlägga och identifiera utmaningar i samband med övergångar kan stora förbättringar i lärmiljön genomföras. Här delar vi med oss av praktiska tips, strategier och konkreta arbetsmetoder, som kan bidra till att skapa trygghet och kontinuitet samt förebygga utmaningar som uppstår i samband med övergångar. Använd bokens innehåll som det är eller tänk vidare utifrån de mallar och stödstrukturer som presenteras och forma dem så att de passar in i den verksamhet du verkar i.
Målgrupp
Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som kompletterar utbildningen i de obligatoriska skolformerna. Under läsåret 2022/2023 var 494 000 elever inskrivna i fritidshem, en ökning jämfört med föregående år. I genomsnitt gick det då 63,6 elever per lärare med behörighet att undervisa i fritidshem (Skolverket, 2023). De här siffrorna kan ge en riktning för tanken om hur viktigt det är att fritidshemmets kompletterande verksamhet har möjlighet att möta alla elever, men också hur viktigt det är att personalen i fritidshemmet har konkreta verktyg att ta hjälp av när arbetet ska organiseras.
Den här boken riktar sig till dig som arbetar i fritidshemmet och vill lära dig mer om hur du systematiskt kan skapa och omskapa stöd och struktur i lärmiljön vid övergångar. En ökad medvetenhet om vilka utmaningar som flertalet övergångar i fritidshemmet kan bidra till, ökar möjligheten för all personal att ta ansvar för dessa övergångar och på så sätt underlätta för eleverna.
Utifrån våra erfarenheter ser vi att det finns stora vinster med att utforma en verksamhet som hanterar sina utmaningar på ett systematiskt sätt. Där det inte går för fort från tanke till handling, utan att de handlingar som utförs är genomtänkta och ger samtliga inblandade en tydlig handlingsplan att arbeta efter. En plan där handlingarna sedan följs upp
och omprövas i samråd med inblandad personal, för att nå en ökad samsyn på den fråga som behöver en lösning.
Vår intention med boken
Alla fritidshem kan inte arbeta med samma övergångar, utan vart och ett behöver utgå från just sin verksamhets utmaningar. En anledning är att mycket styrs av enskilda människors förmåga att möta varandra, skapa relationer och ge rum för lärandet. En annan är att alla fritidshem har olika förutsättningar i form av lokaler och fysisk lärmiljö. Det är också viktigt att ha i åtanke att fritidshemmets verksamhet är komplex. Inte bara på grund av att yttre faktorer påverkar i ett korstryck av lagändringar, regler och råd, utan också för att fritidshemmet är en verksamhet med många elever och få vuxna.
Vi tänker därför att varje fritidshem har sina specifika dilemman och utvecklingsområden och att det är just dessa som behöver kartläggas för att man systematiskt ska kunna utveckla och finna lösningar på dem. Det är något som behöver göras i samråd med skolledning, fritidshemmets personal, vårdnadshavare och elever. Ett arbete som är systematiskt kan upplevas styrt och tråkigt vid första anblick, men med stöd i en bok som kan ge handledning i arbetet och bidra till uppslag om hur övergångar kan organiseras, kan det systematiska arbetet förhoppningsvis skapa motivation i vardagsarbetet.
I den här boken vill vi synliggöra de vinster som ett sådant arbetssätt ger, eftersom det ofta ger positiva ringar på vattnet som man kanske inte ens hade räknat med från början. Vi vill också möta det intresse som vi har märkt av ute i olika fritidshem, för hur ett systematiskt arbetssätt kan användas som verktyg för att förstå, planera, genomföra, följa upp och utvärdera arbetet med övergångar i fritidshemmet.
Vår önskan är att du, oavsett om du arbetar enskilt eller tillsammans med andra, ska få en ökad kunskap om varför övergångar kan ställa till det för elever. Du får också veta mer om hur du metodiskt kan förebygga att svårigheter uppstår. Arbetar ni tillsammans, kan boken med fördel stärka ett helt fritidshems utvecklingsarbete med övergångar. Den kan också bidra till kollegial skolutveckling i exempelvis arbetslaget, tillsammans med förstelärare eller i samarbete med skolans elevhälsa. Boken vänder sig
därför även till dig som arbetar inom elevhälsa eller skolledning eller som är utvecklingsledare på förvaltningsnivå och som därmed kan initiera eller leda sådan fortbildning.
Med de konkreta verktyg som presenteras i boken vill vi öka möjligheten att ta ansvar och underlätta för eleverna i de krav som övergångar medför i praktiken. På så vis kan du tillsammans med dina kollegor bidra till att göra fritidshemmet till en begriplig, hanterbar, meningsfull och trygg plats och stärka förutsättningarna för lärande.
Bokens avgränsningar
Vi är fullt medvetna om att det finns många fler övergångar än de vi skriver om. Den som vill utveckla sin organisatoriska styrka för att stödja eleverna i övergångar, kan ta de övergångar som uppmärksammas i boken som stöd för tanken och arbeta vidare utifrån dem. De exempel på stöd, strukturer och konkreta handlingar som vi föreslår kanske inte passar. Se dem då som idéer för var i övergångarna stöd kan behöva ges och forma ett stöd som bidrar till en bra övergång utifrån er elevgrupp och era lärmiljöer. De mallar som är tänkta att stödja arbetet kan utvecklas vidare. De kan även användas i det systematiska arbetet med andra övergångar som ni vill utveckla i fritidshemmet – eller i skolan.
Forskningsbakgrund
I den här boken lyfter vi fram viss forskning om övergångar. Vi författare beskriver också vår erfarenhet. De lösningar vi presenterar är sådana som vi har sett främjar smidiga övergångar och som ökar förutsägbarheten i lärmiljön.
Ord och begrepp
Vi har valt begreppet övergångar i stället för förändringar. För oss är övergångar så mycket mer än att gå från skoldagen in i fritidshemmet. Med en teoretisk förståelse för hur övergångar kan påverka eleverna, tror vi att du som verksam i fritidshemmet kommer att förstå varför de kan få svårt att hantera de många övergångar som finns inom ramen för fritidshemmets verksamhet.
Vi skriver fritidshemspersonal och avser då alla som arbetar i fritidshemmets verksamhet, exempelvis fritidspedagoger, grundlärare i fritidshem och barnskötare. Vi gör inte skillnad på utbildningsgrad, utan anser att alla som arbetar i fritidshemmet kan ta ansvar för att optimera goda förutsättningar för övergångar, enskilt och tillsammans med andra.
Vi använder mestadels begreppet elever, men ibland även barn, för att benämna de elever vi möter i fritidshemmet. När vi skriver om lärare som undervisar i klassrummet skriver vi klasslärare för att skilja dem från lärare i fritidshem.
Det finns två andra begrepp som är viktiga att hålla isär, nämligen systematiskt kvalitetsarbete och systematiskt arbetssätt. Med systematiskt kvalitetsarbete menar vi det arbete som huvudmän samt förskole- och skolenheter ska bedriva kontinuerligt för att följa upp verksamheten. Det har då sin utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Ett systematiskt arbetssätt handlar däremot om att genomföra det arbete som pågår i en verksamhet på ett strukturerat sätt, exempelvis genom att kartlägga, sätta upp mål, genomföra, följa upp och utvärdera (Skolverket, 2015).
Bokens upplägg
Det finns böcker som beskriver övergången mellan förskola och skola eller övergångar i skolvardagen. Det finns även böcker som till viss del beskriver andra övergångar, men som inte fördjupar sitt innehåll. Kanske erbjuds tips och strategier som ska vara lätta att förstå, komma ihåg och använda i skolan, men sällan i fritidshemmet. Vår förhoppning är att den här boken ska hjälpa dig som arbetar i fritidshemmet att själv greppa tag i och forma den utveckling för smidiga övergångar som du önskar se.
Boken är uppdelad i tre delar som alla har övergångar i fokus, men på olika sätt. På så vis kan du ta avstamp i det som är aktuellt och som ger stöd i just den verksamhet som du och dina kollegor befinner er i. Du kan välja att läsa boken från pärm till pärm, men du kan också läsa de olika delarna i den ordning du själv finner intressant. Vi vill ändå poängtera att du genom att först läsa del 1 får en fördjupad kunskap och en vetenskaplig förankring. Den ger då en ökad förståelse för varför innehållet i del 2 är viktigt att implementera i fritidshemmets vardagliga arbete.
Del 1 ger en bakgrund till och förståelse av fritidshemmets villkor och ramar. Det handlar om allt från lagar och styrdokument till hur man kan ta sig an ett utvecklingsarbete med övergångar på ett systematiskt sätt. Här beskrivs också generella framgångsfaktorer i olika typer av övergångar, oftast baserade på forskning om övergångar.
Del 2 är indelad i sju kapitel som vart och ett tar upp olika övergångar som sker i fritidshemmet. Här varvas beskrivningar av fritidshemmets vardag med dilemman och konkreta exempel. Du får konkreta råd om hur du genom ett systematiskt arbete kan få syn på de utmaningar som övergångarna kan generera och planera för hur du kan ta dig an dem. Du kan se de olika förslagen på systematiskt arbete som fristående från varandra och utgå från den modell du tycker passar dig, oavsett vilken övergång du vill hantera. I den här delen lyfts forskning fram i mindre utsträckning och du kan därför behöva ta stöd i del 1 för att förankra kunskapen.
I del 3 har vi samlat olika mallar, modeller och stödstrukturer som går att använda i det systematiska arbetet.
DEL 1. EN GRUND FÖR TRYGGA ÖVERGÅNGAR
Vad är viktigt att tänka på för att organisera för trygga övergångar i fritidshemmet?
I den här delen kan du läsa om fritidshemmets uppdrag och de utmaningar som kan uppkomma i samband med övergångar.
Vi fördjupar oss i hur ett systematiskt arbetssätt kan vara till stöd när fritidshemspersonal vill förebygga svårigheter som ofta uppstår i samband med övergångar. Vi tydliggör också hur viktigt det är att arbeta tillsammans med klasslärare och andra nyckelpersoner runt eleverna.
Kapitel 1. Utmaningar och uppdrag
I det här kapitlet får du läsa om fritidshemmets uppdrag och de utmaningar som kan uppstå i elevernas övergångar. Du får kunskap om vad som betraktas som en övergång och om varför övergångar ibland blir problematiska. Vidare kommer du att få praktiska och handfasta tips på hur du kan arbeta systematiskt med att förbättra fritidshemmets organisatoriska förutsättningar för att förebygga att övergångshinder uppstår.
Vad är en övergång?
Övergångar beskrivs ofta ske som en fysisk förflyttning, från en plats till en annan. Men Anne Lillvist och Jenny Wilder (2017), som båda är forskare inom specialpedagogik, poängterar att en övergång också kan handla om sammanhang. Om en elev skiftar mellan en uteaktivitet och en inneaktivitet på fritids, så gör eleven förutom den fysiska förflyttningen också en förflyttning mellan olika sammanhang. För barns sociala relationer är begreppet social kontinuitet ett begrepp som används i övergångssammanhang (Lago & Elvstrand, 2021).
De flesta övergångar är så inbyggda i fritidshemmets vardag att vi sällan tänker på att de finns. När vi pratar om övergångar på fritids så förs tanken ofta till de lite större övergångarna, exempelvis övergången från skoldagens slut i klassrummet till fritidshemstidens början. Men om vi tänker på fritidshemmets vardag, så kan vi konstatera att det finns
många övergångar även där och att de kan ske på olika sätt, som vid byte av avdelning, mellan olika aktiviteter eller till och från mellis. Elever på fritids möter övergångar under alla de timmar de vistas där och är mer eller mindre rustade att hantera dessa. Eleverna har också fått olika stöd i de lärmiljöer där de har befunnit sig tidigare och det har format deras sätt att förstå och hantera övergångar.
Övergångar utmanar tryggheten
Det är nog få människor, om någon, som verkligen gillar situationer som upplevs som oförutsägbara och otrygga. Det hör ihop med att trygghet anses vara ett grundläggande mänskligt behov, som vi är mycket måna om att få uppleva. I den behovshierarki som psykologen Abraham H. Maslow tog fram, placeras nämligen trygghetsbehovet i anslutning till fysiologiska grundbehov som mat, vätska och sömn (Maslow, 1943).
Övergångar som inte förbereds kan utmana elevers trygghetsbehov. Att byta sammanhang många gånger kräver av eleverna att de ändrar sina rutiner och sitt beteende. Det blir lite som att tvingas lämna det som är känt och tryggt för att möta det okända: nya rutiner, nya barn, nya vuxna, nya kulturer och nya roller. Det kan föra med sig en ökad stress, som kan påverka elevernas tid på fritids på ett negativt sätt.
Övergångar utmanar exekutiva funktioner
Det krävs kognitiva förmågor för att hantera de olika övergångar som finns i fritidshemmet. Det kan exempelvis handla om övergångar som ställer krav på elevernas individuella förutsättningar att självständigt påbörja och avsluta aktiviteter i tid eller att förhålla sig till ändrade planer av olika slag. Dessa kravsituationer är vanligt förekommande på fritids och för att förebygga hinder vid övergångar är det viktigt att ha kunskap om dessa.
Övergångar är en viktig del av fritidshemmet – där barnen behöver klara av olika skiften på egen hand, både när de kommer och går, och mellan aktiviteter. Här byts personal, grupper och lokaler, vilket kan skapa osäkerhet.
Den här boken erbjuder en enkel och systematisk arbetsmetod för att planera och organisera en trygg fritidsverksamhet, som hjälper barnen att hantera övergångarna. Med både teoretisk kunskap och praktiska tips får du här verktyg för att skapa en stabil miljö som eleverna upplever som förutsägbar, oavsett om de går från lek till mellanmål eller från skola till fritids.
Boken handlar om att skapa arbetsformer och rutiner i fritidshemmet för ett förebyggande och resursbesparande likvärdighetsarbete. Den kan också stärka hela skolans arbete med övergångar och bidra till kollegial skolutveckling inom arbetslaget tillsammans med elevhälsa, skolledning och huvudman.
Skapa trygghet och balans i vardagen – och frigör energi till trivsel, lek och lärande!
Samtliga mallar i del 3 finns för nedladdning och utskrift på webben, se instruktion och kod på bokpärmens insida.